Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Bruksskolan och Fritidshemmet Draken

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Kommunpolitiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barn, elever och personals arbetsmiljö Skolans uppdrag Normer och värden Uppföljning av likabehandlingsplan Utveckling och lärande/kunskaper Nationella prov skolår 3, Nationella prov Barn/Elevernas ansvar och inflytande Kommunövergripande effektmål barn/elevers ansvar och inflytande Pedagogisk verksamhet Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Kommunpolitiska mål Analys, slutsatser och åtgärder

3 Sammanfattning I vår tillbakablick på år 2010 konstaterar vi att för att ett skolår skall fungera och för att så många som möjligt skall få vara med och påverka så måste det finns engagemang på alla nivåer. Detta har vi kunnat konstatera och i de olika arbetsgrupper som finns på Bruksskolan har det funnits ett stort intresse och engagemang. Eleverna har klassråd, elevråd och kamratstödjarna. I dessa grupper har de möts regelbundet för att diskutera frågor som har med deras egen trivsel och samverkan i skolan att göra. I föräldramöte har representanter till skolans samrådsgrupp utsetts. Samrådsgruppen som möts regelbundet under terminen är en samverkansgrupp mellan förskolan och skolan. Gruppen består av föräldrarepresentanter för skolans olika klasser och för föräldrar/vårdnadshavare från de två avdelningarna på Ödeborgs förskola. I samrådsgruppen diskuteras och informeras om frågor som uppkommer och berör de olika verksamheterna. Skolans pedagoger möts varje tisdag till konferens. I konferenserna planeras och diskuteras olika aktiviteter som skall finnas i skolans verksamhet. Händelser och aktiviteter utvärderas och följs upp. Utöver dessa grupperingar samlas personalen till ArbetsPlatsTräffar regelbundet där frågor som rör skolan som arbetsplats tas upp. I tillbakablicken på 2010 konstaterar vi att de flesta mål som satts upp har nåtts vilket redovisas i denna kvalitetsredovisning. Personalen på Bruksskolan riktar ett tack till all som medverkat och engagerat sig i Bruksskolans utveckling under 2010! Inledning För varje skolenhet inom Färgelanda kommun skall årligen upprättas en kvalitetsredovisning. Redovisningens uppgift är att redovisa hur skolans personal arbetat under verksamhetsåret med uppsatta mål och vilka insatser som gjorts för att nå dessa mål. Kvalitetsredovisningen har också till uppgift att redovisa vad som gjorts för att verksamheten skall ha en hög kvalitet. Kvalitetsredovisningen skall således ge en samlad en bedömning av i vilken utsträckning målen nåtts. 3

4 Personalen analyserar årets arbete, resultat och erfarenheter och beskriver hur man arbetat för att förbättra och utveckla skolarbetet. För att sammanställa denna kvalitetsredovisning använder sig skolan av dokumentation och som samlas under arbetsåret i elevrådet, vid pedagogernas veckokonferenser och arbetsplatsträffar samt samrådets möten. Personalgruppen arbetar också kontinuerligt med utvärdering av det egna arbetat och diskuterar erfarenheter och förslag vid planeringsdagar, personalmöte och vid arbetsplatsträffar samt följer upp och utvärdera arbetet i samband med skolårets slut. På föräldramöten och i utvecklingssamtal om eleverna, framför också föräldrarna sina och barnens synpunkter på verksamheten. Eleverna är också delaktiga genom de enkäter som bearbetas under skolåret. Övriga underlag av stor betydelse är dokumentation och händelserapportering om elevernas utveckling och den dagliga verksamheten. Statistikunderlag och nyckeltal som använts för att redovisa skolans resultat har hämtats från Skolverkets hemsida. Uppgifter rörande personaltäthet, ekonomiska förutsättningar mm. har hämtats från Färgelanda kommun. Rektor ansvarar för sammanställningen av de olika underlagen. Personalen arbetar utifrån den rörelse som presenteras i bilden bredvid denna text, Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Och till sist - Hur blev det? Hur blev det? Utveckling Var är vi? Hur gör vi? Var skall vi? 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen BRUKSSKOLANS VISION! BAKGRUND De barn som vi tar emot kommer till skolan med olika erfarenhet, social mognad och förutsättningar. Många är väl rustade och motiverade men det finns elever med dolda handikapp, koncentrationssvårigheter och andra faktorer, som påverkar dem. Skolan skall möta och utveckla alla dessa elever. Skolan påverkas av t ex utbildningstradition, ekonomisk konjunktur, geografiskt läge och budget. Barn med olika sociala normsystem möts i skolan. Barn utsätts för påverkan utifrån, som strider mot skolans budskap och skolan kan bara påverka en liten del. ÖVERGRIPANDE MÅL För att utveckling ska ske måste atmosfären vara positiv och ge en grundtrygghet. Inlärning sker i en socialt positiv relation. För att uppnå detta skall eleven mötas med respekt och tillit och eleven skall också lära sig att respektera andra. Vi vill stärka självkänslan hos varje elev genom att fram deras starka sidor och göra dem synliga föra deras kamrater. Vi vill ha en skola som öppnar sig mot samhället och där nyfikenhet att lära utvecklas t ex genom att göra studiebesök och ta emot besökare på skolan. Föräldrar är alltid välkomna att hälsa på sina barn i skolan. 4

5 Genom att förtydliga målen i undervisningen kan vi få eleverna mer aktiva och att ta mer personligt ansvar för sin inlärning. Vi måste ha tilltro till elevens egen förmåga och ge dem tid att utvecklas. Vi vill variera arbetssätten för att träna både självständighet och samarbete. Våra elever skall ha en verklig möjlighet att kunna påverka förhållanden i skolan genom klassråd, elevråd och stormöten. Vi ska få dem att förstå demokratins principer. Vi vill hålla en hög kunskapsnivå, utifrån elevernas förutsättningar. Vi vill lära våra elever att kommunicera i olika sammanhang. BRUKSSKOLANS VISION För att utveckling ska ske måste atmosfären vara positiv och ge en grundtrygghet. Inlärning sker i en socialt positiv relation. För att uppnå detta ska: eleven mötas med respekt och tillit. eleven lära sig att visa respekt mot andra och sin omgivning. eleven känna tilltro till sin egen förmåga och få tid att utvecklas. eleven vara aktiv och ta ansvar för sin inlärning. vi stärka självkänslan hos varje elev. Vi väcka elevens nyfikenhet att lära och utvecklas. vi hålla en hög kunskapsnivå utifrån elevens förutsättningar. vi lära våra elever att kommunicera i olika sammanhang. 2. Förutsättningar/resultat Skolplan för Färgelanda kommun säger Stimulera personalen till kompetensutveckling. Skolans förutsättningar och framtid finns i dess elever och personal. Det dagliga arbetet skolan präglas av mötet mellan elever och personal. Med skolans vision för ögonen arbetar alla på Bruksskolan för att skolan skall vara en trygg och vänlig skola fri från mobbing och kränkande språk samtidigt som alla elever skall känna sig trygga. Under verksamhetsåret som gått kan vi se tillbaka på ett gott samarbete mellan elever, föräldrar och personal. Den främsta förutsättningen för att kunna hålla en hög kvalité på det pedagogiska arbetet är en kompetent personal och personalgruppen har visat stort engagemang och intresset för att delta i de utbildningsinsatser som presenterats och genomförts. 2.1 Kommunpolitiska mål Invånarna som utgångspunkt Hela kommunens utveckling En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skeenden. Uppdrag: Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen Ökad dialog med kommuninvånarna Förbättra förutsättningarna för företagen Öka invånarantalet Främja en hållbar utveckling Kommuninvånarna i alla åldrar ska ges förutsättningar för en god hälsa och hög livskvalitet 5

6 2.2 Organisation Bruksskolan ligger inom Södra rektorsområdet i Färgelanda kommun. Förutom Bruksskolan finns också två förskolor, Stigens förskola och Ödeborgs förskola inom rektorsområdet. Vid Bruksskolan finns också fritidshemmet Draken. Rektors kontor finns i Valboskolan men rektor besöker de olika enheterna regelbundet varje vecka samt har dagligen någon kontakt med förskola eller skola. För arbetet med barn-/elev vården finns ett Resursteam bestående av skolkurator, skolsköterska och specialpedagoger. Resursteamet har regelbundna överläggningar med respektive skolas rektor för att utreda och planera för de olika stödinsatser som enskilda barn/elever behöver. Specialpedagogen för grundskolorna i kommunen arbetar också nära skolans personal med stöd och handledning. 2.3 Omsorg och pedagogisk verksamhet FRITIDSHEMMET DRAKEN Skolbarnsomsorgen Skolbarnsomsorgen finns inom Fritidsavdelningen Draken vid Bruksskolan. Draken inryms i skolans suterräng våning. I lokaliteterna finns möjlighet för barnen att pyssla och leka, använda sig av dator. Då lokaliteterna är trånga för det stora antalet har en lokal på andra våningen i skolhuset iordningställts för att leka med Lego eller spela spel. Fritidshemmets verksamhet styrs av skollagen och läroplanen, samma läroplan som gäller för förskoleklassen och den obligatoriska skolan.. Mål Fritidshemmet skall komplettera skolan. Tidsmässigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året. Innehållsmässigt genom att skolan och fritidshemmet bidrar med olika kunskaper, erfarenheter och aktiviteter och att de har olika tyngdpunkt på innehållet i verksamheten. Tillsammans skapar de mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemmet ska ge barnen: Meningsfull fritid. Verksamheten ska vara trygg, lärorik och stimulerande. Lek och skapande ska få stort utrymme och verksamheten ska formas utifrånbarnens behov, intressen och erfarenheter. Stöd i utvecklingen. Verksamheten ska bygga på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära ska tas tillvara. Verksamheten ska ge trygghet och skapa tillit för att stärka barnens självkänsla. All verksamhet ska stödjas av vuxna, med barnen som aktiva medskapare. Fysiska aktiviteter är viktiga inslag under dagen. Miljön ska vara fri från stress. Delaktighet och inflytande. Verksamheten ska ge utrymme för barnen att påverka, ta ansvar och vara delaktiga i vad som sker. Barnen ska ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. De ska också aktivt kunna påverka verksamhetens innehåll och ha inflytande över sina egna aktiviteter. (Källa: Skolverket: Utveckling pågår 2010) Insatser Under hela 2010 har fritidsverksamheten haft tillgång och möjlighet att använda en mindre lokal på tredje våningen i skolhuset likaså har man kunnat använda skolans gymnastiksal och slöjdsal. 6

7 Resultat Tillgången till andra lokaler har varit ett positivt inslag i verksamheten vilket möjliggjort delningar i gruppen och möjligheten att erbjuda flera aktiviteter. Analys och bedömning Personalresursen behöver utökas för att kunna skapa mindre grupper och olika aktiviteter. Aktiviteterna i gymnastiksalen och i den mindre lokalen, belägen på tredje våningen, har varit ett bra tillskott samtidigt som det kräver personella insatser då barnen skall vistas på olika våningsplan i skolbyggnaden och i angränsande byggnader. Åtgärder för utveckling För att få en fungerande verksamhet på fritidsavdelningen kommer personalgruppen att göra sin planering för fritidsverksamheten först och den tid som blir över kommer att ges till skolan som extra personalresurs/förstärkning i skolan arbete. Personal Antal anställda (alla - totalt tjänster) varav pedagoger Förskollärare andel med högskoleutbildning 2 2 Lärare (förskoleklass/skola) - Behörighetsgrad 8 8 Fritids (skolbarnomsorg) Andel med 3 högskoleutbildning Sjukfrånvaro Personalomsättning Beräknas på tillsvidare anställda Kommentar: Verksamhetsmått/nyckeltal Fyll i tabellen och skriv en kort kommentar. (Antal inskrivna barn/nyttjade platser ett diagram åren) Antal barn per anställd? Finns i tidigare årsredovisning Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt 61 i.u Antal avdelningar 1 i.u Antal placerade barn/avdelning 61 i.u Antal placerade barn/pedagogisk personal 13 i.u Genomsnittlig placeringstid/vecka -- i.u Undervisning Antal elever F i.u Antal klasser 7 i.u Genomsnittligt antal elever/klass 18 i.u Antal elever med särskilt stöd (åtgärdsprogram) 10 i.u Antal elever med annat modersmål än svenska* 17 i.u *Är ett aktivt språk i hemmet. 7

8 3. Arbetsmiljö 3.1 Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Grundskola: År 2012 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara 100 % (i1) Enhetens Enhetens Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 utfall 2008 utfall ,3 100% 100% 100 % 100 % Mål för 2010 är 87,6% Målet för 2011 är 1 procentenhet bättre än det genomsnittliga resultatet för de senaste tre åren. * Utfallet (2008) gäller både Stigens skola och Ödeborgs skola År 2012 skall alla elever uppleva en skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling: (i1) Enhetens Enhetens Enhetens Mål 2011 Mål 2012 utfall 2007 utfall 2008 utfall %* 90,9% 100 % 100 % Mål för 2010 är 87,7 % Målet för 2011 är 1 procentenhet bättre än det genomsnittliga resultatet för de senaste tre åren. * Utfallet (2008) gäller både Stigens skola och Ödeborgs skola Underlag för utfall saknas för Barn, elever och personals arbetsmiljö Bruksskolan, eller Ödeborgs skola som den också kallas av många boende i bygden, är en gammal skola som under åren byggts om/till och moderniserats. I skolbyggnaden finns klassrum och i anslutning till dessa finns arbetsrum/grupprum för eget och olika grupparbete. Biblioteket är välförsett med spännande böcker och litteratur som ger både kunskap och information. Förutom alla böckerna i biblioteket finns där också ett antal datorer där eleverna kan söka och uppgifter för sina studier på nätet och arbete med olika arbetsuppgifter. I direkt anslutning till biblioteket finns studiehallen som går att avdela till två arbetsrum. I den ena delen kan eleverna samlas i större grupper för att arbeta med olika tekniska media och i den andra delen kan eleverna ha hemkunskapsundervisning. Den stora ljusa matsalen är välkomnande inbjuder till goda och välsmakande lunchraster. Mindre arbetsrum finns i anslutning till de olika klassrummen. För elevhälsan har skolsköterskan också en expedition i skolhuset. I en angränsande byggnader finns skolans gymnastikhall och de två slöjdsalarna för träslöjd och textilslöjd. Personalen har ett trivsamt personalrum och i anslutning till detta ett mindre kontor. Personalrummet har utformats för att inbjuda till samtal och gemenskap i både större och mindre grupper. Ute miljön inbjuder till olika aktiviteter. Det finns en stor fotbollsplan, fasta bordtennisbord och lekområde för att klättra, åka rutschkana och leka. I nära anslutning finns också skogen dit eleverna kan gå för att leka. När barnen leker på skolgården kan man se hur de trivs och 8

9 uppskattar de stora ytorna. En ständig översyn sker för att tillgodose de fasta lekredskap som finns och säkerheten kring dessa 4. Skolans uppdrag Skollagen 2, 1 st. (SFS19185:1100) säger att: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar ni skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden (SFS 1999:886). Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94 & Lpf 94 säger att, arbetet i skolan skall främja samarbetet med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Dessa riktlinjer utgör grunden för skolans planering. För att uppnå dessa mål arbetar skolans pedagoger tillsammans med eleverna där elevernas inflytande anpassas efter deras ålder och mognad. Nationella prov genomförs i åk 3 och 5. Dessa ämnesprov används för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet. Ytterligare uppföljningar också görs genom olika diagnostiska prov under terminen. Om någon eller några elever inte når upp till godkänt i något ämne i de nationella proven följs detta upp och planering sker för att fylla upp dessa kunskapsluckor. (För ytterligare information se 6. Utveckling och lärande/kunskap) 5. Normer och värden Värdegrundsarbetet i skolan är en central och viktig fråga. För att utveckla och stärka den gemensamma värdegrunden bland elever och personal pågår ett ständigt arbete vilket tar sig uttryck i samtal och diskussioner i de olika klasserna. Arbetet ter sig olika i de olika åldrarna men har som gemensamt mål att alla som finns i skolan skall uppleva sig trygga och respekterade. Inom området ryms olika arbetsområden t ex Hälsa och livsstil, Barn och elevhälsa. För att mäta och utvärdera om vi är på rätt väg genomförs enkäter där eleverna får svara på hur de upplever sin skola. Hälsa och livsstil Mål Skolan skall vara en aktiv del i arbetet med våra elevers hälsa och livsstil. Att öka våra elevers förutsättningar för god hälsa Insatser På olika sätt har vi skapat aktiviteter för att eleverna skall få röra på sig. Vi har Röris på schemat i vissa klasser och massage i perioder. 9

10 Utvärdering/Resultat Våra elever är positiva till samtliga aktiviteter. Våra raster präglas av mycket aktiviteter. Åtgärder för utveckling Bearbeta nya och gamla idéer! Barn/Elevhälsan För att stärka våra barn/elevers självkänsla/ansvartagande och social kompetens har skolan aktivt med att uppfylla det mål som satts. Mål: Bruksskolan ska vara en trygg och vänlig skola fri från mobbning och kränkande språk. Våra elever ska känna sig trygga och uppleva att de duger. Varje termin genomförs en trivselenkät. Insatser Vi arbetar förebyggande för att främja ett gott socialt klimat i alla klasser. Vi har bearbetat och reviderat vår likabehandlingsplan. Utifrån vår plan har vi under läsåret haft olika aktiviteter. Vi har regelbundet återkommande samtal om språkbruket mellan elever. På klassråden har vi som stående punkt på dagordningen: stämningen i klassen och på skolgården. Alla elever besvarar en enkät om trivseln i skolan. Enkäterna genomförs höst och vår. Vår princip är att aldrig negligera negativa, kränkande handlingar utan att följa upp varje situation som inträffar. Elevrådet har vid flera tillfällen ordnat aktiviteter för att stärka sammanhållningen mellan klasserna. 5.1 Uppföljning av likabehandlingsplan Den Plan mot diskriminering och kränkande behandling som Bruksskolans elever, vårdnadshavare och personal arbetar efter betonar vårt samhälles demokratiska värden och allas rätt till en god arbetsmiljö. Planen ligger till grund för arbetet med värdegrundsfrågorna vid skolan. För värdegrundsarbetet finns en lokal plan för Bruksskolan. Denna plan anger riktlinjerna för hur elever och personal arbetar med värdegrundsfrågorna i klasserna. Planen anger också hur händelser som inträffar skall hanteras, utredas och dokumentras. Planen revideras varje läsår på så sätt att den bearbetats av skolans elever och personal i deras respektive klasser och arbetsgrupper, t ex elevrådet och arbetsplatsträffar. Vårdnadshavare ges möjlighet att yttra sig och komplettera planen genom personlig genomläsning och genom diskussion i skolans samrådsgrupp. Efter det att alla getts möjlighet att bearbeta, kommentera och ge synpunkter på planen fastställs den Utveckling och lärande/kunskaper Mål Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Arbetsro i skolan Erbjuda tre språkval Skolgången ska genomsyras av miljö- och hälsoperspektiv 10

11 Modersmålsundervisning IT Utbildning i samklang med natur och miljö Kunskap Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Elevens val I timplanen finns ett visst antal timmar anslaget för elevens val. Detta elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens val grundar sig på de förslag som eleverna framför och som sedan kopplas till målen i kursplanen. Förberedelseklass För att möta enskilda elevers behov och stöd i sin pedagogiska utveckling finns på Bruksskolan en förberedelseklass för elever som kan vara asylsökande eller som av annan omständighet kan vara i behov av en introduktion i skolan. Förberedelseklassen är en del av skolans ordinarie verksamhet. Eleverna i förberedelseklassen har sin klasstillhörighet men går under vissa tider av sin skoldag även till förberedelseklassens lektioner. I arbetet med förberedelseklassen följer skolan Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008). Musikundervisning Vid Bruksskolan finns några elever som deltar i den musikundervisning som finns på enskilda instrument, t ex gitarr fiol eller trumpet. För att rekrytera nya elever till musikundervisningen arrangerar musikskolan pröva på -tillfällen. Erbjuda tre språkval Språkval För att introducera ytterligare främmande språk i elevernas utveckling erbjuds elever i år 6 att göra ett språkval. För närvarande kan eleverna endast välja på tyska eller franska. Modersmålsundervisning Inom kommunen finns en gemensam plan för modersmålsundervisning. För elever som har annat modersmål erbjuds hemspråksundervisning utanför den samlade skoldagen. Hemspråksundervisningen sker i samverkan med övriga rektorsområden i kommunen. IT IT-teknik och biblioteket Tekniken finns i skolan genom användandet av IT-tekniken. I klassrummen finns tillgång till dator och i biblioteket finns datorer där eleverna ges möjligheter att arbeta direkt i och med sin egen lärprocess och de söker kunskap och information på internet i skolans bibliotek finns också facklitteratur för eleverna att söka ytterligare och kompletterande information och kunskap. Utbildning i samklang med natur och miljö Grön Flagg är ett verktyg för alla pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling i såväl undervisning som daglig drift. Med sina 2000 medlemmar är det också Sveriges största nätverk för skolor och förskolor som arbetar med miljö och hållbar utveckling. Under läsåret har Bruksskolan genom olika arbetsinsatser erövrat Grön flaggs flagga som nu vajar över skolgården som ett tecken på att skolan är aktiva i miljöarbetet. Arbetssättet i Grön Flagg bygger på att alla, både personal och barn/ungdomar, bidrar till arbetet för hållbar utveckling. Det man lär sig omsätts i praktik i själva 11

12 verksamheten. Med mål och aktiviteter som skolan själv bestämmer blir det lätt att lyckas och utvecklas. Den gröna flaggan är gemensam för alla länder som deltar i Eco Schools. Symbolen associerar till barn och ungdom, kunskap och miljö. Insatser För att skapa en bättre skolmiljö har Bruksskolan anmält sitt intresse om att vara aktiva i Grön Flagg. I detta arbete har skolan arbetat med att lära eleverna om källsortering, Resultat De resultat vi kan se i skolarbetet är ett stort engagemang för den inre och yttre miljön. Detta visar sig i ett ökat ansvarstagande för den omgivande naturen och för träd och växter som finns på skolgården. Vi kan också se och förstå att eleverna fått en ökad förståelse för källsortering av material som produceras innanför skolans väggar. Analys och bedömning Det pedagogiska och miljömässiga värdet av att vara med i Grön Flagg har varit stort. Eleverna har engagerat sig och visar idag stor kunskap om hur vår miljö påverkas av vårt person-liga handlande. Åtgärder för utveckling De utvecklings- och påbyggnads möjligheter som finns inom Grön Flagg konceptet är stora för skolan. För att få behålla flaggan som symbol för skolans engagemang krävs fortsatt arbete och spridande av nya kunskaper som påverkar skolans inre- och yttre miljö. 6.1 Nationella prov skolår 3, 5. Mål Att alla elever når målen i de nationella proven. Insatser Vi har brutit ner kunskapsmålen för varje årskurs i svenska, matematik, och engelska. Vi har tydliggjort målen för eleven och föräldrar med exempel på svårighetsgrad av text, matematikuppgifter osv. Genom diagnoser, iakttagelser, test m.m. har vi följt upp våra elever. Vi har gjort kartläggningar med läsdiagnoser(sl40 H4). I varje elevs IUP beskrivs vad som behöver utvecklas. Vissa elever har åtgärdsprogram. Utifrån dessa resultat har vi prioriterat vilka elever som fått specialundervisning och annan resurs. Vi har delvis arbetat med stegblad för att göra eleverna mer medvetna om sina framsteg och mål. För elever med ett främmande språk som modersmål erbjuder Färgelanda kommun dessa elever modersmålsundervisning. Analys och bedömning Genom nedbrytningen av målen till delmål för varje årskurs har målen blivit tydligare och vi har möjlighet att påbörja arbetet att nå dem tidigare. Som pedagoger blir vi själva också mer medvetna om vilka delmoment som är angelägna att jobba vidare med. Vi märker också att det inte är oproblematiskt för elever, föräldrar och oss pedagoger att leva upp till alla mål och krav eller att följa upp brister och framsteg. 12

13 Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta att följa den målformulering i varje årskurs som vi bestämt samtidigt som vi kommer att utvärdera och förfina våra mätmetoder. Vi arbetar också med att förändra strukturen på delmålen efterhand som vi arbetar med den efter hand som vi utvecklar formuleringar i skriftliga omdömena Nationella prov Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3 Vald period: 2010 Vald organisation: Färgelanda Ödeborgs Skola Vald huvudman: Kommunala skolor Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån Matematik Skriftliga räknemetoder 21 85,7 81,6 Matematik Räkna i huvudet 21 95,2 91 Matematik Tid och geometri 21 85,7 89,4 Matematik Likheter, tallinjen och talföljder 21 90,5 91 Matematik Uppdelning av tal och helheter ,8 Matematik Area och volym 21 66,7 80,7 Matematik Statistik, gruppuppgift 21 66,7 89,4 Svenska Muntlig uppgift ,7 Svenska Läsning skönlitterär text 21 90,5 92,5 Svenska Läsning faktatext 21 85,7 92 Svenska Elevens högläsning 21 90,5 93,2 Svenska Skrivuppgift: berättande text 21 90,5 90,4 Skrivuppgift: stavning och Svenska interpunktion 21 85,7 86,8 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 21 85,7 94,4 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 21 90,5 94,1 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som går i svenska utlandsskolor. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3. * Andel som nått kravnivån Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. 13

14 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 5 Vald period: 2010 Vald organisation: Färgelanda Ödeborgs Skola Vald huvudman: Kommunala skolor Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala 16 81,3 87 Engelska Lyssna/förstå (skriva) 16 81,3 83,8 Engelska Läsa/förstå (skriva) 16 81,3 87,8 Engelska Skriva 16 81,3 88,2 Matematik Miniräknare, räknesätten 16 87,5 91,9 Matematik Längd, area, skala 16 87,5 84,1 Matematik Tid, statistik 16 87,5 91,1 Matematik Räknemetoder 16 87,5 86 Svenska Läsa, förstå litterär text 14 92,9 87,2 Svenska Läsa, förstå sakprosa 14 92,9 91,4 Svenska Skrivuppgift, berättande 14 92,9 87,1 Svenska Skrivuppgift, förklarande 14 92,9 87,1 Svenska Läsa, samtala 14 92,9 89,5 Svenska som andraspråk Läsa, förstå litterär text ,8 Svenska som andraspråk Läsa, förstå sakprosa ,8 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, berättande ,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, förklarande ,3 Svenska som andraspråk Läsa, samtala ,9 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 5. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 5. * Andel som nått kravnivån Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 5 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 5. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. 14

15 7. Barn/Elevernas ansvar och inflytande Skolplan för Färgelanda kommun säger Eleverna ska stimuleras till ansvar och initiativ i utbildningen. 7.1 Kommunövergripande effektmål barn/elevers ansvar och inflytande I ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är elevernas inflytande en viktig komponent. År 2012 skall andelen elever som upplever att de ges möjligheter att vara med och bestämma om skolarbetet vara 100 %: (i1) Enhetens Enhetens Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 utfall 2008 utfall ,4 %* 36,4 %** 100% 100 % 100 % Mål för 2010 är 77,1% + ** Utfallet gäller både Stigens skola och Ödeborgs skola Underlag saknas för Kommentar: Genom skolans klassråd och elevråd arbetar vi vidare med att ge eleverna möjlighet till att påverka sitt arbete i skolan. 8. Pedagogisk verksamhet Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Införa resursskola Prioritera resursteamet Lärarbehörigheten skall öka Främja samarbetet hem och skola Främja övergång mellan skolformer Samarbete skola samhälle Det offentliga skolväsendet bygger på demokratins grund och skollagen (1985:1100) slår fast verksamheten skall bygga och utformas i överensstämmelse med grundläggande värderingar. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och utifrån detta forma den pedagogiska verksamheten vilket i sin tur skall leda till att varje enskild elev skall få möjlighet att finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. I arbetet med att forma, organisera och utveckla den pedagogiska verksamheten använder vi oss av olika arbetsformer och verktyg. Det sker genom det pedagogiska utvecklingsarbetet med lokala läroplaner fortgår kontinuerligtför att möta dagens elever. 8.1 Individuella utvecklingsplaner Skolan har ansvar för att vårdnadshavaren är och blir informerad om barnets kunskapsutveckling. För att kunna följa varje elevs utveckling i skolarbetet genomförs varje termin utvecklingssamtal. Samtalet är, och skall vara, en möjlighet för elev, vårdnadshavare och pedagog att gemensamt prata om elevens utveckling. Den utvecklingsplan som utarbetas och formuleras i samtalet är elevens och pedagogens arbetsverktyg för det fortsatta skolarbetet. 15

16 En individuell utvecklingsplan upprättas för varje elev. Detta sker i samband med utvecklingssamtalet där eleven, vårdnadshavaren och pedagogen deltar. Den individuella utvecklingsplanen skall vara framåtsyftande på så sätt att den skall visa på hur man skall arbeta framåt med elevens utveckling. Uppföljningen av IUP n sker vid nästa termins utvecklingssamtal eller vid annat tillfälle som bestämts. I samband med höstterminen 2009 infördes skriftliga omdöme vilka skall finnas med vid utvecklingssamtalet för att ytterligare stärka arbetet med elevens fortsatta utveckling. Arbetet med skriftliga omdömen har tagit form och har därför blivit ett viktigt instrument i kontakten och för att dokumentera kunskapsutvecklingen. Då den individuella utvecklingsplanen skrivs kan det skrivas in överenskommelser mellan eleven, vårdnadshavaren och skolan. Överenskommelserna ska beskriva vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att nå de uppsatta målen. Huvudansvaret ligger på skolan men eleven har också ett eget ansvar för sitt lärande och de uppsatta målen. Då den individuella utvecklingsplanen finns nära tillhands i elevens skolarbete kan ett fortlöpande uppföljningsarbete ske och eleven, vårdnadshavaren och pedagogen kan löpande se vilka framsteg som görs. 8.2 Samverkan Mål Samverkan med föräldrar, övergång till Valbosklolan 7-9. Skolans mål är att samverkan mellan föräldrar och hemmen sker på ett smidigt och naturligt sätt, fats efter former som passar båda parter. Detta sker genom föräldramöte och utvecklingssamtal. I de lägre klasserna finns olika kontaktlänkar mellan hemmet och skolan dels genom elevernas kontaktböcker dels genom klassens veckobrev. Samverkan mellan förskola, fritidshem och skola sker i samrådet där föräldrarepresentanter från enheterna, förskola och skola möts till regelbundna samtal 3 gånger per termin. Skolans mål kring övergångarna mellan förskola och förskoleklass är att blivande förskoleklass barn besöker och introduceras skolan. För planering och överföring av elever som skall till Valboskolan 7-9 ansvarar rektor vid Valboskolan tillsammans med berörda pedagoger. Samverkan med omvärlden Bruksskolans pedagoger arbetar för att möta och skapa förutsättningar till samverkan med omvärlden. Bruksskolan formulerat sitt eget mål och sin egen plan för hur detta skall ske. Mål: Att vår skola ska vara öppen och välkomnande och att atmosfären ska vara nyfiken och positiv till omvärlden. Insatser Vi har försökt visa eleverna hur viktigt det är att ha social kompetens dvs. ha ett trevligt uppförande och bemötande. Vi uppmanar dem att visa besökande uppmärksamhet och hjälpsamhet. Vi försöker få våra föräldrar att känna sig välkomna, när de besöker skolan. Samrådsgruppens arbete tas på allvar. Studiebesök har vi så långt vår ekonomi tillåter. Utvärdering/Resultat Vi får ofta höra att vi har skola som känns trivsam att besöka. Våra elever tar gärna kontakt och upplevs som öppna. 16

17 Analys och bedömning De gånger vi gör studiebesök, öppnar oss ut mot samhället känns bra innehållsmässigt. Åtgärder och utveckling Vi ska försöka leva upp till våra mål i arbetsplanen för studiebesök nästa läsår. Demokratiarbete Mål: Skolans mål är att stödja och utveckla våra elevers förmåga att arbeta i olika demokratiska former. Insatser Vi håller regelbundna klassråd och elevråd. Klassråden tar upp social samvaro, vad som inträffat under veckan konflikter och lösningar på dem, väcker förslag till förändringar av regler, arbetssätt, läxor m.m. En del förslag går vidare till elevrådet. Elevrådet gör arrangemang för social gemenskap, ger förslag till inköp av lekredskap, beslutar om regler för lekar på raster och samlar in idéer från klassråden. De har hand om ekonomin och brevskrivning till fadderbarnen. Vi har kamratstödjare på skolan. I varje klass är två elever utvalda för detta uppdrag. De har fått en utbildning och har regelbundna träffar med vuxna ledare. De har också rastaktiviteter för att stödja kamrater och skapa en god stämning. Utvärdering/Resultat Våra elever väljer spontant att föra upp frågor till klassråd respektive elevråd. De föreslår omröstningar, som en metod för att fatta beslut. Analys och bedömning Elevrådet har tagit stort ansvar, arbetat mycket bra och ordnat flera uppskattade arrangemang. Åtgärder för utveckling Vi har inga förslag till åtgärder. Vi hoppas att nästa läsår få ett lika duktigt elevråd. Klassråden utvecklas med stigande ålder. Eleverna tar mer ansvar för arbetsbeting och har fler synpunkter. 8.3 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Bruksskolans arbetsgång avseende särskilt stöd till elever. När barnen börjar i förskoleklass startar en lekfull träning i språklig medvetenhet, bokstavsinlärning och även en del praktisk matematik. Vid skolstarten i åk 1 görs en kartläggning av barnens kunskaper om bokstäver, läsriktning, ljudanalys och även siffror och antal. Utifrån delmålen i vår arbetsplan uppmärksammar vi de barn som inte når dessa mål. För de elever som inte når delmålen och målen i de nationella proven skrivs åtgärdsprogram. En uppföljning görs kontinuerligt och nya åtgärdsprogram upprättas varje termin. Elever som eventuellt inte når målen i de nationella proven i åk 5 görs ett nytt nationellt prov i åk 6. Varje klasslärare inventerar behoven av resurs i sin klass. De elever som inte når upp till eller befaras att inte nå upp till kunskapsmålen skall få tillgång till särskilt stöd. 17

18 Resursläraren hjälper till med grundläggande inlärning i svenska och matematik för dessa elever. Detta sker dels i klasserna, dels i små grupper eller individuellt. De barn som har talsvårigheter är redan i förskolan uppmärksammade och specialpedagogen är då inkopplad. För elever som inte når upp till de sociala målen och där vår kunskap om detta inte räcker till, vänder vi oss till resursteamet. Mål Målet är att kommunens resursteam, kurator, skolsköterska och specialpedagoger, i sina regelbundna överläggningar med respektive skolas rektor tidigt utreder och planerar för de olika stödinsatser som kan behövas för en enskild elev. Upprättandet av åtgärdsprogram skall ske i nära samarbete med elev, resursteam och vårdnadshavare. Insatser Under arbetsåret har de utredningsunderlag som finns i Västbus material anpassats till att passa kommunens skolors arbete för att tidigt kartlägga, utreda och bedöma behov av stödinsatser. Pedagogiska insatser för respektive elev utreds i samråd med skolans specialpedagog. Resultat Arbets- utredningsmaterialet har prövats och har visat sig vara till god hjälp i arbetet med att säkerställa varje elevs behov av särskilt stöd. Analys och bedömning Arbetsmaterialet har visat sig kännas tungt och svårarbetet i olika moment. Ett fortsatt arbete för att komma från detta krävs/pågår. Åtgärder för utveckling Fortsatt bearbetning enligt ovanstående. 9. Kvalitetsarbete För att säkerställa att verksamheten håller en hög kvalité och att verksamheten är inriktad mot de uppsatta målen arbetar personalen på olika sätt med att följa upp denna. Det sker bland annat vid personalmöte, planeringsmöte och Arbetsplatsträffar. Rektor ansvarar för den pedagogiska ledningen och skall se till att verksamheten arbetar efter läroplanen och kommunens fastställda mål och i dialog med personalen komma överens om hur målen skall nås. För det administrativa arbetet har rektor tillsammans med kommunens övriga rektorer stöd av två områdesassistenter. 9.1 Ansvarsfördelning Hur används APT? ArbetsPlatsTräffar hålls 3 gånger per termin. I APT diskuteras: gemensamma arbetsmiljöfrågor och gemensamma hälsofrågor, ekonomi - uppföljning, uppföljning och utvärdering av resultat, arbetsplanering; fördelning av uppgifter inom gruppen, förslag till schemaläggning, semester, vikariat m.m. Planering av utvecklings- och utbildningsinsatser för gruppens/ medarbetare. 18

19 Systematiskt arbetsmiljöarbete - Egenkontroll integrerat med den löpande verksamheten. Övergripande information från kommun- och förvaltningsledning - andra frågor som arbetsledning eller medarbetarna aktualiserar Lokal ansvarsfördelning Den lokala ansvarfördelningen innebär att personal har olika ansvarsuppgifter inom skolan, t ex bibliotek, IT etc. Personal deltar i LOSAM och/eller andra arbetsmöten som rör gemensamma arbetsplatsfrågor. Hur kommuniceras budskap Information till personalgruppen kommuniceras dels genom datakommunikation samt i personalmöten. Lyhördhet för personal/dialog med medarbetare? Under arbetsåret påbörjades arbetet med FAS Arbetsliv. Ett diskussions- och samtalsmaterial som syftar till att stärka reflektion och stärka dialogen bland de anställda på arbetsplatsen. Syftet är också att göra all personal delaktig i utvecklingen av verksamheten samt att lyfta frågor som rör arbetsmiljö och hälsoarbete. Grundtanken är att medarbetarna ska ha ett så stort direkt inflytande som möjligt i den löpande verksamheten, i planeringen och i utvecklingen. Arbetsmiljöenkät Varje år genomförs en arbetsmiljöenkät bland personalen i vilken frågor som rör, kompetens, stress, kommunikation, inflytande, hot och våld, arbetsmiljö bearbetas. Brukarenkät Varje år genomförs också en Brukarenkät som vänder sig till föräldrar/vårdnadshavare. I denna enkät bearbetas frågor som rör föräldrars/vårdnadshavares syn på skolans verksamhet och dess innehåll, trygghetsfaktorer och föräldrainflytande. För att utveckla kvalitén i verksamheten har vi använt oss av de olika enkäter som skolan idag använder sig av. Skolans trivselenkät har skolans pedagoger utformat och Brukarenkäten är ett nationellt mätinstrument för att säkerställa kvalitén i förskola och skola. Diagnostiska prov och nationella prov genomförs för att mäta elevernas kunskaper och för att finna ut var extra stöd insatser kan krävas. 9.2 Kvalitetssystem Ansvarfördelning Rektor är ansvarig för den verksamhet som genomförs vid förskolan. I arbetslaget finns en fördelning av olika arbetsuppgifter t ex egen kontroll. Dalslands Miljökontor ansvarar för uppföljning frågor relaterade till deras fackområde. För att följa barnens individuella utveckling och lärande dokumenteras denna och för att sedan presenteras för föräldrar/vårdnadshavare i utvecklingssamtal som hålls varje termin. 19

20 10. Ekonomisk redovisning 10.1 Kommunpolitiska mål Verka för en god ekonomistyrning och effektiv organisation. Ekonomiskt resultat för X-skolan (tkr) Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Budgetanslag Budgetavvikelse Intäkter Intäkterna är främst föräldraavgift för barn som går på fritids. Intäkten var budgeterad till 304 tkr för verksamhetsåret men uppgick till 361tkr på grund av fler barn deltog i verksamheten än vad som beräknades vid budgetläggning. Personalkostnader Att personalkostnaderna inte kunnat hållas inom budgetramen beror på personalförstärkning för en enskild elev och det ökade barnantalet på fritidsavdelningen samt ökade vikariekostnader i samband med längre sjukskrivningar. 12. Analys, slutsatser och åtgärder Vid genomgång och analys av årets ekonomiska resultat framkommer att det ekonomiska läget fortfarande är kärvt, därför krävs ytterligare kraftig bearbetning av respektive verksamhetsdels ekonomi för att få verksamheten inom fastställd ram. Arbetet med skolans framtida kvalitetsarbete har inriktas och fokuserat på att alla elever får skriftliga omdömen från år 1. För alla verksamheter inom skolans område behöver vi nu fördjupa vår kompetens och samverkan kring barn som far illa. 20