Kvävegödsling till höstraps
|
|
- Ove Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen Lantbruksforskning
2 Optimering av kvävegivan på våren 12 försök med N-stegar kg N/ha under 2010/2011 och 2011/2012 Hur optimal N giva på våren påverkas av: 1. N upptag på höst 2. N upptag på vår 3. Växttillgängligt N vår sommar 4. Skördenivå
3 Bakgrund Svenska fältförsök visar att vid högre N givor på hösten kan man minska vårgivan till höstraps! I Tyskland har man i försök sett hur N upptaget på senhösten korrelerar negativt till optimal N giva på våren......vid högre N upptag än normalt på senhösten (>50 kg N/ha) bör vårgivan minskas!
4 Kväveupptag på senhöst och tidig vår 4 försök på i Skåne, Österlen 2 försök Västergötland
5 Gärsnäs 15 nov kg N/ha (flytgödsel) 16 kg N/ha (flytgödsel, dålig etablering pga halm, senare sådd)
6 Gärsnäs 23 mars kg N/ha 8 kg N/ha
7 Övraby höst och vår 77 kg N/ha efter ärter kg N/ha efter korn 20
8 Long, januari 2011 (kalkongödsel) 104 kg N/ha 62 kg N/ha
9 Skara, Brogården våren 2011 sått 30 augusti 5 kg N/ha 3 kg N/ha
10 Växttillgängligt kväve vår-sommar (N-upptag vid blomning N-upptag på våren i ogödslad höstraps) kg N/ha efter spannmål och gräsvall som förfrukt kg N/ha efter bra förfrukter och stallgödsel 4 försök på i Skåne, Österlen 2 försök Västergötland
11 Fröskörd och nettointäkt vid optimal N-giva
12 Högre skörd på platser med hög grundskörd! Högst skörd efter kalkongödsel och ärter! Lägst skörd efter spannmål och sen sådd/dålig etablering
13 Lägre optimal N-giva på platser med hög grundskörd! Samband : Hög skördenivå och låg optimal N giva! Låg skördenivå och hög optimal N giva!
14 Nettointäkt ( fröpris 3,3 kr, N-pris 9 kr, torkningskostnader och oljehaltstillägg)
15 Om N-givan på våren är 30 kg/ha under eller över optimum? Medeltal:
16 Samband med optimal N-giva... Signifikant samband (p< 0,05), p= 0,03 Signifikant samband p= 0,03 Ej signifikant samband p= 0,10 Ej signifikant samband p= 0,20
17 Betydelsen av de olika faktorerna för storleken på optimal N-giva (statistisk analys - multiple regression) Faktorer Optimal N giva= R 2 (adj) N upptag höst (x 1 ) Växttillgängligt N vår sommar (x 3 ) Y = 205 0,6x 1 1,0x 3 98 N upptag vår (x 2 ) Växttillgängligt N vår sommar (x 3 ) Y = 216 0,7x 2 1,3x Maxvärde: Minus: 60% x N upptag höst (0,60 x 77 = 48) 3. Minus: växttillgängligt N ( 55 kg/ha) 4. = 105 kg N/ha
18 Sammanfattning av 6 försök.. Högsta nettointäkten var med höstraps som hade en bra förfrukt (som ärter) eller stallgödsel på hösten (och i växtföljden), då den gav högst skörd och lägst optimal N giva på våren. N upptaget på hösten och växttillgängligt kväve vår sommar kunde användas för att räkna fram optimal N giva i dessa 6 försök!
19 Bestämning av N innehåll i höstraps med handburen N-sensor (Yara) Enklare och billigare metod i försök jämfört med att klippa grödan och sen analysera på labb? Anpassning av kvävegivan på våren vid stort N upptag på hösten Lena Engström, Mats Söderström och Börje Lindén Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen Lantbruksforskning
20 2 st 1 x1 m Totalt placerades 75 st försöksrutor i olika stora bestånd av höstraps 2007/08 och 2008/09. Mätning med handburen N sensor (YaraAB) senhöst och vår. Klippning av grödan senhöst och vår för N analys
21 11 oktober: 18 kg N/ha (3 81, stdav. 15) Höst och vår 2007/ platser på 4 skiften 14 mars : 53 kg N/ha (20 116, stdav. 21)
22 Höst och vår 2008/ platser på 3 skiften 14 november: 41 kg N/ha (6 74, stdav. 17) 8 mars: 25 kg N/ha (2 44, stdav.12)
23 Hösten utvalda platser med kraftig gröda, på 5 gårdar 13 november: 135 kg N/ha , stdav. 40
24 N innehåll i höstraps vår 2008 och 2009 (n=40+20) y = x N i höstraps vår 08 och 09 (kg N/ha) R 2 = 0.79 Bjertorp10 vår Bjertorp15 vår Axvall vår Ribbingsberg vår Bjertorp12 vår Bjertorp6 vår Tomten vår N-sensorvärde (S1OSR)
25 N innehåll i höstraps hösten 2007, 2008 och N i höstraps höst 07, 08 och 09 (kg N/ha) (n= ) y = x R 2 = 0.91 Global instrålning 9! övriga 1 4! 13 nov! Bjertorp10 höst Bjertorp15 höst Axvall höst Ribbingsberg höst Bjertorp12 höst Bjertorp6 höst Tomten höst Höst N-sensorvärde (S1OSR)
26 Slutsatser Goda möjligheter att bestämma kväveupptaget höst och vår med N sensorn Sämre samband med kväveupptaget på våren p.g.a. nedfryst bladmassa.
27 N innehåll på hösten? 1. Klipp grödan i 1 m 2 2. Väg färskvikten 3. Torrsubstans (10%) : färskvikt x 0,10 = kg ts/m 2 4. N innehållet (4,5% av Ts): kg ts x 0,045 = kg N/m 2 X = kg N/ha
28 Tack!
29 N innehåll i höstraps höst 2007 och 2008 (n=40+20) Medelfel = 7 kg N/ha!! (kg N/Ha) RMSEP SD RPD Alla ,1 Höst ,6 Vår 12,5 23 1,8
Efterverkan av olika förfrukter
Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt
Läs merOptimal N-giva på våren till höstraps
Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva:
Läs merKVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
Läs merSammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Läs merEkologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merStabil avkastning med vårrapshybrider
Stabil avkastning med vårrapshybrider Lönsam odling av vårrapshybrider Vårrapshybrider är odlingssäkra >Sluter bestånden tidigt >Mycket hög avkastning >Bra stjälkstyrka och tidig mognad Desirée Börjesdotter
Läs merVad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merAtt odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.
Att odla hållbar produktionsbetesvall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Innehåll Betesväxternas biologi Betesskötsel Arter och sorter
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården. Nr 15:1 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården Nr 15:1 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än
Läs merBättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!
Läs merHållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder
Läs merSkördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad
Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merPlacering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:
ANMÄLAN SPRIDNING AV SLAM STADSBYGGNAD Administrativa uppgifter Namn (fastighetsägaren) Org.nr/Pers.nr Fastighet slammet ska spridas på Utdelningsadress Postadress Namn (ansvarig för slamspridningen) Kontaktperson
Läs merSåtiden och sortvalets betydelse vid höstoljeväxtodling
Såtiden och sortvalets betydelse vid höstoljeväxtodling Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Ett bra höstbestånd lägger grunden till en hög höstrapsskörd. Vid anläggning av en höstrapsgröda är såtiden av allra
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholms och Bjuvs kommuner,
Läs merLandsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Läs merGödslingsrekommendationer 2016
Februari 2016 Gödslingsrekommendationer 2016 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merDelad vårkvävegiva till Grindstad
Säkra resultat i norska timotejförsök: Delad vårkvävegiva till Grindstad Av: Fröavelsforskaren Trygve S. Aamlid, Norska institutet för plantforskning Fröodlingar av Grindstad bör gödslas med 30-50% av
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merDelrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från
Läs merRening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark
Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merAgronomisk kalibrering
Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4
Läs merVad händer med växtodlingen?
Vad händer med växtodlingen? Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan
Läs merDelaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling
Delaktivitet 3d: Underlag för ett webbaserat beslutsstödssystem för smart växtodling Lena Engström, Kristin Piikki, Mats Söderström och Bo Stenberg. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Inst. för Mark
Läs merVäxtskyddscentralen. Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Linköping
Optimera motiverad bekämpning Nässjö den 22 oktober 2007 Karin Jahr, Jordbruksverket Linköping 1/1 85% ogräseff. ½ 75% ¼ 60% (20 000 frö/m 2 ) Dos - respons Schematisk kurva för en herbicid använd under
Läs merGödslingsrekommendationer 2013
Kristianstad 2013-03-08 Gödslingsrekommendationer 2013 En välbalanserad och korrekt utförd gödsling till stärkelsepotatis är mycket viktigt för att nå en maximal stärkelseskörd. Många faktorer spelar in
Läs merAgronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
Läs merEkonomi odling i tunnel
Ekonomi odling i tunnel Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus 27 mars 2012 Christina Winter, Jordbruksverket Bengt Håkansson, SLU Ekonomi i bärodling Kalkyler för jordgubbar och hallon Jordbruksinformation
Läs merFör övrigt fullständig överensstämmelse kvalitativt sett för båda proverna. Alla lab som analyserat P-CCP ak på prov 18/D rapporterar ett starkt
2011-18 Förväntat svar/utfall för P-RF (ej isotypspec) var bestämt utifrån nefelometrisk metod. På prov 18/C med förväntat negativt utslag fick ett annat lab som också använder nefelometri dock ett svagt
Läs merBekämpningsmedel Tillståndet i vår mat
Bekämpningsmedel Tillståndet i vår mat Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Seminarium 2013-11-21 Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge
Läs merYara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet
Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och
Läs merKommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod
Skolblad avseende Nylandsskolan Borgargatan 46 87052 NYLAND Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Kramfors 2282 Grundskola 43334647 http://wwwkramforsse Skolbladet presenterar
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merRobot och bete. Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
Robot och bete Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Gårdar med robot Det startade för 15 år sedan Antal gårdar >740 (Växa) De Laval 64% Lely 34% Övriga 2% Utfodringen Sökandet efter foder! Utfodringen påverkar,
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merAndelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Läs merFördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson
Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Presentation... 3 Resultat... 9 Diskussion... 9 Sammanfattning... 9 Källförteckning... 10
Läs merAnalysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08
Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,
Läs merDN/Ipsos väljarbarometer augusti 2015 Stockholm, 25 augusti 2015. Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer augusti Stockholm, 25 augusti Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer augusti: SDs starka trend
Läs merKvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Läs merEn gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Oktober 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merDet är dags för tidig fröbeställning
Det är dags för tidig fröbeställning Normalsort Rhizomaniasort Nematodsort Nematodsort GUNILLA SOPHIA THERESA KWS JULIETTA 1 06.07.09 Bäste betodlare, Knästorp i augusti 2009 Vi är tacksamma för det stora
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Läs merBibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Läs merHastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012
Hastighetsmätningar E20 Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Mätplatser... 5 Resultat av hastighetsmätningarna... 7 Mätplats 1 Infart soptippen,
Läs merSveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 juni 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 juni 2010 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008 - april 2010) Förändring över motsvarande period föregående
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merkvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merVäxtpressen. Nya N-rekommendationer i vete sid 3-8. Absolut kalibrering med Yara N-Sensor sid 18-20 Prisad för P-åtgärder sid 21-23
Växtpressen Nr 1 april 2016 Årgång 45 Nya N-rekommendationer i vete sid 3-8 Absolut kalibrering med Yara N-Sensor sid 18-20 Prisad för P-åtgärder sid 21-23 LEDAREN Nytt år ger nya förutsättningar 2015
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merDelrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär
Stockholm 7 maj 2004 Delrapport 1 Om diskrimineringens omfattning och karaktär 1 Syftet med undersökning Syftet med att påbörja enkätundersökningen var att undersöka diskrimineringens omfattning och karaktär.
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merKonsoliderad version av NFS 2002:26
för utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) uttryckta i mg/nm 3 (O 2 -innehåll 6 %) för befintliga förbränningsanläggningar med fasta bränslen Konsoliderad version av NFS 2:26 Bilaga 1 50-350 MW a) >350-500 MW
Läs merSKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. Maj 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med april 22,1% 23, 22, 23, 22,9% 23, 0% 7,9% 7, 7,8% 6, 5, 4, 5, 2,8% 2,8% 3, 2, 2,1% 1, M C L KD MP S
Läs merRapport. Höstkväve till höstvete - är det ekonomiskt motiverat? Försök utförda i Sverige och Danmark
Rapport Nr 4 2005 Höstkväve till höstvete - är det ekonomiskt motiverat? Försök utförda i Sverige och Danmark En kunskapssammanställning av HIR Malmöhus Syftet med den här sammanställningen är att belysa
Läs merCykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel
Cykelhjälmsanvändning - arbetspendlare på cykel En observationsstudie utförd vid cykelinfarter till Stockholm Jennie Averby RAP. 1 Juni 2008 1 (12) 2 (12) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING 4 2. BAKGRUND
Läs merRAPPORT 15013 A 1 (7)
RAPPORT 15013 A 1 (7) Kund BESQAB Anna Lindström Box 1328 183 13 Täby Datum Uppdragsnummer 15013 Bilagor A01 2015-02-09 Rapport A Gamlebro, Svedmyra, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport
Läs merHur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?
Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merReflect AB Barnhusgatan 16 S-111 23 Stockholm ndinavia AB 1/24
Vad är ditt huvudsakliga ansvar på företaget? VD 42 61 38 36 42 35 64 42 35 25 53 38 47 38 40 47 IT-chef 18 4 18 19 22 26 7 14 31 28 21 18 16 20 19 17 Försäljning eller Marknadschef 3 4 0 4 3 3 1 4 3 0
Läs merAll time high. årens höstrapsskördar i högavkastningsområden
Höstrapsskörden 2012: All time high Höstrapsen slog till med full kraft 2012. Ett bra sortmaterial, prima höstetablering och ett gynnsamt väder samverkade. Bäst gick det i Kalmarområdet med en medelskörd
Läs merMer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Jun 10. Mar Jun apr 14. Feb mar 12. Dec 10. Aug 09. Dec Feb.
Ekonomi-SKOP, 25 ember - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Minskad aktivitet i de svenska företagen - Nedåtriktad aktivitetstrend har etablerats inför riksdagens budgetbehandling - Även efterfrågan
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. April 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med mars 23, 24, 23, 23, 24,9% 21,9% 0% 7,8% 6, 5, 7, 5, 3, 5,0% 3, 2, 3, 2,1% 2, 1,0% M C L KD MP S V
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merIndex vid lastbilstransporter
index vid lastbilstransporter Matematiken Snabbhjälpen för att räkna rätt Index vid lastbilstransporter Innehåll A. Tre steg för att räkna rätt Sidan 1 B. Förändring enligt index 2 C. Andelskorrigering
Läs merUtvärdering av Gunghästen
Utvärdering av Gunghästen 008 Utvärdering av Gunghästen Om Gunghästen Gunghästens Korttidsboende ligger centralt beläget, bakom polishuset, och är sammanbyggt med förskolan Gunghästen. Här finns platser
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merEffekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Läs merVäljaropinion i samarbete med Metro. December 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro ember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med november 26,9% 26, 21,0% 20, 22, 21, 0% 6,8% 7, 7, 4,9% 6, 4, 5,1% 5, 2,8% 3, 2, 2, 1, M C L
Läs merSOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Läs merHur skapar man formula r
Hur skapar man formula r Gamla jämfört med nya sättet Förord Att skapa olika typer av dokument är styrkan i ett ordbehandlingsprogram, såsom Microsoft Word. Dock är denna flexibilitet även till en nackdel.
Läs merBegränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Läs merEktorp, Nacka kommun Trafikbullerutredning
Projekt: 31-03664 Rapport: 31-03664-A (förhandskopia) Datum: 2006-02-20 Antal sidor: 6 Bilagor: 31-03664-A01 Ektorp, Nacka kommun Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Nacka Kommun Birgitta Held-Paulie
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merMiljöbilar i hemtjänsten
ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:497-034 2016-03-21 1/2 Miljöbilar i hemtjänsten Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att 1. bifalla motionen, förutsatt att ett krav på användning
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merJan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
Läs merMer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Apr maj 11. Maj 12. Nov 11. Okt 10. Feb mar 11. Jun 10. Sep 11.
Ekonomi-SKOP - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Företagens aktivitetsökning den högsta sedan juni 2 - Två av fem företag redovisar ökad aktivitet - Två av fem tror dessutom på ytterligare ökad aktivitet
Läs merPraktisk provning Cruiser - Syngenta 2001
Praktisk provning Cruiser - Syngenta 2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merUppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2014-01-20 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete
januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig
Läs merNormskördar för skördeområden, län och riket 2012. Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2012
JO 15 SM 1201, korrigerad version Normskördar för skördeområden, län och riket 2012 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2012 I korta drag Korrigering 2013-03-12
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Läs merHÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merBestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa?
Bestämning av kväveupptag i spannmålsgrödor med fjärranalys - Vill du slippa klippa? SLF projekt nummer H0760016 Pilotprojekt Anna Nyberg, Lena Engström och Maria Stenberg Innehåll: Tack... 2 Bakgrund...
Läs mer