KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN

Transkript

1

2 KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling

3 År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev osäljbart Varför blev det så? Kunde man gjort något?

4 År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev osäljbart Varför blev det så? Lite kväve fr marken Kunde man gjort något? Kompletteringsgödslat

5 Åren är olika Fälten är olika Det varierar inom fält Kväveprognoser Greppa Näringen, Yara Nollrutor fältvis Se på tidigare skördar osv fältvis Följa utvecklingen Sensorstyrd gödsling Satellitdata fr exempelvis CropSat

6 Åren är olika Fälten är olika Det varierar inom fält Kväveprognoser Greppa Näringen, Yara Nollrutor fältvis Se på tidigare skördar osv fältvis Följa utvecklingen Sensorstyrd gödsling Satellitdata fr exempelvis CropSat FÖRSÖKSRESULTATEN 2015 VISAR ATT OM MAN ANVÄNT TILLGÄNGLIG KUNSKAP OCH METODER HAR MAN KOMMIT RÄTT.

7 Från Ingemar Gruvaeus

8 Varför årsanpassar man inte? Många skäl. Man gör planen på hösten. Rådgivningen verkar förtroendeingivande. Jobbigt att börja mäta och ifrågasätta på våren Osäkerhet om skördenivån Man vågar inte avvika för mycket från det brukliga Rädsla för liggsäd efter Ingemar Gruvaeus

9 Med nollruta och skördenivå kan opt N beräknas Jämförelse med utfall i 25 försök (höstvete) i diagrammet Uppmätt optimum (X) Beräknat (Y) Nollskörd variation N Skördenivå gör 22 kg N per ton Efter Ingemar Gruvaeus

10 Man måste se på det egna fältet. Ut och kolla. Gå igenom tidigare år. Skördar, proteinhalter, gödsling? Ordna egna nollrutor, gärna placerade efter CropSat Ge en basgiva normal tid, bädda för komplettering. Komplettering fungerar bra senare än man tror. Börj Juni.

11

12 Följ kvävemätningarna på våren. Greppa/Yara N-sensorn gör ett bra jobb och fortsätter utvecklas. Cropsat gör ett bra jobb om man vet vad medelgivan ska vara. N-testern (ny version av Kalksalpetermätaren) är användbar.

13 Nitratstickor, ger en dagsaktuell bild av plantans kvävestatus. Yara ImageIT. Ett mobilfoto rakt uppifrån registrerar marktäckningen (under utv.) Yara handhållen sensor. Mäter kvävemängden i beståndet. Yara N-prognos. En sammanfattning av N-upptagningen på olika platser.

14 För höstvete: Den allmänna skörderelaterade rekommendationen säger 15 kg N i höjning per ton. Försöksdata motiverar en höjning till För maltkorn Sensorn ger bra styrning av proteinhalten. För raps, våren. Skörda plantor på våren och väga. (Svensk Raps)

15 UTVECKLINGSARBETE I UK, ADAS, Pete Berry. Några punkter. Skördeläge i UK ca 8 ton, 2015 var det dock 9. Ca 200 kg N. Anpassning efter skörd och markkväve Potentiellt bör 20 ton vara möjlig skörd för vete. Tak: energi (ljus). I praktiken begränsar vattentillgång och rotfunktion.

16 I ett stort rotstudieprojekt har man sett mycket lägre rottäthet än som var vanligt på 1970talet. Packning. Vi kan jämföra med en bild från svenska förhållanden:

17 I ett stort rotstudieprojekt har man sett mycket lägre rottäthet än som var vanligt på 1970talet. Packning också i England. Vi kan jämföra med en bild från svenska förhållanden: AV ALLT ATT DÖMA ÄR PACKNINGEN I MARKPROFILEN ETT STORT UTVECKLINGSHINDER.

18 NOLLRUTOR OCH PILOTRUTOR (MAXRUTOR). Båda lanserades starkt på konferensen 19/ De är utmärkta hjälpmedel för att få fältegen kunskap. Gör flera nollrutor och fördela efter CropSat-karta. Anlägg en pilotruta efter varje gödsling. Studera och anpassa.

19 Mätning av nollruta. Yara handhållen sensor är huvudalternativet, men det är i stort sett förbehållet forskning och rådgivning. Men att bara titta på utvecklingen i nollrutor ger en viktig information. Sedan ser det ut som om strålängdsmätning kan användas redan på våren då sent i maj börj juni. Om man har anlagt pilotrutor med tilläggskväve ger strålängdsskillnader viktig konkret information: Preliminärt: Om pilotrutan är 2 cm högre eller mer lönar sig tilläggsgödsling.

20 Mätning slutet maj.

21 Relativ strålängd - Nsensorvärde Man kan mäta kvävebehovet Före tilläggsgödsling (slutet maj. Får man inte tillgång till sensor ger stråmätning en bra uppskattning

22 Skörd och rel strålängd i höstveteförsök plan N kg/ha Ängelh skörd Rel strål. 0,51 0,90 0,95 0,98 1,01 0,98 1,01 Billeb skörd Rel strål. 0,59 0,89 1,00 1,01 0,98 1,03 1,00 V Alst skörd Rel strål. 0,65 0,89 0,98 0,96 0,98 1,00 0,98 Mörbyl skörd ,5 107,3 109,4 103,3 Rel strål. 0,78 0,95 1 Resultat Om en maxruta är mer än 2 3 cm längre är det ekonomiskt att tilläggsgödsla Långås skörd ,3 101,8 100,6 107,2 Rel strål. 0,66 0,94 1 Ängelh skörd ,8 90,5 92,8 94,3 Rel strål. 0,69 0,93 1

23 NOLLRUTOR. FramtidsOdling Kvävemista

24 FramtidsOdling Man kan med tillräcklig noggrannhet uppskatta kväveupptaget genom mätning av strålängd. Gäller höstvete och korn. Underlag: