Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge

Transkript

1 Bilaga 7 till regeringsbeslut I 5 N2006/9185/RUT Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge Förslag till operativt program Skåne-Blekinge = Blekinge län Skåne län CCI 2007SE162PO001

2 TU1UT TUINLEDNINGUTU TU2UT TU3UT TUSTRATEGISK TU4UT TU5UT TUGenomförandet 3U TUBilaga till regeringsbeslututu...1u TU IUTU...1U TUN2006/9185/RUTUTU...1U TURegionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge UTU...1U TUSkåne länutu...1u TUBilagorUTU...3U TUBilaga 1UT TUIndikatorerUTU...3U TUBilaga 2UT TUPreliminär uppdelning i kategorier av den planerade användningen av stödet från ERUFUTU...3U TUBilaga 3 aut TUMiljökonsekvensbeskrivningUTU...3U TUBilaga 3 but TUSärskild sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalkenutu TUSammanfattningUTU...4U...7U TU1.1UT TURedogörelse för programprocessen under 2006UT...8 TU1.2UT TURedogörelse för partnerskapets arbeteut...10 TU1.3UT TURedogörelse för analysarbetetut...11 TU1.4UT TURedogörelse för arbete med programmets strategiska inriktningut...12 TUANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNINGUTU...13U TU2.1UT TUtgångspunkter - hållbar utveckling och drivkrafterut...13 TU2.2UT TUSWOT-analysUT...30 INRIKTNINGUTU...33U TU3.1UT TUEuropeiska, nationella samt regionala strategierut...33 TU3.2UT TUStrategisk utgångspunkt för Skåne-BlekingeUT...34 TU3.3UT TUHållbar utvecklingut...36 TU3.4UT TUStrategisk inriktning avseende storstadsfrågorut...37 TU3.5UT TUStrategisk inriktning avseende landsbygdut...38 TU3.6UT TUFörhandsutvärdering samt strategisk miljöbedömningut...39 TU3.7UT TUGenomförandestrategi och prioriteringarut...41 TU3.8UT TUÖvergripande vision och programmålut...45 TUINSATSOMRÅDEN OCH SAMORDNING MED ANDRA EU- PROGRAMUTU 47U TU4.1UT TUInnovation och förnyelseut...47 TUÖvergripande mål för insatsområdetut...47 TUBeskrivning av insatsområdetut...47 TUExempel på aktiviteterut...49 TU4.2UT TUTillgänglighetUT...54 TUÖvergripande mål för insatsområdetut...54 TUBeskrivning av insatsområdetut...55 TUExempel på aktiviteterut...58 TU4.3UT TUSärskilda storstadsinsatserut...61 TUÖvergripande mål för insatsområdetut...61 TUBeskrivning av insatsområdetut...61 TUExempel på aktiviteterut...64 TU4.4UT TUTekniskt stödut...66 TU4.5UT TUSamordning med andra EU-programUT...67 TU4.6UT TUOperationell programlogikut...73 av det regionala strukturfonds-programmetutu...74u TU5.1UT TUInledningUT

3 TU6UT TU5.2UT TUÖvergripande genomförandestrukturut...74 TUFörvaltande och attesterande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammetut...75 TU5.3UT TUFrån ansökan till beslutut...77 TUAnsökan om stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfondenut...77 TUrvalskriterierUT...78 TU5.4UT TUMedfinansiering samt beskrivning av finansiella strömmarut...78 TUMedfinansieringUT...78 TUDet finansiella flödet mellan Europeiska kommissionen och SverigeUT...78 TUFlödet från rekvisition till utbetalning till stödmottagareut...81 TU4.4 Rapportering av oegentligheter till byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) för medel ur den regionala utvecklingsfondenut...81 TU5.5UT TUÖvervakningskommitténUT...82 TU5.6UT TUStrukturfondspartnerskapetUT...83 TU5.7UT TUHållbar utveckling och horisontella kriterierut...84 TUKlassificeringskriterier för de horisontella kriteriernaut...86 TU5.8UT TUKontrollsystemUT...87 TU5.9UT TURamprogramUT...87 TU5.10UT TUDirekta stöd till företagut...88 TU5.11UT TUProgrammet uppföljnings och utvärderingssystemut...88 TUppföljningssystemUT...88 TUtvärderingUT...90 TUFörhandsutvärderingUT...90 TUtvärdering under programperiodenut...90 TUPlanering och utförande av utvärderingsarbetet under programgenomförandetut...91 TUEfterhandsutvärdering av strukturfondsprogrammenut...91 TUDatasystem projekt- och handläggningssystemut...91 TU5.12UT TUInformationUT...92 TUFINANSIERINGSTABELLERUTU...93U TBilagor TBilaga 1T Bilaga 2 Bilaga 3 a Bilaga 3 b Bilaga 4 Bilaga 5 Indikatorer Preliminär uppdelning i kategorier av den planerade användningen av stödet från ERUF Miljökonsekvensbeskrivning Särskild sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalken Förhandsutvärdering Analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft och ökat sysselsättning 3

4 Sammanfattning Regeringen erbjöd den 29 juni 2006 Region Skåne att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i NUTS II-regionen Sydsverige (Skåne-Blekinge). Region Skåne har tillsammans med Region Blekinge, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Blekinge län utarbetat ett förslag till operationellt program för Skåne- Blekinge. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med ett länsövergripande partnerskap. Programförslaget innehåller tre insatsområden och utgår i dess strategiska inriktning från en analys över Skåne-Blekinges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Planeringsramen för programmet uppgår till ca 70,7 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Analysen pekar på att regionen ligger nära riksgenomsnittet avseende ekonomisk tillväxt, sysselsättningsutveckling och utbildningsnivåer. Befolkningstillväxten har varit god, vilket innebär att de förväntade framtida problemen med ökad försörjningsbörda är relativt små. De inomregionala skillnaderna är dock stora. Storstadsregionen Malmö FA-region i Skåne skiljer sig kraftigt från övriga delar av regionen genom att den har högre bruttoregionprodukt, större andel högutbildade, högre befolkningstillväxt och nyföretagande och ett mer kunskapsintensivt näringsliv än regionen i övrigt. Samtidigt har storstadsregionen Malmö FA-region också större problem med segregation och socialt utanförskap än övriga delar av Skåne- Blekinge. För att minska de inomregionala skillnaderna krävs ökade satsningar på såväl tåg som vägtrafik. Regionen har ett antal starka koncentrationer inom bland annat life science, IT/Telecom, miljöteknik, hållbar stadsutveckling och logistik, vilka har god tillväxtkraft. Andra starka koncentrationer finns inom livsmedel, fordonstillverkning (fogning och formning av metalliska material) och fartygsproduktion. Delar av dessa branschagglomerationer har stark tillväxtkraft, medan andra är sårbara och kommer att ha svårt att överleva utan att kunskapsinnehållet i produktionen uppgraderas. Skåne-Blekinge har en förhållandevis hög andel sysselsatta i s.k. priskonkurrerande verksamheter (exempelvis livsmedelsindustri, delar av verkstadsindustrin), vilka blir allt mer utsatta för konkurrens från lågkostnadsländer. Dessa verksamheter är beroende av insatser för att höja kunskapsinnehållet i produktionen och för att tillvarata den kompetens som frigörs av strukturomvandlingen. Turistnäringen i regionen uppvisar god tillväxtkraft, men bör kunna utvecklas ytterligare. Regionen har en stor jordbrukssektor och goda möjligheter att producera biobränslen. Skåne-Blekinge är rikets port mot kontinenten. Detta innebär möjligheter att utveckla logistiksektorn och nya koncept för godstransporter. Det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge har en solid bas i den samsyn och inriktning som finns från europeisk, nationell samt regional nivå. Regionen kan med genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet bidra till Gemenskapens vision. I denna understryks att Europas hållbara utveckling som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Analysen tecknar en bild av en region med stora möjligheter och 4

5 styrkepositioner med europeisk spetsklass. Den har goda förutsättningar att vara en av Europas starkaste regioner och bidra till att EU som helhet uppfyller Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. För Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram har följande programvision formulerats: Skåne och Blekinge ska vara en av Europas starkaste regioner när det gäller att uppfylla Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. Ett programmål har kopplats till visionen. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag. De tre valda insatsområdena har följande inriktning; UInnovation och förnyelseu (46 % av programmets budget) har tre fokusområden: Entreprenörskap, Utveckling av nya och befintliga företag samt Innovativa miljöer. Fokusområdet Entreprenörskap inkluderar såväl delar av utbildningsväsendet som näringsliv och offentliga aktörer. Fokusområdet Utveckling av nya och befintliga företag riktar sig till både enskilda företag och företag i samverkan med andra företag eller aktörer. Fokusområdet Innovativa miljöer innebär satsningar på befintliga och nya tillväxtområden samt dess aktörssystem. UTillgänglighetU (25 % av programmets budget) har två fokusområden. Dessa är En sammanhållen region samt Ett utvecklat informationssamhälle. Inom fokusområdet En sammanhållen region ska främja insatser för förbättrad tillgänglighet till, från och inom Skåne-Blekinge med utgångspunkt från olika gruppers behov och förutsättningar. Fokusområdet Ett utvecklat informationssamhälle ska främja insatser för att stimulera användning, tillgängliggöra och öka nyttan av IT för såväl människor som företag. Insatsområdet USärskilda storstadsinsatseru (25 % av programmets budget) har tre fokusområden. Dessa är Storstadens roll som tillväxtpol, Lokala områdesinsatser samt Samverkan med andra storstadsregioner. Fokusområdet Storstadens roll som tillväxtpol ska främja start och utveckling av nya företag i storstadsmiljö. Inom fokusområdet Lokala områdesinsatser är syftet att genom strukturella insatser på områdesnivå angripa utanförskap bidra till utvecklingen av trygga, hälsosamma och attraktiva områden. Samverkan med andra storstadsregioner stödjer möjligheter till kontinuerligt erfarenhetsutbyte och gemensam metodutveckling dels inom Sverige med storstadsutvecklingsinitiativ i Stockholm och Göteborg dels med andra storstäder i Europa. Ett särskilt insatsområde för Utekniskt stödu (4 % av programmets budget) kommer att finansiera kostnader för förvaltning och genomförande av programmet. Nutek är förvaltande och utbetalande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och kommer att ha regionala kontor i respektive region. Den förvaltande myndigheten kommer att ta emot projektansökningar och kontrollera att dessa inryms inom programmets prioriteringar respektive uppfyller de krav som regelverket ställer för EU-medel. Därefter sker samråd med det skånsk-blekingska strukturfondspartnerskapet för programprioriteringar. Strukturfondspartnerskapet upprättar ett gemensamt förslag till beslut enligt en prioritering av insatser. Den förvaltande myndigheten (Nutek) fattar beslut om insatser. 5

6 Under framtagandet av det regionala strukturfondsprogrammet har i enlighet med EU:s direktiv en förhandsutvärdering respektive en miljökonsekvensbeskrivning gjorts. Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3 a) har behandlats i offentligt samråd under perioden 17/10 7/

7 1 INLEDNING Den Europeiska sammanhållningspolitiken ska bidra till att uppfylla Lissabonstrategins prioriteringar avseende hållbar tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Sammanhållningspolitiken mobiliserar den tillväxtpotential som finns i alla regioner till gagn för utvecklingen som helhet i medlemsländer och i EU. Om EU skall kunna uppnå Lissabonstrategins målsättningar måste samtliga regioner, särskilt de regioner som har störst potentialer för högre produktivitet och sysselsättning, fullt ut utnyttja sina regionala förutsättningar. Regeringen presenterade i december 2006 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Strategin ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Den nya strategin har beaktats i programframtagandet. Den nationella strategin vidareutvecklar samordningen mellan den regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken i Sverige. För de kommande årens arbete med att främja regional konkurrenskraft och sysselsättning skapas på detta sätt en plattform för helhetssyn och aktörssamverkan. Den ska på samma sätt bidra till de sociala och miljömässiga aspekterna av en hållbar utveckling. Under programperioden kommer hela Sverige att omfattas av strukturfondsmedel inom EU:s mål Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Genomförandet sker inom ramen för åtta regionala strukturfondsprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), ett nationellt program för den Europeiska Socialfonden (ESF) och kopplat till detta åtta regionala planer. Den tidigare regeringen erbjöd den 29 juni 2006 Region Skåne att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i NUTS II-regionen Sydsverige (Skåne-Blekinge). Förkortningen NUTS står för Nomenclature of statistical territorial units och är EU:s regionala områdesindelning för statistik och regional utveckling. Region Skåne antog erbjudandet och bildade tillsammans med Region Blekinge, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Blekinge län en länsövergripande programarbetsgrupp. Programframtagandet utgick från regeringens direktiv som antogs den 29 juni Den Europeiska regionala utvecklingsfondens budgetram för de åtta regionala strukturfondsprogrammen är ca miljoner euro varav för Skåne- Blekinge-programmet ca 70.7 miljoner euro. De två länen Skåne och Blekinge delar en geografisk central position i södra Östersjöområdet och ett gemensamt kulturhistoriskt arv. En uttalad viljeinriktning att genom väl fungerande innovationssystem främja en hållbar utveckling inom såväl näringsliv och arbetsmarknad som samhället i övrigt, är ett grundläggande fundament för Skåne-Blekinges förslag till operationellt program. De två länens regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram är de regionala strategiska inriktningsdokument som föreliggande programförslag baseras på. Mellan de två länen finns en rad naturliga beröringspunkter och samarbetsytor men också klara skillnader. Blekinge har varit stödberättigat inom strukturfondernas mål 2 och 5b respektive mål 2 under programperioderna samt Skåne har tidigare inte, frånsett ön Ven (mål 5b och mål 2), ingått i något geografiskt strukturfonds- 7

8 program utan endast omfattats av Interreg-program samt de nationellt täckande socialfondsprogrammen. Förutom att Skåne och Blekinge tillsammans bildar en gemensam NUTS II-region ingår de båda länen i ett antal större regionbildningar, oftast tillsammans med ytterligare län i södra Sverige. Exempel på detta är Södra Banregionen, Regionala Godstransportrådet, Innovationsbron Syd och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Efter Blekinge Tekniska Högskola söker blekingska ungdomar sig i andra och tredje hand till Lunds universitet respektive Högskolan Kristianstad. I gränsområdet mellan Skåne och Blekinge är det funktionella samarbetet särskilt intensivt. Kristianstad, Bromölla och Sölvesborg kommuner bildar en gemensam FA-region (funktionell analysregion). Skåne och Blekinge har goda erfarenheter av tidigare och pågående samarbeten inom en rad områden. Ett exempel på ett nyligen avslutat och framgångsrikt samarbete länen emellan är programmet TANGO (Thematic Arenas Nourish Growth Opportunities) inom ramen för Innovativa åtgärder som medfinansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Skåne och Blekinge ingår även i ett sydlänssamarbete Jämsyd där länsstyrelsernas jämställdhetsexperter samverkar i utbildningsinsatser gällande jämställdhetsintegrering gentemot centrala aktörer i länen. I storstadsspecifika frågor har dessutom Malmö stad en nära samverkan med Stockholm stad och Göteborg stad i olika sammanhang, bland annat genom de lokala utvecklingsavtalen. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge syftar till att stärka den regionala konkurrenskraften samt att öka sysselsättningen. Programmet kommer att främja insatser som bidrar till innovation och förnyelse, ökad tillgänglighet samt hållbar stadsutveckling i Skåne-Blekinge. Detta kommer att ske i nära samverkan mellan aktörer och parter både inom regionen och över läns- och landsgränser. De allianser som Skåne-Blekinge har med andra län i Sverige, Stockholms stad och Göteborgs stad, Öresundsregionen samt södra Östersjöområdet kring frågor som avser främjande av regional konkurrenskraft och sysselsättning är viktiga. En genomgående strävan under programmets genomförande är att finna samverkan mellan de tre regionala strukturfondsprogrammen i södra Sverige. På samma sätt kommer ett samspel också att utvecklas mellan de tre storstadsregionernas (Skåne- Blekinge, Västsverige samt Stockholm) regionala strukturfondsprogram avseende frågor kring särskilda storstadsinsatser. 1.1 Redogörelse för programprocessen under 2006 Förberedelserna för programframtagandet i Skåne-Blekinge påbörjades under våren Efter att ha tagit del av förhandsinformation från Näringsdepartementet kring inriktningen av den europeiska sammanhållningspolitiken, och dess genomförande i Sverige, bildade Region Skåne och Region Blekinge en interimistisk arbetsgrupp med uppgift att lägga grund för programprocessen. De två länens regionala utvecklingsprogram, regionala tillväxtprogram och andra större tillväxtfrämjande initiativ analyserades och synkroniserades. Avstämningar gjordes med de då föreliggande förslagen till strukturfondsförordningar. Inledningsvis hölls även samråd med Svenska ESF-rådet, Nutek, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunförbundet 8

9 TP PT Skåne, Blekinge Tekniska Högskola, Malmö stad, Vinnova samt ISA. En lägesrapport för förarbetet gavs vid ett möte i maj 2006 mellan regionstyrelseledamöter från Region Skåne och Region Blekinge. Vid mötet i maj beslutades att byta namn på det geografiska programområdet från Sydsverige till Skåne-Blekinge. Syftet var att undvika förväxling med det sydsvenska samarbete som sker mellan Skåne län, Hallands län, Kronobergs län, Jönköpings län, Kalmar län och Blekinge län. Under våren sommaren 2006 lämnade Region Skåne och Region Blekinge information om inriktningen på den europeiska sammanhållningspolitiken i Sverige och i synnerhet då dess sannolika skepnad i Skåne och Blekinge till RTP-partnerskapet i Skåne och dess olika arbetsgrupper, Växtkraft Mål 3-partnerskapet samt till kommunerna i regionen. För framtagande av programdokumentet bildades under juli-augusti 2006 en länsövergripande programgrupp bestående av tjänstemän från Region Skåne, Region Blekinge, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Blekinge län. Under programframtagandet har Länsstyrelsernas experter för jämställdhet, miljö och integration har varit delaktiga i framtagandet av programförslaget. Företrädare för Blekinge Tekniska Högskola och ITPS har varit adjungerade vid arbetsgruppens arbetsmöten. Det är viktigt att nå ut brett med information samt skapa förutsättningar för en dialog kopplad till det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. Ett 1 elektroniskt nyhetsbrev har därför tagits fram för detta ändamål TPF FPT. Nyhetsbrevet beskriver och skildrar förutsättningarna och arbetet med det regionala strukturfondsprogrammet men också programprocesserna inom det nationella strukturfondsprogrammet för konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) och de olika gränsregionala och transnationella programmen. Ett dialogforum arrangerades i Kristianstad om programförslaget. Syftet var att ge tillfälle till information om samt öppna för synpunkter på programmet och dess förslag till inriktning. Information om processen samt förslaget till regionalt strukturfondsprogram har kontinuerligt lagts ut och kunnat hämtas från såväl Region Skånes som Region Blekinges hemsidor. Samrådsmöjligheter har givits till nationella myndigheter och angränsande län. ITPS har getts i uppdrag av regeringen att göra ex-anteutvärderingar av de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Kontakter med ITPS har skett löpande under programframtagandet. Ex-anteutvärderingen är bifogad som bilaga till programmet (bilaga 4). I enlighet med Direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (artikel 3.9) har vidare en miljöbedömning av det operationella programmet att göras. Miljöbedömningen (MKB) har lett fram till en miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3 a). Ett övergripande syfte med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Offentligt samråd kring MKB:n har skett. Regelverk för programframtagandet Den legala grunden för utformningen av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge återfinns främst i följande EG-förordningar som direkt berör programmet och dess inriktning: 1 vilket kan nås på Internetadressen HTUwww.skaneblekinge.nuUTH. 9

10 Rådets förordning (EG) nr 1083 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar: Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF). Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EFF). Den Europeiska Unionens sammanhållningspolitik, som kommit till uttryck i Lissabon- och Göteborgsagendorna, har varit en viktig utgångspunkt för framtagandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. De svenska dokument, beslutade av regeringen, som haft betydelse för programmets uppbyggnad och innehåll är: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Regeringen presenterade i december 2006 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Strategin ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Uppdrag att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ERUF) för programperioden samt bilaga; Direktiv för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning från den 29 juni Även slutsatser från de regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen i Skåne- Blekinge och de övergripande mål som där formulerats har varit viktiga vid framtagandet av programmet. 1.2 Redogörelse för partnerskapets arbete Programframtagandet har i enlighet med regeringens direktiv utarbetats i samråd med ett brett länsövergripande partnerskap. Region Skåne och Region Blekinge 10

11 gick gemensamt ut med förfrågan om intresse att medverka i framtagandepartnerskapet den 14 juli Följande organisationer har besvarat intresseförfrågningen och deltagit i framtagandepartnerskapet: Region Skåne, Region Blekinge, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen Blekinge län, Länsarbetsnämnden i Blekinge län, Länsarbetsnämnden i Skåne län, LO-distriktet Skåne, LO-distriktet Sydost, TCO-rådet Blekinge, TCO-rådet Skåne, SACO, Företagarna Blekinge, Företagarna Skåne, LRF Skåne, LRF Sydost, Lunds universitet, Malmö högskola, Högskolan Kristianstad, SLU Alnarp, Blekinge Tekniska Högskola, Innovationsbron Syd AB, Nätverket för Social Ekonomi i Skåne samt Blekinge utvecklingscentrum. En jämn könsfördelning har eftersträvats vid inbjudan till deltagande i framtagandepartnerskapet. Ordförande respektive vice ordförande för partnerskapet har varit Region Skåne samt Region Blekinge. Nutek, Svenska ESF-rådet samt programgruppen har varit adjungerade till partnerskapets möten. Partnerskapet har under programframtagandet hösten 2006 träffats vid tre tillfällen Vid det första mötet medverkade Näringsdepartementet och Nutek. Näringsdepartementet gav vid mötet information om programuppdragets inriktning och direktiv. På det andra mötet presenterades och godkändes ett programförslag för överlämning till Region Blekinge och Region Skåne. Vid det tredje mötet presenterades utfallet av det offentligt samrådet kring MKB:n samt ITPS rekommendationer i förhandsutvärderingen. Under de tre mötena har könsfördelningen bland närvarande ordinarie ledamöter varit 26 procent kvinnor och 74 procent män. Kommunförbundet Skånes kommitté för arbetsmarknad och sysselsättning informerades om programmets inriktning och strategiska val. Programmets strategiska inriktning kring insatsområdet Särskilda storstadsinsatser har fastställts av Malmö stads kommunstyrelse. Region Blekinges regionstyrelse, Region Skånes nämnd för regional utveckling samt Regionstyrelsen för Region Skåne har behandlat det operationella programmet och ställt sig bakom programförslaget. Region Skånes regionstyrelse tog i egenskap av programsamordnande organisation beslut att överlämna programförslaget till regeringen den 25 oktober Region Blekinges regionstyrelse samt Region Skånes nämnd för regional utveckling har därefter fastställt kompletteringar mot bakgrund av det offentliga samrådet kring miljökonsekvensbedömningen samt ex ante-utvärderingen. 1.3 Redogörelse för analysarbetet Analysarbetet har utgått från analyser och analysunderlag i de båda länens regionala utvecklings- och tillväxtprogram samt en särskild storstadsanalys för Malmö stad. I analysen har en fokusering gjorts på de områden och förutsättningar som det regionala strukturfondsprogrammet kommer att vara riktat mot. Programgruppen har i analysarbetet samrått och samverkat med länsarbetsnämnderna i Skåne och Blekinge, Öresundskomiteen, Nutek, ITPS, Position Skåne samt universitet och högskolor i regionen. I det operationella programmet återges analysarbetets slutsatser i en kortfattad version. I bilaga 5 finns en längre analysversion bifogad. 11

12 1.4 Redogörelse för arbete med programmets strategiska inriktning EU:s förordningar, Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden , Sveriges nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt Skånes och Blekinges regionala utvecklingsprogram är basen för de strategiska valen. Programgruppen har i de strategiska bedömningarna byggt vidare utifrån; en analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft, de gemensamma och de skilda förutsättningar och behov som finns i regionens olika delar, erfarenheter från tidigare EU-program, samt erfarenheter från tidigare och nu pågående nationella samt regionala tillväxtfrämjande satsningar. 12

13 2 ANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTT- NINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING I denna del ges en översiktlig beskrivning av förutsättningar och drivkrafter för att skapa en hållbar tillväxt i Skåne-Blekinge. En längre version av analysen kommer att finnas bifogad som bilaga Utgångspunkter - hållbar utveckling och drivkrafter Geografi och befolkning Skåne och Blekinge län har en sammanlagd befolkning på 1,32 miljoner invånare, 2 varav 86 procent bor i Skåne. Områdets totala area uppgår till kmp P. Landskapet har skiftande karaktär Sydvästra Skåne domineras av stora städer med förorter och jordbrukslandskap. Norra Skåne domineras av skogsbygd, vilket även gäller för Blekinges inland. Städerna i Blekinge ligger längs kusten. Skåne har 33 kommuner och Blekinge 5 (se karta B1). I området finns, enligt SCB, sex arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg, Kristianstad, Tomelilla/Simrishamn, Karlshamn och Karlskrona. Kristianstads arbetsmarknadsregion omfattar både kommuner i Skåne och Blekinge genom att Sölvesborgs kommun i Blekinge ingår i Kristianstads LA. Osby i Skåne tillhör Älmhults arbetsmarknadsregion. Regionen/området delas in i fem delregioner: Skåne delas in i fyra områden, vilka motsvarar de befintliga kommunala samverkansområden som finns i Skåne (nordvästra Skåne/NOSAM, nordöstra Skåne, sydöstra Skåne/Ystad- Österlenregionen/SÖSK samt sydvästra Skåne/SSSV). Blekinge län utgör det femte området. I den följande beskrivningen av Skåne-Blekinge kommer denna indelning i fem regioner att användas för att identifiera inomregionala förhållanden. Området karaktäriseras av en flerkärning (polycentrisk) ortsstruktur med centra som Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad och Karlskrona. Området rymmer även en mångfald av olika landskapstyper och livsmiljöer. Läget vid Öresund och Östersjön innebär unika tillväxtförutsättningar. Regionen har en närhet till kraftigt växande marknader i de nya östersjöstaterna, om än tillväxten sker från en låg nivå. Regionens funktion som porten till Kontinentaleuropa innebär goda möjligheter att utvecklas som en logistikregion. Samtidigt blir regionen extra utsatt för miljöbelastning från lastbilar och sjöfart. Närheten till den danska huvudstadsregionen gör att när Öresundsregionens bägge halvor vuxit ihop så kommer Nordens största stadsregion att bildas med 3,6 miljoner invånare. Närheten till Kastrup gör även att Skåne-Blekinge har Sveriges högsta internationella tillgänglighet, jämbördig med den danska huvudstaden. Regionens starka roll inom högre utbildning och forskning gör att den kan skaffa sig en självständig roll inom den framtida Öresundsregionen. Öresundsregionen har enligt OECD ( The Metropolitan Review of Öresund", OECD 2003) en möjlighet att utvecklas till en nod av världsklass. 13

14 Karta B1 Programområdet Skåne-Blekinge, dess regiondelar samt kommuner Befolkningen som helhet har ökat kraftigt sedan Befolkningstillväxten har dock inte kommit hela regionen till del. Tillväxten har skett i Skåne, som har växt med drygt 20 procent sedan 1980, medan Blekinge tvärtom minskat med ca 2 procent. Befolkningstillväxten i Skåne har främst skett i sydvästra Skåne (även om alla regiondelar i Skåne har vuxit), som ökat med nästan etthundratusen personer den senaste 25-årsperioden, vilket motsvarar en ökning på drygt 20 procent. En relativt stor andel av befolkningen 11 procent är födda utanför Norden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 9 procent Denna grupp utomnordiskt födda består i stort sett av lika många kvinnor som män. Höga andelar utomnordiskt födda finns främst i Malmö (23 %), Burlöv (18 %), Landskrona (17 %) och Helsingborg (14 %). Total 18 procent av befolkningen har enligt SCB utländsk bakgrund, dvs. är själva födda i utlandet eller har föräldrar som är det. Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har inflyttningen av danskar ökat kraftigt och uppgick år 2005 till drygt 3100 personer. Samtidigt skedde en flyttning från Skåne till Själland som uppgick till drygt 1500 personer, vilka till stora delar utgjordes av återflyttande danskar. Branschstruktur och tillväxtområden Tillväxten i antal sysselsatta mellan 1993 och 2003 har nästan uteslutande skett inom tjänstesektorn, medan tillverkningsindustrin endast haft en mycket måttlig tillväxt. I stort sett har Skåne-Blekinge genomgått samma strukturomvandling som riket, men med undantaget att tillväxten inom företagstjänster har varit väsentligt svagare i regionen, medan tillväxten inom forskning och utveckling samt utbildning varit väsentligt starkare. 14

15 TP PT Tabell B1. Antal sysselsatta per bransch 1993 och Tot. antal sys Tillväxt varav män - varav kvinnor Absolut Relativt Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske % Tillverkningsindustri, utvinning av mineral % Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering % Byggindustri % Handel; transport, magasinering; kommunikation % Personliga och kulturella tjänster % Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster % Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer % Forskning o utveckling; utbildning % Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer % Näringsgren okänd % Totalt % Källa: SCB (RAMS) Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad, där kvinnor och män befinner sig inom olika yrken, näringsgrenar och sektorer. Det är mycket få yrken i Sverige som har en jämn könsfördelning, vilket speglar den horisontella könssegregationen. Den vertikala könssegregationen gör sig synlig genom fler män än kvinnor på ledande positioner, särskilt inom det privata näringslivet. I ett internationellt perspektiv hävdar sig regionen relativt väl. I en rapport från ESPON, i vilken regionernas förmåga att leva upp till Lissabonstrategin studeras, 2 hamnar Skåne-Blekinge i den näst högsta kategorintpf FPT. Västsverige och Stockholm hamnar dock i den högsta kategorin. Givet den resursbas regionen har i form av FoU, kvalificerade företagstjänster, tillgänglighet och befolkningsunderlag kan det ändå hävdas att regionen underpresterar. Det borde vara rimligt att nå upp till samma nivå som de övriga två storstadsregionerna i Sverige. Utvecklingen i regionen som helhet tenderar att ligga nära riksgenomsnittet för flertalet viktiga parametrar som bruttoregionprodukt, andel högutbildade, övergripande sysselsättningstillväxt och branschstruktur osv. Denna likhet med det svenska genomsnittet måste ses som ett problem för en storstadsregion som vill spela en central roll i den svenska arbetsfördelningen mellan regioner. Bakom denna övergripande likhet med riksgenomsnitt döljer sig de olika regiondelarna vars utveckling är påtagligt olikartad. Det finns väsentliga skillnaderna mellan regiondelarnas näringsliv avseende tillväxttakt och fördelningen mellan arbets-, kapital-, kunskaps- respektive FoUintensiv industri och utbildningsnivåer inom olika branscher relativt riksgenomsnittet för respektive bransch. Tillväxttakten av sysselsättningen är väsentligt högre i den västra delen av regionen än i den östra. Detta kan till stor del förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen i de skilda regiondelarna, där det underlag som krävs för att få en kraftig tillväxt i de avancerade företagstjänsterna till stor del saknas i öster. 2 Mapping regional competitiveness and cohesion - European and global outlook on territorial diversities; ESPON (2006) 15

16 TP TP TP PT PT PT Egna FPT FPT Industrin motsvarar endast drygt 18 procent av den totala sysselsättningen i regionen. Dess betydelse för regionens sysselsättning är emellertid mycket stor. Den ges därför i det följande en noggrann genomgång. Svagheter in näringslivsstrukturen i regiondelarna I Skåne-Blekinge är industristrukturen relativ likartad rikets, men det finns stora inomregionala skillnader. Den arbetsintensiva och priskonkurrerande industrin är väsentligt större i de östra delarna av Skåne. Den kunskapsintensiva industrin är större i Blekinge än riksgenomsnittet. I norra Skåne är även den kapitalintensiva 3 industrin stortpf FPT. Forskningsintensiv industri har något större andel i sydvästra Skåne än i riket. Tabell B2 visar hur industrin fördelas på vad som är deras dominerande 4 produktionsfaktor.tpf En motsvarande fördelning mellan priskonkurrerande och kunskapskonkurrerande verksamheter finns även på tjänstesidan, där sydvästra Skåne dominerar inom de kvalificerade företagstjänsterna. Tabell B2 Fördelning av industrisysselsatta efter dominerande produktionsfaktor år Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Riket Skåne-Blekinge Blekinge Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Arbetsintensiv 39.0% 44.0 % 31.0% 46.4% 45.3% 56.2% 41.2% 54.4% Kapitalintensiv 16.2% 16.1% 11.2% 17.0% 24.4% 19.4% 11.5% 12.0% Kunskapsintensiv 31.3% 29.3% 46.2% 26.1% 20.7% 19.5% 32.6% 28.3% FoU-intensiv 13.5% 10.6% 11.5% 10.5% 9.5% 4.9% 14.7% 5.3% Källa: SCB (RAMS) Andelen sysselsatta inom branscher med högre eftergymnasial utbildning än riksgenomsnittet för samma bransch skiljer sig kraftigt åt mellan regiondelarna. Framför allt är flertalet av de sysselsatta i sydöstra och nordöstra Skåne påtagligt lågt utbildade i förhållande till riksgenomsnitten för branscherna de arbetar inom, vilket framgår av tabellen nedan. Noteras bör att tabellen avser samtliga branscher i regionen. Denna skillnad i utbildningsnivåer mellan regionens olika delar har tenderat att öka något de senaste åren. Tabell B3 Sysselsatta inom branscher som har högre respektive lägre andel högskoleutbildade än riksgenomsnittet, fördelat på delregioner inom NUTS IIområdet, år TPF Skåne- Blekinge Blekinge Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Andel sysselsatta inom branscher med högre andel eftergymnasialt utbildade än riksgenomsnittet 52 % 30 % 62 % 27 % 21 % 96 % 1 % Källa: SCB (RAMS) 3 Arbetsintensiv industri är i första hand priskonkurrerande, Kapitalintensiv industri (till exempel pappersbruk) har kapitalinvesteringar som dominerade produktionsfaktor. Kunskapsintensiv industri (till exempel bilindustri) har stor andel utvecklingsinriktad personal med teknisk utbildning och Forskningsintensiv industri (till exempel (läkemedel och telecom) har stort inslag av forskarutbildad personal 4 Indelningen baseras på en rapport från Industriförbundet av Ohlsson-Vinell Tillväxtens drivkrafter och har sedan kompletterats och vidareutvecklats av SCB. 5 beräkningar baserade på statistik från SCB:s raps-ris-databas, där näringslivet delas in i 61 branscher. 16

17 TP PT FPT Sammanfattningsvis gäller för regionen som helhet, att medan delar av näringslivet är starkt konkurrenskraftigt finns det också övergripande svagheter. I stora delar av regionen är priskonkurrerande industribranscher överrepresenterade. Till detta kommer att utbildningsnivåerna inom dessa branscher också tenderar att vara lägre än i samma priskonkurrerande branscher på riksnivå. Problemet kan formuleras på följande sätt: Om Skåne-Blekinge ska medverka till att Lissabonstrategin förverkligas är det med nuvarande struktur på näringslivet nödvändigt att öka kunskapsinnehållet i produktionen. Det är nödvändigt att stimulera näringslivet till att bedriva en kontinuerlig kompetensutveckling för att förbereda såväl företag som anställda på kommande strukturförändringar. Till följd av att andelen högutbildade i företagen är lägre än riksgenomsnittet måste kapaciteten förbättras för att ta emot denna nya kunskap. Det ligger också en utmaning i att utveckla systemen för kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv. Förutsättningar för tillväxt styrkepunkter och agglomerationer I Skåne-Blekinge finns några sektorer med starka klustertendenser. Av dessa är den största livsmedelssektorn. Det sker dock en kraftig omstrukturering inom branschen där framförallt den storskaliga bulkproduktionen av livsmedel genomgår en kraftig strukturrationalisering med nedläggningar och koncentration som följd. Samtidigt växer starka lokala varumärken fram och det finns även kopplingar mellan hälsosektorn och livsmedelssektorn i det som kallas livsmedel mot kostrelaterad ohälsa, dvs. livsmedel som även har en medicinsk effekt. En annan del av livsmedelsindustrin är den mycket framgångsrika förpackningsindustri i regionen. Som helhet har branschen dock haft en svag utveckling under lång tid. Ett stort tillväxtområde i regionen är life science TPF och ett tredje är IT (med fokus framför allt på 6 telecom). Inom regionen finns även starka produktionsmiljöer inom fordonsindustrin och logistik. I ett Öresundsregionalt perspektiv finns organiserade satsningar för att bygga upp kluster inom miljöteknik, livsmedel och life science och nanotech. Regionen är även stark inom IT i vid mening, men begreppet är sannolikt alltför vitt för att kunna ligga till grund för ett kluster. Samma sak gäller miljö där dock tydliga styrkeområden identifierats som kan utvecklas på ett intressant sätt. OECD-rapporten ( The Metropolitan Review of Öresund", OECD 2003) lyfter bland annat fram nätverken och samarbetet inom Öresundsuniversitet och Öresund Science Region som exempel på lovande gränsöverskridande samarbetskonstellationer. I tabell B4 redovisas några utpekade styrkeområden och stora branschkoncentrationer i Blekinge och Skåne. Tydliga koncentrationer finns inom life science och livsmedel såväl industriproduktion som primärproduktion - och inom fartyg- och fordonsproduktion (med fokus mot formning och fogning av metalliskt material), både fartyg och fordonsproduktion är dock stark centrerade runt enstaka större företag. IT/Telecom har ett stort antal sysselsatta i regionen som helhet, men har en påtaglig koncentration endast i Blekinge där andelen som arbetar inom IT/Telecom är 50 procent högre än i riket. En motsvarande situation gäller för träindustri, vilken är starkt koncentrerad till nordöstra Skåne, men inte är stor i länet som helhet. Alla de sektorer som finns med i tabellen är starkt mansdominerade, med undantag 6 Nilsson, M., Svensson-Henning, M., Wilkenson, O. Skånska kluster och profilområden: en kritisk granskning. Region Skåne (2002). 17

18 TP PT av Life Science. Även de klusterorganisationer som byggts för att främja tillväxten 7 är påtagligt mansdomineradetpf FPT. Det är dock inte bara koncentrationen i form av specialiseringsindex som är avgörande för ett klusters/agglomerations styrka utan än mer den faktiska storleken. Ur detta perspektiv ligger det en stor utmaning i att kunna bygga nätverk inom och utom regionen (inte minst med Själland) för att kunna stärka de utpekade tillväxtområdena. Tabell B4. Antal sysselsatta och specialiseringsindex* för några utvalda branschaggregat i Skåne och Blekinge år varav män - varav kvinnor Sysselsatta Specialiseringsindex Sysselsatta Specialiseringsindex Sysselsatta Specialiseringsindex Livsmedel primärproduktion Livsmedelsindustri Trä (industri) IT/Telecom Life Science Fordon Fartyg Transport/Logistik Källa: SCB (RAMS) *Specialiseringsindex=andel sysselsatta i regionen inom branschaggregatet dividerat med andel sysselsatta i riket inom samma branschaggregat. Tillväxtområden i vardande I regionen finns även områden där det ännu inte går att hävda att det finns några starka klustermiljöer, men där det finns starka forskningsmiljöer men ännu få kommersiella tillämpningar. Av dessa kan till exempel nämnas nanotech, där Öresundsregionen är ett starkt nordiskt centrum för nanoteknologi avseende utbildning och forskning. En annan sektor är kostbaserad prevention av ohälsa där det finns starka forskningsmiljöer, men ännu få kommersiella tillämpningar. Det finns även satsningar för att bygga upp ett kluster inom rörlig bild, vilket innefattar bland annat film, television, telefoni och spel. Detta område förväntas även ha betydelse både för den regionala kulturutvecklingen och för turistnäringen, eftersom filmer som produceras i regionen redan nu visat sig fungera som fönster för marknadsföring av regionen. Inom miljöteknikexport har Skåne med riktade satsningar senaste åren byggt upp en position som ledande i Sverige tillsammans med Västra Götaland. Den starka skånska ställningen är illustrerad i Exportrådets undersökning av miljöteknikexporten En sammanställning av siffrorna från undersökningens regionala jämförelser visar följande skillnader mellan de tre storstadsregionerna. Tabell B5 Miljöteknikexport 2004 Stockholm Västra Götalandsregionen Skåne Exporterfarenhet snitt 22 år 17 år 21 år Andel av miljöteknikexporten 34 % 19 % 16 % Exporttillväxt % 2 % 8 % Företagens tillväxtprognos % -3 % 12 % 7 Ökad tillväxt med jämställd styrelse. Kartläggning av könsfördelning hos skånska kluster- och innovationsfrämjande aktörer, Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne Län

19 TP PT I förhållande till den totala andelen av företag i sektorn är Skånes ställning mycket stark, och när det gäller länens totala export utmärker sig Skåne tillsammans med Östergötland och Kronobergs län med en miljöteknikexport över genomsnittet. De skånska företagen har också den mest positiva framtidssynen. Beräknat på Exportrådets siffror är den Skånska miljöteknikexporten idag värd i storleksordningen ca 4 miljarder kronor årligen, med genomsnittlig tillväxttakt kring 8 procent. Under perioden genomförde Region Skåne ett omfattande kontaktarbete med aktörer inom miljösektorn för att finna ut vilka som var regionens styrkepunkter. Fem områden sorterades fram där regionen har särskilda styrkor: Hållbart byggande, Energi och klimat, Vattenhantering, Transporter samt Livsmedel / jordbruksprodukter. Vid fortsatta prioriteringar valdes en inriktning på hållbar stadsutveckling. Området har en mycket stor potential internationellt, och i Skåne finns särskilda styrkeområden inom miljöanpassat byggande och förvaltning, energi- och klimateffektiva lösningar samt vattenhantering. Skåne har bred kompetens, stora resurser, projekt i frontlinjen både på hemmamarknaden och exportmarknaden, samt ledande forskning, företag, produkter, tjänster och system för hållbar stadsutveckling. Utvecklingen på världens energimarknader de senaste åren, samt starkt ökat fokus på åtgärder mot klimatförändringar, har gjort att också användning av jordbruksprodukter till alternativa bränslen har blivit ett potentiellt mycket intressant område för Skåne. Skåne har, genom Sustainable Business Hub, ett av de största regionala nätverken för miljöteknikföretag i Sverige. I Blekinge arbetar Sustainable Sweden Southeast AB med syftet att uppnå regional nettoexport av miljöteknik och hållbara samhällslösningar. Huvudfokus ligger på Baltikum, Kaliningrad, Polen, Kina och Sydostasien. Främsta ämnesområdena är vatten- och avloppsrening, energi, återvinning och avfallshantering, hållbar samhällsplanering och byggande, Industriell Miljöteknik samt Miljömanagement. Upplevelser är en allt starkare drivkraft för tillväxt Företagen bygger in allt mer upplevelser i sina varor och tjänster. Människor flyttar till miljöer som ger möjlighet till upplevelser. Inom turistnäringens upplevelseinriktade verksamhet har regionen goda möjligheter att ytterligare utveckla till exempel design och besöksverksamheten. Det finns således goda förutsättningar för att ytterligare utveckla turistnäringen: Regionens polycentriska storstadsområde och mångfald av naturtyper, stadsmiljöer och kultur. Närheten till Kontinentaleuropa (inte minst Polen och de nya östersjöstaterna ) och det danska huvudstadsområdet. Regionens väl utbyggda färje- och flygförbindelser kompenserar delvis för det relativt perifera läget i Europa. 8 Turismen uppskattas skapa cirka 7000 årsarbeten i regionentpf FPT. Till skillnad från flertalet övriga områden som ovan nämnts som styrkepositioner har turistnäringen två intressanta egenskaper huvuddelen av sysselsättningen skapas inom detaljhandel, logi och restaurang, vilka till skillnad från övriga utpekade tillväxtområden är kvinnodominerade näringar. Turismen är inte heller fullt så beroende av täthet och befolkningskoncentration som flertalet andra utvecklingsområden, vilket innebär att turistnäringen kan bidra till att stärka sysselsättningen utanför stadsområdet. 8 Uppskattat värde med utgångspunkt från beräkningar för Skåne av Resurs AB 19

20 TP PT Turistnäringens upplevelseinriktade verksamhet är en betydande tillväxtfaktor i Skåne-Blekinge, och är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som skapar och levererar upplevelser i vid bemärkelse. Inom den s.k. upplevelseindustrin finns (enligt KK-stiftelsens definition) 13 delområden. I regionen finns flera noder t.ex. NetPort Karlshamn, Upplevelsenoden på MINC i Malmö, Ystad Filmstudios, Kreativum Karlshamn, Campus Helsingborg etc. Inom regionen är bl.a. dataspelsindustrin, och kopplat till denna, kunnande i forskningsmiljöer, en sektor som är i stark tillväxt. Sysselsättning, utanförskap och arbetslöshet humankapital till spillo Mellan den ekonomiska depressionen som nådde sin botten 1993 och 2003 växte sysselsättningen med personer i Skåne-Blekinge, vilket innebär att man inte fullt nått upp till det antal sysselsatta som fanns Sedan 1990 har dessutom befolkningen mellan år växt med drygt personer. Trots en, sedan slutet av 1990-talet, positiv utveckling på arbetsmarknaden är denna fortfarande svag. I Skåne-Blekinge var år 2004 endast 72 procent av befolkningen mellan år sysselsatt, vilket är en väsentligt lägre andel än för riket som helhet. Skånes sysselsättningsgrad är bland de lägsta i landet, och Malmö Stads 9 sysselsättningsgrad lägst i hela landet (knappt 63 %TPF FPT). Regionens östliga delar uppnår däremot riksgenomsnittet. Utvecklingen kan dels förklaras med den höga andelen studerande (Lunds Universitet och Malmö Högskola), dels med segregationsproblematiken som berör framför allt Malmö, men även några andra kommuner i västra Skåne. Såväl kvinnor som män ligger betydligt under andelen sysselsatta i riket. Männen har avsevärt högre sysselsättningsgrad än kvinnorna i Skåne, men kvinnor är i väsentligt högre utsträckning än män deltidsarbetande och timanställda eller deltidsarbetslösa. Om dessa grupper räknas samman är det fler kvinnor än män som är arbetslösa/har svag anknytning till arbetsmarknaden. Den höga tillväxten i regionen har relativt de övriga storstadslänen skapat få nya arbetstillfällen. Det finns dock vissa tecken på att regionen kommer att gå in i den nya programperioden med en stigande sysselsättningstrend. Den positiva trenden berör samtliga grupper. Däremot finns tydliga regionala skillnader som pekar på underliggande strukturella obalanser. Tillväxten sker främst i västra Skåne. Under hela 2000-talet har obalanstalet (dvs. öppet arbetslösa samt deltagare i program) varit högt i Blekinge. Däremot har de regionala skillnaderna i Skåne suddats ut. Arbetsmarknadsregion Kristianstad noterade i början av 2000-talet ett av de lägsta obalanstalen i landet, men har till följd av försvagningen på arbetsmarknaden under år 2003 successivt anpassat sig till den skånska nivån. Diagrammet nedan visar en bild av hur obalansen på arbetsmarknaden ser ut nära påbörjandet av den nya programperioden. Akademiker har mer än hela sökandegruppen drabbats av en minskande efterfrågan sedan konjunktursvackan i början av 2000-talet. 9 Arbetspendlare över Öresund ej medräknade 20

21 TP futh sid TP PT Global PT Ett FPT Diagram B2 Arbetslösa och programdeltagare i procent av befolkningen, utvalda grupper, genomsnitt sept05-aug06 Procent 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Samtliga Akademiker år år Utomnord. födda Skåne Blekinge Riket Något sämre än för akademiker ser situationen ut för arbetssökande ungdomar i åldrarna år. Fördelat efter utbildningsinriktning har den största gruppen bland de arbetslösa och programdeltagare enbart grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning med bred, generell utbildning (den senare gruppen har bl.a. gått gymnasieskolans individuella program). Arbetssökande i åldrarna år betraktas som den grupp som egentligen debuterar på arbetsmarknaden. I motsats till andra västeuropeiska länder, t.ex. Danmark, har gruppen svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, fastän många branscher signalerar arbetskraftbrist. Av befolkningen med utomnordiskt födelseland var 11,9 procent antingen arbetslösa eller deltog i olika arbetsmarknadspolitiska program under de senaste 12 månaderna. I riket som helhet noterades 10,5 procent under samma period. Denna relativt låga nivå beror på att utomnordiska immigranter i relativt hög utsträckning helt står utanför arbetsmarknaden, vilket framgår av att endast 40 procent av de utomnordiskt födda är sysselsatta. Stärkt entreprenörskap behövs Sverige har lågt nyföretagande och dålig entreprenörsanda med internationella mått 10 mätt. I en internationell studie gjord av Global Entrepreneurship MonitorTPF för år 2003, hamnar Sverige långt ner på rankingen. Antalet människor, per 100 individer av befolkningen i åldern år, som startat eller är nära att starta ett företag var i Sverige under 5. Detta var lägst i Norden, och t.ex. USA hade en siffra på ca personer. På samma gång satsar Sverige mest i världen på FoUTPF FPT, sett till andel av BNP, och mycket resurser placeras i utbildningssystemet. Trots detta är utvecklingen av idéer till kommersiella varor och tjänster relativt låg, vilket ger en svag avkastning på alla gjorda investeringar. 10 Entrepreneurship Monitor 2003 executive report HTUhttp:// starkt entreprenörskap. Nutek,

22 TP PT En anledning till den låga entreprenörsgraden i Sverige kan till viss del förklaras av att ekonomin, i en internationell jämförelse, domineras av stora företag och offentlig sektor. Detta medför att en samhällsstruktur där anställning, offentlig som privat, blivit den normala arbetsformen. Med dessa förutsättningar har inte en dynamisk småföretagsstruktur lyckats växa fram. Attityder till entreprenörskap Mer än hälften av alla invånare mellan år i Skåne-Blekinge säger sig kunna tänka sig att bli företagare. Detta värde kan tyckas högt, men ligger ändå något under riksgenomsnittet. En betydligt lägre andel kvinnor än män kan tänka sig att bli företagare. En betydligt lägre andel föredrar att bli företagare framför att bli anställda. Om frågan formuleras på detta sätt är det bara en dryg fjärdedel som föredrar att bli företagare framför att bli anställda. Även för denna variabel gäller att män i väsentligt högre grad än kvinnor föredrar att bli företagare. Det måste dock noteras att kopplingen mellan attityd och handling inte är särskilt stark. I Skåne ligger till exempel nyföretagande klart över riksgenomsnittet, trots att attityden till att starta företag inte är högre än riksgenomsnittet. Utrikes födda har en väsentligt högre andel som kan tänka sig bli företagare än de som är födda i Sverige (i Skåne 56 respektive 67 procent, i Blekinge 51 respektive 59 procent). Nyföretagande År 2005 startades nya företag (15 % av rikets, vilket är något högre än regionens andel av rikets befolkning). Detta var en markant ökning från år 2004 då nya företag startades. Mer information kring nyföretagandet 2005 finns i tabellen nedan. Sedan 1995 har nyföretagarfrekvensen varit svagt stigande. Det startas fler företag i Skåne och Blekinge än vad det görs i riket. Ytterligare förstärkningar av nyföretagandet behövs dock, inte minst om regionen ska kunna ta till vara på potentialer i innovativa miljöer och de utvecklingsmöjligheter som exempelvis statens stora satsningar på forskning och utveckling skapar. Trots dessa stora satsningar i regionen finns tecken på att hightech-delarna av ekonomin visat en vikande utveckling under de senaste årentpf FPT. Det gäller för regionen att fylla sin särskilda 12 roll för den nationella ekonomin. Tabell B6 Nyföretagandet år 2005 Kvinna Kvinna per 1000 Man Man per 1000 Samtliga Samtliga per 1000 Stockholms län Nuts 2 Skåne-Blekinge Blekinge län Skåne län Nuts 2 Västsverige Hallands län Västra Götalands län Samtliga Källa: Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005 (S2006:005), ITPS Av tabellen framgår att det startades 8,0 företag per 1000 invånare (16-64 år) i Skåne-Blekinge Jämfört med övriga län var det näst högsta siffran i Sverige, 12 Lundquist K-J, Olander L-O; 22

23 TP PT Storstadsutveckling bara Stockholm var bättre. Nyföretagandet är högst i södra Skåne (som domineras av Malmö/Lund-regionen), medan det är markant lägre i såväl Blekinge som i Skåne i övrigt. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade bland nyföretagarna. Orsakerna handlar om föreställningar om företagande, vilket fortfarande är manligt präglade. Andra faktorer är ojämställdheten i stort, hur män och kvinnor fördelar betalt respektive obetalt arbete (ansvar för hem och barn) och försäkringsskyddet. Det ter sig finnas informella hinder i form av stereotypa föreställningar och samtidigt en hel del myter rörande kvinnors företagande. Likheterna mellan mäns och kvinnors företagande är dock långt fler än skillnaderna. De skillnader som existerar är att mäns företag i långt större utsträckning har anställda, och att många fler kvinnor än män driver sina företag på deltid. Det faktum att en betydligt högre andel kvinnor än män arbetar inom den offentliga sektorn göra att utrymmet att starta eget inom den bransch man är anställd inom är lägre för män än för kvinnor. Utrikes födda personer, och personer med annan utländsk bakgrund, blir nyföretagare i något högre utsträckning än svenskfödda (8,5 respektive 8,3 per 1000 invånare i åldern år). Som tidigare har påvisats behövs nyföretagande och stärkande av entreprenöriella satsningar i regionen. Detta för att bättre tillvarata utvecklingskraften dels i de starka tillväxtområden som finns i regionen, dels i de möjligheter som skapas till följd av den strukturomvandling som kan förväntas ske inom den priskonkurrerande industrin. Storstadsregionen tillväxtmotor Några generella globala trender gör att gamla OECD-länder som Sverige möter växande utmaningar. Konkurrensen hårdnar till följd av avregleringar av världshandeln och ny teknik. Länder som Sverige utsätts numera för global konkurrens från lågkostnadsländer, inte bara inom lågteknologisk produktion, utan även och alltmer inom högteknologisk varuproduktion och kvalificerade tjänster. Välståndet i riket är hårt länkat till landets internationella konkurrensförmåga. Den nya kunskapsekonomin tenderar till att gynna storstadsregioner med stor befolkning och hög befolkningstäthet. I dessa finns den mångfald av olika branscher, utbildningar och erfarenheter som särskilt gynnar innovationer och utveckling av nya företag och tjänster. I ett internationellt perspektiv är Sverige glest befolkat och svenska storstäder är små. Detta gör det till ett nationellt intresse och ett regionalt ansvar att ta tillvara utvecklingskrafter i det fåtal täta regioner som finns i riket. 13 I ett analysunderlag för Nuteks storstadsarbetetpf FPT konstateras att storstäderna har bland annat följande tre funktioner: Centrum för utveckling och tillväxt inom kunskapsintensiva näringar/sektorer Centrum för organisatoriskt och tekniskt nyskapande, och utveckling av nya kulturella uttryck Sambandscentrum för FoU, projektutveckling och kommersialisering 13 för nationell tillväxtkraft; Nutek

24 TP TP PT Lundquist PT Malmö/Lund I storstäderna skapas således kunskap och produkter som svårligen hade kunnat utvecklas i några andra regioner. Dessutom finns välutvecklade internationella kontaktnät såväl på företags som individnivå. Skåne-Blekinge har som region den gynnsamma positionen att inom sig ha Sveriges tredje största stad, vilken tillhör en arbetsmarknadsregion som är i det närmaste lika stor som Göteborgs. Till detta kommer närheten till den danska huvudstadsregionen, vilket öppnar möjligheter att skapa en integrerad storstadsregion med mer än 3,6 miljoner invånare. Storstäder har även en annan funktion i ekonomin. De är importhamnar för ny kunskap som utvecklas och sprids till övriga regioner i landet. Stockholm har till exempel spelat en avgörande roll för Malmö/Lund-regionens kraftiga tillväxt sedan talets börjantpf FPT. 15 I en rapport från InregiaTPF FPT konstateras att det finns ett starkt samband mellan tillväxt i Malmö/Lund och Helsingborgsregionen, medan spridningseffekterna till nordöstra Skåne är väsentligt svagare. Under de senaste åren har det dock gått att se att östra Skåne tydligt gynnats av utträngningseffekter från västra Skåne, vilket främst yttrar sig i att en långvarig befolkningsnedgång har brutits. Storstadens tillväxt ger effekter även på landsbygden. I Skåne sker en markant befolkningsökning i den stadsnära landsbygden, vilken innebär förbättrade förutsättningar för kommersiell och offentlig service. Samtidigt ökar markkonflikterna då lantbrukets och friluftslivets intressen ställs mot en ökad exploatering av mark för bostadsändamål. Sysselsättningen i Malmö/Lund-regionen har vuxit kraftigt under en följd av år, men det finns ändå tecken på att den inte fullt ut förmår fylla sin nationella roll som tillväxtcentrum. Tillväxten inom företagstjänster har varit mycket kraftig i regionen, medan den teknologidrivna hightechindustrin har haft en svag tillväxt, till skillnad från till exempel i Göteborgsregionen. Detta kan ses som att det finns behov av ytterligare insatser inriktade mot att stärka entreprenörskapet. Tillväxten inom företagstjänster är så stark att det kan antas att denna bransch har ett betydligt större upptagningsområde än den egna storstadsregionen. Malmö/Lund-regionen lyckas således fylla sin roll som sydsvenskt centrum inom företagstjänster. Hållbar stadsutveckling Både globalt, i Europa och i Sverige är städernas miljöfrågor centrala, och pekas ut av FN och andra aktörer som en av de enskilt störta utmaningarna för en hållbar utveckling. Den svenska modellen med goda system för stadsplanering och stadsutveckling i kombination med väl utvecklade tekniska försörjningssystem med högpresterande lösningar är i många stycken ledande i världen. I Skåne-Blekinge finns särskilda styrkor på detta område, och flera av Sveriges ledande projekt. Framför allt västra Skåne är internationellt uppmärksammad, men hela regionen exemplifierar också de utmaningar som ställs på hållbar stadsutveckling med samspel mellan stad och landsbygd och därtill kopplade transportfrågor. Till de ledande K-J, Olander L-O Lunds universitet, Publiceras under hösten 2006 regionens roll för ökad sysselsättning i Skåne, Region Skåne (2000) 24

25 demonstrationsprojekten kan kopplas omfattande vetenskaplig kompetens och aktiva företag med produkter, tjänster och systemlösningar inom en rad områden. Regionens tillväxt i kombination med en mycket stark ställning inom hållbar stadsutveckling ger bas för utveckling av innovationer, produkter och tjänster som efterfrågas på en snabbt växande global marknad. Storstadsregionen - Utanförskap och segregation Trots en relativt god tillväxt i såväl ekonomiska termer som i sysselsättningstermer har vissa grupper inte fått del av denna tillväxt. Som tidigare beskrivits har Malmö drabbats hårt av dessa segregationsmekanismer. Sysselsättningsgraden är bland de lägsta i landet och endast 63 procent av befolkningen mellan år är sysselsatta. Bland utomnordiskt födda har endast drygt två femtedelar arbete. Resultatet av utanförskapet har blivit att Malmö, trots god ekonomisk tillväxt, har några av landets mest socialt utsatta stadsdelar och trots sin funktion som nav i en sydsvensk storstadsregion med relativt god tillväxt har staden stora nettotransfereringar från resten av landet. Den tillväxtpotential som finns i form av en ung befolkning riskerar att vändas till sin motsats om inte utanförskapet kan brytas. Detta utanförskap innebär en stor kostnad för de sociala skyddsnäten, men den största kostnaden ligger i det produktionsbortfall som blir ett resultat av arbetsmarknadens oförmåga att ta tillvara de utomnordiskt födda. Ett motsvarande utanförskap råder även i Helsingborg, Landskrona och Burlöv, vilka alla har snarlika segregationsproblem. Bakom utanförskapet ligger ofta omstruktureringar av näringslivet och negativa attityder från majoritetssamhället som leder till social utsatthet och bidragsberoende. Dessa mekanismer drabbar befolkningen med utländsk bakgrund extra hårt. Konkurrensen om arbetskraften från Danmark kommer sannolikt att hårdna i framtiden eftersom befolkningen på Själland i förvärvsarbetande ålder, enligt beräkningar av Danmarks Statistik, kan förväntas minska såväl i absoluta tal som i andel av befolkningen. Detta kan på sikt leda till arbetskraftsbrist även i västra Skåne. Inte minst i detta perspektiv är det viktigt att alla kan finna en plats på arbetsmarknaden. Om de utomnordiskt födda i Skåne-Blekinge hade haft samma sysselsättningsgrad som de inrikes födda skulle regionen ha haft ytterligare drygt sysselsatta år Utbildningsmässigt är det små skillnader mellan utomnordiskt födda och födda i Sverige. En något högre andel är lågutbildade och en något lägre andel har eftergymnasial utbildning. Av tabellen nedan framkommer att förvärvsfrekvensen i Malmö varierar kraftig mellan utomnordiskt födda och födda i Sverige samt mellan män och kvinnor. Tabell B7. Förvärvsfrekvenser år, Malmö Kvinnor Män Samtliga Födda i Födda utom Födda i Födda utom Födda i Födda utom utbildningsnivå Sverige (%) Norden (%) Sverige (%) Norden (%) Sverige (%) Norden (%) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial < 3 år Eftergymnasial 3- år Totalt Källa: SCB (RAMS samt Utbildningsregistret) 25

26 Diagram B2. Andel av befolkningen år i rikets 12 största kommuner som är sysselsatta år % 80% 70% 60% 50% 40% Män Kvinnor 30% 20% 10% 0% Stockholm Uppsala Helsingborg Lund Källa: SCB (RAMS) En unik stadsnära landsbygd Landsbygden har under lång tid varit inne i en omvandlingsprocess. Jord- och skogsbruk var för ett sekel sedan en dominerande näring, men sysselsätter numera endast 1,7 procent av de sysselsatta i regionen. Sedan 1990 har antalet sysselsatta inom de areella näringarna nästan halverats. Lantbruket präglar dock fortfarande landskapet i stora delar av regionen. Enligt rapporten Lantbruk och lantbrukare i Skåne - En blick i framtiden till år 2010 (Länsstyrelsen i Skåne län, 2002) förväntas ca deltidjordbruk avvecklas, medan antalet flermansjordbruk växer kraftigt. En tredjedel av lantbruken kommer att vara bostadsjordbruk och ha mindre betydelse för livsmedelproduktionen, men bidra till att hålla befolkningen och serviceunderlaget uppe på landsbygden samt bistå med utvecklingsstöd för att utveckla landsbygdsturism. Flera kommuners attraktionskraft ligger i att kunna erbjuda positiva boendemiljöer i landsbygdsmiljö, snarare än i tätorterna. Nya företag skapas där kunskap finns, människor träffas och befolkningen trivs. Kopplingen mellan arbetsplats och bostadsort blir allt svagare och landsbygden dras allt tydligare in i städernas influensområde. För många kommuner kan det i många fall vara mera lönsamt att aktivt satsa på ökat boende än att med samhällsinsatser attrahera företag, då nya arbetstillfällen kan förväntas uppstå som en följdeffekt av ökad inflyttning. De människor som väljer att flytta till landet har oftast hög kompetens, goda inkomster och ambitioner att utveckla livskvalitet och försörjning, men är oftast verksamma inom andra sektorer än lantbruk. För att öka inflyttningen gäller att på rätt sätt kombinera kraven på stadslivets fördelar och de fördelar landsbygden erbjuder. Andelen av befolkningen som är bosatt på landsbygden varierar kraftig mellan regionens olika delar. I sydvästra Skåne är endast fem procent av invånarna boende på landsbygden utanför tätorter och småorter, i övriga regiondelar är fördelningen följande: Nordvästra Skåne (10 %), Blekinge (17 %), Nordöstra Skåne (18 %) och Sydöstra Skåne (25 %). 26

27 Tillgänglighet och förutsättningar för regionvidgning Storstäderna spelar en viktig nationell roll som regionala tillväxtmotorer. I ett internationellt perspektiv är städerna i regionen små. Regionen är utpräglat flerkärnig, även om Malmö har en särställning som rikets tredje stad. Flerkärnigheten är en tillgång om de olika kärnorna kan samverka med varandra så att det kan bildas en funktionellt sammanhängande stadsregion. Detta förutsätter dock en väl fungerande transportapparat. Utmaningen i den västra delen av regionen ligger till stora delar i att undanröja kapacitetsproblem som bland annat är följden av en mycket kraftig tillväxt i kollektivtrafikresandet. Södra Stambanan mellan Lund och Malmö är den viktigaste och mest centrala länken i det skånska kollektivtrafiksystemet. Sträckan är mycket betydelsefull för tågtrafiken i hela södra Sverige. Även nationellt är sträckan av stor betydelse med en omfattande snabbtågstrafik och huvuddelen av all godstrafik mot övriga Europa. Redan i nuläget är kapacitetsbristen stor med återkommande trafikstörningar som följd. När Citytunneln är klar kommer problemen att accentueras. Biltrafiken mellan Lund och Malmö börjar närma sig kapacitetstaket. Vägverket har gjort analyser som visar att en trafikinfarkt kan vara ett faktum inom en 10-årsperiod om nuvarande trafikutveckling fortsätter och inte kraftfulla åtgärder vidtas för att bryta trafikökningen. En av de viktigaste åtgärderna är att förbättra spårkapaciteten på sträckan. Ingen annan sträcka utanför Stockholmsregionen torde ha ett så stort kollektivresande och en så stor potential för överströmning från bil till tåg. Förbindelserna i öst-västlig riktning är av låg kvalitet såväl på järnvägs- som på vägsidan. En följd av dessa svaga kommunikationer är att pendlingen mellan regionens östra och västra delar är relativt låg. Ett tecken på detta är att regionen i östvästlig riktning sönderfaller i fyra olika arbetsmarknadsregioner. Situationen kompliceras av att kollektivtrafiken styrs av två skilda huvudmän i regionen. Möjligheterna att skapa en större tillväxtfrämjande funktionell storstadsregion är en av regionens största utmaningar. På mindre än en halvtimmes restid från Malmö ligger den danska huvudstaden. Visionen är att skapa en funktionellt sammanhängande Öresundsregion med 3,6 miljoner invånare. Det är långt kvar innan Öresundsregionen kan sägas vara en funktionellt sammanhängande region. Integrationen ökar dock stadigt. År 2006 uppgår pendlingen till ca personer över sundet. Av pendlarna dessa uppskattas knappt 2/3 bestå av män. Knappt skåningar hade 2005 en inkomst på minst danska kronor på den danska sidan av sundet. I diskussionerna om regionvidgning måste det beaktas att kvinnor och mäns pendling och resmönster ser olika ut. Kvinnor arbetar oftare än män nära sitt hem. Det kan förklaras av att kvinnors större tendens att arbeta inom offentlig sektor som dessutom finns representerad på fler platser gör att de inte behöver pendla i samma utsträckning. En annan förklaring är att kvinnor anpassar sitt arbetsliv mer efter det större ansvaret för hem och barn, och med det inte har samma möjlighet att pendla. Planeringen av transportnätet bör med det ha kvinnor och mäns olika resmönster i åtanke. Det råder en konflikt mellan regionvidgning och en hållbar utveckling för miljön. Alla transporter kräver energi och en stor del av transportarbetet sker fortfarande 27

28 TP PT Strategier med fordon som drivs med fossila bränslen. Det är viktigt att regionvidningen sker på ett sätt som minimerar miljöbelastningen Om målet att minska utsläppen av växthusgaser ska kunna nås samtidigt som det sker en regionvidgning kommer detta kräva såväl en utbyggnad av kollektivtrafiken i regionen som en övergång till förnyelsebara bränslen. Skåne-Blekinge en viktig logistikregion Som framgår av karta B2 finns flera av rikets största godstransportportar till kontinenten i Skåne- Blekinge. Regionens hamnar står för ca 22 procent av den samlade godsmängden som lastas och lossas i svenska hamnar. Endast i Västsverige hanteras mera gods i hamnarna. År 2002 gick en fjärdedel av godsmängderna i utrikeshandeln, och drygt hälften av det samlade godsvärdet via hamnar i Skåne-Blekinge 16 och ÖresundsbronTPF FPT. Regionens flygplatser hanterade år 2004 ca 2,4 miljoner passagerarrörelser, vilket var 8,6 procent av riket. Öresundsbrons tillkomst har inneburit mycket god tillgänglighet till Kastrup nordens största internationella flygplats - vilket innebär att regionens västra delar sannolikt har Sveriges högsta internationella tillgänglighet. Funktionen som Sveriges port mot Europa innebär att Skåne-Blekinge är en transitregion med mycket passerande gods och där en stor del av godset omlastas. Detta innebär att det finns ett stort intresse för effektiva och miljövänliga logistiklösningar. Godstransportleder Källa: Baltic Gateway ansökan till Interreg IIIB Kommentar: Linjen Trelleborg Gdansk/Gdynia är nedlagd) 16 för godstransporter i Skåne; Region Skåne (2004) 28

29 Bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband är god i Sverige vilket de senaste åren kommit att innebära att det börjats utvecklas tjänster för både hushåll och företag. Som exempel på sådana tjänster kan nämnas IP-telefoni, bredbandsöverförd radio- och tv, uthyrning av film. I många branscher anses bredband numera vara en självklarhet för att kunna kommunicera med kunderna. Bredband kan även bidra till den regionala balansen och förbättra miljösituationen genom att långa arbetsresor till viss del kan ersättas med distansarbete. Skåne har slutfört den första utbyggnadsfasen och alla orter med minst 200 invånare har fått tillgång till bredband. Ett nystartat projekt syftar till att upphandla en operatör som kan erbjuda uppkoppling till mindre orter och landsbygd, bland annat med hjälp av trådlöst bredband. 24 skånska kommuner deltar i upphandlingen. Bredbandsutbyggnaden i Blekinge pågår och flertalet hushåll och företag har eller kommer inom kort att få tillgång till bredband. Några vita fläckar kommer dock att finnas kvar, vilka kommer att bli synnerligen kostsamma att täcka in, varför behovet av insatser kommer att bestå. Dessutom planeras investeringar i ett regionalt nät som binder ihop de fem kommunerna till en gemensam marknad för bredbandsoperatörerna, vilket ger bästa möjliga förutsättningar för Blekinges företag och medborgare att få del av nya tjänster över bredbandsnätet i framtiden. En ytterligare utbyggnad planeras för att skapa robusthet och redundans i det befintliga bredbandsnätet i länet. 29

30 2.2 SWOT-analys Styrkor Befolkningstillväxt attraktiva boendemiljöer Ung befolkning låg försörjningsbörda Mångfald (branscher, utb., forskarmiljöer, natur- och kulturmiljöer m.m.) Internationell tillgänglighet/internationella kontaktnät Stark kommunikations- och transportnod Väl utbyggt bredbandsnät Goda utbildningsinstitutioner Starka forskningsmiljöer Högt nyföretagande Väl utvecklade innovationssystem Flera tillväxtområden: IT/Telecom, Life Science, Logistik, Fordon (bearbetning och sammanfogning av metalliska material), Turistnäring (upplevelser). Starka forskningsmiljöer runt bland annat Nanotech och livsmedel med hälsoeffekter. Stark ställning inom miljöexport Större andel kvinnor som företagsledare i företag med minst 10 anställda än i övriga landet Mindre könsskillnader i andel högutbildade jmf övr. Sverige Höga natur- och kulturvärden i en god miljö ur ett europeiskt perspektiv Möjligheter Förhindra flaskhalsar på arbetsmarknaden genom att ta tillvara på den stora arbetskraftsreserven Ökad kommersialisering av FoU Främja avknoppningar Förstärk mottagarkapaciteten för innovationer i Stockholm och Köpenhamn Geografiskt läge (Östersjön, Öresund) Globalisering Internationell profilering inom hållbar stadsutveckling Ökad användning av nätbaserad utbildning (e-learning) Bättre tillvaratagande av entreprenörsförmågan bland kvinnor och utrikes födda Förstärkt Triple-Helix-samverkan God miljö som faktor för etablerings- och investeringsbeslut Goda förutsättningar för att framställa/utveckla biobränslen Svagheter Regional obalans negativ utveckling av syssel sättning och arbetslöshet i flera delregioner Dålig tillgänglighet i närområdet Låg förvärvsfrekvens för både män och kvinnor Hög arbetslöshet Könssegregerad arbetsmarknad Socioekonomiskt segregerade boendemiljöer Låg förvärvsfrekvens bland utomnordiskt födda. Lågt nyföretagande relativt förutsättningar Stor andel priskonkurrerande industri Priskonkurrens i närområdet Låg utbildningsnivå i flertalet branscher utanför storstadsområdet Låg andel avknoppningar från företag Vikande hightechsektor under de senaste åren Låg andel kvinnliga företagare Hög miljöbelastning Eftersatt skötsel och skydd av värdefulla naturområden och vardagslandskapet Hot Hög priskonkurrens i närområdet Globalisering Växande utanförskap och otrygghet (främst storstad) Svårigheter att ta tillvara mänskliga resurser Hårdnande konkurrens om arbetskraften från Själland För låg omställningsförmåga i arbetskraften vid förändringar Nedläggningar/Utflyttning av ett fåtal nyckelföretag kan hota stora sysselsättningen inom till exempel läkemedel, telecom, fordon och fartygsproduktion. Ökad miljöbelastning från transportsektorn Utarmning av natur- och kulturlandskapets mångfald Sammanfattning slutsatser av analysen Regionen har ett antal starka koncentrationer inom bland annat life science, IT/Telecom, livsmedel, fordonstillverkning (med tonvikt på formning och fogning av metalliskt material), miljöteknik, miljövänligt byggande och logistik. Alla dessa koncentrationer kan dock inte uppvisa stark tillväxtkraft. Det krävs åtgärder för att stärka innovationssystemen i regionen och stärka företagen genom kunskaps- och tekniköverföring, riskkapital och stöd till avknoppningar. 30

31 Regionen är extra konkurrensutsatt på grund av sin närhet till lågkostnadsmarknader. Detta förvärras av att en stor del av regionens ekonomi är priskonkurrerande och har låga utbildningsnivåer jämfört med riksgenomsnittet för dessa branscher. Detta innebär en stor utmaning för att åstadkomma en mera kunskapskonkurrerande produktion. Turism/evenemang/handel är näringsgrenar med stor potential i regionen, och som är starkt sysselsättningsskapande. Näringarna består av små och medelstora företag med stort behov av nätverkssamverkan, kunskapsutveckling och innovationsförmåga. Åtgärder krävs för att utveckla dessa sysselsättningsintensiva näringsgrenar. Universiteten och högskolorna i regionen bidrar till att höja kompetensen i befolkningen men bidrar inte i tillräcklig utsträckning till innovationsförmågan i näringslivet, främst i de små och medelstora företagen. Det är en utmaning att förbättra kontakterna mellan de mindre företagen och akademin. Miljö- och energisektorn i regionen ligger i framkant och mot bakgrund av klimatproblemen, blir det en stor utmaning av ytterligare stärka de näringar i regionen som kan utveckla metoder för att nå miljömålen. Skåne och Blekinge tillsammans och nära Köpenhamn präglas av både starkt urbana miljöer och grön landsbygd inom en begränsad yta. Tillsammans är området starkt attraktivt för många människor som både vill ha en bra boende- och fritidsmiljö men också tillgång till den mångfald i arbeten och fritid som den större staden erbjuder. Det är en utmaning att tillhandahålla tillgänglighet och mångfald i boende och näringsliv i hela regionen. Den bitvis svaga näringslivsstrukturen kan förväntas leda till fortsatt strukturomvandling. Det behövs åtgärder för att stärka entreprenörskapet, kunskapsutvecklingen och nyföretagandet i regionen för att ge den kompetens och det kapital som frigörs i denna process en ny användning. Regionen är rikets port mot kontinenten. Detta innebär möjligheter att utveckla logistiksektorn och utveckla nya koncept för godstransporter. Hur kan detta ske på ett sätt som inte ytterligare belastar miljön utan tvärtom tar tillvara den potential som ligger i utveckling av nya miljövänliga koncept och miljöteknik? Stora delar av regionens befolkning bor i vad som kan karakteriseras som en polycentrisk storstadsregion. Detta ställer krav på transportsystemen. Hur kan de delar av regionen som redan interagerar bindas samman ytterligare och hur kan den vidgas? Hur kan detta ske på ett sätt som inte är negativt för miljön och vilka krav ställer då detta på infrastruktur och byggande? Regionens kompetensförsörjning är av strategisk betydelse för regionens konkurrenskraft. Utmaningen består i att genom innovativa utbildningsinsatser höja utbildningsnivån och utveckla strukturer för att främja det livs- 31

32 långa lärandet. Då kan human kapitalet tas tillvara genom att varje människas kompetens bäst kommer till sin rätt. Regionens landsbygd genomgår en kraftig strukturomvandling, där en mycket liten del av de boende försörjer sig på lantbruk. Landsbygden är emellertid värdefull resurs som boendemiljö och ett viktigt mål för turistnäringen. Hur ska det entreprenörskap stärkas som kan tillvarata de möjligheter som landsbygden erbjuder? Hur kan varje människas kompetens tas tillvara där individen kommer bäst till sin rätt? I ett antal kommuner i västra Skåne har ett djupt utanförskap vuxit fram i invandrardominerade stadsdelar. Traditionella könsroller och utanförskap innebär att humankapital går till spillo. 32

33 3 STRATEGISK INRIKTNING 3.1 Europeiska, nationella samt regionala strategier I detta avsnitt ges en sammanfattande beskrivning av de olika europeiska, nationella samt regionala strategier som ligger till grund för det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. Den övergripande inriktningen av den europeiska sammanhållningspolitiken anges i EU:s gemensamma tillväxtstrategi, också kallad Lissabonstrategin, med dess inriktning att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Strategin anger ett brett urval av mål och politiska medel som syftar till att göra Europeiska unionen mera dynamisk och konkurrenskraftig. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg 2001 infördes en miljödimension i dessa mål. Syftet var bl.a. att stärka synergieffekterna mellan miljöskydd och tillväxt samt öka användningen av förnyelsebara energikällor och minska energiintensiteten i samhället. Den reviderade Lissabonstrategin pekar ut tre prioriterade områden för ökad tillväxt och sysselsättning inom Europeiska Unionen: göra Europa till ett mer attraktivt område för investeringar och arbete, kunskap och innovationer för tillväxt, samt skapa fler och bättre jobb. Målet för den regionala utvecklingspolitiken i Sverige är: Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god service nivå i alla delar av landet. Sveriges nationella strategi - En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning antogs av regeringen i december 2006, och ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Den nya strategin har beaktats i programframtagandet. Den nationella strategin är en plattform för helhetssyn och sektorssamordning för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I strategin anges fyra strategiska prioriteringar för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Därutöver understryks behovet av att beakta två territoriella prioriteringar: glest befolkade områden i norra Sverige samt storstädernas förutsättningar. Med utgångspunkt i de identifierade strategiska framtidsfrågorna fastslår den nationella strategin följande nationella prioriteringar respektive riktlinjer; PRIORITERINGAR RIKTLINJER Innovation och förnyelse Innovativa miljöer Entreprenörskap Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Kompetensförsörjning Ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Regionförstoring Ett utvecklat informationssamhälle Strategiskt gränsöverskridande samarbete Glestbefolkade områden i norra Sverige Storstädernas förutsättningar 33

34 I den nationella strategin betonas att en tydlig koncentration av insatser och resurser i strukturfondsprogrammen är nödvändig. Riktlinjerna erbjuder en meny ur vilken ett urval ska göras i samband med framtagandet av de operationella strukturfondsprogrammen på regional nivå. De regionala utvecklingsprogrammen är en grund för dialogen mellan den nationella och den regionala nivån. I dessa länsvisa program anges inriktning och prioriteringar för utvecklingen. Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne antogs i april 2004 av ett enigt regionfullmäktige. Här finns målsättningar om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans, vilka tillsammans förverkligar visionen om ett livskraftigt Skåne ett långsiktigt hållbart samhälle. Blekingestrategin fastställdes av Regionfullmäktige den 19 april 2006 och gäller t o m Förutom en övergripande vision Må Gott i Blekinge samt en analys av Blekinges styrkor och svagheter innehåller utvecklingsprogrammet fem visioner knutna till fem kartbilder med tillhörande insatsområden ( Det hållbara Blekinge, Det samverkande Blekinge, Det Innovativa Blekinge, Det tillgängliga Blekinge samt Det Attraktiva Blekinge ). Blekingestrategin är Blekinges bidrag till att uppfylla målen i Lissabonstrategin. 3.2 Strategisk utgångspunkt för Skåne-Blekinge Målsättningar och strategiska prioriteringar i Skånes och Blekinges regionala utvecklingsprogram har ett gemensamt perspektiv och fokus. De strategiska prioriteringarna i de två regionala utvecklingsprogrammen har starka kopplingar till Lissabonsstrategins målsättningar samt Sveriges nationella strategis prioriteringar för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Matris C1 Relation och kopplingar mellan Lissabonstrategi, nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt Skånes och Blekinges regionala utvecklingsprogram Lissabonstrategin och Nationell strategi Lissabonstrategin Att göra Europa mer attraktivt för investerare och arbetskraft En Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning UInnovation och förnyelse Ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. Landets gemensamma kunskapsresurser behöver utvecklas och omsättas i nya produkter och arbetstillfällen. Detta förutsätter ett engagemang från många aktörer i det svenska samhället. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne UAttraktionskraft; För att nå den övergripande målsättningen om ökad attraktionskraft ska Skåne uppfattas som en dynamisk gränsregion med hög livskvalitet som attraherar människor i alla åldrar. UTillväxt Ett vitalt, konkurrenskraftigt näringsliv är en förutsättning för att andra mål om till exempel sysselsättning och integration ska kunna nås. En väl fungerande samhällsservice är nödvändig för näringslivets utveckling. Så här skapar Blekinge sin framtid. Regionalt utvecklingsprogram UKartbilden Det samverkande Blekinge Vision; Morgondagens Blekinge samverkar med positiva krafter. Inåt. Utåt I alla väderstreck. UKartbilden Det tillgängliga Blekinge Vision; Morgondagens Blekinge är knutpunkt för Östersjöregionens människor, tankar, transporter och kommunikationer. UKartbilden Det attraktiva Blekinge Vision; Det är en önskan för kvinnor och män i alla åldrar att bo, verka eller besöka Morgondagens Blekinge 34

35 UTillgänglighet För att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning är ökad tillgänglighet något som bör eftersträvas, såväl inom landets gränser som till och från utlandet Lissabonstrategin Att skapa tillväxt genom kunskap och innovation En Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning UInnovation och förnyelse Den regionala konkurrenskraften ska stärkas genom att öka förmågan till innovation och förnyelse ULissabonstrategin: Att skapa fler och bättre arbetstillfällen En Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Kompetensförsörjning och Uökat arbetskraftsutbudu - I den globala kunskapsekonomin blir tillgången till kunskap och kompetens i bred bemärkelse en ytterst stark konkurrensfördel för regioner. - Tillgången på arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för att utveckling av näringsliv och annan verksamhet inte ska hämmas. - Sverige ska ha en arbetsmarknad som fungerar för alla ULissabonstrategin: Stärka synergieffekterna mellan miljöskydd och tillväxt samt öka användningen av förnyelsebara energikällor och minska energiintensiteten i samhället En Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning UInnovation och förnyelse Omställningen till hållbara konsumtionsmönster- och produktionsmönster Tillväxt För att nå den övergripande målsättningen om ökad tillväxt måste utvecklingen stimuleras. Skåne har förutsättningar att bli en tillväxtmotor i Sverige och Öresundsregionen. Företagen behöver goda kommunikationer och tillgång till välutbildad arbetskraft, vilket i sin tur ställer krav på utbildningsinstitutioner och boendemiljöer som får människor att vilja bo och verka i Skåne. UBärkraft För att nå den övergripande målsättningen om ökad bärkraft i Skåne bör en helhetssyn utvecklas som främjar en hållbar samhällsstruktur vilken tar hänsyn såväl till den omgivande miljön som till individens behov. Skånes mångfald och olikheter är en resurs. UBalans Den övergripande målsättningen att förbättra balansen i Skåne innebär att de olika regiondelarnas utveckling tas tillvara och stimuleras var och en efter sina förutsättningar. Detta innebär bland annat att tillgängligheten till arbete, service och utbildning är god samt att sociala klyftor och segregation minskar i hela Skåne. UTillväxt Effektiv och miljövänlig infrastruktur, utveckla miljö som styrkeområde inom näringslivet. UAttraktionskraft Natur- och kulturmiljön måste bevaras och utvecklas. UBärkraft I en bärkraftig region sker ingen åtgärd på bekostnad av en annan. UKartbilden Det innovativa Blekinge Vision; Morgondagens Blekinge präglas av ett öppet sinne, viljan av att förändra och modet att pröva nya idéer. UKartbilden Det hållbara BlekingeU Vision; Morgondagen Blekinge är ett hållbart samhälle där kvinnor och män är friska, där sysselsättningen är hög och medborgarna känner sig trygga var de än bor regionen. UDet hållbara Blekinge Det hållbara Blekinge är mångfacetterat. Det handlar om hushållning med såväl människor som naturresurser och aktsamhet om natur- och kulturmiljön. Det handlar om hälsa och livsmiljö samt om sysselsättning och arbetskraftsförsörjning. 35

36 UTillgänglighet - Regionförstoring ska ske med minsta möjliga miljöbelastning och på jämställda villkor för kvinnor och män - IT kan bidra till en hållbar tillväxt genom att erbjuda smarta t.ex. energisnålare lösningar samt produkter och tjänster som syftar till att öka tillgängligheten för alla grupper i samhället. Det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge har en solid bas i den samsyn och inriktning som finns från europeisk, nationell samt regional nivå. Skåne-Blekinge kan med genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet bidra till Lissabonstrategins vision. I denna understryks att Europas hållbara utveckling som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. 3.3 Hållbar utveckling Hållbar utveckling utgör en gemensam värdegrund för utvecklingsinsatser i Skåne- Blekinge. En hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det förutsätter en fungerande ekonomi, en livskraftig och hälsosam miljö och inte minst delaktighet, jämställdhet mellan kvinnor och män samt inkludering av människor som står utanför arbetsmarknaden. Utvecklingen i ekonomin, i den sociala dimensionen och i miljön ska gå i rätt riktning om den ska kallas hållbar. Regeringens skrivelse (2005/06:126) Strategiska utmaningar En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling är en av utgångspunkterna för programgenomförandets hänsyn till detta. Hållbar tillväxt är ett medel för att nå en hållbar utveckling. De regionala strukturfondsprogrammen för perioden har en profil som förbättrar förutsättningarna att nå målen om hållbar utveckling med grund i hållbar tillväxt. För Skåne-Blekinge innebär det regionala strukturfondsprogrammet ökade möjligheter att dels stärka ekonomins långsiktiga utvecklingskraft, dels ökade förutsättningar för ökad konkurrenskraft och fler jobb i Europa. För att främja en hållbar utveckling krävs olika typer av insatser från aktörer med olika uppgifter och mandat. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne- Blekinge kommer att bidra till en hållbar tillväxt genom att använda hållbarhetsaspekten som en drivkraft inom de insatsområden som det regionala strukturfondsprogrammet prioriterar. Under programframtagandet har det av Region Skåne utvecklade processverktyget SYNAPS (Systemanalytiskt Processverktyg för Sektorsintegrering) använts för att integrera den ekologiska dimensionen. SYNAPS synliggör hur miljömässiga frågor kan bli en resurs i en organisations eller verksamhets arbete, vilket leder till en 36

37 ökad konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. SYNAPS är avstämt mot den nationella strategin för hållbar utveckling, Lissabonstrategin och andra internationella styrdokument som behandlar de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna för hållbar utveckling. SYNAPS konkretiserar prioriterade målområden för hållbar utveckling internationellt, nationellt, regionalt och lokalt och är därför anpassningsbart till dessa olika nivåer samt till olika sektorers förutsättningar att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Genom SYNAPS-analysen har målkonflikter identifierats och uppmärksammats i programförslaget. I genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge är utgångspunkten att insatserna skall stärka regionen sett ur ett hållbart utvecklingsperspektiv, och samtidigt leda till en avtagande miljöpåverkan och en stärkt social utveckling. Detta innebär att människor inte slits ut, att alla människor efter förmåga inkluderas i arbetslivet och att kvinnor och mäns resurser tas tillvara på lika villkor i arbetslivet. Insatser för jämställdhet och integration/mångfald används för att öka tillgången på arbetskraft och för att starta fler företag samt för att stärka t.ex. utsatta stadsdelars attraktivitet. Miljödriven näringslivsutveckling är exempel på en åtgärd som bidrar till en hållbar tillväxt. 3.4 Strategisk inriktning avseende storstadsfrågor Storstäderna och storstadsregionerna spelar en viktig roll för den nationella tillväxten. För att utveckla storstädernas roll som tillväxtmotorer krävs en utvecklad samverkan mellan storstäderna och nationell nivå. Det finns ett ömsesidigt och starkt växande beroende mellan storstäderna och omkringliggande regioner. Den nationella politiken för storstäderna har två huvudsakliga mål, nämligen att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. De storstadspolitiska målen har flera beröringspunkter. Ett arbete som leder till att individers självkänsla stärks och att strukturella och diskriminerande hinder för arbete och utbildning undanröjs bidrar till både bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för minskad segregation. Inom det regionala strukturfondsprogrammet kommer insatser att stödjas som främjar storstädernas roll som tillväxtmotorer. Dessa insatser kommer att kombineras med socialt inriktade insatser. Insatsområdet Särskilda storstadsinsatser baseras bl.a. på erfarenheter från Urban, arbetet med de lokala utvecklingsavtalen samt Nutek:s storstadsprogram. För insatsområdet är ett nära samspel med det nationella strukturfondsprogrammet för europeiska socialfonden och till den kopplade regionala planen för Skåne-Blekinge mycket viktigt. Samverkan kring storstadsfrågor med andra storstäder i EU (förutom Stockholm och Göteborg samt Köpenhamn) kommer att ske inom ramen för det regionala 37

38 strukturfondsprogrammet. Sådan samverkan sker idag t.ex. inom ramen för nätverken Eurocities respektive Baltic Metropoles. I Eurocities ingår idag 120 storstäder från fler än 30 länder i Europa. I Baltic Metropoles ingår Berlin, Helsingfors, Köpenhamn, Malmö, Oslo, Riga, S:t Petersburg, Stockholm, Tallinn, Vilnius och Warszawa. Vidare ingår Malmö stad i nätverket Cities for cohesion i Bryssel som inriktar sig på storstadsfrågor. 3.5 Strategisk inriktning avseende landsbygd Landsbygdsperspektivet, inklusive politiken för EU:s tidigare strukturfondsområden, skall vara en integrerad del i det regionala utvecklingsarbetet. Landsbygdens utveckling, inklusive öarna, skall främjas av såväl det regionala strukturfondsprogrammet som Landsbygdsprogrammet (LP). Tidigare insatser inom t.ex. LBU har haft en svag koppling till övriga utvecklingsinsatser på regional nivå. Detta förhållande har berott på organisatorisk splittring och att regelverken har varit olika utformade. Den nya politiken för landsbygdsutveckling och den gemensamma fiskeripolitiken (europeiska fiskerifonden, EFF) innebär möjligheter till förbättringar i dessa avseenden. Insatserna ska grundas på en europeisk och nationell strategi och medfinansieras av medlemsstaterna. Programmen skall utarbetas och genomföras på samma sätt som programmen inom EU:s sammanhållningspolitik. Det skall finnas nationella och regionala program med flera insatsområden. Synergieffekterna mellan struktur-, sysselsättnings- och jordbrukspolitiken skall främjas. Ett nära samspel mellan de tre regionala programinstrumenten (ERUF, ESF samt LP) är en viktig strategisk utgångspunkt. Naturresurser i Skåne-Blekinge finns till största delen på landsbygden. Att dessa nyttjas, brukas och vårdas på ett ambitiöst sätt är av fundamental betydelse regionens ekonomi och för möjligheterna att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. De gröna näringarna har sin råvarubas på landsbygden. Verksamheterna är väl spridda över regionen, och bidrar till sysselsättning för både landsbygds- och tätortsbor. I regionen finns det möjlighet att odla en mångfald av grödor beroende på klimat, jordmån och tillgång på vatten. Det är denna odling som till stor del formar landskapet tillsammans med animalieproduktion. De gröna näringarna har en nyckelroll för ett långsiktigt hållbart samhälle. Det gäller inte minst den pågående omställningen av energisystem från fossila bränslen till kretsloppsbaserade energiformer. Därmed vidgas de gröna näringarnas roll till att inte bara bidra med mat på bordet, virke i huset och papper i tidningen utan också till värme i huset, bränsle i tanken, råvaror till industrin liksom rekreation och upplevelser i landsbygdens natur- och kulturmiljö. Det övergripande nationella målet för landsbygden är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. I jämförelse med många andra delar av EU har landsbygden i Skåne-Blekinge, inklusive öarna, dock en förhållandevis god utveckling. Regionen har en unik stadsnära landsbygd. De resurser i form av natur, kultur och företagande som finns på landsbygden är värdefulla för hela regionen. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att i samspel med landsbygdsprogrammen i 38

39 respektive län, Skåne och Blekinge, främja insatser som stärker landsbygdens förutsättningar för att utgöra miljöer som stimulerar kreativitet och företagande. Sedan 1995 har regionala strukturfondsprogram riktade mot utvecklingsinsatser för öar genomförts (Mål 5b Skärgården, Mål 2 Öarna och Leader). I kommande programperiod kommer insatser för öar att främst att ske inom respektive läns landsbygdsprogram. 3.6 Förhandsutvärdering samt strategisk miljöbedömning ITPS ex ante-utvärdering ITPS har genomfört en ex ante-utvärdering av de åtta programområdenas utkast till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige. ITPS ger ett gott betyg åt Skåne-Blekinges programutkast. I utvärderingen konstateras att strategin har ett tydligt tillväxtmål och ligger väl i linje med Lissabonstrategin och övriga relevanta styr- och policydokument. Vidare anser ITPS att prioriteringarna är väldokumenterade och tydliga. De horisontella dimensionerna anses generellt sett vara väl representerade i programmet. Analysen bedöms vara genomarbetad och väl förankrad i statistik och tidigare dokument. Insatsområdena är väl förankrade i analysen och framträder redan i strategidelen genom de inriktningar och prioriteringar som där presenteras. Den övergripande länken mellan analysprogrammål-strategi-insatsområden är klar och tydlig. ITPS kommentarer kring utvecklingsbehov i programförslaget rör främst indikatorer och kvantifierade målsättningar. ITPS huvudsakliga rekommendationer: Analysen mynnar ut i ett antal prioriterade områden. Kopplingen mellan analys och strategi kan förbättras genom en tydligare beskrivning av hur dessa områden relateras till de olika strategidokumenten. På så vis skulle det tydligt framgå varför programmet väljer att gå vidare med de områden som valts. Målen bör vara tydliga och kvantifierade. Om regionen så önskar, är det inget som hindrar att mer övergripande, icke-kvantifierade mål finns med, men de bör då vara i form av en vision som även kompletteras med uppföljningsbara mål. Det återstår ännu en del arbete med att definiera indikatorerna innan de kan sägas vara tillfredsställande utformade ur ett utvärderingsperspektiv. Det är av stor vikt att det tydligt framgår hur indikatorerna är definierade, för att det t.ex. inte ska gå att misstolka vid ett senare inrapporteringsskede. 39

40 Programgruppens kommentarer: ITPS ex ante-utvärdering baserades på ett tidigt utkast till operativt dokument där programmets mål och indikatorer inte var genomarbetade. I det fortsatta arbetet har programgruppen beaktat ITPS rekommendationer. Det regionala strukturfondsprogrammet har utvecklats ytterligare vad gäller koppling mellan analys och strategi samt kompletterats med kvantifierade målsättningar på program och insatsområdesnivå. Ökad mätbarhet avseende indikatorer har utarbetats utifrån det underlag som Nuteks indikatorgrupp presenterade. Strategisk miljöbedömning Inom ramen för framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning skall en strategisk miljöbedömning göras i enlighet med direktiv 2001/42/EG. Det övergripande syftet är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Utgångspunkten för miljöbedömningen är därmed att denna ska genomföras i ordinarie programframtagningsprocedur/process. EuroFutures AB har av Nutek upphandlats för att bistå i arbetet med miljöbedömning av programmet, men programansvarig myndighet är ansvarig. Miljöaspekten har integrerats i programmets alla delar, och belyst vilka negativa och positiva effekter på miljön som programmet för med sig. Dessa effekter har sedan analyserats utifrån de regionala miljömålen. Länsstyrelserna i Skåne och Blekinge län har i detta arbete bidragit med en miljöbeskrivning. EuroFutures AB har lämnat ett utkast till strategisk miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3 a), vilket har varit föremål för offentligt samråd. Miljökonsekvensbeskrivningens rekommendationer respektive synpunkter från samrådet har beaktats i den fortsatta programprocessen. Samråd kring behovsbedömning och avgränsning för miljöbedömning har genomförts. Under remisstiden hölls löpande arbetsmöten med berörda länsstyrelser samt informationsmöten med det programframtagande partnerskapet. Det offentliga samrådet inleddes den 17 oktober 2006, och förslag till program och MKB offentliggjordes genom annons i Sydsvenska Dagbladet, Sydöstran och Blekinge Läns Tidning. Förslag till program och MKB fanns dessutom tillgängliga på Region Skånes enhet för Näringslivsutveckling i Malmö samt Region Blekinges kontor i Karlskrona. Dokumenten kunde även hämtas från respektive organisations hemsida. Inbjudan att lämna synpunkter riktade sig till berörda myndigheter, kommuner, organisationer och allmänhet Synpunkter skulle lämnas senast den 7 november 2006 till Region Skåne. Ett yttrande inkom under det offentliga samrådet, från Länsstyrelsen i Skåne län. Länsstyrelsen i Skåne län framför synpunkter i yttrandet som stödjer MKB kring förslaget om styrning av genomförandet. Indikatorer och urvalskriterier har justerats under den fortsatta framtagandeprocessen, men i övrigt gav synpunkterna inte någon anledning till justeringar av programmet. Fortsatt arbete med programmet efter genomförd konsultationsprocess Efter konsultationsprocessen kunde Skåne-Blekinge lämna sitt slutliga programförslag till regeringen. I ett samarbete mellan regeringskansliet och programansvarig genomfördes därefter ett antal justeringar av programmet föranlett av ett antal olika 40

41 anledningar. Ingen av dessa ändringar bedömdes ge upphov till omfattande miljöpåverkan eller medföra ändring av programmets huvudsakliga inriktning. Ett antal ändringar som bedömdes vara utan betydelse för miljön genomfördes. Detta rörde sig t.ex. om omstrukturering av text, komplettering av fakta och frågor av administrativ art. Ändringar som bedöms ha en positiv påverkan ur miljösynpunkt lades till i och med att programmet kompletterades med avsnittet om programmets genomförande. Där redovisas ambition och aktiviteter när det gäller de horisontella kriterierna, bland annat att dessa ska beaktas vid den förvaltande myndighetens upphandlingar, och där redovisas även för arbetet med urvalskriterier. 3.7 Genomförandestrategi och prioriteringar Utgångspunkterna för programförslaget är; EU:s förordningar för strukturfondsperioden (nr 1083/2006, 1080/2006, 1081/2006 samt Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden Sveriges nationella strategi En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Skånes och Blekinges regionala utvecklingsprogram samt regionala tillväxtprogram. Gällande insatsområdet Särskilda storstadsinsatser finns strategiska länkar med Malmö stads handlingsplan Välfärd för alla, det dubbla åtagandet. Regionala strategier som är kopplade till de horisontella perspektiven. Länsstyrelsen i Skåne län har tillsammans med Region Skåne antagit en jämställdhetsstrategi för länet, vilken kopplas till programmets ambitioner för jämställdhet mellan kvinnor och män. I Blekinge ansvarar Länsstyrelsen i Blekinge län för jämställdhetsarbetets inflytande på strategiska dokument och regionalt finansierade projekt. Samverkan med det nationella strukturfondsprogrammet och dess regionala planer (ESF) Regelverket för (Rådets förordning (EG) nr1083/2006, artikel 34.2) medger att ett belopp motsvarande upp till 10 procent av budgeten för varje insatsområde får användas för att finansiera sådana insatser som faller inom ramen för den andra strukturfonden, dvs. regelverket för den Europeiska socialfonden (Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006) och vice versa för det nationella strukturfondsprogrammet för den Europeiska socialfonden. Denna flexibilitet skall utnyttjas under förutsättning att dessa insatser är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna. Huvudprincipen är dock att den Europeiska regionala utvecklingsfonden medfinansierar de insatser som faller inom ramen för regelverket för denna fond och vice versa för den Europeiska socialfonden. 41

42 I de operativa programmen för storstadsområdena där det finns särskilda insatsområden för en hållbar stadsutveckling kan andelen av budgeten för insatsområdet uppgå till 15 procent (se Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1080/2006, artikel 8. I det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge bedöms samtliga insatsområden kunna bli föremål för denna flexibilitet. Näringslivets medverkan Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. Erfarenheter från Skånes och Blekinges regionala utvecklingsarbete respektive i studier gjorda av t.ex. Nutek, visar på behovet av att bygga och/eller vidareutveckla institutionell infrastruktur och enkla mötesplatser för initiering och ledning av strategiska programinsatser. Regel- och planeringssystem samt administrativa strukturer kan många gånger tendera till att skapa trösklar som utestänger/fjärmar exempelvis näringsliv och företag från programmens genomförande. Under genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge avser Region Skåne och Region Blekinge i samverkan med andra programparter att verka för byggande och utveckling av modeller för att förenkla och möjliggöra en ökad delaktighet och medverkan från bl.a. företag, främst då små och medelstora företag, och andra parter. Goda erfarenheter av de arenor som utvecklades inom arbetet med Innovativa åtgärder Sydsverige (TANGO), de regionala partnerskapsprocesserna inom Nutek:s produktutvecklingsprogram, inom arbetet med Välfärd för alla - det dubbla åtagandet i Malmö stad respektive samlingsprojektsformen från Växtkraft Mål 3 kommer utgöra förebilder i ett sådant arbete. Former och möjligheter till ramprogram och storprojekt kring vissa typer av insatser kommer också att prövas för detta ändamål. Program- och processinitiativ Befintliga samverkansstrukturer ex samverkansgrupperingar, branschforum, kommunala nätverksgrupper, arbetsmarknadsnämnder, företagarföreningar / nätverk, projekt- och programgrupperingar bör nyttjas som plattformar och initiativgenererande strukturer. Särskilda resurser bör avsättas inom ramen för programmets tre insatsområden i för att bidra till generering av utvecklings- och drivkraft. Exempel på sådana initiativ är förstudier, processutvecklingsinsatser, främjande av kompetensstöd i form av certifierade processutvecklar- och ledarutbildningar. En strategisk informationsinsats för programmet i en kontext med övriga EUprogram som regionen deltar i är en avgörande framgångsfaktor. Visionen för en sådan informationsinsats är att den skall avspegla samband och kopplingar mellan den europeiska, den nationella samt de regionala tillväxt- och näringslivspolitiska insatserna som sammantaget ska dra i samma riktning och understödja de områden som bidrar till att förbättra och öka Skåne-Blekinges regionala konkurrenskraft och sysselsättning. Informationsinsatsen ska vidare bidra till att förtydliga och sprida kunskapen om sammanhållningspolitiken som ett medel för att uppnå ökad regional tillväxt och sysselsättning. Därigenom kan också en strategisk informationsinsats bidra till ett framgångsrikt genomförande av de olika strukturfondsprogram- 42

43 men samt bidra till synergieffekter i dessas genomförande. Det finns tre dimensioner i informationsinsatsen: Förmedling av programmets prioriteringar sett ur ett europeiskt och nationellt strategiskt perspektiv. En enkel, lättgreppbar samt kvalitetssäkrad information till presumtiva projektägare om programmets möjligheter och administrativa bestämmelser. Erfarenhetsuppbyggnad och spridning, förmedling av best practice och nya metoder från projekten. Figur C1 Politik och strategi Lissabonstrategin, nationell och regional utvecklingspolitik Effektiv och transparent program- och projektverksamhet Erfarenheter Metoder, innovativa exempel, Effekt- och Resultatuppföljning Strategisk inriktning Den bild av regionen Skåne-Blekinge som framträder i analysen visar på en stark region i nästintill europeisk toppklass. Regionen följer i många avseenden de nationella genomsnitten inom näringsstruktur, arbetsmarknads- och befolknings etc. Men samtidigt är det tydligt att regionen är en mycket heterogen region. Sett till de olika regiondelarna finns mycket stora skillnader i förutsättningar och behov. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att understödja insatser för regional konkurrenskraft utifrån de skilda möjligheter, förutsättningar och behov som finns inom regionen som helhet. Detta innebär att ansatsen för programgenomförandet kommer att bejaka förutsättningar för en hållbar tillväxt. Mot bakgrund av den inomregionala heterogeniteten är det viktigt att bevaka och inom ramen för programmet vid behov vidta proaktiva åtgärder för att motverka negativa inomregionala strukturella utvecklingsmönster i form av t.ex. nedgångar i dominerande branscher och sektorer. För programgenomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet innebär detta behov av en mångdimensionell angreppsstrategi. Insatserna ska med kraft och precision riktas och anpassas efter såväl regionalt övergripande som lokala möjligheter och problemställningar. 43

44 Samverkan med angränsande regioner En genomgående strategi i genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet kommer att vara överbryggning av tematiska och sektoriella gränser liksom geografiska gränser. Under programperioden bör ambitionen vara att en stor andel av projekten skall genomföras över länsgränsen mellan Skåne och Blekinge. Samverkan med regioner i angränsande programgeografier kommer också att prioriteras. Samarbetet mellan olika aktörer i södra Sverige, och där Skåne-Blekinge ingår, med inriktning mot nyföretagare, innovatörer och befintliga små och stora företag för utveckling av näringslivet ska stimuleras och fortsätta att utvecklas bl.a. inom ramen för de regionala strukturfondsprogrammen. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge har uppgiften att stärka den regionala konkurrenskraften samt att öka sysselsättningen i regionen. Under genomförandet är ett samspel mellan aktörer och parter både inom regionen och över läns- och landsgränser av avgörande betydelse för att lösa denna uppgift. De allianser som regionen har med andra län i Sverige samt med Stockholms stad och Göteborgs stad kring frågor som avser främjande av regional konkurrenskraft och sysselsättning är viktiga. En genomgående strävan under programmets genomförande blir att bygga broar inom gemensamt prioriterade insatser i de tre regionala strukturfondsprogrammen i södra Sverige. På samma sätt kommer ett samspel också att utvecklas mellan de tre storstadsregionernas regionala strukturfondsprogram avseende frågor kring särskilda storstadsinsatser. Inom programmets insatsområden kommer aktörer/parter från Skåne-Blekinge, i länsövergripande samverkansgrupper eller sektorssammansatta grupper, att utveckla och fördjupa samarbete med regioner inom EU som har likartade förutsättningar som Skåne-Blekinge. Samarbetena skall bidra till att stärka och utveckla insatser för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge. Danmarks regering har tagit fram ett nationellt program för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Danmark , Innovation og Viden. Programmet kommer att implementeras i form av regionala planer för de nya regioner som bildas i Danmark under Under genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge kommer samspel och erfarenhetsutbyte att sökas med genomförandestrukturerna av de regionala planerna för Region Hovedstaden samt Region Sjælland. Det regionala strukturfondsprogrammet Skåne-Blekinge kommer på liknande sätt att knyta allianser med programgrupperingar i södra Östersjön. Lärande system Systematisk uppföljning och utvärdering är en nödvändig och integrerad del i det regionala strukturfondsprogrammets genomförande. De erfarenheter som vunnits inom ramen för de regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen kring metodologiskt lärande, erfarenhetsutbyte samt uppföljnings- och utvärderingsmetoder kommer att vara en viktig utgångspunkt för Skåne-Blekinge. Med syfte att löpande under programperioden skapa förutsättningar för en lärandeprocess och lärandes system riktad mot partnerskap och programparter kommer en särskild metodgrupp att bildas. I denna kommer att ingå företrädare för forskning, förvaltningsmyndigheter, Region Skåne, Region Blekinge m.fl. parter och aktörer att ingå. Metodgruppen kommer att sitt arbete att utgå från de dokumenterade projekterfarenheter och - 44

45 resultat som framkommer under programmets genomförande. Erfarenheter och metoder som prövas och befinns vara goda exempel i andra regioners program kommer också att studeras. 3.8 Övergripande vision och programmål Analysen tecknar en bild av en region med stora möjligheter och styrkepositioner med europeisk spetsklass. Skåne-Blekinge har goda förutsättningar att vara en av Europas starkaste regioner och kan därmed bidra till att EU som helhet uppfyller Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. För Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram har följande programvision formulerats: Skåne och Blekinge ska vara en av Europas starkaste regioner när det gäller att uppfylla Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. Programvisionen är knuten till den studie som gjorts inom forskningsprogrammet ESPON (European Spatial Planning Observation Network) där Lissabonstrategin följts upp med indikatorer för de europeiska regionerna, HTUhttp:// pon-briefing2.pdfuth Enligt regeringens direktiv ska ett övergripande mål för det regionala strukturfondsprogrammet identifieras och motiveras. Målet skall vara uppföljningsbart och ligga inom programmets räckvidd. Målet ska kvantifieras och till målet ska indikatorer kopplas. För programmet har följande övergripande mål fastslagits: Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag Programmets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag 500 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 65 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 55 Deltagande företag i satsningar inom programmet Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 300 Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till förstärka insatser som bidrar till att vidareutveckla samt stärka i analysen identifierade styrkor och möjligheter. Programmet ska även motverka identifierade svagheter och hot. I genomförandet kommer ett samarbete att sökas med andra europeiska, nationella och regionala program och initiativ för att nå största möjliga effekt av programsatsningen. Enligt slutsatserna i analysen (del B) krävs det fler företag, fler kunskapsintensiva innovationer, fler företag med ett ökat kunskapsinnehåll, förstärkning av system och strukturer för ökad tillgänglighet, ökad användning av informationssamhällets möjligheter, särskilda insatser för att främja storstadsområdets roll som tillväxtmotor samt bättre tillvaratagande av de mänskliga resurserna. Fokusering och prioritering bör göras på områden där Skåne och Blekinge har särskilda konkurrensfördelar. Det regionala strukturfondsprogrammet ska främja ut- 45

46 vecklingsdynamiken genom hänsynstagande till nuvarande och kommande omvärlds förutsättningar. Programmets övergripande mål ska nås genom insatser inom tre områden; Innovation och förnyelse Tillgänglighet Särskilda storstadsinsatser För understödjande av programmets genomförande finns ett särskilt insatsområde för tekniskt stöd. Regional konkurrenskraft och sysselsättning (ERUF) Skåne-Blekinge Insatsområden Tekniskt stöd Innovation och förnyelse Tillgänglighet Särskilda Storstadsinsatser 46

47 4 INSATSOMRÅDEN OCH SAMORDNING MED AN- DRA EU- PROGRAM 4.1 Innovation och förnyelse Övergripande mål för insatsområdet Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning och starkare innovationsstrukturer för att öka regionens internationella konkurrenskraft Insatsområdets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag 400 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 40 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 15 Deltagande företag i satsningar inom programmet Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 150 Horisontella prioriteringar UMiljö Det finns en potential i många branscher och företag att direkt eller indirekt bidra till ökad miljöeffektivitet. Inom ramen för insatsområdet ska samarbete mellan företag och miljöforskning främjas, liksom samverkan mellan företag och offentlig sektor för att utveckla efterfrågan på miljöanpassade produkter, tjänster och systemlösningar. UIntegration och mångfald Genom att öka mångfalden i företagen kan innovationsförmågan och de internationella kontakterna stärkas. Insatsområdet ska främja insatser som medverkar till att företagare med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer. UJämställdhet Insatsområdet ska främja insatser som medverkar till att kvinnor som driver företag i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer. Beskrivning av insatsområdet Kunskap, förnyelse och innovationsförmåga är utgångspunkten för ökad attraktivitet och konkurrenskraft i regionen. Insatsområdet Innovation och förnyelse har tre fokusområden. Dessa är Entreprenörskap, Utveckling av nya och befintliga företag samt Innovativa miljöer. Inom fokusområdet Entreprenörskap ges begreppet en bred tolkning. Detta innebär att 47

48 aktörer inom både offentlig och privat sektor är målgrupper. Fokusområdet Utveckling av nya och befintliga företag riktar sig till såväl enskilda företag som företag i samverkan med andra företag eller aktörer. Det tredje fokusområdet är Innovativa miljöer och innebär satsningar på befintliga och nya tillväxtområden samt dess aktörssystem. Analysen visar att Skåne-Blekinge har ett högt nyföretagande jämfört med andra län i Sverige, men att nyföretagarfrekvensen varierar kraftigt inom programområdet. Det framgår vidare att endast en tredjedel av de nystartade företagen år 2004 startades av kvinnor. Nyföretagande och de entreprenöriella satsningarna måste öka i regionen, både för att bättre tillvarata utvecklingskraften i regionens starka tillväxtområden och för att ta tillvara på de möjligheter som skapas till följd av den strukturomvandling som kan förväntas ske inom den priskonkurrerande industrin. Fler entreprenöriella individer innebär fler potentiella företagare och företag, vilket i sin tur bidrar till ett mer differentierat och dynamiskt näringsliv. Entreprenörskap är också en förutsättning för innovation och förnyelse i det befintliga näringslivet. En innovativ miljö är inte dynamisk om det inte finns ett starkt entreprenörskap. Entreprenörskap och entreprenörer är därmed även en central drivkraft i framgångsrika kluster och innovationssystem. Ett systemperspektiv, som innebär en övergång från enskilda insatser till samverkanslösningar driver en utveckling som integrerar humankapital, klustertänkande och entreprenörskap. Detta är en grundläggande förutsättning för att långsiktigt stärka regionens konkurrenskraft och därmed skapa bestående tillväxt. I Skåne- Blekinge finns flera starka innovationssystem och kluster med klara och tydliga tillväxtområden. För att utveckla regionens internationella konkurrenskraft gäller det att ytterligare utveckla dessa innovationssystem och kluster och samtidigt satsa på de initiativ som befinner sig i initiala skeden. Inom ramen för insatsområdet kommer erfarenheter och metoder som ligger i linje med de ansatser och möjligheter till olika former av experiment inom t.ex. Regional Innovation System (RIS) och Innovativa åtgärder att prövas. Målsättningen med detta är att testa nya projektformer och tillvägagångssätt samt identifiera sådana utvecklingsinsatser som kan visa sig vara framgångsrika och värda att pröva i större skala. Med syfte att öka genering av insatser som bidrar till ökad konkurrenskraft ska programmet understödja strategiska processutvecklingsaktiviteter. Programmet ska även bidra till metod- och kunskapsutveckling gällande bland annat analys, uppföljning och utvärdering. Som en förstärkning kommer insatser i programmet kopplas till genomförandet av strategiprogram för nyckelbranscher. 48

49 Exempel på aktiviteter Entreprenörskap Mer positiva attityder till och ökande kunskaper om entreprenörskap Skolan har en viktig roll för hur unga människor uppfattar sina framtida möjligheter i samhället och arbetslivet, och därmed även en viktig roll för unga människors attityder till företagande. Det är viktigt att de företrädare för näringslivet som lyfts fram som förebilder är såväl kvinnor som män, inrikes som utrikes födda, gamla som unga samt har varierande utbildnings- och erfarenhetsmässig bakgrund. I utbildning på såväl gymnasial som på eftergymnasial nivå handlar det om att få fler studenter att tänka och agera entreprenöriellt, vilket i sin tur kan leda till att fler företag startas. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska främja och aktivt stödja insatser för Entreprenörskap i utbildningssystemet och aktiviteter för att utveckla och implementera metoder och program för ökat entreprenörskap. Härvid ska programmet även främja nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt. Dessa insatser i utbildningssystemet ska kompletteras med insatser som involverar det övriga samhället. Det är viktigt att allas förmåga till entreprenörskap tas till vara och att kvinnor och män med idéer får kunskap och information om vilka möjligheter det finns att utveckla dessa idéer som företagare. Ett stärkande av samspel mellan utbildningsinstitutioner, näringsliv och samhällets olika aktörer och myndigheter för främjande av näringslivets utvecklingsförutsättningar är av stor vikt. Programmet kommer att stödja initiativ för en ökad samverkan mellan näringsliv och universitet och högskolor i regionen. Stöd till idébärare I Skåne och Blekinge finns det många aktörer som stödjer nyföretagande. För att nå fler potentiella företagare och lyckas med individinriktad rådgivning och information krävs en mångfald i erfarenheter och bakgrund bland rådgivningsaktörer samt en mångfacetterad kunskaps- och metodbank. Insatser inom det regionala strukturfondsprogrammet ska riktas mot att stimulera till att starta nya företag, till att ta över befintlig verksamhet (s.k. generationsväxling) samt till avknoppningar. Av analysen framgår att kvinnor är underrepresenterade bland nyföretagarna. Det krävs därför särskilda insatser för att stimulera kvinnors företagande. Insatser ska stödjas som syftar till att rådgivare inom området får kunskap om genusfrågor för att på så sätt anpassa sin verksamhet till sina kunder och därmed bl.a. bidra till målet om fler kvinnor som företagare. Vidare ska insatser främjas som medverkar till att kvinnor som driver företag i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer. Analysen visar vidare att utrikes födda och andra personer med utländsk bakgrund i genomsnitt startar egna företag oftare än svenskar. Nätverksskapande åtgärder i form av ökat samarbete och erfarenhetsutbyte med andra aktörer, företagarorganisationer samt näringsliv i regionen, ska därför främjas för att ge dem bättre förutsättningar för företagande. 49

50 För att underlätta den ekonomiska exploateringen av nya idéer, i såväl näringsliv som offentlig sektor och på högskola/universitet, ska ges möjlighet till kvalificerad rådgivning och stöd under olika skeden. Rådgivningsfilosofin bör vara av öppen innovations karaktär, dvs. att rådgivaren arbetar efter att varje fas i ett utvecklingsprojekt skall inkludera så många kompetensperspektiv som möjligt för att bidra till fler och mer framgångsrika processer. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att stödja modeller som kan fungera som första stödinstans för idébärare och företag som har en uttalad vilja att utveckla en ny produkt eller tjänst för kommersialisering. En öppen innovationsmodell bygger på samverkan varför samarbete mellan flera innovations-, entreprenörs- och affärsutvecklande organisationer och system kommer att främjas. Det regionala strukturfondsprogrammet ska verka för att stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. Utveckling av nya och befintliga företag Stöd till produkt- och kunskapsutveckling För att företag ska utvecklas och växa behöver de uppdatera och utveckla kunskapsinnehållet i sina verksamheter. En utmaning för regionen är att gå från en industri som till stor del är arbetsintensiv och priskonkurrerande till en mer kunskapskonkurrerande industri. Analysen visar dessutom på behov av att stärka och utveckla regionens näringslivs positioner på nationella och internationella marknader. För att detta ska vara möjligt ökar trycket på ständig förnyelse av produkter, tjänster och processer i näringslivet. Programmet kommer att stödja insatser som bidrar till utveckling av varor, tjänster och processer. Strukturer för kunskaps- och tekniköverföring mellan såväl företag som företag, forskning / akademi och samhälle ska stärkas. Även andra former av stöd som syftar till företags internationalisering och erfarenhetsutbyte samt förmåga att ta till sig kunskap ska främjas. Det är strategiskt viktigt för företagare att hitta rätt marknad för sina produkter och tjänster och därför ska insatser främjas som skapar verktyg och strukturer för det. Skåne och Blekinge har traditionellt haft låg exportandel i relation till näringslivets omsättning, även om denna på senare år visat tecken på att stiga något. Programmet ska främja insatser för utvecklingen av ett näringsliv med ökat nationellt och internationellt affärsutbyte. I en värld av ökande konkurrens måste varje regions näringsliv skärpa den egna konkurrensförmåga och skapa mervärden som köparen uppskattar. Inte minst i branscher som traditionellt haft ett litet designanvändande, kan tillgång till t.ex. designkompetens fungera som katalysator för ökat förädlingsvärde i produktionen av varor och tjänster. Programmet ska främja insatser som uppmuntrar regionens näringsliv och offentliga aktörer att använda design som ett värdehöjande element i verksamheten. Det ökande miljöintresset och en ökande kunskap har lett till att många företag sett en ny potential att växa genom aktivt miljöarbete. Miljö, sett ur ett brett perspektiv, har blivit en strategisk fråga och ett konkurrensmedel i likhet med kvalitet och pris. Programmet kommer att främja arbete med miljörelaterad utveckling i små och medelstora företag. 50

51 Det regionala strukturfondsprogrammet ska verka för att stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. Främja tillgång till kapital Tillgång till kapital är en grundförutsättning för etablering av företag och tillväxt i befintliga företag samt utveckling av idéer som befinner sig i det mycket tidiga skedet. Det kan också finnas skillnader i möjligheterna för män, kvinnor, ungdomar, utrikes födda och andra personer med utländsk bakgrund att få tillgång till kapital. Ett diversifierat näringsliv kräver att det existerande kapitalförsörjningssystemet kompletteras med nya lösningar. Den efterfråga på kapital som inte marknaden kan möta bör tydliggöras och instrument utvecklas för att tillgodose denna efterfrågan. Det är viktigt att öka samverkan mellan aktörer inom området för att underlätta för företag att utnyttja möjligheterna. Programmet ska förstärka insatserna både i form av kapitalutbud och samordning/samverkan. Programmet ska även främja insatser som syftar till att attrahera utländskt riskkapital t.ex. genom internationell marknadsföring. Om det under programperioden visar sig finnas behov av kapital för små och medelstora företag i programområdet, ska programmet ha möjlighet att ensamt eller gemensamt med andra regioner investera i en fond, tex. i form av en JEREMIEfond, för att förse företagen med riskkapital, lånemöjligheter, garantier, räntebidrag m.m. Fondens närmare utformning, förvaltning och inriktning får beslutas av den förvaltande myndigheten, efter samråd med övervakningskommittén. Fonden skall ha möjlighet att låna medel hos Europeiska Investeringsbanken. Utveckling av näringsverksamhet med bas i natur- och kulturmiljöer Skåne-Blekinge präglas av en stor spridning och variation av olika natur- och kulturmiljöer. Baserat på en regions naturmiljöer, kultur och kulturarv finns det en stor potential att utveckla näringsverksamhet för inhemsk produktion, konsumtion och för export. Det regionala strukturfondsprogrammet ska främja insatser som syftar till utvecklingen av nya produkter och tjänster som anknyter till regional och lokal kultur eller natur. Sådana insatser kan ha både positiv och negativ inverkan på möjligheten att uppnå de för regionen uppsatta miljömålen. Det är därför viktigt att beakta målkonflikten mellan den ekonomiska och miljömässiga dimensionen vid insatser på området. Programmet kommer att främja insatser och teknikutveckling för bevarande av havsmiljön samt utveckling av regionalt sjösäkerhetssamarbete. Vidare ska programmet främja utveckling av ny teknik inom området förnybar energi. För att stärka en strategisk inriktning på regionalt utvecklingsarbete inom olika delområden genomförs insatser inom ramen för regionala strategier. Programmet ska i detta avseende medverka till en gemensam kraftsamling för att stärka turistnäringen, bl.a. genom att utveckla natur- och kulturturismen samt utveckla evenemang/eventsektorn. Turismen har under lång tid utvecklats mot att bli alltmer internationell. En framgångsrik turistnäring genererar inte bara arbetstillfällen inom turistföretagen, utan 51

52 leder även till viktig näringslivsutveckling, service och sysselsättning inom andra områden. Förändringar av mönster i det turistiska beteendet under senare år pekar på efterfrågan i en allt högre grad av upplevelser av olika slag mer sammansatta upplevelser. En viktig framgångsfaktor inför framtiden är förmågan att snabbt kunna ställa om den egna verksamheten och kunna erbjuda nya kombinationer av upplevelser. Detta förutsätter ett brett förhållningssätt där man på olika sätt tänker in kulturella och miljömässiga infallsvinklar. Näringslivsinriktade projekt som syftar till att främja turismen och turistnäringen samt en utveckling av natur- och kulturturism är stödberättigat i landsbygdsområden, i den mån projektet inte kan finansieras enligt Landsbygdsprogrammets regelverk. Det regionala strukturfondsprogrammet ska verka för att stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. Innovativa miljöer Tillväxtområden Analysen visar att regionen har ett antal tillväxtområden inom bland annat life science, IT/Telecom, livsmedel, fordonstillverkning, miljöteknik, hållbar stadsutveckling och logistik. Ytterligare exempel på potentiella tillväxtområden som finns i regionen är nanotech, rörlig bild och livsmedel mot kostrelaterad ohälsa. Programmet kommer att stärka och utveckla de tillväxtområden som i nuläget är identifierade men en utvecklingsberedskap för nya tillväxtområden ska finnas. Det handlar om att vara lyhörd för nya kombinationsmöjligheter mellan regioner, branscher och aktörer. Innovationer och nya värden uppstår sällan som isolerade händelser utan sker i gränssnitt mellan flera aktörer och kompetensområden. Programmet ska dels främja ett starkt entreprenörskap och innovationer, dels utvecklingen av nya och befintliga strukturer kring samarbete mellan företag och mellan näringsliv, forskning och offentlig sektor. Utländska företagsetableringar i regionen ökar. För att understödja en fortsatt sådan utveckling samt verka för att befintliga företag med internationellt ägande stannar kvar i regionen kommer s.k.inward investment-insatser att främjas. Med syfte att verka för att komplettera Skåne-Blekinges innovationssystem och styrkepositioner kommer programmet att bidra till att marknadsföra regionen internationellt, skapa täta relationer med befintliga utlandsägda företag och företag med internationell inriktning i regionen samt erbjuda rådgivning och information till företag som vill etablera sig i regionen. Tillväxtområden som karakteriseras av små företag kan vara i behov av andra åtgärder än tillväxtområden där stora företag dominerar, forskningsintensiv verksamhet kan kräva andra åtgärder än arbetsintensiv osv. Inom programmet ska speciell hänsyn tas till dessa skilda förutsättningar vid genomförande av aktiviteter. Det regionala strukturfondsprogrammet ska verka för att stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. 52

53 Vidareutveckling av kluster och innovationssystem Inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet ska de regionalt existerande och potentiella klustren vidareutvecklas. För att förstå dynamiken i klustren är det också av stor betydelse att belysa entreprenörskapets former och villkor. I ett dynamiskt kluster förekommer alltid entreprenörer. Det är viktigt för utvecklingen av kluster och innovationssystem att det finns både etablerade företag i världsklass och mindre nystartade företag. Programmet ska stödja insatser som stöttar klusterprocesserna och dess aktörer. Innovativa miljöer är en grundförutsättning för att innovationer, innovationssystem och kluster ska komma till stånd, utvecklas och spridas. Genom att komplettera innovativa miljöer med processer och verktyg för affärsutveckling, kapital och kompetensförsörjning kan utveckling av nya och befintliga nätverk, kluster och innovationssystem ske och därmed ska sådana insatser främjas inom ramen för programmet. Programmet ska vidare främja strukturer för att identifiera potentialen i en idé, för att kommersialisera forskningsresultat samt för att stärka samarbetet mellan privat och offentlig sektor, universitet/högskolor och teknikcentra. Inom ramen för programmet ska ett mera fast samarbete kring utvecklingsresurserna utvecklas för att på lång sikt åstadkomma regionala innovationssystem som skapar en hållbar och långsiktig tillväxtorienterad näringslivsutveckling. Programmet ska stödja s.k. plattformar och samverkansforum för utveckling av innovationssystem. Region Skåne och Region Blekinge har tillsammans med regionens universitet, högskolor, teknikparker, Innovationsbron Syd AB och näringsliv ett långt framskridet utvecklingsarbete kring bättre fungerande innovationssystem. Inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet är det angeläget att vidareutveckla och sprida detta samarbete. Det är även viktigt att samarbeta över läns- och nationsgränser eftersom tillgång till en större kritisk massa av aktörer och kompetens ytterligare ökar innovationsförmågan. Inom ramen för insatsområdet ska bildande och stärkande av strategiska partnerskap, mötesplatser, nätverk, kluster och innovationssystem som bidrar till höjning av innovationsförmågan, samt ett gemensamt agerande mellan aktörer, främjas. Kluster och innovationssystems förmåga att samspela med omvärlden ska utvecklas inom ramen för programmet. Genom programmet kan regionens deltagande i nationella och internationella branschprogram förstärkas och förnyelsearbetet ges ökad kraft. Med bas i den forskning som drivs vid universiteten, och de satsningar på miljöinnovationsområdet som Region Skåne gör i samverkan med andra aktörer finns en stor potential för nya företag inom t.ex. energieffektiva produkter och tjänster, förnybara bränslen och grön kemi. Området kopplar till såväl befintliga styrkeområden i regionen, som till olika EU-program (ETAP, CIP, FP7) och har en intressant utvecklingspotential. Det regionala strukturfondsprogrammet ska verka för att stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. 53

54 Fysiska innovationsmiljöer Inom det FoU-intensiva näringslivet finns en betydande potential för avknoppning av nya företag. Det finns också möjligheter att bilda ännu fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Fler innovationer och uppfinningar med utvecklingspotential ska ges förutsättningar att bli kommersiellt gångbara. Det regionala strukturfondsprogrammet ska dessutom stödja de små och medelstora företagens möjlighet att använda forskning i sin produktutveckling. Nära kopplat till utvecklingen av nya företag med rötter i universitets- och högskolevärlden är utvecklingen av fysiska innovationsmiljöer. De nya, snabbväxande högteknologiska företagen är viktiga för den industriella förnyelsen och tillväxten som måste till för att regionen ska stärka sin konkurrenskraft. Programmet ska stärka och utveckla inkubatorer och fysiska innovationsmiljöer. Samtidigt skall beaktas att en fysisk innovationsmiljö kan vara en faktor, men absolut ingen garanti, för att nya företag ska uppstå. Programmet ska därför främja att innovationsmiljöerna förstärks med exempelvis affärsrådgivning och affärsutveckling för att öka tillväxten av nya företag. Det regionala strukturfondsprogrammet ska verka för att stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande. Regional innovationsstrategi I Gemenskapens strategiska riktlinjer understryks vikten av regionala innovationsstrategier. Dessa kan lägga en grund för samsyn och ett gemensamt agerande i ett fortsatt arbete med att främja teknik- och kunskapsutveckling, innovation och entreprenörskap. I regionen finns i dag processer igång inom detta område, bl.a. i TBlekinge genom InnovationsModell (BiM) Toch i Skåne genom Innovationsforum. Programmet kommer att understödja fortsatt strategiskt arbete i detta avseende för insatser i regionen. Samspel och erfarenhetsutbyte kommer att sökas med andra regioner såväl i Sverige som inom EU som helhet. 4.2 Tillgänglighet Övergripande mål för insatsområdet Att förbättra regionens inomregionala, nationella och internationella tillgänglighet i syfte att stärka regionens konkurrenskraft och hållbara utveckling Insatsområdets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) 200 Antal nystartade företag 50 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 5 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 40 Deltagande företag i satsningar inom programmet 200 Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 50 54

55 U Miljö Horisontella prioriteringar Tillgängligheten i regionen är en central faktor för alla delar av en hållbar utveckling, ekonomisk, social och miljömässig. Åtgärderna inom insatsområdet syftar till att stödja inriktningen som gjorts i Skåne och Blekinges regionala utvecklings- och tillväxtprogram. De ska vidare bidra till ett effektivt utnyttjande av trafikinfrastrukturen. En kraftigt förbättrad kollektivtrafiktillgänglighet är viktig såväl för minskade utsläpp från trafiken som för utveckling av en energieffektiv och miljömässigt hållbar bebyggelsestruktur. Målet för insatsområdet är att satsningar på tillgänglighet ska komma alla till godo, oavsett kön, inkomst, etnisk bakgrund m.m.. Det regionala strukturfondsprogrammet ska också medverka till att belysa olika gruppers behov. Insatser i programmet ska stimulera till en minskad belastning på miljön, t.ex. genom alternativa transportsätt till personbilen, effektivare användning av bilen och bättre samordning mellan olika transportslag. Insatsområdets horisontella prioriteringar är: Åtgärder inom området ska medverka till minskade emissioner från trafiken och till utveckling av ett energieffektivt och hållbart transportsystem och bebyggelsestruktur, utveckling av nya produkter, tjänster och systemlösningar med förbättrade miljöegenskaper, samt minimera negativ påverkan på mark och naturresurser. UJämställdhet Åtgärder inom området ska medverka till att tillgängligheten till arbete och utbildning blir lika god för kvinnor som för män oavsett etnisk bakgrund. UIntegration och mångfald Åtgärder inom området ska medverka till att tillgängligheten till arbete och utbildning förbättras för boende i områden med hög andel invånare med utländsk bakgrund. Beskrivning av insatsområdet En avgörande faktor för regional konkurrenskraft är en väl utvecklad infrastruktur avseende transport- och kommunikationssystem samt IT/informationssamhälle. Transportsystemet har en strukturbildande roll för bostadsbebyggelse och arbetsplatslokalisering, men också för tillgänglighet till utbildning och till fritidsaktiviteter. Insatsområdet Tillgänglighet har två fokusområden. Dessa är En sammanhållen region samt Ett utvecklat informationssamhälle. Inom fokusområdet En sammanhållen region ges begreppet en bred tolkning vilket möjliggör insatser för förbättrad tillgänglighet till, från och inom Skåne-Blekinge med utgångspunkt från olika gruppers behov och förutsättningar. Fokusområdet Ett utvecklat informationssamhälle kommer att stödja insatser för att stimulera användning samt tillgängliggörande och därmed öka nyttan av IT för såväl människor som företag. Mönstren för resor till arbete, service och utbildning har förändrats kraftigt. Denna utveckling är generell men har varit särskilt kraftig i Skåne-Blekinge. Förändring- 55

56 arna har många orsaker och är starkt länkade till den näringsgeografiska utvecklingen. Regionen bedöms ha stor potential för fortsatt regionförstoring genom integrering av arbetsmarknader och utbildningar inom större områden, och ökat utnyttjande av det samlade utbudet av service, utbildning, kultur och rekreation. Detta gäller även inom de delar av regionen som redan tillhör s.k. gemensamma lokala arbetsmarknader. Detta gäller både inom Skåne respektive Blekinge samt när det gäller att knyta samman de båda länen med varandra. Det är viktigt att vidareutveckla tillgängligheten inom de redan idag befintliga arbetsmarknadsregionerna. En förutsättning för detta är att transportsystemet utvecklas. Det ska erbjuda bättre resmöjligheter, dels ta hand om en förändrad efterfrågan, dels stimulera till ett ökat utbyte mellan människor och verksamheter, för vilka restider och kostnader för närvarande ställer hinder i vägen. Detta bör dock ske på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar ekonomisk tillväxt. Analysen visar att regionen är en transitregion med mycket genomfartstrafik, vilket ställer krav på att transportsystemen och infrastrukturen fungerar väl. Hamnarna i regionen är av stor nationell betydelse. Den ökande färjetrafiken för såväl gods som passagerare för med sig en växande tung genomfartstrafik. Regionen är rikets portar till kontinenten och regionens hamnar står för ca 22 procent av den samlade godsmängden som lastas och lossas i svenska hamnar. En förutsättning för att regionen ska kunna fortsätta att skapa tillväxt är att regionen har ett starkt godstransportsystem avseende både infrastruktur, transportnoder, logistikkompetens samt forsknings- och utvecklingsinsatser. Ökad pendling och ett vidgat utnyttjande av gemensamma tillgångar i ett större område leder till ökat resande. En viktig fråga är därför att erbjuda lösningar och påverka beteenden så att de negativa effekterna av transporter begränsas - från miljösynpunkt, från säkerhets- och trygghetssynpunkt m.m. Alla grupper ska också kunna ta del av de möjligheter som en ökad regional tillgänglighet erbjuder. Det finns i genomsnitt mycket klara samband mellan funktionella regioners storlek och deras produktivitet. Kunskapen om vad det är som skapar detta sambanden mellan transportsystemets egenskaper och utvecklingen av sysselsättning och konkurrenskraft behöver emellertid förbättras. Det är en uppgift för forskningsinstitutioner och nationella organ. Den regionala nivån har också en viktig roll avseende samband och koppling till det regionala utvecklingsarbetet och tillämpningen i infrastrukturplaneringen. Kommunerna måste, genom sin stora roll för den mera detaljerade lokaliseringen av boende, arbetsplatser och service, aktivt delta i arbetet med att skapa väl fungerande och hållbara funktionella regioner. Denna roll ökar i samma mån som ökande delar av denna trafik ska utföras genom kollektiva transportmedel. Inom IT-infrastrukturområdet sker en snabb omvandling. Aktiva insatser genomförs för att medverka till att alla får tillgång till bredband. Detta har skett med goda resultat men behöver fullföljas med insatser även i de glest befolkade områdena. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att stödja utvecklingsinsatser av de möjligheter den nya tekniken erbjuder i detta avseende. 56

57 Ökad tillgänglighet genom regionförstoring, tillgänglighet samt en god ITinfrastruktur är frågor som getts stor vikt i utvecklingsprogrammen, infrastrukturplanerna, tillväxtprogrammen och strategierna för kollektivtrafikens utveckling. I flera kommuner i regionen har uppbyggnaden av skilda typer av miljöer för lärande påbörjats genom bred samverkan med nationella, regionala och lokala utbildningsorgan. För att få ökat genomslag för satsningarna och för att nå flera målgrupper, och därigenom stärka förutsättningarna för ett livslångt lärande, är en ökad samverkan kring utbildnings- och kursutbud samt information och marknadsföring av avgörande betydelse och därför krävs goda kommunikationer. Arenor för vuxnas lärande är särskilt angeläget att utveckla då aktörer inom bl.a. yrkesutbildningen är många och en samverkan krävs kring arbetslivets utbildningsbehov i förhållande till aktörernas olika inriktningar. Ökat engagemang från universitet och högskolor, utveckling av strukturer och förbättrade förutsättningar för exempelvis webb-baserade utbildningar (e-learning/nätbaserat lärande) är särskilt viktiga i detta sammanhang. Informationsteknik är och kommer alltmer att bli en viktig utvecklingspotential för många branscher. Tekniken kan, om den används på rätt sätt, bli en drivkraft för regionens företag, skapa nya företag och öppna för nya marknader. Programmet kommer, i samspel med landsbygdsprogrammet, att särskilt att beakta de företagsoch befolkningsglesa områdenas behov för att bli delaktiga av denna drivkraft. Att god tillgång på data/telekommunikation är en viktig förutsättning för samhällsutvecklingen framstår allt tydligare. Inom EU pågår en aktiv kampanj för att påskynda satsningar i medlemsländerna för att förhindra att EU kommer efter omvärlden i ekonomisk tillväxt. I Skåne startades år 2000 projektet Bredband för alla i Skåne (BAS-projektet) genom samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. BAS-projektet anslöt sig till IT-kommissionens vision; att alla invånare i Sverige har tillgång till bredband senast BAS-projektet har blivit en stor framgång för Skåne som helhet. Praktiskt innebär det att en ny, öppen, digital infrastruktur har etablerats under tre år. Det finns nu infrastruktur fram till orter där kommunikationsproblemen tidigare utgjort ett stort hinder. Utvecklingen inom området IT, telekommunikation och smarta transportlösningar är mycket dynamisk och har stor potential. Mycket pekar på att omvälvande förändringar kan medföra helt nya möjligheter för trafikanter, trafikhuvudmän och trafikoperatörer att utnyttja och förmedla information. Utbyggnaden av bredband i Skåne har genom projektet Bredband för alla i Skåne medfört att det idag finns framdragen uppkoppling till alla orter i Skåne med fler än 200 invånare. Bredbandsutbyggnaden i Blekinge pågår och flertalet hushåll och företag har eller kommer inom kort att få tillgång till bredband. Dessutom planeras investeringar i ett regionalt nät som binder ihop de fem kommunerna. 57

58 Exempel på aktiviteter En sammanhållen region För att utveckla transportsystemet så att det stödjer regionförstoringen krävs insatser av många aktörer, var och en med sina ansvarsområden och kompetenser. Bra samverkan så att olika insatser hänger samman och drar åt samma håll är en förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete och hushållning med resurser. Insatserna inom programmet ska bidra till att förbättra tillgängligheten, men också medföra att förändringarna kan ske på ett långsiktigt hållbart sätt och så att de skilda förutsättningar som finns hos olika grupper beaktas och tas tillvara. Tillgänglighet inom och mellan regiondelar För att förbättra den regionala tillgängligheten kommer programmet att stödja insatser som kortar restider, möjliga dygnsprogram, sänkta kostnadsnivåer m.m. så att de geografiska områdena för pendling, utbildning service m.m. kan vidgas. Insatser inom programmet kommer att inriktas på förbättringar inom de redan etablerade arbetsmarknadsregionerna med resenären och dennes förutsättningar i centrum där hela-resan-perspektivet och samspelet mellan de olika trafikslagen är viktiga utgångspunkter. Insatser inom programmet kommer att stödja planering, projektering och mindre investeringar i infrastrukturen för att främja förbättrad tillgänglighet till och från regionen. Modeller och metoder för ökat samspel mellan näringslivsinsatser, utbildningssatsningar, bebyggelseplanering, infrastruktur och kollektivtrafikutbud samt samspelet mellan trafikering och transportinfrastruktur, kommer att främjas genom programmet. Kopplingen mellan regionala eller kommunala strategier för miljömål, trafik, energi m.m. genom dels fysiskt planering/markanvändning, dels styrning av miljö är viktigt. Ambitionen är att genom programmet tydliggöra och effektivisera denna koppling. Miljöanpassad och energieffektiv regionförstoring Transporterna är en av de största källorna till miljöpåverkan genom, buller, barriärer och utsläpp av föroreningar och klimatgaser. Programmet kommer att verka för ökat utbud av miljövänliga och energieffektiva resealternativ, experimentella insatser och vidareutveckling av transportmedel, nya bränslen, förbättrad samordning och logistik för hållbar energiförsörjning samt kommunala strategier etc. Vidare ska programmet möjliggöra informationsinsatser och metodutveckling för att ge förutsättningar för miljövänliga lösningar och påverka transporterna innan de genomförs. Exempel på detta är strategier för att minska användandet av bil och förbättra förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Framtida infrastruktursatsningar kan innebära ytterligare fragmentering av landskapet och kan även öka antalet bullerutsatta i befolkningen, vilket är viktigt att ta med i beräkningen vid insatser på området. Insatser för att uppnå en regionförstoring för med sig både positiva och negativa konsekvenser för möjligheten att nå de regionala och nationella miljömålen. Det finns en tydlig målkonflikt som man måste vara medveten om vid initiering av insatser på området. Programmet kommer att stödja insatser för att minska de negativa effekterna som regionförstoring för med sig samt främja en hållbar utveckling. 58

59 Regionförstoring för alla Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att stödja analyser och kartläggningar, men också initiering och genomförande av konkreta insatser med utgångspunkt från olika gruppers möjligheter, behov och förutsättningar. Denna typ av insatser är viktigt ur såväl ett rättvise- som ett tillväxtperspektiv. Programmet kommer att främja utveckling av organisatoriska och tekniska möjligheter att tillgodose resmöjligheterna för funktionshindrade. Underlag och analysverktyg Programmet kommer att bidra till ökade kunskaper om samband, statistiska underlag, analyser och planeringsverktyg. Insatserna ska möjliggöra utveckling av metoder för och genomförande av tillänglighetsbeskrivningar, resvanor för olika grupper, analyser kring risk och robusthet i transport och energisystem, trafikmodellutveckling, metoder för uppföljning av effekter av åtgärder i transport-systemet, stråkstudier samt samband mellan transportsystem och tillväxtförutsättningar i olika typer av företag. Godstransportsystem På regional nivå är det viktigt att ny teknik och kunskap integreras i transportlösningarna och att innovativa miljöer skapas för att möjliggöra detta. Det regionala strukturfondsprogrammet ska bidra till utveckling av ett effektivt, miljövänligt och konkurrenskraftigt godstransportsystem genom insatser för att bygga upp en innovativ miljö kring transporter och logistik. Infrastruktur för lärande Utvecklingen av olika arenor för lärande kommer att främjas inom ramen för programmet. Ökad samverkan mellan olika aktörer inom utbildningsväsendet och näringslivet är av stor betydelse. Utbildningarna på universitet och högskolor behöver i ökad utsträckning anpassas till arbetslivets behov samtidigt som den högre utbildningen ska ge allmän bildning. Yrkesutbildningen i regionen behöver stärkas genom utveckling av regionala yrkesutbildningscentra inom skilda branscher. Såväl regionalt som lokalt bedrivs ett arbete som syftar till att höja utbildningsnivån för att därigenom tillförsäkra privata företag och offentlig sektor en god tillgång på kompetent arbetskraft. Insatser krävs för att bryta det könsuppdelade utbildningssystemet som bildar underlag för den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt utveckling av miljöer för lärande, t.ex. lärcentrum och kompetenscentrum, för lärande är väsentligt för möjligheterna att stödja det livslånga lärandet i Skåne- Blekinge med dess spridda befolkningsstruktur. Nya former för lärandet behöver utvecklas där ny informations- och kommunikationsteknik på ett flexibelt sätt kommer till användning och anpassas till arbetslivets behov. En bättre koppling mellan utbildning och verksamhetsutveckling krävs. Programmet ska bidra till en utveckling av regionens infrastruktur för lärande. Ett utvecklat informationssamhälle IT-användningen i små och medelstora företag I regionen finns idag en stor mängd lokalt placerade företag som ligger i små tätorter eller på landsbygd vars möjlighet att överleva i en konkurrensutsatt värld är avhängigt av att man kan utnyttja den nya tekniken. I alla led - från marknadsföring till slutleverans - kan konkurrenssituationen för företagen förbättras. Det lokala 59

60 läget kan till och med förvandlas till en fördel. Genom strategisk användning av modern informationsteknik skapas förutsättningar för verksamhetsutveckling och stärkt konkurrenskraft, den strategiska användningen av IT är därmed en viktig företagsutvecklande insats. Insatser inom detta område omfattar bland annat kompetensutvecklingsinsatser och insatser för att underlätta och ge företagen incitament till att samverka med IT som stöd, exempelvis genom gemensam marknadsföring, produktutveckling, utbildning och försäljning. Genom utvecklingssamarbete mellan offentliga organ regioner, landsting, kommuner, myndigheter och ITföretag kan samhällsservice förbättras samtidigt som regionens tillväxt inom ITområdet stärks. Öka tillgängligheten, och nyttan av IT för människor och företag Industri- och tjänsteföretagens ökande internationalisering, kommunernas medborgarkommunikation, sjukvårdens behov av telemedicin samt ökande behov av distansutbildning är fyra exempel på verksamheter som för sin utveckling är beroende av att kunna nyttja en kraftfull IT-infrastruktur till rimliga kostnader. Programmet stödjer utveckling av IT-applikationer som kan bidra till effektivare samhällstjänster, bättre service, effektivare kompetensutveckling och lägre kostnader för invånare, kommuner, sjukvården och andra offentliga förvaltningar. För att möjliggöra effektiva och långsiktiga åtgärder stödjer programmet framtagandet av en ITstrategi. Utveckling av intelligenta transportlösningar Inom området finns en stark kunskapsbas i regionen både på forskningssidan och hos trafikhuvudmän som bör föras vidare och realiseras i tillämpning. Genom att använda ny teknik ska utvecklingen av nya tjänster och produkter stimuleras inom transportområdet och ett utökat samarbete med partners i andra EU-länder ska eftersträvas. Programmet ska stödja insatser för t.ex. utveckling av godstransportsystem, mobila tjänster, ombordlösningar på tåg och bussar, vidareutveckling av internetlösning och resursoptimering på utbudssidan. Bredbandsutbyggnad i gles- och landsbygd Utbyggnaden av bredband har kommit en bit på vägen men för att uppnå målet krävs ytterligare investeringar. Investeringar som till största delen ligger inom ramen för Landsbygdsprogrammet och där avgränsning får göras under genomförandet. Strategiska insatser för att sammanlänka de båda regionala näten och nationella initiativ för att stödja utbyggnaden av IT-infrastrukturen kommer att ligga inom ramen för programmet. 60

61 4.3 Särskilda storstadsinsatser Övergripande mål för insatsområdet En stärkt hållbar utveckling i storstaden som befrämjar hela regionens tillväxt. Insatsområdets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) 200 Antal nystartade företag 50 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 20 Deltagande företag i satsningar inom programmet 100 Deltagande aktörer i satsningar inom programmet 100 Beskrivning av insatsområdet Skåne, och på sikt även Blekinge, är idag en alltmer integrerad del av en större urban gränsregion Öresundsregionen. Öresundsregionen är en av få gränsregioner världen över som har urban karaktär. I denna urbana gränsregion möts, konfronteras, samspelar två nationalstater och dess administrativa kulturer, två storstadsregioner och dess innovationsmiljöer, företag, institutioner och människor möts och successivt utvecklas ett allt större utbyte och gemenskap. I förhållande till övriga svenska storstadsregioner ger närheten och sammankopplingen med en annan nordeuropeisk storstadsmiljö med drygt 2 miljoner invånare på Själland och dess tillväxtpotential Skåne-Blekinge unika utvecklingsförutsättningar. I storstaden Malmö och storstadsområdet som helhet finns framtida utmaningar som ställer krav på en omfattande samverkan mellan alla delar av samhället. För att storstadsregionens roll som tillväxtmotor skall kunna utnyttjas fullt ut krävs att dess samlade resurser blir tillgängliga för hela regionen. Insatsområdet Särskilda storstadssatsningar utgår från de särskilda förutsättningar i form av täthet, mångfald och kreativ miljö som finns i Malmö men även specifika möjligheter och problem i storstadsområdet som helhet. De erfarenheter och resultat som finns från de lokala utvecklingsavtalen inom Storstadssatsningen kommer att ligga till grund för erfarenhetsutbyte, insatser och samverkan mellan Malmö och andra kommuner inom ramen för insatsområdet. Insatsområdet Särskilda storstadsinsatser har tre fokusområden. Dessa är Storstadens roll som tillväxtpol, Lokala områdesinsatser samt Samverkan med andra storstadsregioner. Malmö genomgår för närvarande stora förändringar och förstärker alltmer sin roll som ekonomiskt centrum för södra Sverige samtidigt som staden också successivt växer in i Köpenhamns influensområde som motor i Öresundsregionen. Som storstad lockar Malmö till sig människor från hela världen och möjligheterna att skapa kreativa miljöer för forskning och utveckling av nya innovationssystem är stora. Storstäderna och storstadsregionerna spelar en viktig roll för tillväxten såväl i de omgivande regionerna som för hela landet. Städer, tätorter samt gles- och landsbygd ska ses som sammanlänkade områden. Om goda förutsättningar skapas för 61

62 hållbar tillväxt i storstäderna och storstadsregionerna främjas alla delar av landet och vice versa. Den nationella strategin pekar på vikten av att skapa goda och hållbara tillväxtförutsättningar för storstäderna och storstadsregionerna. Enligt EU:s strategiska riktlinjer för sammanhållningspolitiken bör fokus i stadsområdena ligga på att förbättra konkurrenskraften (genom sammanslutning i grupper och nätverkssamarbete) samt att åstadkomma en utveckling där jämvikt råder mellan de ekonomiskt starkaste städerna och den urbana strukturen i övrigt. Vidare bör insatser göras som tar hänsyn till stadsområdenas specifika problem, såsom social uteslutning, hög och växande kriminalitet, upplevd otrygghet och en allmänt försämrad livskvalitet i missgynnade stadsområden. Det finns en stor potential i Malmös demografiska utveckling med en ökande andel befolkning i de yrkesverksamma åldrarna. Det finns också outnyttjade resurser genom att många människor står utanför arbetsmarknaden trots att de ofta har både en hög utbildning, internationella kontaktnät och tidigare yrkeserfarenhet. Skillnader i levnadsbetingelser är stora och välfärden är mycket ojämnt fördelad mellan olika bostadsområden. En kraftsamling krävs för att utnyttja de tillgångar som finns både vad avser den infrastruktur som storstaden erbjuder och de resurser och kunskaper som finns i form av människor med olika social och etnisk bakgrund. Utan ett fortsatt målinriktat arbete löper Malmö en stor risk att tillväxtmöjligheterna äventyras och att klyftor, utanförskap och segregation permanentas. För att åtgärda problemen och samtidigt värna om en fortsatt ekonomisk tillväxt har Malmö kommunfullmäktige 2004 antagit en handlingsplan Välfärd för alla det dubbla åtagandet. Planen är en bred satsning på att mobilisera alla krafter i samhället från kommunen själv till näringsliv, regionala och lokala statliga myndigheter, fackliga organisationer, föreningsliv, frivilligorganisationer, religiösa samfund med flera. Lärdomar från de lokala utvecklingsavtalen (Storstadssatsningen) och de svenska URBAN-programmen visar på behov av att kombinera åtgärder som samtidigt fokuserar på både sociala frågor och tillväxtfrågor. Tidigare programperioder har i svenska sammanhang i huvudsak fokuserat på sociala frågor. Den diskussion som i dag förs på såväl europeisk som svensk nivå avseende bland annat strukturfonderna, betonar allt tydligare tillväxtfrågorna. Innovationer, förnyelse och sysselsättning uppstår i ett lokalt samspel mellan aktörer. De kreativa och innovativa miljöerna i Malmö och storstadsregionen som helhet är en grundförutsättning för att idéer ska kunna realiseras, utvecklas, kommersialiseras och generera sysselsättning. Den regionala konkurrenskraften är därför beroende av i vilken grad detta samspel fungerar. Den är också i hög grad beroende av näringslivets och företagens medverkan. Malmö är ledande i Sverige när det gäller miljöaspekterna inom hållbar stadsutveckling, något som uppmärksammas internationellt. Mot bakgrund av att städernas miljöfrågor pekats ut som avgörande för en hållbar utveckling är området intressant för regionens attraktivitet och profil i ett större sammanhang, liksom som bas för tillväxt och export inom miljöområdet. Insatsområdet särskilda storstadsinsatser riktar sig mot kommuner med storstadsrelaterade utvecklingsförutsättningar samt problemställningar inom Malmö FA- 62

63 TP PT FPT 17 region.tpf Inom insatsområdet stöds insatser i dessa kommuner med beaktande av den inriktning som beskrivs i Gemenskapens strategiska riktlinjer samt den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Erfarenheter och beprövade exempel på modeller och metoder inom ramen för urbana utvecklingsinsatser bör transfereras till kommuner utanför Malmö FA-region genom stöd av insatser i programmet. Exempel på sådana insatser är de erfarenheter som utvecklats inom ramen för URBAN- programmet i Malmö samt Storstadssatsningen. Utgångspunkten för insatsområdet är att fokuserade, långsiktiga insatser i lokala storstadsmiljöer kan liksom förstärkning av redan internationellt konkurrenskraftiga miljöer kan bidra till en uppgradering av den totala konkurrenskraften. Förnyelse och förändring i storstadsspecifika miljöer för ökad regional, nationell och internationell konkurrenskraft och sysselsättning är en utgångspunkt för att kunna konkurrera i en globaliserad ekonomi. Konkurrensen med övriga världen berör inte bara näringslivet, utan i lika stor utsträckning förmågan att attrahera personer med hög utbildning. För att storstäderna skall kunna vara världsledande inom kunskapsintensiva framtidsbranscher krävs fortsatta satsningar på ett utvecklat samarbete mellan regionens högskolor och näringslivet. Malmö Högskolas omvandling till universitet är en viktig faktor för att öka det regionala innovationssystemets internationella konkurrenskraft. Horisontella prioriteringar UMiljö Insatser i programmet ska främja hållbar stadsutveckling som profil- och attraktivitetsfaktor, samt som bas för ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom miljöområdet.. UIntegration och mångfald För att stärka den internationella konkurrenskraften ska de språkliga och kulturella kompetens som finns hos kvinnor och män med utländsk bakgrund tas tillvara. Specifika insatser kommer att genomföras för att skapa förutsättningar för ökad tillväxt och ekonomisk utveckling i hela regionen. Insatser kan röra boende och bostadsförsörjning, service, nya arbetsplatser, goda näringslivsvillkor samt ökad trygghet och trivsel. UJämställdhet Regionens arbetsmarknad är delad så att kvinnor och män i hög utsträckning finns inom olika branscher. Inom insatsområdet ska aktiviteter genomföras som främjar ökat företagare bland kvinnor med utgångspunkt i en storstadsregional dimension. 17 Malmö FA-region, enligt Nuteks avgränsning i Årsbok 2006, omfattar kommuner belägna i regiondelarna nordvästra Skåne, sydvästra Skåne respektive Ystad/Österlen regionen. 63

64 Exempel på aktiviteter Storstadens roll som tillväxtpol Inom insatsområdet kommer initiativ att främjas som skapar förutsättningar för framgångsrik forskning och förbättrade möjligheter att omsätta innovationer i nya produkter och företag i storstadsmiljö. Insatser för att främja start och utveckling av nya företag i kreativa forsknings- och utbildningsmiljöer kommer att stödjas. Exempel på sådana insatser är t.ex. att etablera och fortsatt vidareutveckla lokala inkubatormiljöer som verkar i gränszoner mellan entreprenöriella främjande verksamheter, nyföretagare och forskning. Erfarenheter och modeller från framgångsrika inkubatorverksamhet i storstadsmiljöer kommer att prövas och länkas till andra geografiska miljöer i Skåne-Blekinge. Särskilda incitament för att stimulera företag/näringsliv till ett mer aktivt deltagande och nyttjande av lokala innovationssystem kommer att stödjas. De identifierade styrkeområdena för miljödriven tillväxt i Skåne, och de stora satsningar som gjorts inom hållbar stadsutveckling, är en viktig bas för ökad attraktivitet, ökad konkurrenskraft för näringslivet, och ökad aktivitet inom innovationer och entreprenörsfrågor. Den samverkan mellan aktörer från forskning, offentlig sektor och näringsliv ska främjas inom programmet genom utvecklingsinsatser för hållbar stadsutveckling som ett internationellt konkurrenskraftigt område för regionen. Offentlig sektor spelar stor roll för det privata näringslivet. Samarbete mellan det offentliga och det privata i avsikt att skapa produktutveckling och tillväxt i den privata sektorn och därmed bättre produkter och service i den offentliga sektorn kommer att stödjas inom programmet. Utveckling av ett Offentligt/Privat-Partnerskap mellan stad, forskningsinstitutioner, privata verksamheter och ideell sektor/social ekonomi kan främja innovativa lösningar för de uppgifter offentlig sektor har i storstadsregionen för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Många av de personer som invandrat och står utanför arbetsmarknaden har ofta både en hög utbildning, internationella kontaktnät och tidigare yrkeserfarenhet. Även för de som har ett jobb gäller ofta att deras kunskaper skulle kunna utnyttjas bättre. Insatsområdet kommer att främja satsningar på att skapa nya miljöer, mötesplatser och kontaktvägar att i form av t.ex. kreativa utvecklingscentra som stimulerar möten mellan gammal och ny kunskap, entreprenörskap och mentorskap. Sådana centra skall också fungera för stöd och utveckling av nya entreprenörer. Länkat till sådana utvecklingscentra kommer programmet även att främja utveckling av Innovationscenter som komplement till lärandet i skolan och arbetslivet och med syfte att främja en allsidig teknisk kunskap samt lust och förmåga till entreprenörskap. Lokala områdesinsatser Integration är en ömsesidig process som förutsätter delaktighet och samverkan från olika delar av samhället. Samtidigt kan konstateras att det finns behov av ett områdesbaserat arbete för att förbättra social stabilitet och motverka utanförskap i områden med hög arbetslöshet och låg attraktivitet. Insatser kommer att riktas till de bostadsområden som omfattas av de nya utvecklingsavtalen. Insatserna skall bidra till att de boendes ställning i samhället stärks. Dessa bör utgå från framtagna strate- 64

65 giska områdesplaner och ha som syfte att angripa utanförskap och bidra till trygga, hälsosamma och attraktiva områden För människor med långvarig arbetslöshet kommer insatser att främjas som prövar nya vägar, t.ex. genom nya företagsformer och den sociala ekonomin. En viktig målgrupp för olika åtgärder är ungdomar med ofullständig skolgång och arbetslösa personer, såväl inrikes födda som utrikes födda. Utifrån Malmömodellen och erfarenheterna från Arbets- och utvecklingscenter i Malmö kommer fortsatt utveckling av plattformar för företagens rekrytering och kompetensutveckling utifrån företagens behov att främjas. Ett samhälle präglat av mångfald och integration förutsätter att ansvaret för integrationsåtgärder delas av alla. Aktiviteter som kopplar det outnyttjade arbetskraftsutbudet i de utsatta bostadsområdena till stadens och regionens privata och offentliga arbetsplatser kommer att stödjas genom det regionala strukturfondsprogrammet. Särskilt nyanlända flyktingar och andra utrikes födda, såväl kvinnor som män, men också ungdomar, behöver stärkta nätverk och kontakter för att etablera sig i samhället och arbetsmarknaden. Olika former av mötesplatser för att bygga kontakter kommer att stödjas Bostadsförsörjning och den lokala servicens omfattning och kvalitet är frågor som i varierad utsträckning kan komma att aktualiseras i områdesplanerna. Investeringsverktyget JESSICA kommer att studeras för att ev. prövas med syfte att höja kvaliteten i eftersatt fysisk struktur. Samverkan med andra storstadsregioner Strukturfonderna har sedan Sveriges inträde i den Europeiska Unionen varit ett av flera redskap som storstäderna har till sitt förfogande för att öka städernas attraktivitet och därigenom öka tillväxten. Genom deltagande i projekt och nätverk med andra storstäder i Europa har de svenska storstäderna har lärt sig av andra städers erfarenheter. De flesta storstäder i Europa är betydligt större än de svenska storstäderna och brottas med betydligt värre problem än vad de svenska storstäderna gör, men har också i många fall en tydligare roll i förhållande till den nationella regionalpolitiken och tillväxten i landet än vad de svenska storstäderna har. Därför är det oerhört värdefullt för de svenska storstäderna att få ta del av det arbete som bedrivs i dessa städer. Insatsområdet kommer att stödja möjligheter till kontinuerligt erfarenhetsutbyte och gemensam metodutveckling dels inom Sverige med storstadsutvecklingsinitiativ i Stockholm och Göteborg och Nutek:s storstadsprogram, dels med andra storstäder i Europa, inom ramen för nätverk som t.ex. Urbact och Eurocities samt inom ramen är viktiga förutsättning för framgång i storstadsarbetet. Erfarenhetsutbytet skall dels handla om att öka kunskapen generellt, utifrån vad forskning och erfarenheter visat, om hur olika frågor kring tillväxt, sysselsättning och integration kan angripas. Att utbyta utvärderingar av enskilda projekt för att finna gemensamma slutsatser är av viktig för metodutveckling. Olika metoder att nå ett visst syfte kan jämföras och därigenom kan utvecklingsprocesser stimuleras med ny kunskap som följd. 65

66 4.4 Tekniskt stöd Tekniskt stöd kan lämnas för att programmet skall kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt och för att informera om och stimulera ett brett deltagande i programmet. Tekniskt stöd kan finansiera en rad aktiviteter, däribland förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information, och kontroller. För den förvaltande myndigheten och den attesterande myndigheten kan följande kostnader medfinansieras av tekniskt stöd; förberedelser, förvaltning, kontroller, utvärdering, informationsinsatser, seminarier, datasystem, och utvärderingar. För revisionsmyndigheten kan kostnader enligt artikel 62 1b i Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999, medfinansieras av tekniskt stöd. För strukturfondspartnerskapet för programprioriteringar kan kostnader för förberedelser och genomförande av strukturfondspartnerskapets möten medfinansieras av tekniskt stöd. För övervakningskommittén kan kostnader för förberedelser och genomförande av övervakningskommitténs möten medfinansieras av tekniskt stöd. Målet för insatsområdet är att programmet ska genomföras på ett effektivt, säkert och ansvarsfullt sätt. Övervakningskommittén beslutar om budget för tekniskt stöd. Den förvaltande myndigheten beslutar om utbetalning av tekniskt stöd. 66

67 4.5 Samordning med andra EU-program I detta avsnitt behandlas frågor om samordning och samarbete med andra EUprogram och vissa nationella program. I fokus står då hur olika program kan stödja varandra för att uppnå de övergripande mål som gäller för den europeiska sammanhållningspolitiken och då särskilt inriktningen på tillväxtpolitiken enligt den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Skåne berörs under kommande programperiod av sju EU-program, och Blekinge av minst sex EU-program, se matris nedan. Vissa detaljfrågor om avgränsningar och stödbarhet kommer i många fall först att kunna avgöras under de olika programmens genomförande. För att på bästa sätt utnyttja synergi- och samspelsmöjligheter inom de olika europeiska, nationella och regionala programformerna och - instrumenten avser Region Skåne och Region Blekinge verka för bildande av ett regiongemensamt programråd. EU-program EU-fond Övergripande syfte för respektive programform Geografi Landsbygdsprogrammet Regionalt program för regional konkurrenskraft och sysselsättning Nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande program Öresund- Kattegatt-Skagerack Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande program; Södra Östersjön EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) ESF (Europeiska socialfonden) ERUF ERUF Öka tillväxten och skapa fler arbetstillfällen i landsbygdsområden Stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning Stärka Regional konkurrenskraft och sysselsättning genom kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och miljörelaterade verksamheter med syfte att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning Främja gränsöverskridande ekonomiska, sociala och Län Skåne och Blekinge vars en regional plan NUTS II-områden Skåne-Blekinge gemensamt regionalt strukturfondsprogram NUTS II-områden Skåne-Blekinge gemensam regional plan Skåne län, Region Hovedstaden, Region Sjælland. Region Nordjylland, Region MidtJylland, Hallands län, Västra Götalands län, Vest-Agder, Aust- Agder, Bu-skerud, Vestfold, Telemark, Akerhus och Østfold fylkeskommuner samt Oslo kommune. Blekinge angränsande region. Skåne, Blekinge, Kalmar län, Bornholm, Mecklenburg- 67

68 Territoriellt samarbete; Transnationella program Östersjön Territoriellt samarbete; Transnationella program Nordsjön ERUF ERUF miljörelaterade verksamheter med syfte att uppnå regional konkurrenskraft och sysselsättning Främja samarbete, nätverk och åtgärder som leder till en integrerad territorriell utveckling Främja samarbete, nätverk och åtgärder som leder till en integrerad territorriell utveckling Vorpommern, Szczecinski. Koszanlinski, Slupski, Klaipeda Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, norra Polen, norra Tyskland, Danmark, Norge, västra Ryssland, Vitryssland, Ukraina Västra Götalandsregionen, Halland, Kronobergs län, Skåne, Danmark, norra Tyskland, Nederländerna, Belgien, östra England och Skottland Nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) Det nationella programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning utarbetas av Arbetsmarknadsdepartementet. En nära samverkan och en strävan efter kombinering av insatser från de två strukturfondsprogrammen (ERUF respektive ESF) är en framgångsfaktor för uppnåendet av det övergripande programmålet för Skåne-Blekinge. För att på bästa sätt utnyttja de olika europeiska, nationella och regionala programformerna och -instrumenten som finns i regionen föreslås bildande av ett regiongemensamt programråd. Regelverket för (Rådets förordning (EG) nr1083/2006, artikel 34.2) medger att ett belopp motsvarande upp till 10 % (inom insatsområdet för särskilda storstadsinsatser 15%) av budgeten för varje insatsområde får användas för att finansiera sådana insatser som faller inom ramen för den andra strukturfonden, dvs. regelverket för den Europeiska socialfonden (Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006) och vice versa för det nationella strukturfondsprogrammet för den Europeiska socialfonden. Denna flexibilitet skall utnyttjas under förutsättning att dessa insatser är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna. Huvudprincipen är dock att den Europeiska regionala utvecklingsfonden medfinansierar de insatser som faller inom ramen för regelverket för denna fond och vice versa för den Europeiska socialfonden. Landsbygdsprogrammet Insatser för att gynna landsbygdens utveckling genomförs både inom Landsbygdsprogrammet och inom ramen för detta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I detta program skall främst rymmas strategiska näringslivssatsningar, inom de prioriteringar som anges i den nationella strategin för konkurrenskraft och sysselsättning. De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Landsbygdsprogrammet kommer att finnas i frågor som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft och sysselsättning. 68

69 Vägledande för avgränsningar mellan programmen är att Landsbygdsprogrammets målgrupper är snävare avgränsade i EU:s regelverk samt att åtgärderna är riktade mot ett mer avgränsat territorium. Vidare kommer Landsbygdsprogrammets åtgärder inom de fyra axlarna i första hand att utgå från landsbygdens resurser, lokala utvecklingsförutsättningar och mikroföretagande/småföretagande inom dessa ramar. Dessutom ska lokala insatser för skärgårdar och öar, samt service i första hand genomföras i Landsbygdsprogrammet där det finns en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål och landsbygdens naturresurser och näringar. Det är framför allt inom landsbygdsprogrammets axel 3, som berör ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv samt en ökad livskvalitet, som skärningspunkter mot det regionala strukturfondsprogrammet finns. Kulturarvet och kulturmiljön är viktiga resurser på landsbygden, men är också viktiga områden för entreprenörskap och innovativa miljöer och berör därmed också det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Skåne-Blekinge. Åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn, axel 1, liksom åtgärder som syftar till att förbättra miljön och landskapet, axel 2, skall i första hand prövas inom landsbygdsprogrammet. Näringslivsinriktade projekt som syftar till att främja turistnäringens upplevelseinriktade verksamhet är stödberättigade i landsbygdsområden, i den mån projektet inte kan finansieras enligt Landsbygdsprogrammets regelverk. Under programperioden ska fortlöpande avstämningar och samverkan ske mellan de två länens landsbygdsprogram och det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. Syfte är att möjliggöra att initiativ och idéer på bästa sett utifrån landsbygdens invånare, företags respektive aktörers utvecklingskraft tas tillvara. Region Skåne respektive Region Blekinge, LRF, Kommunförbundet Skåne m.fl. samt andra medverkar i de länsvisa arbetsgrupper som länsstyrelserna har tillsatt för de regionala landsbygdsprogrammen. Uppgiften är att bl.a. samordna insatserna från respektive politikområden och program både i planering och genomförande. För att på bästa sätt utnyttja de olika europeiska, nationella och regionala programformerna och -instrumenten som finns i regionen föreslås bildande av ett regiongemensamt programråd. Operativt program för fiskerinäringen i Sverige Sverige har tagit fram en nationell strategisk plan för fiskerinäringen. I planen har de mål och riktlinjer som ska gälla för fiskerinäringen under programperioden 2007 till 2013 fastställts. Planen ligger till grund för inriktningen av ett operativt program. Stödmöjligheter inom ramen för detta program är ett av medlen för att uppnå de målsättningar som angivits i strategin. De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Europeiska fiskerifonden (EFF) kommer att finnas i strategiska satsningar som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Det kan handla om den framväxande fisketurismen och strukturer kring denna liksom kringverksamheter till ett småskaligt kust- och inlandsfiske; det kan vidare handla om livsmiljö, kommunikationer, handel, hamnar, information, kompetensuppbyggnad m.m. 69

70 Inom EFF stöds framför allt traditionell fiskenäring, men även diversifiering av verksamhet bl.a. i särskilda fiskeområden. De fiskeområden som blir utvalda skall vara storleksbegränsade och tillräckligt enhetliga geografiskt, ekonomiskt och socialt. Prioritet bör ges till glesbebyggda områden, eller områden med fiske på tillbakagång eller små fiskesamhällen. I övriga områden är landsbygdsprogrammet den huvudsakliga källan till ekonomiskt bidrag till denna typ av aktiviteter. Fiskesamhällen i Skåne och Blekinge med sina fiske- och fritidshamnar är viktiga för fiske, friluftsliv och turism i regionen. Programmen för Territoriellt samarbete; Gränsöverskridande samarbete samt de transnationella programmen Ett ökat samspel mellan de olika programformerna inom målet för territoriellt samarbete, liksom med övriga delar av EU:s strukturfonder är av vikt. Regionen Skåne- Blekinge berörs under kommande programperiod av följande territoriella program; Öresund Kattegatt Skagerack Södra Östersjön Nordsjön Östersjön De fyra territoriella programmen ska bygga på, samspela med samt förstärka de lokala, regionala och nationella måldokument och utvecklingsplaner som finns i programområdena. Med utgångspunkt i Europeiska kommissionens strategiska riktlinjer har programmen många gånger liknande insatsområden och prioriteringar. Erfarenheter från programperioden visar att det sällan är något problem att särskilja insatser i gränsöverskridande samarbeten från de nationella programmen. Dock är det viktigt att under genomförandefasen i Skåne-Blekinge försöka identifiera kopplingar och dynamiska samspelsmöjligheter på program- och projektnivå. Detta i syfte att bidra till och fördjupa det gränsregionala samarbetet och den transnationella samverkan i Östersjö- och Nordsjöområdet, och därigenom även berika det skånsk-blekingska arbetet med att förstärka den regionala konkurrenskraften. Denna uppgift kan bl.a. hanteras i ett regionalt programråd. Synergier med andra gemenskapsprogram Gemenskapens ramprogram för konkurrenskraft och innovation (CIP) och Ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (RP 7) skall stödja och komplettera varandra och ömsesidigt främja Lissabonstrategins mål. Ramprogrammet CIP Ramprogrammet CIP, som skall genomföras , består av särskilda stödprogram inom områden som är viktiga för ökad produktivitet, innovationskapacitet och hållbar tillväxt inom EU. Syftet är också att främja utveckling och samordning av innovationsprogram och politiska åtgärder på regional och nationell nivå. CIP består av tre särskilda delprogram: 1. Delprogrammet för entreprenörskap och innovation kommer att innehålla åtgärder som berör entreprenörskap, små och medelstora företag, industriell konkurrenskraft och innovation. Speciell uppmärksamhet kommer att riktas på 70

71 jämställdhet och att uppmuntra unga människor att utveckla företagaranda och att starta företag. 2. Delprogrammet för informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en utveckling av flera nuvarande program inom t ex hälsovård (ehealth) och livslångt lärande (elearning). 3. Delprogrammet Intelligent energi Europa har som syfte att öka investeringarna i ny teknik för att främja energieffektivitet och förnybara energikällor, och pekar särskilt ut tre områden: 1. Increase the uptake and demand for energy efficiency 2. Promote renewable energy sources and energy diversification, and 3. Stimulate the diversification of fuels and energy efficiency in transport. Ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (RP 7) Ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (RP 7) kommer även i fortsättningen att stödja transnationellt samarbete med fokus på industrins behov av teknisk innovation. Miljöteknik är särskilt utpekat i programmet. I det transnationella samarbetet kommer liknande verksamhet som inom ramen för CIP att stödjas, särskilt med inriktning på regionala innovationsåtgärder och innovationspolitik. RP 7 består av insatser inom fyra områden: 1. Forskningssamarbete inom ramen för gränsöverskridande samarbete, från samarbetsprojekt och nätverk till samordning av forskningsprogram. Delprogrammet kommer preliminärt att bestå av 10 tematiska områden. 2. Ett Europeiskt forskningsråd till stöd för spetsforskning som utförs av enskilda forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå inom alla vetenskapliga och tekniska områden. 3. Stöd för utbildning och karriärutveckling för forskare med kopplingar till nationella system. 4. Kapaciteten hos europeisk forskning och innovation skall stödjas forskningsinfrastruktur, forskning till förmån för små och medelstora företag, regionala forskningsdrivna grupper, frågor kring "vetenskapen i samhället" samt övergripande internationellt samarbete. Dessutom införs ett särskilt program för Joint Research Centre (JRC) ickenukleära åtgärder. I Skåne-Blekinge har det regionala utvecklingsarbetet en tydlig fokus på att stärka innovationsklimatet och näringslivets konkurrenskraft genom att utveckla det högskolenära innovationssystemet, satsa på klusterutveckling inom regionala styrkeområden, stimulera till ökat entreprenörskap samt öka möjligheterna till riskfinansiering. Kraftfulla insatser görs även på en miljödriven utveckling i regionen. Olika organisationer i regionen har viktiga uppgifter för att sprida information och stödja företag och FoU-organisationer i regionen. Det är särskilt viktigt att små och medelstora företag uppmuntras att delta i internationella samverkansprojekt. 71

72 Regioner för ekonomisk förändring I programmet ingår möjligheten att delta i kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring, vilket innebär ett internationellt erfarenhetsutbyte mellan regioner (Regions for economic change). Angränsande regionala strukturfondsprogram Tio kommuner i programregionen Skåne-Blekinge gränsar geografiskt till programregionerna Västsverige samt Småland med öarna. Fullföljande och utveckling av befintliga och nytillkommande samarbeten på projekt- och programnivå kommer att göras. Genom avstämningar och samråd under såväl programframtagandet som genomförandet i senare skede skapas förutsättningar för samarbete över gränserna. Väl utvecklade samarbeten inriktade på små- och medelstora företag kan utvecklas. Samarbete med angränsande program och län kan också beröra länen Halland, Västra Götalandsregionen, Kronoberg, Jönköping, Kalmar samt Stockholm. Insatser kommer att samordnas, vilket underlättas av att sekretariaten har ett etablerat samarbete, men även av att statliga myndigheter som Nutek och Vinnova kommer att ha en aktiv roll i genomförandet av programmen. Samverkan med regionala strukturfondsprogram i Öresundsregionen och södra Östersjöområdet Skåne, och i ökande grad även Blekinge, kommer att påverkas i allt högre grad av utvecklingsprocessen i det starka europeiska kraftcentrat som Öresundsregionen utgör. Inom det politiskt administrativa samarbetet inom ramen för Öresundskomiteen omfattar Öresundsregionen, Skåne, Själland med öarna samt Bornholm. Öresundsregionens exakta avgränsning sett till näringslivsstrukturer, nätverk, vetenskapligt utbyte m.m. följer emellertid inga administrativa gränser. Öresundsregionen har många dimensioner och många influensskikt. Tågförbindelsen Karlskrona- Köpenhamn över Kristianstad och Lund binder samman Blekinge med Öresundsregionens ekonomiska centrum. Danmarks regering har tagit fram ett nationellt program för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i Danmark , Innovation og Viden. Programmet kommer att implementeras i form av regionala planer för de nya regioner som nu bildas i Danmark. Under genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge kommer samspel att sökas med genomförandet av de regionala planerna för Region Hovedstaden samt Region Sjælland. Regionen kommer att influeras i allt större utsträckning av ett växande samspel och ekonomiskt utbyte i Östersjöområdet. Området runt södra Östersjön utgör ett av Europas mest expansiva när det gäller ekonomisk utveckling. De baltiska staterna växer snabbt. Skåne-Blekinge har en nyckelposition, både geografiskt och kunskapsmässigt, i södra Östersjöregionen. Detta ger goda förutsättningar för handel och näringslivsutveckling. Att främja goda transportmöjligheter i området är av största vikt. Bevarande av havsmiljön och utveckla ett regionalt sjösäkerhetssamarbete i Östersjöområdet är också en högt prioriterad uppgift. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att knyta allianser med programgrupperingar i södra Östersjön. 72

73 4.6 Operationell programlogik SWOT-analys Styrkor Möjligheter Svaghet/Hot Geografiskt läge närhet till Förstärk mottagarkapaciteten Regional obalans (I&F, T, SS) växande marknader (I&F, T) för innovationer (I&F) Starka forskningsmiljöer, tillväxtområden, innovationssystem(i&f) Bättre tillvaratagande av entreprenörsförmågan (I&F) Stor andel priskonkurrerande industri (I&F) Högt nyföretagande (I&F) Befolkningstillväxt attraktiva boendemiljöer (I&F, SS) Väl utbyggt bredbandsnät (T) Stark ställning inom miljöexport Stora och kompletta utbildningsinstitutioner (I&F, T samt SS) Del av storstadsnod av världsklass (I&F, T, SS) Starka och välutvecklade transport- och kommunikationssystem (T) Förhindra flaskhalsar på arbetsmarknaden och ta tillvara på den stora arbetskraftsreserven (I&F, SS) Globalisering (I&F) Internationell profilering inom hållbar stadsutveckling (SS) Ökad tillväxt genom ökad jämställdhet inom näringsliv och innovationssystem (I&F) Ökad kommersialisering av FoU (I&F) Geografiskt läge (Östersjön, Öresund) (I&F, T, SS) Programmål Låg utbildningsnivå i vissa branscher (I&F) Lågt nyföretagande relativt förutsättningar (I&F) Hög arbetslöshet (I&F, T, SS) Växande utanförskap (främst storstad (SS) Hög miljöbelastning (I&F, T) Dålig tillgänglighet i närområdet (T) Hårdnande konkurrens om arbetskraften från Själland (I&F, T, SS) Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag Insatsområden Innovation och förnyelse (I&F) Tillgänglighet (T) Särskilda storstadsinsatser (SS) Entreprenörskap En sammanhållen region Storstadens roll som tillväxtpol Utveckling av nya och befintliga företag Innovativa miljöer Ett utvecklat informationssamhälle Lokala områdesinsatser Samverkan med andra storstadsregioner Förväntad programprestation Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag 500 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 65 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 55 Deltagande företag i satsningar inom programmet Deltagande aktörer i satsningar inom programmet

74 5 Genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet 5.1 Inledning Det övergripande syftet med organisationen för genomförandet av strukturfondsprogrammen , är att möjliggöra gemensamma nationella och regionala prioriteringar mellan områdena regional utvecklingspolitik, arbetsmarknadspolitik och EU:s sammanhållningspolitik. Denna strategiska hållning i kombination med en tydlig ansvarsfördelning och ett fokuserat program, ger förutsättningar för måluppfyllelse och effektivitet i genomförandet. Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att kraven i EU:s regelverk uppfylls samt att förvaltningsarbetet sker effektivt. Vid sidan av den genomförandeorganisation som beskrivs nedan, har den länsaktör i länet som har det regionala utvecklingsansvaret, dvs. länsstyrelser, samverkansorgan, eller självstyrelseorgan, bl. a till uppgift att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet. Ansvarig länsaktör förutsätts aktivt engagera sig, framför allt genom att tillhandahålla nationell medfinansiering via de medel som aktören disponerar, och genom att främja en effektiv samverkan mellan tillväxtarbetet i länet och genomförandet av strukturfondsprogrammen. Regeringen avser att i förordning besluta de föreskrifter som behövs för genomförandet av strukturfondsprogrammet enligt vad som anges nedan. Strukturfondspartnerskapets uppgifter avses bli sådana att en lagreglering krävs. Regeringen avser i denna del att skyndsamt lägga fram nödvändiga lagförslag som kan möjliggöra den reglering av strukturfondspartnerskapet som anges nedan. 5.2 Övergripande genomförandestruktur Medlemsstaten ska, för varje operativt program, utse ansvariga myndigheter. Samma genomförandestruktur kommer att gälla för samtliga åtta regionala strukturfondsprogram för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) är förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I uppgiften ligger också att svara för utbetalningar av ERUF-medel till projektens stödmottagare. Nutek är en statlig myndighet med huvudsaklig inriktning på näringslivsutveckling och regional utveckling. Den förvaltande myndigheten inordnas organisatoriskt direkt under styrelsen för Nutek. Verksamheten lokaliseras till och leds från Östersund. Den förvaltande myndigheten har regionalt placerad personal i varje programområde, dvs. i Luleå, Östersund, Gävle, Stockholm, Örebro, Jönköping, Göteborg och Malmö. Det operativa arbetet leds av chefen för den förvaltande myndigheten i Östersund och ansvarig personal inom respektive programområde. 74

75 Nutek är attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Ansvaret för denna myndighetsuppgift placeras vid Nuteks huvudkontor i Stockholm. I den nya organisationen för genomförandet har det varit viktigt att stärka politikens inflytande över vilka projekt som ska prioriteras samtidigt som förvaltningsorganisationen ska kunna klara de krav som kommissionen ställer på korrekt hantering av strukturfondsmedel. Med en förvaltningsmyndighet för samtliga regionala strukturfondsprogram blir hanteringen och regeltolkningen mer likartad, vilket gynnar stödmottagarna och genomförandet. Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet för samtliga regionala strukturfondsprogram. Förvaltande och attesterande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammet Figur: Beslutsordning i Nutek Förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden avseende de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den förvaltande myndighetens programstöd i Östersund kommer att fungera som support- och utvecklingsstöd till de åtta regionalt placerade funktionerna. Arbetet med att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av strukturfondsprogrammen, 75