Kvalitetsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 Bruksskolan och Fritidshemmet Draken

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Kommunpolitiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Barn, elever och personals arbetsmiljö Skolans uppdrag Normer och värden Uppföljning av likabehandlingsplan Utveckling och lärande/kunskaper Nationella prov skolår 3, Nationella prov Barn/Elevernas ansvar och inflytande Kommunövergripande effektmål barn/elevers ansvar och inflytande Pedagogisk verksamhet Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Kommunpolitiska mål Analys, slutsatser och åtgärder

3 Sammanfattning I vår tillbakablick på år 2010 konstaterar vi att för att ett skolår skall fungera och för att så många som möjligt skall få vara med och påverka så måste det finns engagemang på alla nivåer. Detta har vi kunnat konstatera och i de olika arbetsgrupper som finns på Bruksskolan har det funnits ett stort intresse och engagemang. Eleverna har klassråd, elevråd och kamratstödjarna. I dessa grupper har de möts regelbundet för att diskutera frågor som har med deras egen trivsel och samverkan i skolan att göra. I föräldramöte har representanter till skolans samrådsgrupp utsetts. Samrådsgruppen som möts regelbundet under terminen är en samverkansgrupp mellan förskolan och skolan. Gruppen består av föräldrarepresentanter för skolans olika klasser och för föräldrar/vårdnadshavare från de två avdelningarna på Ödeborgs förskola. I samrådsgruppen diskuteras och informeras om frågor som uppkommer och berör de olika verksamheterna. Skolans pedagoger möts varje tisdag till konferens. I konferenserna planeras och diskuteras olika aktiviteter som skall finnas i skolans verksamhet. Händelser och aktiviteter utvärderas och följs upp. Utöver dessa grupperingar samlas personalen till ArbetsPlatsTräffar regelbundet där frågor som rör skolan som arbetsplats tas upp. I tillbakablicken på 2010 konstaterar vi att de flesta mål som satts upp har nåtts vilket redovisas i denna kvalitetsredovisning. Personalen på Bruksskolan riktar ett tack till all som medverkat och engagerat sig i Bruksskolans utveckling under 2010! Inledning För varje skolenhet inom Färgelanda kommun skall årligen upprättas en kvalitetsredovisning. Redovisningens uppgift är att redovisa hur skolans personal arbetat under verksamhetsåret med uppsatta mål och vilka insatser som gjorts för att nå dessa mål. Kvalitetsredovisningen har också till uppgift att redovisa vad som gjorts för att verksamheten skall ha en hög kvalitet. Kvalitetsredovisningen skall således ge en samlad en bedömning av i vilken utsträckning målen nåtts. 3

4 Personalen analyserar årets arbete, resultat och erfarenheter och beskriver hur man arbetat för att förbättra och utveckla skolarbetet. För att sammanställa denna kvalitetsredovisning använder sig skolan av dokumentation och som samlas under arbetsåret i elevrådet, vid pedagogernas veckokonferenser och arbetsplatsträffar samt samrådets möten. Personalgruppen arbetar också kontinuerligt med utvärdering av det egna arbetat och diskuterar erfarenheter och förslag vid planeringsdagar, personalmöte och vid arbetsplatsträffar samt följer upp och utvärdera arbetet i samband med skolårets slut. På föräldramöten och i utvecklingssamtal om eleverna, framför också föräldrarna sina och barnens synpunkter på verksamheten. Eleverna är också delaktiga genom de enkäter som bearbetas under skolåret. Övriga underlag av stor betydelse är dokumentation och händelserapportering om elevernas utveckling och den dagliga verksamheten. Statistikunderlag och nyckeltal som använts för att redovisa skolans resultat har hämtats från Skolverkets hemsida. Uppgifter rörande personaltäthet, ekonomiska förutsättningar mm. har hämtats från Färgelanda kommun. Rektor ansvarar för sammanställningen av de olika underlagen. Personalen arbetar utifrån den rörelse som presenteras i bilden bredvid denna text, Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Och till sist - Hur blev det? Hur blev det? Utveckling Var är vi? Hur gör vi? Var skall vi? 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen BRUKSSKOLANS VISION! BAKGRUND De barn som vi tar emot kommer till skolan med olika erfarenhet, social mognad och förutsättningar. Många är väl rustade och motiverade men det finns elever med dolda handikapp, koncentrationssvårigheter och andra faktorer, som påverkar dem. Skolan skall möta och utveckla alla dessa elever. Skolan påverkas av t ex utbildningstradition, ekonomisk konjunktur, geografiskt läge och budget. Barn med olika sociala normsystem möts i skolan. Barn utsätts för påverkan utifrån, som strider mot skolans budskap och skolan kan bara påverka en liten del. ÖVERGRIPANDE MÅL För att utveckling ska ske måste atmosfären vara positiv och ge en grundtrygghet. Inlärning sker i en socialt positiv relation. För att uppnå detta skall eleven mötas med respekt och tillit och eleven skall också lära sig att respektera andra. Vi vill stärka självkänslan hos varje elev genom att fram deras starka sidor och göra dem synliga föra deras kamrater. Vi vill ha en skola som öppnar sig mot samhället och där nyfikenhet att lära utvecklas t ex genom att göra studiebesök och ta emot besökare på skolan. Föräldrar är alltid välkomna att hälsa på sina barn i skolan. 4

5 Genom att förtydliga målen i undervisningen kan vi få eleverna mer aktiva och att ta mer personligt ansvar för sin inlärning. Vi måste ha tilltro till elevens egen förmåga och ge dem tid att utvecklas. Vi vill variera arbetssätten för att träna både självständighet och samarbete. Våra elever skall ha en verklig möjlighet att kunna påverka förhållanden i skolan genom klassråd, elevråd och stormöten. Vi ska få dem att förstå demokratins principer. Vi vill hålla en hög kunskapsnivå, utifrån elevernas förutsättningar. Vi vill lära våra elever att kommunicera i olika sammanhang. BRUKSSKOLANS VISION För att utveckling ska ske måste atmosfären vara positiv och ge en grundtrygghet. Inlärning sker i en socialt positiv relation. För att uppnå detta ska: eleven mötas med respekt och tillit. eleven lära sig att visa respekt mot andra och sin omgivning. eleven känna tilltro till sin egen förmåga och få tid att utvecklas. eleven vara aktiv och ta ansvar för sin inlärning. vi stärka självkänslan hos varje elev. Vi väcka elevens nyfikenhet att lära och utvecklas. vi hålla en hög kunskapsnivå utifrån elevens förutsättningar. vi lära våra elever att kommunicera i olika sammanhang. 2. Förutsättningar/resultat Skolplan för Färgelanda kommun säger Stimulera personalen till kompetensutveckling. Skolans förutsättningar och framtid finns i dess elever och personal. Det dagliga arbetet skolan präglas av mötet mellan elever och personal. Med skolans vision för ögonen arbetar alla på Bruksskolan för att skolan skall vara en trygg och vänlig skola fri från mobbing och kränkande språk samtidigt som alla elever skall känna sig trygga. Under verksamhetsåret som gått kan vi se tillbaka på ett gott samarbete mellan elever, föräldrar och personal. Den främsta förutsättningen för att kunna hålla en hög kvalité på det pedagogiska arbetet är en kompetent personal och personalgruppen har visat stort engagemang och intresset för att delta i de utbildningsinsatser som presenterats och genomförts. 2.1 Kommunpolitiska mål Invånarna som utgångspunkt Hela kommunens utveckling En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skeenden. Uppdrag: Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen Ökad dialog med kommuninvånarna Förbättra förutsättningarna för företagen Öka invånarantalet Främja en hållbar utveckling Kommuninvånarna i alla åldrar ska ges förutsättningar för en god hälsa och hög livskvalitet 5

6 2.2 Organisation Bruksskolan ligger inom Södra rektorsområdet i Färgelanda kommun. Förutom Bruksskolan finns också två förskolor, Stigens förskola och Ödeborgs förskola inom rektorsområdet. Vid Bruksskolan finns också fritidshemmet Draken. Rektors kontor finns i Valboskolan men rektor besöker de olika enheterna regelbundet varje vecka samt har dagligen någon kontakt med förskola eller skola. För arbetet med barn-/elev vården finns ett Resursteam bestående av skolkurator, skolsköterska och specialpedagoger. Resursteamet har regelbundna överläggningar med respektive skolas rektor för att utreda och planera för de olika stödinsatser som enskilda barn/elever behöver. Specialpedagogen för grundskolorna i kommunen arbetar också nära skolans personal med stöd och handledning. 2.3 Omsorg och pedagogisk verksamhet FRITIDSHEMMET DRAKEN Skolbarnsomsorgen Skolbarnsomsorgen finns inom Fritidsavdelningen Draken vid Bruksskolan. Draken inryms i skolans suterräng våning. I lokaliteterna finns möjlighet för barnen att pyssla och leka, använda sig av dator. Då lokaliteterna är trånga för det stora antalet har en lokal på andra våningen i skolhuset iordningställts för att leka med Lego eller spela spel. Fritidshemmets verksamhet styrs av skollagen och läroplanen, samma läroplan som gäller för förskoleklassen och den obligatoriska skolan.. Mål Fritidshemmet skall komplettera skolan. Tidsmässigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året. Innehållsmässigt genom att skolan och fritidshemmet bidrar med olika kunskaper, erfarenheter och aktiviteter och att de har olika tyngdpunkt på innehållet i verksamheten. Tillsammans skapar de mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemmet ska ge barnen: Meningsfull fritid. Verksamheten ska vara trygg, lärorik och stimulerande. Lek och skapande ska få stort utrymme och verksamheten ska formas utifrånbarnens behov, intressen och erfarenheter. Stöd i utvecklingen. Verksamheten ska bygga på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära ska tas tillvara. Verksamheten ska ge trygghet och skapa tillit för att stärka barnens självkänsla. All verksamhet ska stödjas av vuxna, med barnen som aktiva medskapare. Fysiska aktiviteter är viktiga inslag under dagen. Miljön ska vara fri från stress. Delaktighet och inflytande. Verksamheten ska ge utrymme för barnen att påverka, ta ansvar och vara delaktiga i vad som sker. Barnen ska ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. De ska också aktivt kunna påverka verksamhetens innehåll och ha inflytande över sina egna aktiviteter. (Källa: Skolverket: Utveckling pågår 2010) Insatser Under hela 2010 har fritidsverksamheten haft tillgång och möjlighet att använda en mindre lokal på tredje våningen i skolhuset likaså har man kunnat använda skolans gymnastiksal och slöjdsal. 6

7 Resultat Tillgången till andra lokaler har varit ett positivt inslag i verksamheten vilket möjliggjort delningar i gruppen och möjligheten att erbjuda flera aktiviteter. Analys och bedömning Personalresursen behöver utökas för att kunna skapa mindre grupper och olika aktiviteter. Aktiviteterna i gymnastiksalen och i den mindre lokalen, belägen på tredje våningen, har varit ett bra tillskott samtidigt som det kräver personella insatser då barnen skall vistas på olika våningsplan i skolbyggnaden och i angränsande byggnader. Åtgärder för utveckling För att få en fungerande verksamhet på fritidsavdelningen kommer personalgruppen att göra sin planering för fritidsverksamheten först och den tid som blir över kommer att ges till skolan som extra personalresurs/förstärkning i skolan arbete. Personal Antal anställda (alla - totalt tjänster) varav pedagoger Förskollärare andel med högskoleutbildning 2 2 Lärare (förskoleklass/skola) - Behörighetsgrad 8 8 Fritids (skolbarnomsorg) Andel med 3 högskoleutbildning Sjukfrånvaro Personalomsättning Beräknas på tillsvidare anställda Kommentar: Verksamhetsmått/nyckeltal Fyll i tabellen och skriv en kort kommentar. (Antal inskrivna barn/nyttjade platser ett diagram åren) Antal barn per anställd? Finns i tidigare årsredovisning Skola Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt 61 i.u Antal avdelningar 1 i.u Antal placerade barn/avdelning 61 i.u Antal placerade barn/pedagogisk personal 13 i.u Genomsnittlig placeringstid/vecka -- i.u Undervisning Antal elever F i.u Antal klasser 7 i.u Genomsnittligt antal elever/klass 18 i.u Antal elever med särskilt stöd (åtgärdsprogram) 10 i.u Antal elever med annat modersmål än svenska* 17 i.u *Är ett aktivt språk i hemmet. 7

8 3. Arbetsmiljö 3.1 Kommunövergripande effektmål arbetsmiljö Grundskola: År 2012 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara 100 % (i1) Enhetens Enhetens Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 utfall 2008 utfall ,3 100% 100% 100 % 100 % Mål för 2010 är 87,6% Målet för 2011 är 1 procentenhet bättre än det genomsnittliga resultatet för de senaste tre åren. * Utfallet (2008) gäller både Stigens skola och Ödeborgs skola År 2012 skall alla elever uppleva en skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling: (i1) Enhetens Enhetens Enhetens Mål 2011 Mål 2012 utfall 2007 utfall 2008 utfall %* 90,9% 100 % 100 % Mål för 2010 är 87,7 % Målet för 2011 är 1 procentenhet bättre än det genomsnittliga resultatet för de senaste tre åren. * Utfallet (2008) gäller både Stigens skola och Ödeborgs skola Underlag för utfall saknas för Barn, elever och personals arbetsmiljö Bruksskolan, eller Ödeborgs skola som den också kallas av många boende i bygden, är en gammal skola som under åren byggts om/till och moderniserats. I skolbyggnaden finns klassrum och i anslutning till dessa finns arbetsrum/grupprum för eget och olika grupparbete. Biblioteket är välförsett med spännande böcker och litteratur som ger både kunskap och information. Förutom alla böckerna i biblioteket finns där också ett antal datorer där eleverna kan söka och uppgifter för sina studier på nätet och arbete med olika arbetsuppgifter. I direkt anslutning till biblioteket finns studiehallen som går att avdela till två arbetsrum. I den ena delen kan eleverna samlas i större grupper för att arbeta med olika tekniska media och i den andra delen kan eleverna ha hemkunskapsundervisning. Den stora ljusa matsalen är välkomnande inbjuder till goda och välsmakande lunchraster. Mindre arbetsrum finns i anslutning till de olika klassrummen. För elevhälsan har skolsköterskan också en expedition i skolhuset. I en angränsande byggnader finns skolans gymnastikhall och de två slöjdsalarna för träslöjd och textilslöjd. Personalen har ett trivsamt personalrum och i anslutning till detta ett mindre kontor. Personalrummet har utformats för att inbjuda till samtal och gemenskap i både större och mindre grupper. Ute miljön inbjuder till olika aktiviteter. Det finns en stor fotbollsplan, fasta bordtennisbord och lekområde för att klättra, åka rutschkana och leka. I nära anslutning finns också skogen dit eleverna kan gå för att leka. När barnen leker på skolgården kan man se hur de trivs och 8

9 uppskattar de stora ytorna. En ständig översyn sker för att tillgodose de fasta lekredskap som finns och säkerheten kring dessa 4. Skolans uppdrag Skollagen 2, 1 st. (SFS19185:1100) säger att: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar ni skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden (SFS 1999:886). Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94 & Lpf 94 säger att, arbetet i skolan skall främja samarbetet med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Dessa riktlinjer utgör grunden för skolans planering. För att uppnå dessa mål arbetar skolans pedagoger tillsammans med eleverna där elevernas inflytande anpassas efter deras ålder och mognad. Nationella prov genomförs i åk 3 och 5. Dessa ämnesprov används för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet. Ytterligare uppföljningar också görs genom olika diagnostiska prov under terminen. Om någon eller några elever inte når upp till godkänt i något ämne i de nationella proven följs detta upp och planering sker för att fylla upp dessa kunskapsluckor. (För ytterligare information se 6. Utveckling och lärande/kunskap) 5. Normer och värden Värdegrundsarbetet i skolan är en central och viktig fråga. För att utveckla och stärka den gemensamma värdegrunden bland elever och personal pågår ett ständigt arbete vilket tar sig uttryck i samtal och diskussioner i de olika klasserna. Arbetet ter sig olika i de olika åldrarna men har som gemensamt mål att alla som finns i skolan skall uppleva sig trygga och respekterade. Inom området ryms olika arbetsområden t ex Hälsa och livsstil, Barn och elevhälsa. För att mäta och utvärdera om vi är på rätt väg genomförs enkäter där eleverna får svara på hur de upplever sin skola. Hälsa och livsstil Mål Skolan skall vara en aktiv del i arbetet med våra elevers hälsa och livsstil. Att öka våra elevers förutsättningar för god hälsa Insatser På olika sätt har vi skapat aktiviteter för att eleverna skall få röra på sig. Vi har Röris på schemat i vissa klasser och massage i perioder. 9

10 Utvärdering/Resultat Våra elever är positiva till samtliga aktiviteter. Våra raster präglas av mycket aktiviteter. Åtgärder för utveckling Bearbeta nya och gamla idéer! Barn/Elevhälsan För att stärka våra barn/elevers självkänsla/ansvartagande och social kompetens har skolan aktivt med att uppfylla det mål som satts. Mål: Bruksskolan ska vara en trygg och vänlig skola fri från mobbning och kränkande språk. Våra elever ska känna sig trygga och uppleva att de duger. Varje termin genomförs en trivselenkät. Insatser Vi arbetar förebyggande för att främja ett gott socialt klimat i alla klasser. Vi har bearbetat och reviderat vår likabehandlingsplan. Utifrån vår plan har vi under läsåret haft olika aktiviteter. Vi har regelbundet återkommande samtal om språkbruket mellan elever. På klassråden har vi som stående punkt på dagordningen: stämningen i klassen och på skolgården. Alla elever besvarar en enkät om trivseln i skolan. Enkäterna genomförs höst och vår. Vår princip är att aldrig negligera negativa, kränkande handlingar utan att följa upp varje situation som inträffar. Elevrådet har vid flera tillfällen ordnat aktiviteter för att stärka sammanhållningen mellan klasserna. 5.1 Uppföljning av likabehandlingsplan Den Plan mot diskriminering och kränkande behandling som Bruksskolans elever, vårdnadshavare och personal arbetar efter betonar vårt samhälles demokratiska värden och allas rätt till en god arbetsmiljö. Planen ligger till grund för arbetet med värdegrundsfrågorna vid skolan. För värdegrundsarbetet finns en lokal plan för Bruksskolan. Denna plan anger riktlinjerna för hur elever och personal arbetar med värdegrundsfrågorna i klasserna. Planen anger också hur händelser som inträffar skall hanteras, utredas och dokumentras. Planen revideras varje läsår på så sätt att den bearbetats av skolans elever och personal i deras respektive klasser och arbetsgrupper, t ex elevrådet och arbetsplatsträffar. Vårdnadshavare ges möjlighet att yttra sig och komplettera planen genom personlig genomläsning och genom diskussion i skolans samrådsgrupp. Efter det att alla getts möjlighet att bearbeta, kommentera och ge synpunkter på planen fastställs den Utveckling och lärande/kunskaper Mål Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Arbetsro i skolan Erbjuda tre språkval Skolgången ska genomsyras av miljö- och hälsoperspektiv 10

11 Modersmålsundervisning IT Utbildning i samklang med natur och miljö Kunskap Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Elevens val I timplanen finns ett visst antal timmar anslaget för elevens val. Detta elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens val grundar sig på de förslag som eleverna framför och som sedan kopplas till målen i kursplanen. Förberedelseklass För att möta enskilda elevers behov och stöd i sin pedagogiska utveckling finns på Bruksskolan en förberedelseklass för elever som kan vara asylsökande eller som av annan omständighet kan vara i behov av en introduktion i skolan. Förberedelseklassen är en del av skolans ordinarie verksamhet. Eleverna i förberedelseklassen har sin klasstillhörighet men går under vissa tider av sin skoldag även till förberedelseklassens lektioner. I arbetet med förberedelseklassen följer skolan Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008). Musikundervisning Vid Bruksskolan finns några elever som deltar i den musikundervisning som finns på enskilda instrument, t ex gitarr fiol eller trumpet. För att rekrytera nya elever till musikundervisningen arrangerar musikskolan pröva på -tillfällen. Erbjuda tre språkval Språkval För att introducera ytterligare främmande språk i elevernas utveckling erbjuds elever i år 6 att göra ett språkval. För närvarande kan eleverna endast välja på tyska eller franska. Modersmålsundervisning Inom kommunen finns en gemensam plan för modersmålsundervisning. För elever som har annat modersmål erbjuds hemspråksundervisning utanför den samlade skoldagen. Hemspråksundervisningen sker i samverkan med övriga rektorsområden i kommunen. IT IT-teknik och biblioteket Tekniken finns i skolan genom användandet av IT-tekniken. I klassrummen finns tillgång till dator och i biblioteket finns datorer där eleverna ges möjligheter att arbeta direkt i och med sin egen lärprocess och de söker kunskap och information på internet i skolans bibliotek finns också facklitteratur för eleverna att söka ytterligare och kompletterande information och kunskap. Utbildning i samklang med natur och miljö Grön Flagg är ett verktyg för alla pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling i såväl undervisning som daglig drift. Med sina 2000 medlemmar är det också Sveriges största nätverk för skolor och förskolor som arbetar med miljö och hållbar utveckling. Under läsåret har Bruksskolan genom olika arbetsinsatser erövrat Grön flaggs flagga som nu vajar över skolgården som ett tecken på att skolan är aktiva i miljöarbetet. Arbetssättet i Grön Flagg bygger på att alla, både personal och barn/ungdomar, bidrar till arbetet för hållbar utveckling. Det man lär sig omsätts i praktik i själva 11

12 verksamheten. Med mål och aktiviteter som skolan själv bestämmer blir det lätt att lyckas och utvecklas. Den gröna flaggan är gemensam för alla länder som deltar i Eco Schools. Symbolen associerar till barn och ungdom, kunskap och miljö. Insatser För att skapa en bättre skolmiljö har Bruksskolan anmält sitt intresse om att vara aktiva i Grön Flagg. I detta arbete har skolan arbetat med att lära eleverna om källsortering, Resultat De resultat vi kan se i skolarbetet är ett stort engagemang för den inre och yttre miljön. Detta visar sig i ett ökat ansvarstagande för den omgivande naturen och för träd och växter som finns på skolgården. Vi kan också se och förstå att eleverna fått en ökad förståelse för källsortering av material som produceras innanför skolans väggar. Analys och bedömning Det pedagogiska och miljömässiga värdet av att vara med i Grön Flagg har varit stort. Eleverna har engagerat sig och visar idag stor kunskap om hur vår miljö påverkas av vårt person-liga handlande. Åtgärder för utveckling De utvecklings- och påbyggnads möjligheter som finns inom Grön Flagg konceptet är stora för skolan. För att få behålla flaggan som symbol för skolans engagemang krävs fortsatt arbete och spridande av nya kunskaper som påverkar skolans inre- och yttre miljö. 6.1 Nationella prov skolår 3, 5. Mål Att alla elever når målen i de nationella proven. Insatser Vi har brutit ner kunskapsmålen för varje årskurs i svenska, matematik, och engelska. Vi har tydliggjort målen för eleven och föräldrar med exempel på svårighetsgrad av text, matematikuppgifter osv. Genom diagnoser, iakttagelser, test m.m. har vi följt upp våra elever. Vi har gjort kartläggningar med läsdiagnoser(sl40 H4). I varje elevs IUP beskrivs vad som behöver utvecklas. Vissa elever har åtgärdsprogram. Utifrån dessa resultat har vi prioriterat vilka elever som fått specialundervisning och annan resurs. Vi har delvis arbetat med stegblad för att göra eleverna mer medvetna om sina framsteg och mål. För elever med ett främmande språk som modersmål erbjuder Färgelanda kommun dessa elever modersmålsundervisning. Analys och bedömning Genom nedbrytningen av målen till delmål för varje årskurs har målen blivit tydligare och vi har möjlighet att påbörja arbetet att nå dem tidigare. Som pedagoger blir vi själva också mer medvetna om vilka delmoment som är angelägna att jobba vidare med. Vi märker också att det inte är oproblematiskt för elever, föräldrar och oss pedagoger att leva upp till alla mål och krav eller att följa upp brister och framsteg. 12

13 Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta att följa den målformulering i varje årskurs som vi bestämt samtidigt som vi kommer att utvärdera och förfina våra mätmetoder. Vi arbetar också med att förändra strukturen på delmålen efterhand som vi arbetar med den efter hand som vi utvecklar formuleringar i skriftliga omdömena Nationella prov Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 3 Vald period: 2010 Vald organisation: Färgelanda Ödeborgs Skola Vald huvudman: Kommunala skolor Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån Matematik Skriftliga räknemetoder 21 85,7 81,6 Matematik Räkna i huvudet 21 95,2 91 Matematik Tid och geometri 21 85,7 89,4 Matematik Likheter, tallinjen och talföljder 21 90,5 91 Matematik Uppdelning av tal och helheter ,8 Matematik Area och volym 21 66,7 80,7 Matematik Statistik, gruppuppgift 21 66,7 89,4 Svenska Muntlig uppgift ,7 Svenska Läsning skönlitterär text 21 90,5 92,5 Svenska Läsning faktatext 21 85,7 92 Svenska Elevens högläsning 21 90,5 93,2 Svenska Skrivuppgift: berättande text 21 90,5 90,4 Skrivuppgift: stavning och Svenska interpunktion 21 85,7 86,8 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 21 85,7 94,4 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 21 90,5 94,1 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 3. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs 3 ingår också elever som går i svenska utlandsskolor. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 3. * Andel som nått kravnivån Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 3 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 3. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. 13

14 Grundskolan - Resultat på ämnesprov årskurs 5 Vald period: 2010 Vald organisation: Färgelanda Ödeborgs Skola Vald huvudman: Kommunala skolor Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel Andel elever som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala 16 81,3 87 Engelska Lyssna/förstå (skriva) 16 81,3 83,8 Engelska Läsa/förstå (skriva) 16 81,3 87,8 Engelska Skriva 16 81,3 88,2 Matematik Miniräknare, räknesätten 16 87,5 91,9 Matematik Längd, area, skala 16 87,5 84,1 Matematik Tid, statistik 16 87,5 91,1 Matematik Räknemetoder 16 87,5 86 Svenska Läsa, förstå litterär text 14 92,9 87,2 Svenska Läsa, förstå sakprosa 14 92,9 91,4 Svenska Skrivuppgift, berättande 14 92,9 87,1 Svenska Skrivuppgift, förklarande 14 92,9 87,1 Svenska Läsa, samtala 14 92,9 89,5 Svenska som andraspråk Läsa, förstå litterär text ,8 Svenska som andraspråk Läsa, förstå sakprosa ,8 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, berättande ,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, förklarande ,3 Svenska som andraspråk Läsa, samtala ,9 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs 5. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs 5. * Andel som nått kravnivån Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk 5 som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk 5. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. 14

15 7. Barn/Elevernas ansvar och inflytande Skolplan för Färgelanda kommun säger Eleverna ska stimuleras till ansvar och initiativ i utbildningen. 7.1 Kommunövergripande effektmål barn/elevers ansvar och inflytande I ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är elevernas inflytande en viktig komponent. År 2012 skall andelen elever som upplever att de ges möjligheter att vara med och bestämma om skolarbetet vara 100 %: (i1) Enhetens Enhetens Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 utfall 2008 utfall ,4 %* 36,4 %** 100% 100 % 100 % Mål för 2010 är 77,1% + ** Utfallet gäller både Stigens skola och Ödeborgs skola Underlag saknas för Kommentar: Genom skolans klassråd och elevråd arbetar vi vidare med att ge eleverna möjlighet till att påverka sitt arbete i skolan. 8. Pedagogisk verksamhet Skolplan för Färgelanda kommun säger Varje elev ska ges förutsättningar till största möjliga utveckling Införa resursskola Prioritera resursteamet Lärarbehörigheten skall öka Främja samarbetet hem och skola Främja övergång mellan skolformer Samarbete skola samhälle Det offentliga skolväsendet bygger på demokratins grund och skollagen (1985:1100) slår fast verksamheten skall bygga och utformas i överensstämmelse med grundläggande värderingar. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och utifrån detta forma den pedagogiska verksamheten vilket i sin tur skall leda till att varje enskild elev skall få möjlighet att finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. I arbetet med att forma, organisera och utveckla den pedagogiska verksamheten använder vi oss av olika arbetsformer och verktyg. Det sker genom det pedagogiska utvecklingsarbetet med lokala läroplaner fortgår kontinuerligtför att möta dagens elever. 8.1 Individuella utvecklingsplaner Skolan har ansvar för att vårdnadshavaren är och blir informerad om barnets kunskapsutveckling. För att kunna följa varje elevs utveckling i skolarbetet genomförs varje termin utvecklingssamtal. Samtalet är, och skall vara, en möjlighet för elev, vårdnadshavare och pedagog att gemensamt prata om elevens utveckling. Den utvecklingsplan som utarbetas och formuleras i samtalet är elevens och pedagogens arbetsverktyg för det fortsatta skolarbetet. 15

16 En individuell utvecklingsplan upprättas för varje elev. Detta sker i samband med utvecklingssamtalet där eleven, vårdnadshavaren och pedagogen deltar. Den individuella utvecklingsplanen skall vara framåtsyftande på så sätt att den skall visa på hur man skall arbeta framåt med elevens utveckling. Uppföljningen av IUP n sker vid nästa termins utvecklingssamtal eller vid annat tillfälle som bestämts. I samband med höstterminen 2009 infördes skriftliga omdöme vilka skall finnas med vid utvecklingssamtalet för att ytterligare stärka arbetet med elevens fortsatta utveckling. Arbetet med skriftliga omdömen har tagit form och har därför blivit ett viktigt instrument i kontakten och för att dokumentera kunskapsutvecklingen. Då den individuella utvecklingsplanen skrivs kan det skrivas in överenskommelser mellan eleven, vårdnadshavaren och skolan. Överenskommelserna ska beskriva vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att nå de uppsatta målen. Huvudansvaret ligger på skolan men eleven har också ett eget ansvar för sitt lärande och de uppsatta målen. Då den individuella utvecklingsplanen finns nära tillhands i elevens skolarbete kan ett fortlöpande uppföljningsarbete ske och eleven, vårdnadshavaren och pedagogen kan löpande se vilka framsteg som görs. 8.2 Samverkan Mål Samverkan med föräldrar, övergång till Valbosklolan 7-9. Skolans mål är att samverkan mellan föräldrar och hemmen sker på ett smidigt och naturligt sätt, fats efter former som passar båda parter. Detta sker genom föräldramöte och utvecklingssamtal. I de lägre klasserna finns olika kontaktlänkar mellan hemmet och skolan dels genom elevernas kontaktböcker dels genom klassens veckobrev. Samverkan mellan förskola, fritidshem och skola sker i samrådet där föräldrarepresentanter från enheterna, förskola och skola möts till regelbundna samtal 3 gånger per termin. Skolans mål kring övergångarna mellan förskola och förskoleklass är att blivande förskoleklass barn besöker och introduceras skolan. För planering och överföring av elever som skall till Valboskolan 7-9 ansvarar rektor vid Valboskolan tillsammans med berörda pedagoger. Samverkan med omvärlden Bruksskolans pedagoger arbetar för att möta och skapa förutsättningar till samverkan med omvärlden. Bruksskolan formulerat sitt eget mål och sin egen plan för hur detta skall ske. Mål: Att vår skola ska vara öppen och välkomnande och att atmosfären ska vara nyfiken och positiv till omvärlden. Insatser Vi har försökt visa eleverna hur viktigt det är att ha social kompetens dvs. ha ett trevligt uppförande och bemötande. Vi uppmanar dem att visa besökande uppmärksamhet och hjälpsamhet. Vi försöker få våra föräldrar att känna sig välkomna, när de besöker skolan. Samrådsgruppens arbete tas på allvar. Studiebesök har vi så långt vår ekonomi tillåter. Utvärdering/Resultat Vi får ofta höra att vi har skola som känns trivsam att besöka. Våra elever tar gärna kontakt och upplevs som öppna. 16

17 Analys och bedömning De gånger vi gör studiebesök, öppnar oss ut mot samhället känns bra innehållsmässigt. Åtgärder och utveckling Vi ska försöka leva upp till våra mål i arbetsplanen för studiebesök nästa läsår. Demokratiarbete Mål: Skolans mål är att stödja och utveckla våra elevers förmåga att arbeta i olika demokratiska former. Insatser Vi håller regelbundna klassråd och elevråd. Klassråden tar upp social samvaro, vad som inträffat under veckan konflikter och lösningar på dem, väcker förslag till förändringar av regler, arbetssätt, läxor m.m. En del förslag går vidare till elevrådet. Elevrådet gör arrangemang för social gemenskap, ger förslag till inköp av lekredskap, beslutar om regler för lekar på raster och samlar in idéer från klassråden. De har hand om ekonomin och brevskrivning till fadderbarnen. Vi har kamratstödjare på skolan. I varje klass är två elever utvalda för detta uppdrag. De har fått en utbildning och har regelbundna träffar med vuxna ledare. De har också rastaktiviteter för att stödja kamrater och skapa en god stämning. Utvärdering/Resultat Våra elever väljer spontant att föra upp frågor till klassråd respektive elevråd. De föreslår omröstningar, som en metod för att fatta beslut. Analys och bedömning Elevrådet har tagit stort ansvar, arbetat mycket bra och ordnat flera uppskattade arrangemang. Åtgärder för utveckling Vi har inga förslag till åtgärder. Vi hoppas att nästa läsår få ett lika duktigt elevråd. Klassråden utvecklas med stigande ålder. Eleverna tar mer ansvar för arbetsbeting och har fler synpunkter. 8.3 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Bruksskolans arbetsgång avseende särskilt stöd till elever. När barnen börjar i förskoleklass startar en lekfull träning i språklig medvetenhet, bokstavsinlärning och även en del praktisk matematik. Vid skolstarten i åk 1 görs en kartläggning av barnens kunskaper om bokstäver, läsriktning, ljudanalys och även siffror och antal. Utifrån delmålen i vår arbetsplan uppmärksammar vi de barn som inte når dessa mål. För de elever som inte når delmålen och målen i de nationella proven skrivs åtgärdsprogram. En uppföljning görs kontinuerligt och nya åtgärdsprogram upprättas varje termin. Elever som eventuellt inte når målen i de nationella proven i åk 5 görs ett nytt nationellt prov i åk 6. Varje klasslärare inventerar behoven av resurs i sin klass. De elever som inte når upp till eller befaras att inte nå upp till kunskapsmålen skall få tillgång till särskilt stöd. 17

18 Resursläraren hjälper till med grundläggande inlärning i svenska och matematik för dessa elever. Detta sker dels i klasserna, dels i små grupper eller individuellt. De barn som har talsvårigheter är redan i förskolan uppmärksammade och specialpedagogen är då inkopplad. För elever som inte når upp till de sociala målen och där vår kunskap om detta inte räcker till, vänder vi oss till resursteamet. Mål Målet är att kommunens resursteam, kurator, skolsköterska och specialpedagoger, i sina regelbundna överläggningar med respektive skolas rektor tidigt utreder och planerar för de olika stödinsatser som kan behövas för en enskild elev. Upprättandet av åtgärdsprogram skall ske i nära samarbete med elev, resursteam och vårdnadshavare. Insatser Under arbetsåret har de utredningsunderlag som finns i Västbus material anpassats till att passa kommunens skolors arbete för att tidigt kartlägga, utreda och bedöma behov av stödinsatser. Pedagogiska insatser för respektive elev utreds i samråd med skolans specialpedagog. Resultat Arbets- utredningsmaterialet har prövats och har visat sig vara till god hjälp i arbetet med att säkerställa varje elevs behov av särskilt stöd. Analys och bedömning Arbetsmaterialet har visat sig kännas tungt och svårarbetet i olika moment. Ett fortsatt arbete för att komma från detta krävs/pågår. Åtgärder för utveckling Fortsatt bearbetning enligt ovanstående. 9. Kvalitetsarbete För att säkerställa att verksamheten håller en hög kvalité och att verksamheten är inriktad mot de uppsatta målen arbetar personalen på olika sätt med att följa upp denna. Det sker bland annat vid personalmöte, planeringsmöte och Arbetsplatsträffar. Rektor ansvarar för den pedagogiska ledningen och skall se till att verksamheten arbetar efter läroplanen och kommunens fastställda mål och i dialog med personalen komma överens om hur målen skall nås. För det administrativa arbetet har rektor tillsammans med kommunens övriga rektorer stöd av två områdesassistenter. 9.1 Ansvarsfördelning Hur används APT? ArbetsPlatsTräffar hålls 3 gånger per termin. I APT diskuteras: gemensamma arbetsmiljöfrågor och gemensamma hälsofrågor, ekonomi - uppföljning, uppföljning och utvärdering av resultat, arbetsplanering; fördelning av uppgifter inom gruppen, förslag till schemaläggning, semester, vikariat m.m. Planering av utvecklings- och utbildningsinsatser för gruppens/ medarbetare. 18

19 Systematiskt arbetsmiljöarbete - Egenkontroll integrerat med den löpande verksamheten. Övergripande information från kommun- och förvaltningsledning - andra frågor som arbetsledning eller medarbetarna aktualiserar Lokal ansvarsfördelning Den lokala ansvarfördelningen innebär att personal har olika ansvarsuppgifter inom skolan, t ex bibliotek, IT etc. Personal deltar i LOSAM och/eller andra arbetsmöten som rör gemensamma arbetsplatsfrågor. Hur kommuniceras budskap Information till personalgruppen kommuniceras dels genom datakommunikation samt i personalmöten. Lyhördhet för personal/dialog med medarbetare? Under arbetsåret påbörjades arbetet med FAS Arbetsliv. Ett diskussions- och samtalsmaterial som syftar till att stärka reflektion och stärka dialogen bland de anställda på arbetsplatsen. Syftet är också att göra all personal delaktig i utvecklingen av verksamheten samt att lyfta frågor som rör arbetsmiljö och hälsoarbete. Grundtanken är att medarbetarna ska ha ett så stort direkt inflytande som möjligt i den löpande verksamheten, i planeringen och i utvecklingen. Arbetsmiljöenkät Varje år genomförs en arbetsmiljöenkät bland personalen i vilken frågor som rör, kompetens, stress, kommunikation, inflytande, hot och våld, arbetsmiljö bearbetas. Brukarenkät Varje år genomförs också en Brukarenkät som vänder sig till föräldrar/vårdnadshavare. I denna enkät bearbetas frågor som rör föräldrars/vårdnadshavares syn på skolans verksamhet och dess innehåll, trygghetsfaktorer och föräldrainflytande. För att utveckla kvalitén i verksamheten har vi använt oss av de olika enkäter som skolan idag använder sig av. Skolans trivselenkät har skolans pedagoger utformat och Brukarenkäten är ett nationellt mätinstrument för att säkerställa kvalitén i förskola och skola. Diagnostiska prov och nationella prov genomförs för att mäta elevernas kunskaper och för att finna ut var extra stöd insatser kan krävas. 9.2 Kvalitetssystem Ansvarfördelning Rektor är ansvarig för den verksamhet som genomförs vid förskolan. I arbetslaget finns en fördelning av olika arbetsuppgifter t ex egen kontroll. Dalslands Miljökontor ansvarar för uppföljning frågor relaterade till deras fackområde. För att följa barnens individuella utveckling och lärande dokumenteras denna och för att sedan presenteras för föräldrar/vårdnadshavare i utvecklingssamtal som hålls varje termin. 19

20 10. Ekonomisk redovisning 10.1 Kommunpolitiska mål Verka för en god ekonomistyrning och effektiv organisation. Ekonomiskt resultat för X-skolan (tkr) Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Budgetanslag Budgetavvikelse Intäkter Intäkterna är främst föräldraavgift för barn som går på fritids. Intäkten var budgeterad till 304 tkr för verksamhetsåret men uppgick till 361tkr på grund av fler barn deltog i verksamheten än vad som beräknades vid budgetläggning. Personalkostnader Att personalkostnaderna inte kunnat hållas inom budgetramen beror på personalförstärkning för en enskild elev och det ökade barnantalet på fritidsavdelningen samt ökade vikariekostnader i samband med längre sjukskrivningar. 12. Analys, slutsatser och åtgärder Vid genomgång och analys av årets ekonomiska resultat framkommer att det ekonomiska läget fortfarande är kärvt, därför krävs ytterligare kraftig bearbetning av respektive verksamhetsdels ekonomi för att få verksamheten inom fastställd ram. Arbetet med skolans framtida kvalitetsarbete har inriktas och fokuserat på att alla elever får skriftliga omdömen från år 1. För alla verksamheter inom skolans område behöver vi nu fördjupa vår kompetens och samverkan kring barn som far illa. 20

Kvalitetsredovisning. Ödeborgs förskola

Kvalitetsredovisning. Ödeborgs förskola Kvalitetsredovisning 2010 Ödeborgs förskola Innehållsförteckning Inledning...3 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen...4 2. Förutsättningar/resultat...4 2.1 Kommunpolitiska mål...4

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008. Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun

Kvalitetsredovisning 2008. Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun Kvalitetsredovisning 2008 Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 2. Förutsättningar/resultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer