Datum HK (4100) Dnr en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datum HK (4100) 2012-11-23 Dnr 69161-2011. en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga"

Transkript

1 Datum HK (4100) Dnr (1) Underlagsrapport till Tio år med aktivitetsersättning en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga 1 Augur Personer med aktivitetsersättning 2 Augur Föräldrar till unga med vårdbidrag och föräldrar till barn och aktivitetsersättning 3 Uppsala universitet - Aktivitetsersättning - en väg till arbete? En systematisk litteraturöversikt Wimi 2005 FK90010_004_G

2 UNERSÖKNINGSTYP DATUM PROJEKTNUMMER Kvalitativ undersökning Försäkringskassan Personer med aktivitetsersättning Behov av stöd och hjälp för att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden En kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av djupintervjuer Augur Marknadsanalys AB Barnhusgatan 4 SE Stockholm Sweden Telefon Fax

3 Innehåll Inledning... 3 Resultat... 8 Intervjupersonernas skoltid... 9 Det sociala livet Boende Sysselsättning/Insatser Daglig verksamhet enlig LSS Arbetslivsinriktad insats genom Arbetsförmedlingen Alternativ till Arbetsförmedlingen Aktivitet inom aktivitetsersättningen Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Synen på arbete Stöd och hjälp idag Aktivitetsersättningen Samordning samt möjlighet till delaktighet och påverkan Framtiden Slutsatser och rekommendationer Bilaga

4 Inledning 3

5 Bakgrund Aktivitetsersättningen är en del i det sociala skyddsnätet då den ger unga personer i åldrarna år en ekonomisk trygghet när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Ersättningen infördes år 2003, då det gamla systemet med förtidspension och sjukbidrag ersattes med sjukersättning (för personer 30 år eller äldre) och aktivitetsersättning (för personer mellan 19 och 29 år). Syftet var att ge unga, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att delta i olika aktiviteter för att kunna prova på att utveckla sin prestationsförmåga och på sikt skapa möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga. Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Det gäller alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, t.ex. anställning med lönebidrag och utvecklingsanställning. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för mellan 12 och 36 månader i taget. Rätt till aktivitetsersättning har också de personer som på grund av sitt funktionshinder inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå från och med halvårsskiftet det år han eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Antalet unga med aktivitetsersättning har de senaste åren ökat. Den senaste statistiken från Försäkringskassan talar om ungdomar i åldern år, varav 5000 har ersättningen för förlängd skolgång. Motsvarande siffra för december 2010 var unga. Unga med aktivitetsersättning har en lägre utbildningsnivå jämfört med unga i allmänhet. Flertalet saknar en längre erfarenhet från arbete eller har aldrig arbetat. Många har en kombination av medicinska, psykiska och/eller sociala problem. I gruppen finns personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar som troligtvis aldrig kommer att kunna arbeta men här finns också unga som har en nedsättning av arbetsförmågan och som med hjälp av adekvata insatser kan förbättra denna. För unga med en potentiell arbetsförmåga är behovet av aktiva insatser riktade mot arbete stort. Få unga lämnar idag aktivitetsersättningen för arbete. Gruppen löper stor risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden vilket får negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde samtidigt som det leder till höga samhällskostnader. För att undvika en inlåsning i ett utanförskap är det angeläget med aktiva insatser. För att få en större insikt i och kunskap om de åtgärder och det stöd som behövs för att hjälpa personer med aktivitetsstöd ut i arbetslivet har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att genomföra en studie med syfte att kartlägga situationen för unga som beviljas aktivitetsersättning p g a nedsatt arbetsförmåga. Försäkringskassan har anlitat Augur Marknadsanalys AB för att genomföra en kvalitativ undersökning riktad mot personer med aktivitetsersättning. 4

6 Syfte Syftet med den kvalitativa studien är att få ökad kunskap om: Målgruppens upplevelser och erfarenheter under tiden med aktivitetsersättning Behovet av stöd som målgruppen upplever sig behöva för att komma närmare arbetsmarknaden De insatser målgruppen fått ta del av och hur dessa har upplevts Målgruppens möjlighet till och upplevelse av sin egen delaktighet Upplevelsen hos målgruppen av kontakten med de aktörer/myndigheter som varit involverade under tiden med aktivitetsersättning Resultatet från studien ska ge en större insikt i och kunskap om de åtgärder och det stöd som behövs för att hjälpa ungdomar ut i arbetslivet. Metod Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod. En kvalitativ undersökning utgår från öppna frågeställningar som gör att individens tankar och synpunkter inte anpassas efter i förväg givna svarsalternativ. Den tar hänsyn till hela resonemang och tillåter följdfrågor. Metoden klargör därmed hur människor resonerar, och varför de tycker och tänker på ett visst sätt. Den kvalitativa metoden strävar även efter att synliggöra olika sätt att resonera och skapar förståelse för behov, attityder och värderingar. Målgrupp för undersökningen Målgrupp för undersökningen är personer som uppbär aktivitetsersättning d v s ungdomar mellan år. Samtliga ungdomar hade en pågående insats av arbetslivsinriktad karaktär. Intervjupersonerna fördelade sig jämt över följande typer av insatser: Arbetslivsinriktad insats via Arbetsförmedlingen Aktivitet inom aktivitetsersättningen Dagligverksamhet anordnad av kommunen inom ramen för LSS Totalt medverkade 21 personer i undersökningen. Av dem var 11 kvinnor och 10 män. Målgruppen hade både fysiska och psykiska diagnoser men de psykiska diagnoserna överväger. Bland de 21 deltagarna var det 17 personer som hade en eller flera psykiska diagnoser. Vanligt är att de tillfrågade har flera psykiska diagnoser samt att det finns med både en psykisk och fysisk diagnos. Intervjupersonerna har valts ut av handläggare på LFC och det är också dessa handläggare som har gjort bedömningen att dessa personer på sikt har möjlighet att komma ut i arbetslivet. 5

7 Tabellen nedan visar undersökningsgruppen mer i detalj. Målgrupper Stockholm Malmö Personer som har en arbetslivsinriktad insats via Arbetsförmedlingen Personer som deltar i en s k aktivitet inom aktivitetsersättning Personer som deltar i dagligverksamhet anordnad av kommunen enligt LSS 2 kvinnor och 2 män Varav 2 med psykisk diagnos depression, Bipolär o ADHD 2 med fysisk diagnos Hjärtfel, CP-skada (rullstolsbunden) 3 kvinnor och 1 man Varav 3 med psykisk diagnos Aspergers, ADHD, schizoaffektivt syndrom 1 med fysisk diagnos Hjärntumör 1 kvinna och 3 män Varav 4 med psykisk diagnos Aspergers (3), retardation 1 kvinna och 2 män Varav 2 med psykisk diagnos Aspergers, tvångssyndrom, psykos 1 med fysisk diagnos - Epilepsi 2 kvinnor och 1 man Varav 3 med psykisk diagnos ADHD, Aspergers 2 kvinnor och 1 man Varav 3 med psykisk diagnos - ADHD Studiens genomförande Undersökningen genomfördes i Stockholm och Malmö med hjälp av djupintervjuer som var två timmar långa. Intervjuerna fördelade sig på de två orterna enligt nedan: Tolv intervjuer i Stockholm Nio intervjuer i Malmö Intervjuerna i Stockholm genomfördes i Augurs lokaler på Barnhusgatan 4 och intervjuerna i Malmö på Hotell Scandic Jörgen i en hyrd lokal. Enbart en av intervjuerna genomfördes hemma hos p g a intervjupersonens problem att ta sig fram. Intervjuerna följde en diskussionsguide som utarbetats av Försäkringskassan och Augur. Undersökningen genomfördes under månaderna maj-juni 2012 i Stockholm och Malmö. Om att läsa rapporten Alla uppgifter, där vi inte anger någonting annat, baseras på respondenternas egna upplevelser och beskrivningar. Deras synpunkter och upplevelser redovisas som de förmedlas oavsett om de överensstämmer med verkliga förhållanden eller inte. Viktigt att ha med sig i bakhuvudet när man som läsare tar del av rapportens resultat är att resultatet speglas genom 21 djupintervjuer. Resultatet bör läsas och tolkas med detta som utgångspunkt. Poängteras bör dock att resultatet har uppvisat en stor samstämmighet vilket talar för att resultatet inte skulle ändras om en mer omfattande kvantitativ undersökning skulle genomföras. Resultatet uppnådde också en mättnad vilket innebär att fler djupintervjuer med samma målgrupp troligtvis inte skulle tillföra ny relevant information. 6

8 Då studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod används inga siffror i redovisningen av resultatet. I en kvalitativ studie används i stället ord som flertalet, flera, några, ett par för att beskriva var tyngden i resultatet ligger. Gemensamt för samtliga deltagare i studien är att de har någon form av funktionsnedsättning. Detta innebär inte att alla därför är lika när det gäller det behov av stöd och hjälp deltagarna upplever sig behöva för att klara vardagen och för att komma ut på arbetsmarknaden. Undersökningsgruppen uppvisar stora olikheter. Det handlar inte bara om funktionshinder utan precis som för alla andra bl a om vilken personlighet man har, hur uppväxten sett ut, vilket stöd man har o s v. Trots att alla deltagare är olika så finns det också mycket som förenar många av dem. På många områden finns en samstämmighet när de beskriver sina upplevelser genom livet och det stöd och den hjälp de fått och som de behöver för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Det är dessa likheter som vi framförallt kommer att fokusera på och behandla i den fortsatta presentationen av undersökningens resultat. Det är utifrån dessa likheter vi kan formulera vilken typ av hjälp och stöd som behövs för den breda gruppen personer med en funktionsnedsättning. Projektteam Ansvarig projektledare hos Augur Marknadsanalys AB är Lotta Tunved. I projektgruppen ingår även Maria Bjelkemyr. Kontaktperson och ansvarig hos Försäkringskassan är Ingeborg Watz Forslund Verksamhetsansvarig för sjuk- och aktivitetsersättning. 7

9 Resultat 8

10 Intervjupersonernas skoltid 9

11 Problem under hela skoltiden Samstämmig negativ bild av skoltiden Flertalet tillfrågade beskriver sin skoltid på ett relativt likartat sätt. Störst överenstämmelse finns hos gruppen unga med psykiska funktionsnedsättningar. Deltagarnas upplevelse av sin skoltid beskrivs i negativa ordalag och många har haft det mycket svårt i skolan. De tillfrågade väljer bl a att använda ord som utanförskap, ensamhet, mobbning, brist på förståelse o s v för att beskriva sin skoltid. Problem från start med inlärning och klasskamrater Flertalet började första klass i vanlig kommunal skola. De beskriver hur de redan från start hade problem med inlärningen vilket medförde att de halkade efter i undervisningen från början och de klarade sedan inte av att komma i fatt. Det finns även de som beskriver sig som understimulerade i skolan då de hela tiden låg steget före sina klasskamrater. Undervisningen kunde inte anpassas efter dem och de kände sig uttråkade och oengagerade. Beroende på funktionsnedsättning upplevdes olika typer av svårigheter i förhållandet till skolarbetet och i relationen med klasskamraterna. De med psykiska funktionsnedsättningar beskriver bl a koncentrationssvårigheter, trötthet, rastlöshet, sociala svårigheter, ilska och aggressioner (ständiga bråk och slagsmål) medan de med fysiska funktionsnedsättningar beskriver rörelsehinder, synnedsättning, huvudvärk o s v. Flera har också dyslexi. Många kände sig redan från början udda och annorlunda vilket förstärkte deras känsla av utanförskap. Inte den hjälp och det stöd de behövde Klasserna beskrivs av deltagarna som stora och lärarna för få. Detta medförde att tid inte fanns för dem och de inte fick den hjälp och det stöd de hade behövt för att klara av skolarbetet. Undervisningen var på intet sätt anpassad efter deras behov då de krävde både tid, lärarresurser och mindre klasser för att kunna klara av att hänga med i undervisningen. Intresset för skolan och skolarbetet avtog mer och mer ju längre tiden gick. Skolan var för mig rörig, osammanhängande och oflexibel. Jag gick i xxx där det var mycket strikt och jag kom mycket efter i allt. Jag kunde inte koncentrera mig och hade behövt hjälp. Alla trodde att jag gjorde saker för att jävlas men jag försökte verkligen. Istället för att titta på grundproblematiken så fokuserade de på att jag skar mig och klädde mig i svart. Med detta försökte de hjälpa mig i den mån de kunde. Jag skolkade mycket. Mina lärare såg att jag hade potential men kunde inte ge mig betyg. Efter 9:an var jag skoltrött och bestämde mig för ett sabbatsår. Jag kaosade runt och levde i min egen bubbla. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos 10

12 Problem med mobbning År i ensamhet Flertalet av intervjupersonerna upplevde inte bara problem med själva undervisningen utan det var även problem med klasskamraterna. Flera beskriver hur de blivit mobbade under hela skoltiden för att de upplevdes som udda och annorlunda. Mobbningen startade för många redan i första klass. Mobbningen var både fysisk och psykisk och gjorde skolan till ett mer eller mindre helvete för många. Flera beskriver år i ensamhet utan vänner och utan vuxna som ingrep för att lösa situationen. Snarare har många upplevelsen av att de enbart sågs som ett besvärligt problem som skolan inte orkade ta tag i. Flera upplever att även lärarna var delaktiga i mobbningen och de fick utstå mycket negativt även från dem. Skolan var på gränsen till avskyvärd. De hade ingen förståelse för mina behov. Jag blev mobbad hela grundskolan och kände aldrig någon gemenskap med någon i skolan utan jag var bara annorlunda och en utböling. Till slut i nian hade vi ett möte med rektor och föräldrar men ingenting blev bättre. Det kändes aldrig som om de stod på min sida. I gymnasiet var det samma sak men mer nedtonat. Man, 29 år, fysisk och psykisk diagnos I mellanstadiet satte mobbningen igång. Jag hade konstiga kläder och de kände nog att jag var utsatt. Skolan gjorde ingenting. Inte mamma heller eftersom hon låg i skilsmässa och inte orkade ta tag i det. Idag har hon dåligt samvete eftersom hon tycker att hon borde ha gått in och sett vad som försiggick. Kvinna, 22 år, psykisk diagnos Jag hade inga vänner i skolan och jag hade ingen aning om varför. Ända fram till årskurs fem var det ändå ok. Från femman blev det värre och jag blev slagen och retad. Dom sa dumma saker hela tiden. Det blev som en vana för dem. Ingen tog det på allvar så det blev bara värre och värre. Mamma ringde och försökte göra vad hon kunde. I sexan fick jag byta skola till en särskoleklass för att få extra stöd. Men det blev bara värre. I gymnasiet gick jag särgymnasium. Själv tyckte jag att jag kommit så långt så jag skulle klara ett vanligt gymnasium. Det var viktigt för mig för att sedan ha chans att komma in på högskolan och för att få jobb. Det enda jag fick höra var att det var för svårt för mig. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos Jag var jättemobbad fram tills att jag slutade gymnasiet. Värst var det i mellanstadiet och lågstadiet. Jag lärde mig många tekniker för att få vara hemma. Det var i puberteten den riktiga ångesten kickade in. På gymnasiet försökte jag läsa estetisk konst men hade det jätte jobbigt psykiskt och var borta så mycket så jag fick ofullständiga betyg. Men ändå VG och MVG i mycket. Efter gymnasiet jobbade jag ett tag men kraschade och blev sjukskriven. Det var svart ganska länge och sen fick jag jobb på kommunen men det hann knappt börja innan jag blev sjukskriven igen för att jag ville ta livet av mig. Kvinna, 28 år, psykisk diagnos 11

13 Problemen blev fler ju längre tiden gick De tillfrågade hade inte bara problem med att följa med i skolarbetet och med mobbning utan genom alla år i skolan utvecklades svåra sociala och psykiska problem hos många. Deltagarna beskriver problem som ätstörningar, sömnsvårigheter, depressioner, självskadebeteenden och aggressivitet. Många skolkade och gjorde allt för att slippa gå till skolan och flera började med droger och alkohol. Om dessa problem hade med funktionsnedsättningen att göra eller med alla de svårigheter de upplevde i skolan har de tillfrågade svårt att uttala sig om men de menar dock att problemen hänger ihop och att det ena gett det andra. Flera fick även under denna tid eller något tidigare kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för sina psykiska problem. Många har haft kontakt där i flera år och upplever sig ha fått ett visst stöd. Flera fick även kontakt med kurator och/eller psykolog på annat sätt. Det var jobbigt i skolan för jag var annorlunda och det var svårt att orka med. Jag började med alkohol och blev väldigt trotsig. Det gjorde min mamma väldigt ledsen. Men sen fick jag börja på en Asperger skola och då blev allt bra. Det var fem elever på tre lärare och man fick ta det helt i sin egen takt och vid prov fick jag alltid hjälp. De förstod mig mycket bättre och var jättesnälla. Kvinna, 24 år, psykisk diagnos Skolan var hemsk. Jag fick mycket skäll. Alla trodde jag gjorde saker för att vara djävlig. Jag kom efter eftersom jag inte kunde koncentrera mig, jag skolkade mycket och trivdes inte alls. Jag hade behövt hjälp men ingen gjorde något. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos Mötte lite förståelse från omgivningen Få är de som upplever att det fanns en förståelse från skolans håll beträffande de problem de hade. De fick ingen hjälp och inget stöd för att klara skolarbetet bättre eller för att lösa problemet med kamrater som utsatte dem för mobbning. Flertalet tror att om skolan förstått och tagit tag i problemen och gett det stöd och den hjälp de behövt hade problemen troligtvis inte vuxit sig så stora. Flera beskriver också föräldrar med egna problem som inte orkat eller klarat av att driva deras intressen gentemot skolan. Skolan agerade för sent Flertalet upplever att när väl skolan agerade hade det redan gått för långt. Det dröjde många år innan skolan tog problemen på allvar och agerade. Det var först högre upp i klasserna som åtgärder sattes in och någonting gjordes. Byte av skola en positiv åtgärd Det vanligaste sättet för skolan att hantera problemen på var att efter många samtal placera den som det gällde i en ny skola. För flera blev detta en befrielse då många kom till skolor anpassade efter de problem som de hade. Flera blev placerade i skolor där det fanns t ex Aspergersklasser och ADHD klasser. Dessa klasser var mindre och lärarstödet mer omfattande. Möjligheten till hjälp och stöd blev mycket bättre och att gå i skolan tillsammans med personer med likartade problem kändes befriande. Helt plötsligt var de en bland alla andra och inte längre utanför och annorlunda. 12

14 På gymnasiet bytte jag skola. Det var underbart. Då fick jag all hjälp jag kunde få och lärare som sa att allt skulle lösa sig. Jag blev inte heller längre mobbad. Jag bestämde mig direkt för att berätta om min sjukdom och fick bra hjälp med detta. Fick då en helt annan respons än i tidigare skola. Nu fick jag i stället höra att gud vad du är stark. Kvinna, 28 år, fysisk diagnos Byte av skola en negativ åtgärd Men för några blev bytet av skola mer eller mindre en katastrof. Framförallt för de som placerades i särskola. De kände sig inte hemma och tyckte att de kunde mer än vad som krävdes av dem. Det kändes som en nedgradering för dem. Ett par beskriver att de upplevde att den egna kapaciteten var så mycket större än klasskamraternas. Betyg från framförallt en särskola upplevs inte heller vara någon merit beträffande fortsatta studier och arbete utan snarare upplevs detta försvåra. Någon uttrycker en skamkänsla över att ha gått i särskola. Alla problem kan inte skyllas på skolan Svåra hemförhållanden Skolan har inte ensam skuld i att många av deltagarna har haft det svårt under sin uppväxt och under skoltiden. Flera är de som beskriver jobbiga och svåra hemförhållanden med föräldrar som själva har en funktionsnedsättning och/eller missbruksproblem och psykiska problem. Dessa föräldrar har inte kunnat sätta hårt mot hårt i förhållande till skolan utan har haft nog med att hantera sina egna problem. Stödet hemma har därför inte funnits utan barnet har fått klara alla svårigheter själv. Sen diagnosticering har försvårat Flertalet blev inte diagnosticerade förrän långt upp i skolåldern och först då problemen vuxit sig så stora så att det inte fungerade längre. Den sena diagnosen upplevs ha försvårat för många. Hade de bara vetat om att de faktiskt hade en diagnos som kunde förklara alla deras svårigheter hade allting varit lättare att hantera. De hade själva kunnat förstå varför det var som det var och omgivningen hade kunnat förstå och agera utifrån kunskap om problemen. Diagnosen blev för många en befrielse och för första gången fick de en förklaring på känslan av att vara annorlunda som de burit med sig genom hela skoltiden. När jag väl, efter 20 år, fick min diagnos så förstod jag varför ingenting hade fungerat. Ingen hade förstått mina problem under alla år vilket idag känns bittert. De såg bara en ung, vild och hopplös tonåring. En diagnos förändrar inte mig som person men det ger förståelse. Det spelade en stor roll för min mamma också. Hon hade tagit på sig mycket skuld. Jag grät när jag läste om ADHD och jag kände en enorm lättnad när jag insåg att det fanns andra som mig. Kvinna, 23 år, psykisk diagnos 13

15 Alla klarade inte av att gå ut gymnasiet En konsekvens av alla de problem som funnits genom hela skoltiden var att många gick ut gymnasiet med ofullständiga eller väldigt dåliga betyg. Några klarade inte av att slutföra gymnasiet utan avbröt studierna. Idag ser de tillfrågade det som en nödvändighet med ett gymnasiebetyg för att överhuvudtaget ha någon chans att få ett jobb och komma vidare. Flera har försökt att komplettera sina gymnasiebetyg inom Vuxenskolan eller Folkhögskola. Andra har planer på att göra det. Tiden efter skolan problematisk Arbetslöshet det vanligaste Flertalet deltagare gick efter skolan ut i arbetslöshet och flertalet har aldrig haft ett arbete. Perioderna har varit långa och många då de gått utan sysselsättning helt. Påbörjat studier de inte klarat av Flera av deltagarna i studien har också efter gymnasiet påbörjat flera olika utbildningar som de inte klarat av. Den ena utbildningen/kursen har avlöst den andra. Val av utbildning har snarare baserats på att de har velat ha någonting att göra än att gå en utbildning som de känner intresse för och som på sikt kan ge ett arbete. De har inte haft något stöd inför val av utbildning och ribban har av dem själva många gånger satts för högt. Utbildningarna har ställt krav som de inte klarat av. Haft kortare arbeten eller praktikplatser Några har även lyckats skaffa kortare enklare jobb som de inte lyckats behålla och några har även ordnat praktikplatser. Folkhögskola ett alternativ för flera Flera har gått eller ska gå Folkhögskola dels för att läsa upp sina betyg men också som förberedelse inför ett kommande arbetsliv. Folkhögskola känns som ett bra alternativ för flera då tempot inte upplevs som lika högt som i vanliga skolan och undervisningen upplevs vara mer anpassad. 14

16 ?! Augurs reflektioner Skolan tar inte sitt ansvar Skolan har en viss skuld till att det idag ser ut som det gör för många av dessa ungdomar då de inte har kunnat möta deras behov av stöd och hjälp i undervisningen och i förhållande till klasskamraterna. Det har hos dessa ungdomar funnits ett stort behov av mindre klasser och mer omfattande lärarstöd samt en möjlighet att ta sig an skolarbetet i den takt de själva klarar av. Istället för att se till varje individs behov har skolan valt att försöka få in dem i den gängse mallen och de har valt att blunda för problemen och låtit dem växa sig alltför stora. Tidiga insatser och tidig diagnosticering skulle kunna hjälpa dessa ungdomar och ge dem större framtida möjligheter. Det är skolans ansvar att anpassa undervisningen efter elevernas behov och koppla in de resurser instanser och myndigheter som anses lämpliga när man noterar att en elev har det svårt. Skolan är de som i ett tidigt skede kan uppmärksamma de problem som eleverna har. Dessa ungdomar går idag ut skolan med bristfälliga kunskaper, ett mycket dåligt självförtroende och en känsla av utanförskap. Upplevelserna under skoltiden har försvårat för ungdomarna i förhållande till arbetsmarknaden. Det är i skolan grunden läggs för framtida möjligheter till arbete. 15

17 Det sociala livet 16

18 Många är ensamma och isolerade Funktionsnedsättningen kan försvåra de sociala kontakterna Flera av deltagarna i studien har ett funktionshinder som de upplever försvårar i sociala kontakter. Detta gäller t ex flera med Aspergers syndrom som beskriver hur de har problem med att tolka och förstå de sociala koder som styr umgänget människor emellan. De känner en osäkerhet i förhållande till andra människor och vet inte vad som förväntas av dem och hur de ska bete sig. Detta i sin tur medför att de gärna drar sig undan och hellre är för sig själva. Personer i undersökningen har också tvångssyndrom kopplat till diagnosen Aspergers. Detta försvårar många gånger ytterligare i kontakten med andra människor som har svårt att förstå de beteenden som kopplas till tvånget. Flera av de med en ADHD diagnos beskriver att de har lätt för att skapa nya ytliga kontakter men upplever däremot problem med att underhålla, bibehålla och fördjupa dessa kontakter. Människor kommer och går. Jag vet inte hur man tar kontakt med människor. Jag vet helt enkelt inte hur man gör. Snart ska jag börja på folkhögskola. Det ska bli spännande men känns också oroväckande med allt nytt folk. Jag kommer inte överens med ungdomar. De är för fria och de kan säga vad som helst och då vet jag inte om de är sarkastiska eller vänliga. Det är lättare med äldre. Men känner jag att jag klarar det så har jag större chans till jobb. Man, 22 år, psykisk diagnos När jag ser hur vanliga människor umgås så funkar de annorlunda än mig. De är mer flexibla i sitt umgänge. Jag kan inte småprata och snacka om något som jag inte är intresserad av eller kan. Man, 29 år, fysisk och psykisk diagnos Få sociala kontakter utanför familjen Många av de tillfrågade beskriver sina liv som tråkiga och de upplever att de lever ett ganska isolerat och ensamt liv. Livet handlar för många i perioder enbart om att sova, gå upp, äta, sitta framför datorn, gå på en aktivitet om sådan finns, titta på TV, sova o s v. Allt går runt runt och varje dag är sig lik. De sociala kontakterna är begränsade och de upplever sig ha få nära relationer. Ofta begränsas de sociala relationerna till boendestödjare och familj som spelar en stor roll i deras sociala liv och som ofta är de enda nära kontakter de har. Mamma den stora tryggheten Framförallt mamman i familjen är en mycket betydelsefull person som många säger att de inte skulle klara sig utan. Mamma är för många den stora tryggheten som ordnar och fixar och som tar hand om det mesta. Detta är både på gott och på ont, menar några av deltagarna. Mamma tar ofta över för mycket och det kan bli ett hinder i deras utveckling och förhindra möjligheterna till ett självständigt liv. Sociala kontakter genom Internet Internet är också mycket betydelsefullt för många när det kommer till sociala kontakter och social gemenskap. Många har sina enda vänner på Internet genom facebook och olika typer av kontaktsajter. Det är här deras sociala liv utspelar sig. Internetkontakt ställer inga krav på hur de ska vara utan här upplever de mer att de kan vara sig själva. Flera tillbringar många timmar per dygn framför datorn och det 17

19 är Internet som många gånger medför att de tillfrågade vänder på dygnet. De kan sitta uppe hela nätter och chatta, spela spel o s v. Social träning viktigt Viktigt med aktiviteter utanför bostaden Flertalet betonar vikten av att ha en aktivitet i form av praktik, arbetsträning, gymnastik o s v utanför bostaden. Detta för att tvingas att ta sig ut och träffa andra människor. Oavsett aktivitet så tvingas de interagera med andra människor vilket de menar är ett måste för att i framtiden kunna klara av att vistas på en arbetsplats. Det sociala kan för många vara det svåraste i förhållande till ett arbete.?!augurs reflektioner Få möjligheter till social träning Sociala kontakter och relationer skrämmer många. Många av deltagarna är isolerade och har få möjligheter till social träning. Internet blir räddningen och det är här stora delar av det sociala umgänget sker. Många har ett stort behov av att lära sig att umgås och interagera med människor i det verkliga livet för att i en förläggning kunna klara av de sociala kontakter som en arbetsplats innebär och kräver. Social träning behövs för många innan ett arbete kan bli aktuellt. På en arbetsplats krävs en viss social förmåga för att man ska kunna fungera i grupp. 18

20 Boende 19

21 Bor med boendestöd Hjälpbehovet varierar Flertalet tillfrågade har inget eget självständigt boende utan bor i ett boende med någon form av boendestöd. Många av de tillfrågade bor i ett gruppboende. Här har de sin egen lägenhet men det finns möjlighet till social gemenskap i gruppboendets gemenskapsdel och möjlighet till hjälp och stöd av boendets personal/boendestödjare. Det många behöver hjälp med är ekonomi, städning, tvätt och att komma upp på morgnarna. Utan denna hjälp, menar flera, att det skulle vara kaos i deras liv och att de skulle glömma sådant som städning och tvätt, de skulle aldrig komma ur sängen på morgnarna och pengarna skulle inte räcka månaden ut och räkningar inte betalas. Flera beskriver en hjälplöshet när det kommer till enklare vardagliga sysslor. Jag har hjälp med städ och ekonomi och varje dag kommer de och väcker mig. De kommer vid tiden och ser till att jag kommer iväg Kvinna, 24 år, psykisk diagnos Ingen träning och ingen planering framåt Flera av deltagarna menar att det aldrig görs någon utvärdering kring vad de klarar av beträffande de vardagliga sysslorna. De beskriver hur det går slentrian i hjälpen och det ställs inga krav på att de själva ska träna och försöka utveckla vissa färdigheter utan mycket görs för och åt dem. Det görs inte heller någon planering framåt med syfte att kring boende och vardagssysslor jobba framåt mot ett på sikt mer eget ansvar eller eget självständigt boende. En person beskriver hur hon bett om att få vara mer aktiv hemma men det som hände då var att hon förlorade delar av den hjälp hon hade och fick aldrig hjälp med att träna. Jag sa att jag ville vara mer aktiv hemma och då tog de snabbt bort 10 timmar från mig. Det jag menade var att jag ville ha hjälp till att bli mer aktiv inte att jag helt plötsligt skulle bli av med hjälp. Sånt gör att man blir rädd för att visa att man skulle kunna mer. Kvinna, 28 år, fysisk diagnos Det finns hos några en rädsla för att bli av med den hjälp de har och håller därför tillbaka när det gäller att ta egna initiativ och visa vad de kan. Få uttrycker någon vilja till att ta hand om och klara av mer själv. Där planering och träning fungerat finns förståelse för vikten av självständighet För de få som det vardagliga bestyren ändå fungerar har det funnits en gedigen planering med ett tydligt dagligt schema som de följt. Det har också förts en dialog med dessa personer kring fördelarna med att strikt följa detta schema och fördelarna med att ta ett större och större ansvar hemma. Det har för dem tydligare framgått att om de visar att de klarar av att ta hand om sig själva i vardagen så tränar de också samtidigt inför att kunna ta ansvar i ett framtida arbete. 20

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se AS

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Barn och unga med funktionsnedsättning En beskrivning av deras vardag

Barn och unga med funktionsnedsättning En beskrivning av deras vardag Barn och unga med funktionsnedsättning En beskrivning av deras vardag En kvalitativ undersökning genomförd med hjälp av djupintervjuer med barn och deras vårdnadshavare 1 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Samlar krafterna och anpassar insatserna för individens bästa

Samlar krafterna och anpassar insatserna för individens bästa KRUT Kartläggning Rehabilitering och Utveckling Tillsammans KREATIV UTVECKLING Samlar krafterna och anpassar insatserna för individens bästa Sjuhärads Samordningsförbund ansvarstagande tillsammans Förbundets

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby

Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Hopp-HAA [hoppa]/stall Nyckelby Verksamheten bedrivs på stall Nyckelby i kontakt med djur och natur. Syfte är att skapa meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för individer som ingår i målgruppen

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Båda verksamheterna arbetar med ungdomar som har neuropsykiatriska diagnoser, som Asperger. är också välkomna.

Båda verksamheterna arbetar med ungdomar som har neuropsykiatriska diagnoser, som Asperger. är också välkomna. Gymnasieskolan och LSS boendet är belägna i Funäsdalen, Västra Härjedalen, mitt i den härliga fjällvärlden med massor av skidåkning. Vi har nationellt intag. Båda verksamheterna arbetar med ungdomar som

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer