Likabehandlingsplan 2010/2011. Byskolan Blenda Lönashultvägen Lönashult

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2010/ Byskolan Blenda Lönashultvägen Lönashult

2 Syfte med likabehandlingsplanen Syftet med planen är att förebygga och behandla alla former av eventuellt kränkande behandling på Byskolan Blenda. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: Alla som arbetar i skolan skall i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhandlingssätt. Styrelsens ställningstagande till likabehandlingsplanen Vi i styrelsen som är huvudmän för Byskolan Blenda förstår arbetet med likabehandlingsplanen. I diskrimineringslagen och skollagen står det att rektorn för skolan är skyldig att upprätta en plan som ska förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. På Byskolan Blenda ska alla elever känna sig trygga, vi har nolltolerans mot all kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Följande likabehandlingsplan har utarbetats tillsammans med personal, elever och föräldrar. Byskolan Blendas vision Den lilla skolan är viktig för att varje barn ska synas. Den lilla skolan skapar stora barn och ger varje barn en möjlighet att utvecklas efter sina egna villkor. Det är viktigt att skolan arbetar för kvalité och sätter barnet i centrum. Varje elev ska få en förståelse för sitt lärande, vilja utvecklas och söka mera kunskaper. Öppenhet och demokratiska former för arbete ska prägla såväl undervisningen som verksamheten utanför klassrummet. Definitioner Diskrimineringslagen finns för att skydda elever mot att skolor på osaklig grund behandlar en elev sämre än andra elever. I diskrimineringslagen skiljer man på direkt diskriminering, indirekt diskriminering och trakasserier. Direkt diskriminering: att direkt diskriminera menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra. Det kan ha ett samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könöverskridande identitet eller uttryck samt funktionshinder. Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för till exempel en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering: att indirekt diskriminera menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller viss funktionshinder. Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Trakasserier: att trakassera innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

3 etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mobbning: Kränkningar där någon eller några upprepar en negativ handling och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan individ skada eller obehag. Rasism: Rasism definieras av Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet som en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet och en uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som gör det motiverat att dela in dessa i mer eller mindre värda. Den folkgrupp som betraktar sig som en mer värdig ras anser sig ha rätt att förtrycka, utnyttja eller kontrollera andra. Rasism kan utryckas både fysiskt och verbalt, till exempel i nedsättande kommentarer, hot eller våld. Sexuella trakasserier: Innefattar kränkningar som anspelar på kön och sexualitet. Detta kan innebära tafsningar, blottning, glåpord och ryktesspridning m.m. Främlingsfientlighet: Känslor som i varierande styrka innebär ovilja, rädsla inför eller hat gentemot andra etniska grupper. Homofobi: Med homofobi menas kränkningar som anknyter till en persons homo-, bi- eller transexuella läggning och som speglar stark motvilja eller förakt för homosexualitet och homosexuella. Homofobi kan uttryckas både fysiskt och verbalt, till exempel i nedsättande kommentarer, hot eller våld. Kartläggning ansvarsfördelning I diskrimineringslagen och skollagen står det att rektorn för skolan är skyldig att upprätta en plan som ska förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Kartläggning nulägesananlys Personalen ansvarar för att gå igenom skolans regler med samtliga elever, samt att föräldrar får informationen vid läsårets första föräldramöte om var likabehandlingsplanen kan tillhandahållas. Vid det första föräldramötet i augusti på höstterminen diskuteras skolans regler och föräldrarna ges möjlighet att framföra sina synpunkter. Rektorn sammanställer synpunkterna från föräldrarna som sedan ligger till grund för arbetet med målen för likabehandlingsplanen. Varje elev har en veckobok där personal samt föräldrar kan läsa om vad deras barn gjort under sin skolvecka. Eleven kan i sin egen utvärdering under veckan skriva om både positiva och negativa händelser. Personal och föräldrar kan delge varandra synpunkter. Eleverna på Byskolan Blenda åker skolbuss till skolan. Det är rektorns ansvar att ha en återkommande dialog med bussbolaget för att veta hur detta fungerar. En trivsel enkät genomförs med samtliga årskurser i samband med höstens utvecklingssamtal. Elevens mentor ansvarar för genomförandet av enkäten. Vid höstens utvecklingssamtal diskuteras elevens trivselenkät om hur barnet trivs på skolan. Rektorn ansvarar för att enkäterna sammanställs och att resultatet redovisas genom veckobrevet. Rektor skriver veckobrev varje vecka som skickas hem till föräldrarna.

4 Varje höst och vår har personalen på Byskolan Blenda tillsammans med skolsköterskan elevvårdskonferans där man diskuterar varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att dokumentation sker. För att ge eleverna trygga raster har vi ett rastvaktssystem som är fördelat på pedagogerna. Det finns alltid minst en vuxen ute på varje rast. Rastvakternas erfarenheter rapporteras till rektorn. Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att lyfta fram faktorer som förstärker respekten för allas lika värde. De omfattar alla sju diskrimineringsgrunderna och riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning. Det främjande arbetet är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Alla vuxna ska sätta tydliga gränser. Detta gör vi genom att agera i enlighet med de regler som vi har kommit överens om som ska gälla på vår skola. Alla på vår skola ska genast - ingripa och bryta olämpligt mönster - markera allvaret för de som gör fel - stötta utsatta Alla har en skyldighet att vid minsta misstanke om mobbning anmäla detta till rektorn. Det är rektorn som har det yttersta ansvaret och ska därför informeras om de fall som personalen behandlar. Förebyggande arbete på Byskolan Blenda Det förebyggande arbetet på Byskolan Blenda syftar till att avvärja sådana identifierade faktorer som riskerar att leda till kränkningar, diskriminering samt trakassering av elever. Vi arbetar förebyggande för ett tryggt och öppet klimat på skolan genom ett övergripande förhållningssätt. Alla, både elever och personal ska bidra till ett gott arbetsklimat på skolan. Detta gör vi genom att vid varje läsårsstart lyfta fram och klargöra regler och förhållningssätt som gäller på Byskolan Blenda. Fokus läggs på värderingsgrundsfrågor och den sociala samvaron. Personal och elever tar tillsammans fram de regler som ska gälla på Byskolan Blenda. Eleverna diskuterar de regler och rutiner som tagits fram i grupper vid terminsstart. Vid inskolning av nya elever ansvarar personalen för att de blir visade runt på skolan och dess utemiljö. För att ytterligare låta eleverna få chansen att lära känna varandra har vi ett faddersystem. De äldre eleverna på skolan har de yngre eleverna som fadderbarn. Detta bidrar till en ökad gemenskap och ger de yngre barnen en större trygghet på skolan. För att öka gemenskapen och låta eleverna lära känna varandra, dels i klassen men även över klassgränserna, så utvecklar vi hela tiden arbetslagets samarbete. Exempel på detta är att arbeta med tematiska arbeten, friluftsdagar och våra traditioner i olika grupper tillsammans. Hemlig vän. Varje elev får en lapp där läraren skrivit vems deras hemliga kompis skall vara under en tidsperiod, till exempel en vecka. Sedan skall eleven vara extra snäll mot sin hemliga kompis utan att direkt avslöja sig. Vid slutet av perioden får eleven gissa vem de tror har varit deras hemliga kompis. Hemliga kompisar är ytterligare ett sätt att göra eleverna medveta om varandra. Det lär sig att bry sig om, att ta hänsyn, ge varandra komplimanger etc.

5 För att hjälpa eleverna att bygga upp sitt självförtroende låter vi eleverna skriva lappar och brev med positiva ord till varandra. Alla människor är bra på något och genom att säga detta till dem så stärks deras självtillit. Jag duger. Detta är ett material för lågstadiet som tar upp både den psykiska och fysiska hälsan. Det finns färdiga övningar som eleverna jobbar med. Tjej- och killgrupper. Eleverna får ha samtal tillsammans med en ur personalen där man diskuterar olika värderingsfrågor. Massage och avslappning. Att låta eleverna ge varandra massage skapar förtroende och tillit till varandra. Faddrar. De äldre eleverna i årskurserna 3-6 har ansvar för de yngre eleverna vid olika tillfällen, till exempel vid sammarbetsövningar. Varje vecka har vi läsgrupper på skolan då faddrarna läser för sina fadderbarn. Inför överlämnandet av nya elever som ska börja på Byskolan Blenda sker samtal med både föräldrar och den personal som överlämnar eleven. När en elev slutar sin skolgång på Byskolan Blenda sker det ett överlämningssamtal till mottagande skola. Åtgärdande rutiner Då en kränkande/trakasserande behandling har ägt rum på Byskolan Blenda är rektorn den sammankallande parten mellan alla länkar. Elev elev: Vid mindre incidenter mellan elever ingriper den personal som finns i närheten. Vid allvarligare och/eller återkommande kränkningar: Arbetslaget utreder och gör nödvändiga åtgärder. Föräldrar informeras. Pedagogerna samtalar om händelsen för att vara mera observanta och skärpa bevakningen. Rektor ansvarar för att dokumentation görs. När ovanstående åtgärder inte är tillräckliga: Pedagogerna samtalar den utsatta eleven samt dennes kamrater för kartläggning. Föräldrar kontaktas och informeras om nuläget. Nödvändiga åtgärder görs i samverkan med arbetslaget och föräldrar. Uppföljningssamtal efter 2-3 dagar och därefter ny information till föräldrarna. Rektor ansvarar för att dokumentation görs. Vuxen elev: Om en elev blir kränkt av någon vuxen tar eleven snarast kontakt med någon ur personal, skolsköterskan eller rektor. Rektorn utreder och gör en kartläggning av det som hänt. Samtal med den vuxne respektive eleven görs var för sig. Styrelsen har samtal med den vuxne som kränkt eleven och informerar om det oacceptabla beteendet. Föräldrar informeras.

6 Rektor ansvarar för att dokumentation görs. Dokumentation/uppföljning Omedelbart när en misstanke om kränkning uppstår skall åtgärder dokumenteras. Dokumentationen kan ske genom minnesanteckningar, protokoll från elevvårdskonferans eller åtgärdsprogram. Dokumentation över samtal skall göras för dels den kränkte eleven och dels för den/de elev/elever som kränker. Rektor ansvarar för att dokumentationen sker och att den förvaras i arkiv. Behandling sköts av rektor och lärare. Rektor och pedagoger avgör i varje enskilt fall, vilka som är mest lämpade att arbeta med ärendet. Kontinuerliga samtal sker med de berörda. Om kränkningarna fortsätter efter insatta åtgärder kan detta leda till anmälning till socialtjänsten, polisen eller BEO. Vision Vår vision är att byskolan Blenda ska bli en så jämställd skola som möjligt. Därför har vi valt att ha genus, klass och etnicitet som ett prioriterat mål under läsåret Karläggning och nulägesanalys Pedagogerna på skolan anser att arbetet med att belysa jämställdhet är något som måste finnas närvarande under hela elevens skoltid. Övergripande mål för läsåret 2010/2011 Vi kommer under läsåret att arbeta med genus, klass och etnicitet som ett prioriterat mål. Vi har valt detta mål eftersom det är ett aktuellt ämne, med en ständig debatt i samhället angående jämställdhet. Vi vill att eleverna ska sträva mot så hög jämställdhet mellan alla genus, klasser och etniciteter som möjligt. Konkreta åtgärder Teknik - Teknikvecka för att även väcka tjejers intresse för teknik. Teknik ses ofta som ett pojkämne och flickorna på skolan har inte visat något intresse för ämnet. Läsning - Under terminen kommer eleverna att få delta i en läsvecka. Under den veckan kommer eleverna att få läsa böcker som handlar om andra miljöer än de som barnen möter i sin vardag. Diskussion - Under läsåret tar pedagogerna tillfällen för att belysa jämställdhetsfrågor genom diskussioner. - De äldre barnen ska ha en brevlåda där de kan lägga anonyma frågor angående jämställdhet. Observation - Pedagogerna observerar varandra i klassrumssituationer för att se hur vi bemöter pojkar/flickor. Detta gör vi minst en gång per terminen.

7 Enkät - Eleverna får svara på en anonym enkät angående jämställdheten på skolan. Detta ger pedagogerna en ytterligare vinkling på det resultat som kommer fram vid observationer. Uppföljning och utvärdering - Har liknande diskussioner i början av läsåret och i slutet av läsåret för att se ifall elevernas tänk angående jämställdhet har utvecklats. - Enkäten som gjordes i början av läsåret görs igen i slutet av läsåret.

8 Datum.. Anmälningsblankett Byskolan Blenda Dokumentation för hantering av kränkande behandling Vem/vilka har anmält fallet?... Vem är utsatt och vad är orsaken?... Vem/vilka utsätter?... Beskriv situationen kort:... Vilka ur personalstyrkan ska hantera ärendet?.. Datum för samtal med den utsatta eleven Datum för samtal med andra berörda. Föräldrar är informerade om samtalen: Elevens namn:.. Datum:.. Signatur:.. Elevens namn:.. Datum:.. Signatur:.. Uppföljning kommer att ske: