Datum HK (4100) Dnr en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum HK (4100) 2012-11-23 Dnr 69161-2011. en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga"

Transkript

1 Datum HK (4100) Dnr (1) Underlagsrapport till Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 1 Augur Personer med aktivitetsersättning 2 Augur Föräldrar till unga med vårdbidrag och föräldrar till barn och aktivitetsersättning 3 Uppsala universitet - Aktivitetsersättning - en väg till arbete? En systematisk litteraturöversikt Wimi 2005 FK90010_004_G

2 UNERSÖKNINGSTYP DATUM PROJEKTNUMMER Kvalitativ undersökning Försäkringskassan Personer med aktivitetsersättning Behov av stöd och hjälp för att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden En kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av djupintervjuer Augur Marknadsanalys AB Barnhusgatan 4 SE Stockholm Sweden Telefon Fax

3 Innehåll Inledning... 3 Resultat... 8 Intervjupersonernas skoltid... 9 Det sociala livet Boende Sysselsättning/Insatser Daglig verksamhet enlig LSS Arbetslivsinriktad insats genom Arbetsförmedlingen Alternativ till Arbetsförmedlingen Aktivitet inom aktivitetsersättningen Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Synen på arbete Stöd och hjälp idag Aktivitetsersättningen Samordning samt möjlighet till delaktighet och påverkan Framtiden Slutsatser och rekommendationer Bilaga

4 Inledning 3

5 Bakgrund Aktivitetsersättningen är en del i det sociala skyddsnätet då den ger unga personer i åldrarna år en ekonomisk trygghet när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Ersättningen infördes år 2003, då det gamla systemet med förtidspension och sjukbidrag ersattes med sjukersättning (för personer 30 år eller äldre) och aktivitetsersättning (för personer mellan 19 och 29 år). Syftet var att ge unga, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att delta i olika aktiviteter för att kunna prova på att utveckla sin prestationsförmåga och på sikt skapa möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga. Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Det gäller alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, t.ex. anställning med lönebidrag och utvecklingsanställning. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för mellan 12 och 36 månader i taget. Rätt till aktivitetsersättning har också de personer som på grund av sitt funktionshinder inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå från och med halvårsskiftet det år han eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Antalet unga med aktivitetsersättning har de senaste åren ökat. Den senaste statistiken från Försäkringskassan talar om ungdomar i åldern år, varav 5000 har ersättningen för förlängd skolgång. Motsvarande siffra för december 2010 var unga. Unga med aktivitetsersättning har en lägre utbildningsnivå jämfört med unga i allmänhet. Flertalet saknar en längre erfarenhet från arbete eller har aldrig arbetat. Många har en kombination av medicinska, psykiska och/eller sociala problem. I gruppen finns personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar som troligtvis aldrig kommer att kunna arbeta men här finns också unga som har en nedsättning av arbetsförmågan och som med hjälp av adekvata insatser kan förbättra denna. För unga med en potentiell arbetsförmåga är behovet av aktiva insatser riktade mot arbete stort. Få unga lämnar idag aktivitetsersättningen för arbete. Gruppen löper stor risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden vilket får negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde samtidigt som det leder till höga samhällskostnader. För att undvika en inlåsning i ett utanförskap är det angeläget med aktiva insatser. För att få en större insikt i och kunskap om de åtgärder och det stöd som behövs för att hjälpa personer med aktivitetsstöd ut i arbetslivet har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att genomföra en studie med syfte att kartlägga situationen för unga som beviljas aktivitetsersättning p g a nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan har anlitat Augur Marknadsanalys AB för att genomföra en kvalitativ undersökning riktad mot personer med aktivitetsersättning. 4

6 Syfte Syftet med den kvalitativa studien är att få ökad kunskap om: Målgruppens upplevelser och erfarenheter under tiden med aktivitetsersättning Behovet av stöd som målgruppen upplever sig behöva för att komma närmare arbetsmarknaden De insatser målgruppen fått ta del av och hur dessa har upplevts Målgruppens möjlighet till och upplevelse av sin egen delaktighet Upplevelsen hos målgruppen av kontakten med de aktörer/myndigheter som varit involverade under tiden med aktivitetsersättning Resultatet från studien ska ge en större insikt i och kunskap om de åtgärder och det stöd som behövs för att hjälpa ungdomar ut i arbetslivet. Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning utgår från öppna frågeställningar som gör att individens tankar och synpunkter inte anpassas efter i förväg givna svarsalternativ. Den tar hänsyn till hela resonemang och tillåter följdfrågor. Metoden klargör därmed hur människor resonerar, och varför de tycker och tänker på ett visst sätt. Den kvalitativa metoden strävar även efter att synliggöra olika sätt att resonera och skapar förståelse för behov, attityder och värderingar. Målgrupp för undersökningen Målgrupp för undersökningen är personer som uppbär aktivitetsersättning d v s ungdomar mellan år. Samtliga ungdomar hade en pågående insats av arbetslivsinriktad karaktär. Intervjupersonerna fördelade sig jämt över följande typer av insatser: Arbetslivsinriktad insats via Arbetsförmedlingen Aktivitet inom aktivitetsersättningen Dagligverksamhet anordnad av kommunen inom ramen för LSS Totalt medverkade 21 personer i undersökningen. Av dem var 11 kvinnor och 10 män. Målgruppen hade både fysiska och psykiska diagnoser men de psykiska diagnoserna överväger. Bland de 21 deltagarna var det 17 personer som hade en eller flera psykiska diagnoser. Vanligt är att de tillfrågade har flera psykiska diagnoser samt att det finns med både en psykisk och fysisk diagnos. Intervjupersonerna har valts ut av handläggare på LFC och det är också dessa handläggare som har gjort bedömningen att dessa personer på sikt har möjlighet att komma ut i arbetslivet. 5

7 Tabellen nedan visar undersökningsgruppen mer i detalj. Målgrupper Stockholm Malmö Personer som har en arbetslivsinriktad insats via Arbetsförmedlingen Personer som deltar i en s k aktivitet inom aktivitetsersättning Personer som deltar i dagligverksamhet anordnad av kommunen enligt LSS 2 kvinnor och 2 män Varav 2 med psykisk diagnos depression, Bipolär o ADHD 2 med fysisk diagnos Hjärtfel, CP-skada (rullstolsbunden) 3 kvinnor och 1 man Varav 3 med psykisk diagnos Aspergers, ADHD, schizoaffektivt syndrom 1 med fysisk diagnos Hjärntumör 1 kvinna och 3 män Varav 4 med psykisk diagnos Aspergers (3), retardation 1 kvinna och 2 män Varav 2 med psykisk diagnos Aspergers, tvångssyndrom, psykos 1 med fysisk diagnos - Epilepsi 2 kvinnor och 1 man Varav 3 med psykisk diagnos ADHD, Aspergers 2 kvinnor och 1 man Varav 3 med psykisk diagnos - ADHD Studiens genomförande Undersökningen genomfördes i Stockholm och Malmö med hjälp av djupintervjuer som var två timmar långa. Intervjuerna fördelade sig på de två orterna enligt nedan: Tolv intervjuer i Stockholm Nio intervjuer i Malmö Intervjuerna i Stockholm genomfördes i Augurs lokaler på Barnhusgatan 4 och intervjuerna i Malmö på Hotell Scandic Jörgen i en hyrd lokal. Enbart en av intervjuerna genomfördes hemma hos p g a intervjupersonens problem att ta sig fram. Intervjuerna följde en diskussionsguide som utarbetats av Försäkringskassan och Augur. Undersökningen genomfördes under månaderna maj-juni 2012 i Stockholm och Malmö. Om att läsa rapporten Alla uppgifter, där vi inte anger någonting annat, baseras på respondenternas egna upplevelser och beskrivningar. Deras synpunkter och upplevelser redovisas som de förmedlas oavsett om de överensstämmer med verkliga förhållanden eller inte. Viktigt att ha med sig i bakhuvudet när man som läsare tar del av rapportens resultat är att resultatet speglas genom 21 djupintervjuer. Resultatet bör läsas och tolkas med detta som utgångspunkt. Poängteras bör dock att resultatet har uppvisat en stor samstämmighet vilket talar för att resultatet inte skulle ändras om en mer omfattande kvantitativ undersökning skulle genomföras. Resultatet uppnådde också en mättnad vilket innebär att fler djupintervjuer med samma målgrupp troligtvis inte skulle tillföra ny relevant information. 6

8 Då studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod används inga siffror i redovisningen av resultatet. I en kvalitativ studie används i stället ord som flertalet, flera, några, ett par för att beskriva var tyngden i resultatet ligger. Gemensamt för samtliga deltagare i studien är att de har någon form av funktionsnedsättning. Detta innebär inte att alla därför är lika när det gäller det behov av stöd och hjälp deltagarna upplever sig behöva för att klara vardagen och för att komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen uppvisar stora olikheter. Det handlar inte bara om funktionshinder utan precis som för alla andra bl a om vilken personlighet man har, hur uppväxten sett ut, vilket stöd man har o s v. Trots att alla deltagare är olika så finns det också mycket som förenar många av dem. På många områden finns en samstämmighet när de beskriver sina upplevelser genom livet och det stöd och den hjälp de fått och som de behöver för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Det är dessa likheter som vi framförallt kommer att fokusera på och behandla i den fortsatta presentationen av undersökningens resultat. Det är utifrån dessa likheter vi kan formulera vilken typ av hjälp och stöd som behövs för den breda gruppen personer med en funktionsnedsättning. Projektteam Ansvarig projektledare hos Augur Marknadsanalys AB är Lotta Tunved. I projektgruppen ingår även Maria Bjelkemyr. Kontaktperson och ansvarig hos Försäkringskassan är Ingeborg Watz Forslund Verksamhetsansvarig för sjuk- och aktivitetsersättning. 7

9 Resultat 8

10 Intervjupersonernas skoltid 9

11 Problem under hela skoltiden Samstämmig negativ bild av skoltiden Flertalet tillfrågade beskriver sin skoltid på ett relativt likartat sätt. Störst överenstämmelse finns hos gruppen unga med psykiska funktionsnedsättningar. Deltagarnas upplevelse av sin skoltid beskrivs i negativa ordalag och många har haft det mycket svårt i skolan. De tillfrågade väljer bl a att använda ord som utanförskap, ensamhet, mobbning, brist på förståelse o s v för att beskriva sin skoltid. Problem från start med inlärning och klasskamrater Flertalet började första klass i vanlig kommunal skola. De beskriver hur de redan från start hade problem med inlärningen vilket medförde att de halkade efter i undervisningen från början och de klarade sedan inte av att komma i fatt. Det finns även de som beskriver sig som understimulerade i skolan då de hela tiden låg steget före sina klasskamrater. Undervisningen kunde inte anpassas efter dem och de kände sig uttråkade och oengagerade. Beroende på funktionsnedsättning upplevdes olika typer av svårigheter i förhållandet till skolarbetet och i relationen med klasskamraterna. De med psykiska funktionsnedsättningar beskriver bl a koncentrationssvårigheter, trötthet, rastlöshet, sociala svårigheter, ilska och aggressioner (ständiga bråk och slagsmål) medan de med fysiska funktionsnedsättningar beskriver rörelsehinder, synnedsättning, huvudvärk o s v. Flera har också dyslexi. Många kände sig redan från början udda och annorlunda vilket förstärkte deras känsla av utanförskap. Inte den hjälp och det stöd de behövde Klasserna beskrivs av deltagarna som stora och lärarna för få. Detta medförde att tid inte fanns för dem och de inte fick den hjälp och det stöd de hade behövt för att klara av skolarbetet. Undervisningen var på intet sätt anpassad efter deras behov då de krävde både tid, lärarresurser och mindre klasser för att kunna klara av att hänga med i undervisningen. Intresset för skolan och skolarbetet avtog mer och mer ju längre tiden gick. Skolan var för mig rörig, osammanhängande och oflexibel. Jag gick i xxx där det var mycket strikt och jag kom mycket efter i allt. Jag kunde inte koncentrera mig och hade behövt hjälp. Alla trodde att jag gjorde saker för att jävlas men jag försökte verkligen. Istället för att titta på grundproblematiken så fokuserade de på att jag skar mig och klädde mig i svart. Med detta försökte de hjälpa mig i den mån de kunde. Jag skolkade mycket. Mina lärare såg att jag hade potential men kunde inte ge mig betyg. Efter 9:an var jag skoltrött och bestämde mig för ett sabbatsår. Jag kaosade runt och levde i min egen bubbla. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos 10

12 Problem med mobbning År i ensamhet Flertalet av intervjupersonerna upplevde inte bara problem med själva undervisningen utan det var även problem med klasskamraterna. Flera beskriver hur de blivit mobbade under hela skoltiden för att de upplevdes som udda och annorlunda. Mobbningen startade för många redan i första klass. Mobbningen var både fysisk och psykisk och gjorde skolan till ett mer eller mindre helvete för många. Flera beskriver år i ensamhet utan vänner och utan vuxna som ingrep för att lösa situationen. Snarare har många upplevelsen av att de enbart sågs som ett besvärligt problem som skolan inte orkade ta tag i. Flera upplever att även lärarna var delaktiga i mobbningen och de fick utstå mycket negativt även från dem. Skolan var på gränsen till avskyvärd. De hade ingen förståelse för mina behov. Jag blev mobbad hela grundskolan och kände aldrig någon gemenskap med någon i skolan utan jag var bara annorlunda och en utböling. Till slut i nian hade vi ett möte med rektor och föräldrar men ingenting blev bättre. Det kändes aldrig som om de stod på min sida. I gymnasiet var det samma sak men mer nedtonat. Man, 29 år, fysisk och psykisk diagnos I mellanstadiet satte mobbningen igång. Jag hade konstiga kläder och de kände nog att jag var utsatt. Skolan gjorde ingenting. Inte mamma heller eftersom hon låg i skilsmässa och inte orkade ta tag i det. Idag har hon dåligt samvete eftersom hon tycker att hon borde ha gått in och sett vad som försiggick. Kvinna, 22 år, psykisk diagnos Jag hade inga vänner i skolan och jag hade ingen aning om varför. Ända fram till årskurs fem var det ändå ok. Från femman blev det värre och jag blev slagen och retad. Dom sa dumma saker hela tiden. Det blev som en vana för dem. Ingen tog det på allvar så det blev bara värre och värre. Mamma ringde och försökte göra vad hon kunde. I sexan fick jag byta skola till en särskoleklass för att få extra stöd. Men det blev bara värre. I gymnasiet gick jag särgymnasium. Själv tyckte jag att jag kommit så långt så jag skulle klara ett vanligt gymnasium. Det var viktigt för mig för att sedan ha chans att komma in på högskolan och för att få jobb. Det enda jag fick höra var att det var för svårt för mig. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos Jag var jättemobbad fram tills att jag slutade gymnasiet. Värst var det i mellanstadiet och lågstadiet. Jag lärde mig många tekniker för att få vara hemma. Det var i puberteten den riktiga ångesten kickade in. På gymnasiet försökte jag läsa estetisk konst men hade det jätte jobbigt psykiskt och var borta så mycket så jag fick ofullständiga betyg. Men ändå VG och MVG i mycket. Efter gymnasiet jobbade jag ett tag men kraschade och blev sjukskriven. Det var svart ganska länge och sen fick jag jobb på kommunen men det hann knappt börja innan jag blev sjukskriven igen för att jag ville ta livet av mig. Kvinna, 28 år, psykisk diagnos 11

13 Problemen blev fler ju längre tiden gick De tillfrågade hade inte bara problem med att följa med i skolarbetet och med mobbning utan genom alla år i skolan utvecklades svåra sociala och psykiska problem hos många. Deltagarna beskriver problem som ätstörningar, sömnsvårigheter, depressioner, självskadebeteenden och aggressivitet. Många skolkade och gjorde allt för att slippa gå till skolan och flera började med droger och alkohol. Om dessa problem hade med funktionsnedsättningen att göra eller med alla de svårigheter de upplevde i skolan har de tillfrågade svårt att uttala sig om men de menar dock att problemen hänger ihop och att det ena gett det andra. Flera fick även under denna tid eller något tidigare kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för sina psykiska problem. Många har haft kontakt där i flera år och upplever sig ha fått ett visst stöd. Flera fick även kontakt med kurator och/eller psykolog på annat sätt. Det var jobbigt i skolan för jag var annorlunda och det var svårt att orka med. Jag började med alkohol och blev väldigt trotsig. Det gjorde min mamma väldigt ledsen. Men sen fick jag börja på en Asperger skola och då blev allt bra. Det var fem elever på tre lärare och man fick ta det helt i sin egen takt och vid prov fick jag alltid hjälp. De förstod mig mycket bättre och var jättesnälla. Kvinna, 24 år, psykisk diagnos Skolan var hemsk. Jag fick mycket skäll. Alla trodde jag gjorde saker för att vara djävlig. Jag kom efter eftersom jag inte kunde koncentrera mig, jag skolkade mycket och trivdes inte alls. Jag hade behövt hjälp men ingen gjorde något. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos Mötte lite förståelse från omgivningen Få är de som upplever att det fanns en förståelse från skolans håll beträffande de problem de hade. De fick ingen hjälp och inget stöd för att klara skolarbetet bättre eller för att lösa problemet med kamrater som utsatte dem för mobbning. Flertalet tror att om skolan förstått och tagit tag i problemen och gett det stöd och den hjälp de behövt hade problemen troligtvis inte vuxit sig så stora. Flera beskriver också föräldrar med egna problem som inte orkat eller klarat av att driva deras intressen gentemot skolan. Skolan agerade för sent Flertalet upplever att när väl skolan agerade hade det redan gått för långt. Det dröjde många år innan skolan tog problemen på allvar och agerade. Det var först högre upp i klasserna som åtgärder sattes in och någonting gjordes. Byte av skola en positiv åtgärd Det vanligaste sättet för skolan att hantera problemen på var att efter många samtal placera den som det gällde i en ny skola. För flera blev detta en befrielse då många kom till skolor anpassade efter de problem som de hade. Flera blev placerade i skolor där det fanns t ex Aspergersklasser och ADHD klasser. Dessa klasser var mindre och lärarstödet mer omfattande. Möjligheten till hjälp och stöd blev mycket bättre och att gå i skolan tillsammans med personer med likartade problem kändes befriande. Helt plötsligt var de en bland alla andra och inte längre utanför och annorlunda. 12

14 På gymnasiet bytte jag skola. Det var underbart. Då fick jag all hjälp jag kunde få och lärare som sa att allt skulle lösa sig. Jag blev inte heller längre mobbad. Jag bestämde mig direkt för att berätta om min sjukdom och fick bra hjälp med detta. Fick då en helt annan respons än i tidigare skola. Nu fick jag i stället höra att gud vad du är stark. Kvinna, 28 år, fysisk diagnos Byte av skola en negativ åtgärd Men för några blev bytet av skola mer eller mindre en katastrof. Framförallt för de som placerades i särskola. De kände sig inte hemma och tyckte att de kunde mer än vad som krävdes av dem. Det kändes som en nedgradering för dem. Ett par beskriver att de upplevde att den egna kapaciteten var så mycket större än klasskamraternas. Betyg från framförallt en särskola upplevs inte heller vara någon merit beträffande fortsatta studier och arbete utan snarare upplevs detta försvåra. Någon uttrycker en skamkänsla över att ha gått i särskola. Alla problem kan inte skyllas på skolan Svåra hemförhållanden Skolan har inte ensam skuld i att många av deltagarna har haft det svårt under sin uppväxt och under skoltiden. Flera är de som beskriver jobbiga och svåra hemförhållanden med föräldrar som själva har en funktionsnedsättning och/eller missbruksproblem och psykiska problem. Dessa föräldrar har inte kunnat sätta hårt mot hårt i förhållande till skolan utan har haft nog med att hantera sina egna problem. Stödet hemma har därför inte funnits utan barnet har fått klara alla svårigheter själv. Sen diagnosticering har försvårat Flertalet blev inte diagnosticerade förrän långt upp i skolåldern och först då problemen vuxit sig så stora så att det inte fungerade längre. Den sena diagnosen upplevs ha försvårat för många. Hade de bara vetat om att de faktiskt hade en diagnos som kunde förklara alla deras svårigheter hade allting varit lättare att hantera. De hade själva kunnat förstå varför det var som det var och omgivningen hade kunnat förstå och agera utifrån kunskap om problemen. Diagnosen blev för många en befrielse och för första gången fick de en förklaring på känslan av att vara annorlunda som de burit med sig genom hela skoltiden. När jag väl, efter 20 år, fick min diagnos så förstod jag varför ingenting hade fungerat. Ingen hade förstått mina problem under alla år vilket idag känns bittert. De såg bara en ung, vild och hopplös tonåring. En diagnos förändrar inte mig som person men det ger förståelse. Det spelade en stor roll för min mamma också. Hon hade tagit på sig mycket skuld. Jag grät när jag läste om ADHD och jag kände en enorm lättnad när jag insåg att det fanns andra som mig. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos 13

15 Alla klarade inte av att gå ut gymnasiet En konsekvens av alla de problem som funnits genom hela skoltiden var att många gick ut gymnasiet med ofullständiga eller väldigt dåliga betyg. Några klarade inte av att slutföra gymnasiet utan avbröt studierna. Idag ser de tillfrågade det som en nödvändighet med ett gymnasiebetyg för att överhuvudtaget ha någon chans att få ett jobb och komma vidare. Flera har försökt att komplettera sina gymnasiebetyg inom Vuxenskolan eller Folkhögskola. Andra har planer på att göra det. Tiden efter skolan problematisk Arbetslöshet det vanligaste Flertalet deltagare gick efter skolan ut i arbetslöshet och flertalet har aldrig haft ett arbete. Perioderna har varit långa och många då de gått utan sysselsättning helt. Påbörjat studier de inte klarat av Flera av deltagarna i studien har också efter gymnasiet påbörjat flera olika utbildningar som de inte klarat av. Den ena utbildningen/kursen har avlöst den andra. Val av utbildning har snarare baserats på att de har velat ha någonting att göra än att gå en utbildning som de känner intresse för och som på sikt kan ge ett arbete. De har inte haft något stöd inför val av utbildning och ribban har av dem själva många gånger satts för högt. Utbildningarna har ställt krav som de inte klarat av. Haft kortare arbeten eller praktikplatser Några har även lyckats skaffa kortare enklare jobb som de inte lyckats behålla och några har även ordnat praktikplatser. Folkhögskola ett alternativ för flera Flera har gått eller ska gå Folkhögskola dels för att läsa upp sina betyg men också som förberedelse inför ett kommande arbetsliv. Folkhögskola känns som ett bra alternativ för flera då tempot inte upplevs som lika högt som i vanliga skolan och undervisningen upplevs vara mer anpassad. 14

16 ?! Augurs reflektioner Skolan tar inte sitt ansvar Skolan har en viss skuld till att det idag ser ut som det gör för många av dessa ungdomar då de inte har kunnat möta deras behov av stöd och hjälp i undervisningen och i förhållande till klasskamraterna. Det har hos dessa ungdomar funnits ett stort behov av mindre klasser och mer omfattande lärarstöd samt en möjlighet att ta sig an skolarbetet i den takt de själva klarar av. Istället för att se till varje individs behov har skolan valt att försöka få in dem i den gängse mallen och de har valt att blunda för problemen och låtit dem växa sig alltför stora. Tidiga insatser och tidig diagnosticering skulle kunna hjälpa dessa ungdomar och ge dem större framtida möjligheter. Det är skolans ansvar att anpassa undervisningen efter elevernas behov och koppla in de resurser instanser och myndigheter som anses lämpliga när man noterar att en elev har det svårt. Skolan är de som i ett tidigt skede kan uppmärksamma de problem som eleverna har. Dessa ungdomar går idag ut skolan med bristfälliga kunskaper, ett mycket dåligt självförtroende och en känsla av utanförskap. Upplevelserna under skoltiden har försvårat för ungdomarna i förhållande till arbetsmarknaden. Det är i skolan grunden läggs för framtida möjligheter till arbete. 15

17 Det sociala livet 16

18 Många är ensamma och isolerade Funktionsnedsättningen kan försvåra de sociala kontakterna Flera av deltagarna i studien har ett funktionshinder som de upplever försvårar i sociala kontakter. Detta gäller t ex flera med Aspergers syndrom som beskriver hur de har problem med att tolka och förstå de sociala koder som styr umgänget människor emellan. De känner en osäkerhet i förhållande till andra människor och vet inte vad som förväntas av dem och hur de ska bete sig. Detta i sin tur medför att de gärna drar sig undan och hellre är för sig själva. Personer i undersökningen har också tvångssyndrom kopplat till diagnosen Aspergers. Detta försvårar många gånger ytterligare i kontakten med andra människor som har svårt att förstå de beteenden som kopplas till tvånget. Flera av de med en ADHD diagnos beskriver att de har lätt för att skapa nya ytliga kontakter men upplever däremot problem med att underhålla, bibehålla och fördjupa dessa kontakter. Människor kommer och går. Jag vet inte hur man tar kontakt med människor. Jag vet helt enkelt inte hur man gör. Snart ska jag börja på folkhögskola. Det ska bli spännande men känns också oroväckande med allt nytt folk. Jag kommer inte överens med ungdomar. De är för fria och de kan säga vad som helst och då vet jag inte om de är sarkastiska eller vänliga. Det är lättare med äldre. Men känner jag att jag klarar det så har jag större chans till jobb. Man, 22 år, psykisk diagnos När jag ser hur vanliga människor umgås så funkar de annorlunda än mig. De är mer flexibla i sitt umgänge. Jag kan inte småprata och snacka om något som jag inte är intresserad av eller kan. Man, 29 år, fysisk och psykisk diagnos Få sociala kontakter utanför familjen Många av de tillfrågade beskriver sina liv som tråkiga och de upplever att de lever ett ganska isolerat och ensamt liv. Livet handlar för många i perioder enbart om att sova, gå upp, äta, sitta framför datorn, gå på en aktivitet om sådan finns, titta på TV, sova o s v. Allt går runt runt och varje dag är sig lik. De sociala kontakterna är begränsade och de upplever sig ha få nära relationer. Ofta begränsas de sociala relationerna till boendestödjare och familj som spelar en stor roll i deras sociala liv och som ofta är de enda nära kontakter de har. Mamma den stora tryggheten Framförallt mamman i familjen är en mycket betydelsefull person som många säger att de inte skulle klara sig utan. Mamma är för många den stora tryggheten som ordnar och fixar och som tar hand om det mesta. Detta är både på gott och på ont, menar några av deltagarna. Mamma tar ofta över för mycket och det kan bli ett hinder i deras utveckling och förhindra möjligheterna till ett självständigt liv. Sociala kontakter genom Internet Internet är också mycket betydelsefullt för många när det kommer till sociala kontakter och social gemenskap. Många har sina enda vänner på Internet genom facebook och olika typer av kontaktsajter. Det är här deras sociala liv utspelar sig. Internetkontakt ställer inga krav på hur de ska vara utan här upplever de mer att de kan vara sig själva. Flera tillbringar många timmar per dygn framför datorn och det 17

19 är Internet som många gånger medför att de tillfrågade vänder på dygnet. De kan sitta uppe hela nätter och chatta, spela spel o s v. Social träning viktigt Viktigt med aktiviteter utanför bostaden Flertalet betonar vikten av att ha en aktivitet i form av praktik, arbetsträning, gymnastik o s v utanför bostaden. Detta för att tvingas att ta sig ut och träffa andra människor. Oavsett aktivitet så tvingas de interagera med andra människor vilket de menar är ett måste för att i framtiden kunna klara av att vistas på en arbetsplats. Det sociala kan för många vara det svåraste i förhållande till ett arbete.?!augurs reflektioner Få möjligheter till social träning Sociala kontakter och relationer skrämmer många. Många av deltagarna är isolerade och har få möjligheter till social träning. Internet blir räddningen och det är här stora delar av det sociala umgänget sker. Många har ett stort behov av att lära sig att umgås och interagera med människor i det verkliga livet för att i en förläggning kunna klara av de sociala kontakter som en arbetsplats innebär och kräver. Social träning behövs för många innan ett arbete kan bli aktuellt. På en arbetsplats krävs en viss social förmåga för att man ska kunna fungera i grupp. 18

20 Boende 19

21 Bor med boendestöd Hjälpbehovet varierar Flertalet tillfrågade har inget eget självständigt boende utan bor i ett boende med någon form av boendestöd. Många av de tillfrågade bor i ett gruppboende. Här har de sin egen lägenhet men det finns möjlighet till social gemenskap i gruppboendets gemenskapsdel och möjlighet till hjälp och stöd av boendets personal/boendestödjare. Det många behöver hjälp med är ekonomi, städning, tvätt och att komma upp på morgnarna. Utan denna hjälp, menar flera, att det skulle vara kaos i deras liv och att de skulle glömma sådant som städning och tvätt, de skulle aldrig komma ur sängen på morgnarna och pengarna skulle inte räcka månaden ut och räkningar inte betalas. Flera beskriver en hjälplöshet när det kommer till enklare vardagliga sysslor. Jag har hjälp med städ och ekonomi och varje dag kommer de och väcker mig. De kommer vid tiden och ser till att jag kommer iväg Kvinna, 24 år, psykisk diagnos Ingen träning och ingen planering framåt Flera av deltagarna menar att det aldrig görs någon utvärdering kring vad de klarar av beträffande de vardagliga sysslorna. De beskriver hur det går slentrian i hjälpen och det ställs inga krav på att de själva ska träna och försöka utveckla vissa färdigheter utan mycket görs för och åt dem. Det görs inte heller någon planering framåt med syfte att kring boende och vardagssysslor jobba framåt mot ett på sikt mer eget ansvar eller eget självständigt boende. En person beskriver hur hon bett om att få vara mer aktiv hemma men det som hände då var att hon förlorade delar av den hjälp hon hade och fick aldrig hjälp med att träna. Jag sa att jag ville vara mer aktiv hemma och då tog de snabbt bort 10 timmar från mig. Det jag menade var att jag ville ha hjälp till att bli mer aktiv inte att jag helt plötsligt skulle bli av med hjälp. Sånt gör att man blir rädd för att visa att man skulle kunna mer. Kvinna, 28 år, fysisk diagnos Det finns hos några en rädsla för att bli av med den hjälp de har och håller därför tillbaka när det gäller att ta egna initiativ och visa vad de kan. Få uttrycker någon vilja till att ta hand om och klara av mer själv. Där planering och träning fungerat finns förståelse för vikten av självständighet För de få som det vardagliga bestyren ändå fungerar har det funnits en gedigen planering med ett tydligt dagligt schema som de följt. Det har också förts en dialog med dessa personer kring fördelarna med att strikt följa detta schema och fördelarna med att ta ett större och större ansvar hemma. Det har för dem tydligare framgått att om de visar att de klarar av att ta hand om sig själva i vardagen så tränar de också samtidigt inför att kunna ta ansvar i ett framtida arbete. 20

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring Den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension

Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring Den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring Den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension Sid 1 Juni 2016 Tio år med aktivitetsersättning Upplägg av föreläsningen. Några ord om

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Reportage. Plug In Möjligheten

Reportage. Plug In Möjligheten 30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

FIRST. (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING FÖR BARN

FIRST. (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING FÖR BARN Janssen-Cilag AB Box 7073 SE-192 07 Sollentuna Sweden Tel +46 8 626 50 00 Fax +46 8 626 51 00 www.janssen.se PHSWE/CONC/0813/0001 JC-130159-1 FIRST (Functional Impairment Rating Scale Today) SJÄLVSKATTNING

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Att tänka på innan du börjar:

Att tänka på innan du börjar: Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer