Ogräsbekämpning i lantbruksgrödor var ligger framkanten med fokus på icke kemisk kontroll
|
|
|
- Gustav Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Möte med Växtskyddsrådet 15 maj 2013 Ogräsbekämpning i lantbruksgrödor var ligger framkanten med fokus på icke kemisk kontroll Weed control in agricultural crops: Frontiers in nonchemical control and IPM to minimize herbicide use Anneli Lundkvist, docent, AgrD Theo Verwijst, professor, FD Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Institutionen för växtproduktionsekologi
2 Upplägg 1. Kort introduktion 2. Icke kemisk ogräsbekämpning 3. Nya resultat - fleråriga ogräs 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning 5. Slutsatser
3 1. Kort introduktion 1. EU-direktivet Hållbar användning av bekämpningsmedel - IPM 2. Ökade restriktioner för herbicidanvändning, färre preparat på marknaden 3. Ökad risk för herbicidresistens i flera ogräsarter 4. Teknikutveckling: Kamerastyrning och GPS ökar möjligheterna till mekanisk kontroll 5. Stark växande kunskapsbas och teknikutveckling i samband med satsning på ekologisk odling
4 2. Icke kemisk ogräsbekämpning Avslagning (avskärning, putsning) Radhackning Ogräsharvning (blindharvning) Stubbearbetning Harvning (mörkerharvning) Kupning Plöjning
5 2. Icke kemisk ogräsbekämpning Avslagning (Ogrässkäraren CombCut) Radhackning (System Cameleon) Ogräsharvning Övrigt
6 Ogrässkäraren - CombCut Utvecklat av ett svensk företag (JustCommonSence AB) Arbetsbredd: 6 eller 8 meter. Körhastighet: >10 km/h Foto: Jonas Carlsson, JustCommonSence AB
7 Ogrässkäraren - CombCut 1. CombCut sänks ner i den växande grödan så nära marken som möjligt beroende på fältets beskaffenhet. 2. Den tunnare grödan passerar oskadd genom de fasta skären på CombCut när denna förs framåt och kammar igenom stråsäden. Foto: Jonas Carlsson, JustCommonSence AB
8 Ogrässkäraren CombCut 3. Stråstyva ogräs, som exempelvis åkertistel och penningört, skärs däremot av. 4. Ogrässkäraren kan användas fram till att grödan bildar strå. Foto: Jonas Carlsson, JustCommonSence AB
9 Ogrässkäraren Utvärdering Kontrollerade studier och fältstudier av: - kort- och långsiktiga effekter av avslagning på åkertistel och baldersbrå - effekt på skörd (vårkorn, vårvete, höstvete, timotej) Samarbete: SLU (Anneli Lundkvist, Theo Verwijst), JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik (Mikael Gilbertsson, Jonas Engström), JustCommonSense AB (Jonas Carlsson) & Tomas Svensson, ekologisk lantbrukare, Sala Finansiär: SLU EkoForsk
10 Ogrässkäraren Utvärdering Preliminära resultat Selektiv skärning skadar åkertisteln men inte grödan. Åkertistel: Minskning av: (i) ovanjordisk biomassa & rotsystem i kontrollerade försök och (ii) ovanjordisk biomassa i fältförsök. Stråsäd: (i) Ökad skörd i kontrollerade försök, (ii) ingen skördeökning i fältförsök (stor variation). Ett negativt samband skörd och tistelbiomassa, dvs: Mer tistel=>lägre kärnskörd.
11 System Cameleon System Cameleon är utvecklat av det svenska företaget Gothia redskap. Systemet är uppbyggd som modulsystem vilket gör det möjligt att anpassa maskinen efter egna önskemål. Exempel på valmöjligheter: Den kan utrustas med så/gödningsenhet och/eller jordbearbetningsenhet. Den kan vara buren fram, bakom eller dras efter traktorn. Arbetsbredd: 4, 6 eller 8 meter. Med eller utan kamerastyrning.
12 System Cameleon Ogräshantering Kamerastyrd radhacka vars position kan styras i höjd och sidled. Kamerastyrning innebär att skären riktar sig automatisk utefter de sådda raderna och skär av ogräset på önskat avstånd från såraderna.
13 System Cameleon Skillnad mellan Cameleons radhacka och äldre typer av hackor*: - Cameleon: helt styv pinne, kan inte ändra vinkel mot marken => högre precision i sidled, skär hela ytan om den går ner. - Äldre typer: fjädrande pinnar som håller skären => fungerar bra i lösare jord, ställer sig på spets vid motstånd och skär då ej rent. * Per Ståhl, Hushållningssällskapet, Rådgivning Agri, Specialmaskiner i ekologisk odling. Grundkurs i ekologisk odling, SJV.
14 Utvärdering - System Cameleon Fältförsök: Tistelbekämpning med radhackning på 25 och 50 cm i vårvete, Tegneby 2012* Jämförelse mellan tre led: 2 hackningar, 25 cm radavstånd 2 hackningar, 50 cm radavstånd 3 hackningar, 50 cm radavstånd Tredje hackningen ett par veckor efter axgång (28 maj, 21 juni, 17 juli) *Efter Per Ståhl, HS Rådgivning Agri AB. Föredrag Radhackning och ogräs. Ogräsdag i Uppsala 8 november 2012, SLU. Finansiering: Stiftelsen lantbruksforskning (SLF)
15 Utvärdering - System Cameleon Resultat från tistelförsök Tegneby 2012* Behandling Skörd 15% kg/ha Rel skörd Ogräs täckn* % Tistel vikt* g/m 2 Tistel antal* st/m 2 25 cm, 2 hackn cm, 2 hackn cm, 3 hackn * 25 juli ** 4 sept. => Mindre tistel i 50 cm jämfört med 25 cm, dock lägre skörd => Vårvete gick bra att hacka i även sent i säsongen Tistel täckn** % * Efter Per Ståhl, HS Rådgivning Agri AB. Föredrag Radhackning och ogräs. Ogräsdag i Uppsala 8 november 2012, SLU.
16 Utvärdering - System Cameleon Radhackningsförsök i havre med stor mängd fleråriga ogräs (åkermolke), Sala, våren 2006 Obehandlat led Hackat led Resultat: Inga skillnader i ogräsmängd eller havreskörd.
17 Ogräsharvning Rationellt Billigt Kräver bra timing Mycket väderberoende Arbetsbredder: => 24 m Hastighet: 8-12 km/h Einböck ogräsharv Einböck ogräsharv
18 Blind- och ogräsharvningsförsök Ärter med åkersenap Obehandlat Blindharvning Ogräsharvning, 3-4 blad Foto: Torbjörn Karlsson
19 Vikt av kvickrotsskott (relativvärde). Medelvärde av 3 års fältförsök. (Jacobsson, 2007) Övrigt Kvick-Up harv Uttorkning av kvickrotsrhizom Plöjt Tallriksred 2 ggr KvickUpp 1 g KvickUpp 2 ggr KvickUpp 3 ggr Putsning 2 ggr Arbetsbredd: 1,6 6,4 m
20 Övrigt Djupgående harv för rotavskärning Ett redskap för djup avskärning av ogräsrötter (åkertistel m. fl.) (liknande det på bilden nedan) utvecklas i Norge inom ett delprojekt i EU-projektet: OSCAR Optimising Subsidiary Crop Applications in Rotations. Redskapet ska testas i två fältförsök med stråsäd/mellangrödor (ett i Sverige och ett i Norge) perioden
21 3. Nya resultat - fleråriga ogräs - Kompensationspunkt hos åkermolke och åkertistel - Varmare klimat förluster över vintern i rotsystem hos åkermolke? - Knoppvila i rötter/rhizom på hösten i fleråriga ogräs (doktorsavhandling 2013, Josefine Liew)
22 Kompensationspunkt hos åkermolke och åkertistel Kompensationspunkt: När rot/rhizomsystemet har lägst mängd torrsubstans och plantan är som känsligast för störning. Tidigare studier: åkermolke => 5-7 blad åkertistel => 8-10 blad Många frågor från lantbrukare som undrar om inte kompensationspunkten infaller tidigare.
23 Kompensationspunkt hos åkermolke* och åkertistel Studier av åkermolke 2012 (med och utan konkurrens från gröda) visade: Kompensationspunkt: utan konkurrens => 4 bladsstadiet Med konkurrens => 4-5 bladsstadiet Motsvarande studier ska göras av åkertistel under * Verwijst T, Lundkvist A, Tavaziva VJ Effects of competition on compensation point and phenological development in Sonchus arvensis L. Manuscript.
24 Varmare klimat förluster över vintern i rotsystem hos åkermolke?* Lite kunskap finns kring vad som händer med rot/rhizom-system under vintern vid ändrat klimat. Studier av åkermolke visade: - > 40% av rotmassan försvann i form av respiration (andning) under vintern. - Ökad temperatur gav högre respiration i rotsystemet samtidigt som vinterperioden blev kortare. - Kortare vintrar ger mer tid att bekämpa åkermolke före vårsådden. * Verwijst T, et al Weight loss in overwintering below-ground parts of Sonchus arvensis L. under current and temperature-elevated climate scenarios in Sweden. Weed Research 53,
25 Knoppvila i rötter/rhizom på hösten i fleråriga ogräs* Studier av åkertistel, åkermolke, kvickrot, tussilago och åkerfräken. Populationer från norra och södra Sverige. Resultat visade: Åkermolke, tussilago och åkerfräken: Minskad groning under september-oktober. Åkertistel: Minskad groning under september-oktober i ostörda rötter. Fragmenterade rötter => ingen påverkan. Kvickrot: Ingen groningsovillighet hos populationer från norr. Minskad groning hos i populationer från söder. * Liew J Dormancy in reproductive vegetative buds in creeping perennials dominating the agricultural weed flora in Scandinavia. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Doctoral Thesis No. 2013:05. SLU, Uppsala
26 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning IPM-projekt finansierade av Jordbruksverket, SSO och Partnerskap Alnarp: Metodutveckling av tekniken för samtida radhackning och radsprutning Radhackning/radsprutning i vårraps, höstraps, åkerböna och höstvete
27 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Projekten är ett samarbete mellan: SLU, Uppsala: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Theo Verwijst Hushållningssällskapen: Per Ståhl, Maria Stenberg, JTI: Per-Anders Algerbo, Mikael Gilbertsson, SLU, Alnarp: Anders TS Nilsson, Allan Andersson, David Hansson
28 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Redskapsbärare: Sprutramp monterad på hackorganen mellan redskapsbäraren och hackorganen System Cameleon: Sprutramp monterad framför hackorganen
29 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Vårraps Norups gård, ogräs vikt g/m2, 26 juni 2012 radavstånd/sprutning/hackning 25/ - / - 25/ - /hack 25/band/hack 12,5/bred/ - övrigt våtarv viol molke groblad törel lomme dån baldersbrå åkerbinda svinmålla trampört
30 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning 3000 Vårraps Norupsgård 2012, (kg/ha) ,5 + bredspr 25 + hack 25 + hack + radspr
31 4. Mekanisk + kemisk ogräsbekämpning Led Radavstånd (cm) Exempel: försöksplan - höstraps Sprutning höst (N = normal dos) Hackning höst Hackning vår Total dos/ha* % av N-dos A 12, B 12,5 bred 1/1N % C 12,5 bred 1/2N % D E 25-2x 1x - F 25 rad 1/1N 2x 1x 32% G 25 rad 1/2N 2x 1x 16% H I 50-2x 1x - J 50 rad 1/1N 2x 1x 16% K 50 rad 1/2N 2x 1x 8%
32 5. Slutsatser Pågående teknikutveckling inom området mekanisk ogräsbekämpning börjar ge resultat i praktiken. Kunskapsbasen från forskning/utveckling inom ekologisk odling - en guldgruva för vidareutveckling av IPMbaserade metoder/tekniker för konventionell odling! Mycket kvar att göra på kombinationen mekanisk-kemisk, men preliminära resultat ser lovande ut.
33 Tack till: Jordbruksverket (SJV) SSO (Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning) Partnerskap Alnarp SLU Ekoforsk, SLU EU VPE, SLU
34 Frågor?
Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala
Ogräsbekämpning - kemisk, mekanisk, integrerad Anneli Lundkvist SLU, Uppsala Integrerat växtskydd, ny modul 2014 Alvesta 18 mars och Hallsberg 8 april 2014 Innehåll Nuvarande läge Ny upplaga - Ogräskontroll
Växtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping
Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Linköping 1/1 85% ogräseff. ½ 75% ¼ 60% (20 000 frö/m 2 ) Dos - respons Schematisk kurva för en herbicid använd under
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?
Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs? Lägesrapport 15 februari 2019 Theo Verwijst, Anneli Lundkvist och Monika Welc Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Inledning En stor
Växtskydd i ekologisk produktion
Växtskydd i ekologisk produktion 30.1.2014 Tavastehus Kaija Hinkkanen Växtskydd Art- och sortval Växtföljd Utnyttjande av naturliga fiender i odlingen Mekaniska bekämpningsmetoder (bl.a. härdbehandling)
Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Kvävegödsling till höstraps
Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen
Klippträda istället för svartträda
Delredovisning till SLU EkoForsk 2014 Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi, SLU) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av
Bekämpning av rotogräs. Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se
Bekämpning av rotogräs Nässjö, 10/12 2007 Ann-Marie Dock Gustavsson adoc@sjv.se Kvickrot Elymus repens Stamutlöparna svagast vid 3-4 blad. Ytliga stamutlöpare. Upprepa bearbetning. Figur: Håkansson, 1984
Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk
Fältvandring - Tistelbekämpning i Sala Kan ny teknik underlätta kontrollen av tistlar i ekologisk odling? Hos Tomas Svensson finns två försök med tistelreglering m.h.a. ogrässkäraren. Det är en ny maskin
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Växtskyddsmedel i ett förändrat klimat
Växtskyddsmedel i ett förändrat klimat Maria Wivstad Institutionen för växtproduktionsekologi/ Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU Framtidens växtskydd vilken väg ska vi gå? KSLA 8 november
Delredovisning Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas
Delredovisning 2009 Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke Finansiering: SLU EkoForsk och Formas Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), Saghi Anbari, Henrik Eckersten, Bengt
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2
Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2 Slutkonferens 5-6 december 2018 Tomas Johansson Mikael Gilbertsson Per-Anders Algerbo Anders TS Nilsson Anneli Lundkvist Theo Verwijst Bakgrund
Rotogräs. tistel, skräppa och kvickrot
Rotogräs tistel, skräppa och kvickrot 1 Vad är rotogräs? Rotogräs är fl eråriga örter som kan sprida sig både med delar av rotsystemet och med frön. Exempel på rotogräs är åkertistel, fet tistel, skräppa,
Integrerad ogräsbekämpning
Integrerad ogräsbekämpning Jordbruks- och trädgårdskonferensen 2014 Alnarp 30 januari 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring vägskäl
Efterverkan av olika förfrukter
Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling
Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,
Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk
Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk Projektdeltagare: Anneli Lundkvist (projektansvarig), och Theo Verwijst, Institutionen för växtproduktionsekologi,
Sveriges lantbruksuniversitet
Version 215-1-13 Sveriges lantbruksuniversitet Foto David Hansson Integrerad ogräsbekämpning i lök 214 David Hansson* och Anna-Mia Björkholm** *Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.
for a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling
David Hansson, Ibrahim Tahir* & Sven-Erik Svensson 29-2-13 Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp * Växtförädling och Bioteknik, SLU Alnarp Resultatredovisning till SLU EkoForsk
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs
Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs Foto: Lars-Birger Johansson KSLA, 2008-04-22 Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket adoc@sjv.se Åkertistel Skott/100 m2, medeltal över försöksplatser
Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007
Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Projektansvarig: Anneli Lundkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Box 743, 75 7 Uppsala Mål Lägesrapport 27
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten
Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
Ekonomi odling i tunnel
Ekonomi odling i tunnel Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus 27 mars 2012 Christina Winter, Jordbruksverket Bengt Håkansson, SLU Ekonomi i bärodling Kalkyler för jordgubbar och hallon Jordbruksinformation
Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Stabil avkastning med vårrapshybrider
Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter
Skördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad
Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Att odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.
Att odla hållbar produktionsbetesvall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Innehåll Betesväxternas biologi Betesskötsel Arter och sorter
Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.
Delrapport för 201 till SLU EkoForsk Klippträda istället för svartträda Göran Bergkvist ansvarig (Inst. för växtproduktionsekologi) och Lars-Olov Brandsaeter (Bioforsk) Introduktion Kontrollen av kvickrot
Vad händer med växtodlingen?
Vad händer med växtodlingen? Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Normskördar för skördeområden, län och riket 2012. Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2012
JO 15 SM 1201, korrigerad version Normskördar för skördeområden, län och riket 2012 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2012 I korta drag Korrigering 2013-03-12
Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat
Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Seminarium 2013-11-21 Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge
Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln
Höjd arbetsgivaravgift för unga Konsekvenser för detaljhandeln Om undersökningen 1 Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av digitala enkäter, distribuerade via e-post. Mottagare var butikschefer
Hälsoprojektet på Södermalm
Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The
Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Apr maj 11. Maj 12. Nov 11. Okt 10. Feb mar 11. Jun 10. Sep 11.
Ekonomi-SKOP - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Företagens aktivitetsökning den högsta sedan juni 2 - Två av fem företag redovisar ökad aktivitet - Två av fem tror dessutom på ytterligare ökad aktivitet
Veckorapport Kalmar vecka 27 2016
Datum 16 7 7 Veckorapport Kalmar vecka 27 16 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i obehandlade rutor i Kalmar län inklusive Öland (H), Gotlands län (I), Jönköpings län(f) och Kronoberg
Introduktion 7-manna fotboll
Introduktion 7-manna fotboll Snart är det dags att ta steget från att spela 5-manna till att spela 7-manna fotboll. Skillnaden kommer att vara ganska stor och vi kommer därför att starta prata om detta
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Mekanisk ogräsbekämpning
nr 118 Mekanisk ogräsbekämpning - metoder och maskiner Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2007 Mekanisk ogräsbekämpning - metoder och maskiner
Reglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Skillnaden före och efter Black & White
Färg och ljusjusteringar i Premiere Video effects eller bild kontroll mappen innehåller en mängd olika färg specialeffekter. Vi ska i detta avsnitt titta lite närmare på undermapparna Adjust och Image
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Den svenska äppelodlingen växer
hektar eller träd per ha På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-10-17 Den svenska äppelodlingen växer Det har planterats många nya äppelträd i Sverige de senaste åren. Arealen har ökat
Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Jun 10. Mar Jun apr 14. Feb mar 12. Dec 10. Aug 09. Dec Feb.
Ekonomi-SKOP, 25 ember - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Minskad aktivitet i de svenska företagen - Nedåtriktad aktivitetstrend har etablerats inför riksdagens budgetbehandling - Även efterfrågan
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret
En grafisk guide till vår identitet
En grafisk guide till vår identitet Välkommen till vår grafiska manual Ett grafiskt profilprogram har ingenting att göra med vad du eller jag tycker är snyggt. Ett tydligt grafiskt program är en konkurrensfaktor.
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge
Seminar: Tiltak mot flerårige ugras i økologisk og integrert produksjon Sarpsborg 8. februar 2011, Norge Åkermolke och Åkertistel Erfarenheter från tistelskäraren, jordbearbetning och växtföljder Anneli
Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Ogräsförsök i Mellansverige 2015
Ogräsförsök i Mellansverige 2015 Serie Adb.nr Län Plats NFTS Serie Försöksnr Åkerven och örtogräs i höstvete, höst och vår L5-2424 05B318 Inte skördat E-147-2014 Skänninge Vitgröe i höstvete, höst och
Robot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
Robot och bete Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Gårdar med robot Det startade för 15 år sedan Antal gårdar >740 (Växa) De Laval 64% Lely 34% Övriga 2% Utfodringen Sökandet efter foder! Utfodringen påverkar,
Bygg ditt eget dataspel på sommarlovet!
Bygg ditt eget dataspel Spelutveckling Finns det något roligare än att spela dataspel? Ja, att bygga sitt eget! Under en vecka i sommar får du lära dig mer om hur data - spel fungerar och dessutom designa
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö Preparatanvändning och ogräsförekomst på gårdar med olika jordbearbetningsstrategier Pesticide use and weed occurrence on farms that use different
Anders Grönvall, SJV, tfn 036-15 56 97, anders.gronvall@sjv.se Hans Jönrup, SJV, tfn 036-15 59 33, hans.jonrup@sjv.se
JO 29 SM 0101 Crop yield forecast for cereals and oilseed crops in 2001 Enligt en prognos från Jordbruksverket beräknas den totala spannmålsskörden för 2001 bli ca 5,4 miljoner ton vilket är ca 4 % lägre
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk
Anders Heimer Ogräsbekämpning i ekologiskt lantbruk möjligheter och begränsningar Centrum för uthålligt lantbruk Text: Anders Heimer Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk, SLU Antal sidor: 88 Tryck:
LPP laboration. Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
LPP laboration Syfte: Eleverna ska få möjlighet att undersöka vardagliga naturvetenskapliga händelser och skapa förståelse kring varför dessa händelser äger rum. Eleverna ska göra det med hjälp av naturvetenskapliga
DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM
DET HÄR ÄR RIKSFÖRENINGEN AUTISM Riksföreningen Autism arbetar för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Föreningens medlemmar
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.
Goda Exempel Salaortens Ryttarförening Salaortens Ryttarföreningen kände att de ville kunna hjälpa till på något sätt hösten 2015 då det kom så många barn från bl.a. Syrien. -Vi kände att den miljö som
4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,
SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Ett samtal om Väsjöplaneringen. - Den 8 november 2011
Ett samtal om Väsjöplaneringen - Den 8 november 2011 Agenda Vad har hänt sedan sist? Förslag till inriktningsbeslut Trafiklösning för Edsberg Vad händer nu? - På kommunfullmäktige 13 april antogs de två
Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap
Lyhördhet Passion Ärlighet Kvalitet Entreprenörskap Stockholms stads webbnärvaro The Capital of Scandinavia Stockholms stad 39 000 anställda Stadsledningskontoret Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens
Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU
Framtidens jordbruk med vilket växtskydd? Janne Bengtsson Institutionen för ekologi Framtidens lantbruk, SLU FA utgångspunkt Framtidens matproduktion Tillräckligt med mat en mänsklig rättighet (FN artikel
Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong 2015 11 manna
1 Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong 2015 11 manna Tack för din medverkan i vår fotbollsenkät! Vi har fått in över 1500 svar på enkäten, vilket var betydligt fler än vad vi
Pemco Energi, Pär Westborg
Pemco Energi, Pär Westborg Tänk dig att du tar ett morgondopp i en klar sjö, hör fåglarna kvittra på skogspromenaden eller blickar upp mot en klarblå himmel. Vi vill att den natur som vi har idag också
Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong 2015 7 manna
1 Resultat från enkät för Ledare i tjejfotbollslag Gäller säsong 2015 7 manna Tack för din medverkan i vår fotbollsenkät! Vi har fått in över 1500 svar på enkäten, vilket var betydligt fler än vad vi förväntade
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET
BUSINESS @ BIODIVERSITY SVERIGE SVENSKT NÄTVERK FÖR ATT ARBETA MED BIOLOGISK MÅNGFALD & FÖRVALTNING AV NATURKAPITALET OM INTIATIVET Målet med ett Business@Biodiversity (B@B) Sverige är att skapa ett nätverk
Repetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud
Mot nya vatten vart leder individuella överförbara fiskekvoter? Staffan Waldo och Anton Paulrud ITQ i ett EU-gemensamt bestånd Bestånd TAC utifrån vetenskaplig rådgivning och politiska prioriteringar (EU-beslut)
Hur man spelar 7-manna fotboll
Hur man spelar 7-manna fotboll Här kan ni läsa lite om hur man spelar 7 manna fotboll och hur man spelar Målvakt, back, mittfältare, eller forward Så här är ställer vi upp oss i grundpositionerna, målvakt,