Vad händer med växtodlingen?

Transkript

1 Vad händer med växtodlingen?

2 Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan Livslängd, utvecklingshastighet Generationstid. Övervintringsförmåga Ogräs Konkurrens-förmåga Effekten av ogräsmedel Avkastningsnivå Sjukdoms-spridning Konkurrens-förmåga

3 Koldioxid En ökning av CO 2 ökar växtens fotosyntes och vattenutnyttjande. En fördubbling av CO 2 ökar grödans vattenhushållning med %. Kvävebehovet hos grödan ökar med CO 2 - halten Kärnkvaliteten påverkas negativt med ökad CO 2 -halt

4 Grödan och Temperaturen Förlänger vegetationsperioden ca 2 månader (jmf ) Ökar avkastningspotentialen för ex gräs, betor, rotfrukter. Kan stressa höstvete & korn

5 Längre vegetationsperiod i södra Sverige

6 Nya grödor Sojaböna Hösthavre 2020 Växelvete

7 Ogräs Inhemska arter vandrar norrut. Långdagsförhållande i norr bromsar upp invasionen av nya ogräsarter söderifrån. Sämre effekt av jordverkande ogräsmedel Åkerven Renkavle Bägarnattskatta

8 Nya ogräs Grön kavelhirs Svinamarant Malörtsambrosia

9 Skadeinsekter Bladlöss - 2 graders temphöjning 4-5 fler generationer - Aktiva tidigare på våren -> De direkta skadorna ökar - Spridningen av växtvirus ökar Fritfluga

10 Skadeinsekter Koloradoskalbagge - Möjlighet till övervintring upp till Mellansverige - I södra Sverige kan baggen hinna slutföra två livscykler Insekticid eller insektsbetning kommer att krävas.

11 Skadeinsekter Majsbladlus Viktig spridare av rödsotvirus Majsrotbaggen Angriper rotsystemet på majsen (30-90% skördeförluster) Insekten sprider sig i snabb takt. Växtföljd och insekticidbehandling Nematoder Sniglar

12 Bladfläcksvampar på stråsäd Lång höst ger ökad risk för angrepp på höstsäd. Lägre halt kväve i växt missgynnar svamp. Missgynnas Svartpricksjuka Kornets bladfläcksjuka Gynnas Brunfläcksjuka Fusarium Brunrost, svartrost, kornrost Mjöldagg

13 Svampsjukdomar som förväntas minska med ett förändrat klimat Bomullsmögel Svartfläcksjuka Klumprotsjuka Bilder från SJV:s bildarkiv

14 Vad göra?

15 BEVATTNING Ca ha bevattnas ett normaltorrt år Ca ha bevattnas ett torrt år 75% av vattnet tas från ytvattentäkter Vattenuttag från små vattendrag osäkert Grödor som vall beräknas få ett ökat bevattningsbehov. Under Juli-september bedöms risken störst för torrperioder

16 Dränering -Anläggning av grussilar i lågpunkter på fältet -Öka kapaciteten i stamledningarna -Invallning

17 Villkor samma avkastning Dennis Wiström

18 Markstruktur Minskad/Ingen söderfrysning Minska markpackningen Strukturkalka lerjordar

19 Konkreta tips på klimatåtgärder i odlingen Vårda marken långsiktigt och öka bördigheten Ta emot rötad gödsel från biogasanläggning Odla flerårig vall som råvara till biogasproduktion Producera bioenergi med fleråriga grödor och lågt näringsläckage Underhåll brunnar och dräneringsledningar Undvik markpackning

20 Konkreta tips på klimatåtgärder i odlingen Odla fånggrödor och plöj på våren Förbättra kväveeffektiviteten och minska kvävegivan Anpassa gödslingen noga, t.ex. med hjälp av N-sensor Odla åkerbönor och ärter som kan användas i djurhållningen Underhåll alla maskiner väl och testa din mineralgödselspridare Ta emot flytgödsel och annan organisk gödsel för att höja bördigheten Säkra vattentillgången i odlingen oh använd stabila sorter. Gör klimatsmarta investeringar

21 Energieffektivisera ditt företag Lär dig sparsam körning Gör en energikartläggning Minska fossilbränsleberoendet Överväg reducerad jordbearbetning Lägg in fleråriga grödor i växtföljden Se över belysning oh logistik Gör energismarta investeringar Producera egen bioenergi Köp in miljömärkt el