Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge

Transkript

1 Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge Operativt program Skåne-Blekinge = Blekinge län Skåne län CCI 2007SE162PO001

2 SAMMANFATTNING INLEDNING Redogörelse för programprocessen under Redogörelse för partnerskapets arbete Redogörelse för analysarbetet Redogörelse för arbete med programmets strategiska inriktning ANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING Utgångspunkter - hållbar utveckling och drivkrafter SWOT-analys STRATEGISK INRIKTNING Europeiska, nationella samt regionala strategier Strategisk utgångspunkt för Skåne-Blekinge Hållbar utveckling Strategisk inriktning avseende storstadsfrågor Strategisk inriktning avseende landsbygd Förhandsutvärdering samt strategisk miljöbedömning Genomförandestrategi och prioriteringar Programmets omgivning Övergripande vision och programmål INSATSOMRÅDEN OCH SAMORDNING MED ANDRA EU-PROGRAM Innovation och förnyelse Tillgänglighet Särskilda storstadsinsatser Tekniskt stöd Samordning med andra EU-program Operationell programlogik GENOMFÖRANDET AV DET REGIONALA STRUKTURFONDSPROGRAMMET Inledning Övergripande genomförandestruktur Från ansökan till beslut Medfinansiering samt beskrivning av finansiella strömmar Övervakningskommittén Strukturfondspartnerskapet Hållbar utveckling och horisontella kriterier Kontrollsystem Ramprogram Direkta stöd till företag Programmet uppföljnings och utvärderingssystem Information FINANSIERINGSTABELLER Indikatorer Bilaga

3 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 a Bilaga 3 b Bilaga 4 Bilaga 5 Indikatorer Preliminär uppdelning i kategorier av den planerade användningen av stödet från ERUF Miljökonsekvensbeskrivning Särskild sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalken Förhandsutvärdering Analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft och ökat sysselsättning 3

4 Sammanfattning Regeringen erbjöd den 29 juni 2006 Region Skåne att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i NUTS II-regionen Sydsverige (Skåne-Blekinge). Region Skåne har tillsammans med Region Blekinge, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Blekinge län utarbetat ett förslag till operationellt program för Skåne- Blekinge. Arbetet har bedrivits i nära samverkan med ett länsövergripande partnerskap. Programförslaget innehåller tre insatsområden och utgår i dess strategiska inriktning från en analys över Skåne-Blekinges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Planeringsramen för programmet uppgår till ca 70,7 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Analysen pekar på att regionen ligger nära riksgenomsnittet avseende ekonomisk tillväxt, sysselsättningsutveckling och utbildningsnivåer. Befolkningstillväxten har varit god, vilket innebär att de förväntade framtida problemen med ökad försörjningsbörda är relativt små. De inomregionala skillnaderna är dock stora. Storstadsregionen Malmö FA-region i Skåne skiljer sig kraftigt från övriga delar av regionen genom att den har högre bruttoregionprodukt, större andel högutbildade, högre befolkningstillväxt och nyföretagande och ett mer kunskapsintensivt näringsliv än regionen i övrigt. Samtidigt har storstadsregionen Malmö FA-region också större problem med segregation och socialt utanförskap än övriga delar av Skåne- Blekinge. För att minska de inomregionala skillnaderna krävs ökade satsningar på såväl tåg som vägtrafik. Regionen har ett antal starka koncentrationer inom bland annat life science, IT/Telecom, miljöteknik, hållbar stadsutveckling och logistik, vilka har god tillväxtkraft. Andra starka koncentrationer finns inom livsmedel, fordonstillverkning (fogning och formning av metalliska material) och fartygsproduktion. Delar av dessa branschagglomerationer har stark tillväxtkraft, medan andra är sårbara och kommer att ha svårt att överleva utan att kunskapsinnehållet i produktionen uppgraderas. Skåne-Blekinge har en förhållandevis hög andel sysselsatta i s.k. priskonkurrerande verksamheter (exempelvis livsmedelsindustri, delar av verkstadsindustrin), vilka blir allt mer utsatta för konkurrens från lågkostnadsländer. Dessa verksamheter är beroende av insatser för att höja kunskapsinnehållet i produktionen och för att tillvarata den kompetens som frigörs av strukturomvandlingen. Turistnäringen i regionen uppvisar god tillväxtkraft, men bör kunna utvecklas ytterligare. Regionen har en stor jordbrukssektor och goda möjligheter att producera biobränslen. Skåne-Blekinge är rikets port mot kontinenten. Detta innebär möjligheter att utveckla logistiksektorn och nya koncept för godstransporter. Det regionala strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge har en solid bas i den samsyn och inriktning som finns från europeisk, nationell samt regional nivå. Regionen kan med genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet bidra till Gemenskapens vision. I denna understryks att Europas hållbara utveckling som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Analysen tecknar en bild av en region med stora möjligheter och 4

5 styrkepositioner med europeisk spetsklass. Den har goda förutsättningar att vara en av Europas starkaste regioner och bidra till att EU som helhet uppfyller Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. För Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram har följande programvision formulerats: Skåne och Blekinge ska vara en av Europas starkaste regioner när det gäller att uppfylla Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. Ett programmål har kopplats till visionen. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till en ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag. De tre valda insatsområdena har följande inriktning; Innovation och förnyelse (46 % av programmets budget) har tre fokusområden: Entreprenörskap, Utveckling av nya och befintliga företag samt Innovativa miljöer. Fokusområdet Entreprenörskap inkluderar såväl delar av utbildningsväsendet som näringsliv och offentliga aktörer. Fokusområdet Utveckling av nya och befintliga företag riktar sig till både enskilda företag och företag i samverkan med andra företag eller aktörer. Fokusområdet Innovativa miljöer innebär satsningar på befintliga och nya tillväxtområden samt dess aktörssystem. Tillgänglighet (25 % av programmets budget) har två fokusområden. Dessa är En sammanhållen region samt Ett utvecklat informationssamhälle. Inom fokusområdet En sammanhållen region ska främja insatser för förbättrad tillgänglighet till, från och inom Skåne-Blekinge med utgångspunkt från olika gruppers behov och förutsättningar. Fokusområdet Ett utvecklat informationssamhälle ska främja insatser för att stimulera användning, tillgängliggöra och öka nyttan av IT för såväl människor som företag. Insatsområdet Särskilda storstadsinsatser (25 % av programmets budget) har tre fokusområden. Dessa är Storstadens roll som tillväxtpol, Lokala områdesinsatser samt Samverkan med andra storstadsregioner. Fokusområdet Storstadens roll som tillväxtpol ska främja start och utveckling av nya företag i storstadsmiljö. Inom fokusområdet Lokala områdesinsatser är syftet att genom strukturella insatser på områdesnivå angripa utanförskap bidra till utvecklingen av trygga, hälsosamma och attraktiva områden. Samverkan med andra storstadsregioner stödjer möjligheter till kontinuerligt erfarenhetsutbyte och gemensam metodutveckling dels inom Sverige med storstadsutvecklingsinitiativ i Stockholm och Göteborg dels med andra storstäder i Europa. Ett särskilt insatsområde för tekniskt stöd (4 % av programmets budget) kommer att finansiera kostnader för förvaltning och genomförande av programmet. Nutek är förvaltande och utbetalande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogrammen och kommer att ha regionala kontor i respektive region. Under framtagandet av det regionala strukturfondsprogrammet har i enlighet med EU:s direktiv en förhandsutvärdering respektive en miljökonsekvensbeskrivning gjorts. Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3 a) har behandlats i offentligt samråd under perioden 17/10 7/

6 1 INLEDNING Den Europeiska sammanhållningspolitiken ska bidra till att uppfylla Lissabonstrategins prioriteringar avseende hållbar tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Sammanhållningspolitiken mobiliserar den tillväxtpotential som finns i alla regioner till gagn för utvecklingen som helhet i medlemsländer och i EU. Om EU skall kunna uppnå Lissabonstrategins målsättningar måste samtliga regioner, särskilt de regioner som har störst potentialer för högre produktivitet och sysselsättning, fullt ut utnyttja sina regionala förutsättningar. Regeringen presenterade i december 2006 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Strategin ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Den nya strategin har beaktats i programframtagandet. Den nationella strategin vidareutvecklar samordningen mellan den regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken i Sverige. För de kommande årens arbete med att främja regional konkurrenskraft och sysselsättning skapas på detta sätt en plattform för helhetssyn och aktörssamverkan. Den ska på samma sätt bidra till de sociala och miljömässiga aspekterna av en hållbar utveckling. Under programperioden kommer hela Sverige att omfattas av strukturfondsmedel inom EU:s mål Regional konkurrenskraft och sysselsättning. Genomförandet sker inom ramen för åtta regionala strukturfondsprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), ett nationellt program för den Europeiska Socialfonden (ESF) och kopplat till detta åtta regionala planer. Den tidigare regeringen erbjöd den 29 juni 2006 Region Skåne att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i NUTS II-regionen Sydsverige (Skåne-Blekinge). Förkortningen NUTS står för Nomenclature of statistical territorial units och är EU:s regionala områdesindelning för statistik och regional utveckling. Region Skåne antog erbjudandet och bildade tillsammans med Region Blekinge, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Blekinge län en länsövergripande programarbetsgrupp. Programframtagandet utgick från regeringens direktiv som antogs den 29 juni Den Europeiska regionala utvecklingsfondens budgetram för de åtta regionala strukturfondsprogrammen är ca miljoner euro varav för Skåne- Blekinge-programmet ca 70.7 miljoner euro. De två länen Skåne och Blekinge delar en geografisk central position i södra Östersjöområdet och ett gemensamt kulturhistoriskt arv. En uttalad viljeinriktning att genom väl fungerande innovationssystem främja en hållbar utveckling inom såväl näringsliv och arbetsmarknad som samhället i övrigt, är ett grundläggande fundament för Skåne-Blekinges förslag till operationellt program. De två länens regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram är de regionala strategiska inriktningsdokument som föreliggande programförslag baseras på. Mellan de två länen finns en rad naturliga beröringspunkter och samarbetsytor, men också klara skillnader. Blekinge har varit stödberättigat inom strukturfondernas mål 2 och 5b respektive mål 2 under programperioderna samt Skåne har tidigare inte, frånsett ön Ven (mål 5b och mål 2), ingått i något geografiskt strukturfonds- 6

7 program utan endast omfattats av Interreg-program samt de nationellt täckande socialfondsprogrammen. Förutom att Skåne och Blekinge tillsammans bildar en gemensam NUTS II-region ingår de båda länen i ett antal större regionbildningar, oftast tillsammans med ytterligare län i södra Sverige. Exempel på detta är Södra Banregionen, Regionala Godstransportrådet, Innovationsbron Syd och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Efter Blekinge Tekniska Högskola söker blekingska ungdomar sig i andra och tredje hand till Lunds universitet respektive Högskolan Kristianstad. I gränsområdet mellan Skåne och Blekinge är det funktionella samarbetet särskilt intensivt. Kristianstad, Bromölla och Sölvesborg kommuner bildar en gemensam FA-region (funktionell analysregion). Skåne och Blekinge har goda erfarenheter av tidigare och pågående samarbeten inom en rad områden. Ett exempel på ett nyligen avslutat och framgångsrikt samarbete länen emellan är programmet TANGO (Thematic Arenas Nourish Growth Opportunities) inom ramen för Innovativa åtgärder som medfinansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Skåne och Blekinge ingår även i ett sydlänssamarbete Jämsyd där länsstyrelsernas jämställdhetsexperter samverkar i utbildningsinsatser gällande jämställdhetsintegrering gentemot centrala aktörer i länen. I storstadsspecifika frågor har dessutom Malmö stad en nära samverkan med Stockholm stad och Göteborg stad i olika sammanhang, bland annat genom de lokala utvecklingsavtalen. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge syftar till att stärka den regionala konkurrenskraften samt att öka sysselsättningen. Programmet kommer att främja insatser som bidrar till innovation och förnyelse, ökad tillgänglighet samt hållbar stadsutveckling i Skåne-Blekinge. Detta kommer att ske i nära samverkan mellan aktörer och parter både inom regionen och över läns- och landsgränser. De allianser som Skåne-Blekinge har med andra län i Sverige, Stockholms stad och Göteborgs stad, Öresundsregionen samt södra Östersjöområdet kring frågor som avser främjande av regional konkurrenskraft och sysselsättning är viktiga. En genomgående strävan under programmets genomförande är att finna samverkan mellan de tre regionala strukturfondsprogrammen i södra Sverige. På samma sätt kommer ett samspel också att utvecklas mellan de tre storstadsregionernas (Skåne- Blekinge, Västsverige samt Stockholm) regionala strukturfondsprogram avseende frågor kring särskilda storstadsinsatser. 1.1 Redogörelse för programprocessen under 2006 Förberedelserna för programframtagandet i Skåne-Blekinge påbörjades under våren Efter att ha tagit del av förhandsinformation från Näringsdepartementet kring inriktningen av den europeiska sammanhållningspolitiken, och dess genomförande i Sverige, bildade Region Skåne och Region Blekinge en interimistisk arbetsgrupp med uppgift att lägga grund för programprocessen. De två länens regionala utvecklingsprogram, regionala tillväxtprogram och andra större tillväxtfrämjande initiativ analyserades och synkroniserades. Avstämningar gjordes med de då föreliggande förslagen till strukturfondsförordningar. Inledningsvis hölls även samråd med Svenska ESF-rådet, Nutek, Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunförbundet 7

8 Skåne, Blekinge Tekniska Högskola, Malmö stad, Vinnova samt ISA. En lägesrapport för förarbetet gavs vid ett möte i maj 2006 mellan regionstyrelseledamöter från Region Skåne och Region Blekinge. Vid mötet i maj beslutades att byta namn på det geografiska programområdet från Sydsverige till Skåne-Blekinge. Syftet var att undvika förväxling med det sydsvenska samarbete som sker mellan Skåne län, Hallands län, Kronobergs län, Jönköpings län, Kalmar län och Blekinge län. Under våren sommaren 2006 lämnade Region Skåne och Region Blekinge information om inriktningen på den europeiska sammanhållningspolitiken i Sverige och i synnerhet då dess sannolika skepnad i Skåne och Blekinge till RTP-partnerskapet i Skåne och dess olika arbetsgrupper, Växtkraft Mål 3-partnerskapet samt till kommunerna i regionen. För framtagande av programdokumentet bildades under juli-augusti 2006 en länsövergripande programgrupp bestående av tjänstemän från Region Skåne, Region Blekinge, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt Länsstyrelsen i Blekinge län. Under programframtagandet har de båda länsstyrelsernas experter för jämställdhet, miljö och integration varit delaktiga i framtagandet av programförslaget. Företrädare för Blekinge Tekniska Högskola och ITPS har varit adjungerade vid arbetsgruppens arbetsmöten. Det är viktigt att nå ut brett med information samt skapa förutsättningar för en dialog kopplad till det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. Ett elektroniskt nyhetsbrev har därför tagits fram för detta ändamål 1. Nyhetsbrevet beskriver och skildrar förutsättningarna och arbetet med det regionala strukturfondsprogrammet men också programprocesserna inom det nationella strukturfondsprogrammet för konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) och de olika gränsregionala och transnationella programmen. Ett dialogforum arrangerades i Kristianstad om programförslaget. Syftet var att ge tillfälle till information om samt öppna för synpunkter på programmet och dess förslag till inriktning. Information om processen samt förslaget till regionalt strukturfondsprogram har kontinuerligt lagts ut och kunnat hämtas från såväl Region Skånes som Region Blekinges hemsidor. Samrådsmöjligheter har givits till nationella myndigheter och angränsande län. ITPS har getts i uppdrag av regeringen att göra ex-anteutvärderingar av de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Kontakter med ITPS har skett löpande under programframtagandet. Ex-anteutvärderingen är bifogad som bilaga till programmet (bilaga 4). I enlighet med Direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (artikel 3.9) har vidare en miljöbedömning av det operationella programmet att göras. Miljöbedömningen (MKB) har lett fram till en miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 3 a). Ett övergripande syfte med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Offentligt samråd kring MKB:n har skett. Regelverk för programframtagandet Den legala grunden för utformningen av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge återfinns främst i följande EG-förordningar som direkt berör programmet och dess inriktning: 1 vilket kan nås på Internetadressen 8

9 Rådets förordning (EG) nr 1083 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar: Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF). Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EFF). Den Europeiska Unionens sammanhållningspolitik, som kommit till uttryck i Lissabon- och Göteborgsagendorna, har varit en viktig utgångspunkt för framtagandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge. De svenska dokument, beslutade av regeringen, som haft betydelse för programmets uppbyggnad och innehåll är: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Regeringen presenterade i december 2006 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Strategin ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Uppdrag att samordna framtagandet av förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ERUF) för programperioden samt bilaga; Direktiv för framtagande av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning från den 29 juni Även slutsatser från de regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen i Skåne- Blekinge och de övergripande mål som där formulerats har varit viktiga vid framtagandet av programmet. 1.2 Redogörelse för partnerskapets arbete Programframtagandet har i enlighet med regeringens direktiv utarbetats i samråd med ett brett länsövergripande partnerskap. Region Skåne och Region Blekinge 9

10 gick gemensamt ut med förfrågan om intresse att medverka i framtagandepartnerskapet den 14 juli Följande organisationer har besvarat intresseförfrågningen och deltagit i framtagandepartnerskapet: Region Skåne, Region Blekinge, Kommunförbundet Skåne, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen Blekinge län, Länsarbetsnämnden i Blekinge län, Länsarbetsnämnden i Skåne län, LO-distriktet Skåne, LO-distriktet Sydost, TCO-rådet Blekinge, TCO-rådet Skåne, SACO, Företagarna Blekinge, Företagarna Skåne, LRF Skåne, LRF Sydost, Lunds universitet, Malmö högskola, Högskolan Kristianstad, SLU Alnarp, Blekinge Tekniska Högskola, Innovationsbron Syd AB, Nätverket för Social Ekonomi i Skåne samt Blekinge utvecklingscentrum. En jämn könsfördelning har eftersträvats vid inbjudan till deltagande i framtagandepartnerskapet. Ordförande respektive vice ordförande för partnerskapet har varit Region Skåne samt Region Blekinge. Nutek, Svenska ESF-rådet samt programgruppen har varit adjungerade till partnerskapets möten. Partnerskapet har under programframtagandet hösten 2006 träffats vid tre tillfällen Vid det första mötet medverkade Näringsdepartementet och Nutek. Näringsdepartementet gav vid mötet information om programuppdragets inriktning och direktiv. På det andra mötet presenterades och godkändes ett programförslag för överlämning till Region Blekinge och Region Skåne. Vid det tredje mötet presenterades utfallet av det offentligt samrådet kring miljökonsekvensbeskrivningen samt ITPS rekommendationer i förhandsutvärderingen. Under de tre mötena har könsfördelningen bland närvarande ordinarie ledamöter varit 26 procent kvinnor och 74 procent män. Kommunförbundet Skånes kommitté för arbetsmarknad och sysselsättning informerades om programmets inriktning och strategiska val. Programmets strategiska inriktning kring insatsområdet Särskilda storstadsinsatser har fastställts av Malmö stads kommunstyrelse. Region Blekinges regionstyrelse, Region Skånes nämnd för regional utveckling samt Regionstyrelsen för Region Skåne har behandlat det operationella programmet och ställt sig bakom programförslaget. Region Skånes regionstyrelse tog i egenskap av programsamordnande organisation beslut att överlämna programförslaget till regeringen den 25 oktober Region Blekinges regionstyrelse samt Region Skånes nämnd för regional utveckling har därefter fastställt kompletteringar mot bakgrund av det offentliga samrådet kring miljökonsekvensbedömningen samt ex ante-utvärderingen. 1.3 Redogörelse för analysarbetet Analysarbetet har utgått från analyser och analysunderlag i de båda länens regionala utvecklings- och tillväxtprogram samt en särskild storstadsanalys för Malmö stad. I analysen har en fokusering gjorts på de områden och förutsättningar som det regionala strukturfondsprogrammet kommer att vara riktat mot. Programgruppen har i analysarbetet samrått och samverkat med länsarbetsnämnderna i Skåne och Blekinge, Öresundskomiteen, Nutek, ITPS, Position Skåne samt universitet och högskolor i regionen. I det operationella programmet återges analysarbetets slutsatser i en kortfattad version. I bilaga 5 finns en längre analysversion bifogad. 10

11 1.4 Redogörelse för arbete med programmets strategiska inriktning EU:s förordningar, Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden , Sveriges nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning samt Skånes och Blekinges regionala utvecklingsprogram är basen för de strategiska valen. Programgruppen har i de strategiska bedömningarna byggt vidare utifrån; en analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft, de gemensamma och de skilda förutsättningar och behov som finns i regionens olika delar, erfarenheter från tidigare EU-program, samt erfarenheter från tidigare och nu pågående nationella samt regionala tillväxtfrämjande satsningar. 11

12 2 ANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTT- NINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING I denna del ges en översiktlig beskrivning av förutsättningar och drivkrafter för att skapa en hållbar tillväxt i Skåne-Blekinge. En längre version av analysen kommer att finnas bifogad som bilaga Utgångspunkter - hållbar utveckling och drivkrafter Geografi och befolkning Skåne och Blekinge län har en sammanlagd befolkning på 1,32 miljoner invånare, varav 86 procent bor i Skåne. Områdets totala area uppgår till km 2. Landskapet har skiftande karaktär Sydvästra Skåne domineras av stora städer med förorter och jordbrukslandskap. Norra Skåne domineras av skogsbygd, vilket även gäller för Blekinges inland. Städerna i Blekinge ligger längs kusten. Skåne har 33 kommuner och Blekinge 5 (se karta B1). I området finns, enligt SCB, sex arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg, Kristianstad, Tomelilla/Simrishamn, Karlshamn och Karlskrona. Kristianstads arbetsmarknadsregion omfattar både kommuner i Skåne och Blekinge genom att Sölvesborgs kommun i Blekinge ingår i Kristianstads LA. Osby i Skåne tillhör Älmhults arbetsmarknadsregion. Regionen/området delas in i fem delregioner: Skåne delas in i fyra områden, vilka motsvarar de befintliga kommunala samverkansområden som finns i Skåne (nordvästra Skåne/NOSAM, nordöstra Skåne, sydöstra Skåne/Ystad-Österlenregionen/SÖSK samt sydvästra Skåne/SSSV). Blekinge län utgör det femte området. I den följande beskrivningen av Skåne-Blekinge kommer denna indelning i fem regioner att användas för att identifiera inomregionala förhållanden. Området karaktäriseras av en flerkärning (polycentrisk) ortsstruktur med centra som Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad och Karlskrona. Området rymmer även en mångfald av olika landskapstyper och livsmiljöer. Läget vid Öresund och Östersjön innebär unika tillväxtförutsättningar. Regionen har en närhet till kraftigt växande marknader i de nya östersjöstaterna, om än tillväxten sker från en låg nivå. Regionens funktion som porten till Kontinentaleuropa innebär goda möjligheter att utvecklas som en logistikregion. Samtidigt blir regionen extra utsatt för miljöbelastning från lastbilar och sjöfart. Närheten till den danska huvudstadsregionen gör att när Öresundsregionens bägge halvor vuxit ihop så kommer Nordens största stadsregion att bildas med 3,6 miljoner invånare. Närheten till Kastrup gör även att Skåne-Blekinge har Sveriges högsta internationella tillgänglighet, jämbördig med den danska huvudstaden. Regionens starka roll inom högre utbildning och forskning gör att den kan skaffa sig en självständig roll inom den framtida Öresundsregionen. Öresundsregionen har enligt OECD ( The Metropolitan Review of Öresund", OECD 2003) en möjlighet att utvecklas till en nod av världsklass. 12

13 Karta B1 Programområdet Skåne-Blekinge, dess regiondelar samt kommuner Befolkningen som helhet har ökat kraftigt sedan Befolkningstillväxten har dock inte kommit hela regionen till del. Tillväxten har skett i Skåne, som har växt med drygt 20 procent sedan 1980, medan Blekinge tvärtom minskat med ca 2 procent. Befolkningstillväxten i Skåne har främst skett i sydvästra Skåne (även om alla regiondelar i Skåne har vuxit), som ökat med nästan etthundratusen personer den senaste 25-årsperioden, vilket motsvarar en ökning på drygt 20 procent. En relativt stor andel av befolkningen 11 procent är födda utanför Norden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 9 procent Denna grupp utomnordiskt födda består i stort sett av lika många kvinnor som män. Höga andelar utomnordiskt födda finns främst i Malmö (23 %), Burlöv (18 %), Landskrona (17 %) och Helsingborg (14 %). Total 18 procent av befolkningen har enligt SCB utländsk bakgrund, dvs. är själva födda i utlandet eller har föräldrar som är det. Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har inflyttningen av danskar ökat kraftigt och uppgick år 2005 till drygt 3100 personer. Samtidigt skedde en flyttning från Skåne till Själland som uppgick till drygt 1500 personer, vilka till stora delar utgjordes av återflyttande danskar. Utbildning Under de senaste decennierna har det skett en anmärkningsvärd höjning av utbildningsnivån såväl i Sverige som i Skåne-Blekinge. År 1985 hade ca 16 procent av befolkningen i regionen en eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. 20 år senare hade denna andel stigit till 34 procent. Regionen ligger på i stort sett samma utbildningsnivå som riket och har följt rikets utveckling av utbildningsnivån. Blekinge har en lägre andel högskoleutbildade än riket medan Skåne ligger något över riksgenomsnittet. 13

14 Figur B1. Andel eftergymnasialt utbildade av befolkningen mellan år, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Blekinge Skåne Skåne-Blekinge Riket 0% Källa: SCB (Utbildningsregistret) En annan tydlig trend är att andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning har ökat i väsentligt högre utsträckning än motsvarande andel för män. Figur B2. Andel eftergymnasialt utbildade män och kvinnor år, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Skåne-Blekinge - Män Skåne-Blekinge - Kvinnor 0% Källa: SCB (Utbildningsregistret) Även inom forskarutbildningen finns en tydlig trend till en ökande andel kvinnor. År 1990 avlades 24 procent av alla doktorsexamina av kvinnor. År 2005 hade motsvarande andel stigit till 42 procent. Männen dominerar fortfarande stort bland de som disputerar inom teknik och naturvetenskap. Andelen elever som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning går vidare till högskola varierar kraftigt i förhållande till riksgenomsnittet, vilket 2005 uppgick till 45 procent av de elever som tre år tidigare gått ut gymnasiet. Av kartan framgår 14

15 att övergången till högskolan i stort speglar befolkningens utbildningsnivå. På regiondelsnivå finns en relativt stark koppling mellan befolkningens utbildning och näringslivsstrukturen i de relativt lågutbildade delarna av regionen är andelen sysselsatta inom priskonkurrerande arbetsintensiv industri stor, medan de delar av regionen som har en stor andel högutbildade har en stor andel sysselsatta inom kvalificerade företagstjänster. Karta B2. Andel elever som år 2005 påbörjat en högskoleutbildning av dem som gick ut gymnasiet tre år tidigare. Övergång till högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning (%) Källa: Skolverket Branschstruktur och tillväxtområden Tillväxten i antal sysselsatta mellan 1993 och 2003 har nästan uteslutande skett inom tjänstesektorn, medan tillverkningsindustrin endast haft en mycket måttlig tillväxt. I stort sett har Skåne-Blekinge genomgått samma strukturomvandling som riket, men med undantaget att tillväxten inom företagstjänster har varit väsentligt svagare i regionen, medan tillväxten inom forskning och utveckling samt utbildning varit väsentligt starkare. Antalet sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske har sjunkit kraftigt under perioden. Sektorn domineras av jordbruk, med ca anställda, medan fisket endast sysselsätter ca 300 personer. 15

16 Tabell B1. Antal sysselsatta per bransch 1993 och Tot. antal sys Tillväxt varav män - varav kvinnor Absolut Relativt Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske % Tillverkningsindustri, utvinning av mineral % Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering % Byggindustri % Handel; transport, magasinering; kommunikation % Personliga och kulturella tjänster % Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster % Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer % Forskning o utveckling; utbildning % Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer % Näringsgren okänd % Totalt % Källa: SCB (RAMS) Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad, där kvinnor och män befinner sig inom olika yrken, näringsgrenar och sektorer. Det är mycket få yrken i Sverige som har en jämn könsfördelning, vilket speglar den horisontella könssegregationen. Den vertikala könssegregationen gör sig synlig genom fler män än kvinnor på ledande positioner, särskilt inom det privata näringslivet. I ett internationellt perspektiv hävdar sig regionen relativt väl. I en rapport från ESPON, i vilken regionernas förmåga att leva upp till Lissabonstrategin studeras, hamnar Skåne-Blekinge i den näst högsta kategorin 2. Västsverige och Stockholm hamnar dock i den högsta kategorin. Givet den resursbas regionen har i form av FoU, kvalificerade företagstjänster, tillgänglighet och befolkningsunderlag kan det ändå hävdas att regionen underpresterar. Det borde vara rimligt att nå upp till samma nivå som de övriga två storstadsregionerna i Sverige. Utvecklingen i regionen som helhet tenderar att ligga nära riksgenomsnittet för flertalet viktiga parametrar som bruttoregionprodukt, andel högutbildade, övergripande sysselsättningstillväxt och branschstruktur osv. Denna likhet med det svenska genomsnittet måste ses som ett problem för en storstadsregion som vill spela en central roll i den svenska arbetsfördelningen mellan regioner. Bakom denna övergripande likhet med riksgenomsnitt döljer sig de olika regiondelarna vars utveckling är påtagligt olikartad. Det finns väsentliga skillnaderna mellan regiondelarnas näringsliv avseende tillväxttakt och fördelningen mellan arbets-, kapital-, kunskaps- respektive FoUintensiv industri och utbildningsnivåer inom olika branscher relativt riksgenomsnittet för respektive bransch. Tillväxttakten av sysselsättningen är väsentligt högre i den västra delen av regionen än i den östra. Detta kan till stor del förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen i de skilda regiondelarna, där det underlag som krävs för att få en kraftig tillväxt i de avancerade företagstjänsterna till stor del saknas i öster. 2 Mapping regional competitiveness and cohesion - European and global outlook on territorial diversities; ESPON (2006) 16

17 Industrin motsvarar endast drygt 18 procent av den totala sysselsättningen i regionen. Dess betydelse för regionens sysselsättning är emellertid mycket stor. Den ges därför i det följande en noggrann genomgång. Svagheter i regiondelarnas näringslivsstruktur I Skåne-Blekinge är industristrukturen relativ likartad rikets, men det finns stora inomregionala skillnader. Den arbetsintensiva och priskonkurrerande industrin är väsentligt större i de östra delarna av Skåne. Den kunskapsintensiva industrin är större i Blekinge än riksgenomsnittet. I norra Skåne är även den kapitalintensiva industrin stor 3. Forskningsintensiv industri har något större andel i sydvästra Skåne än i riket. Tabell B2 visar hur industrin fördelas på vad som är deras dominerande produktionsfaktor. 4 En motsvarande fördelning mellan priskonkurrerande och kunskapskonkurrerande verksamheter finns även på tjänstesidan, där sydvästra Skåne dominerar inom de kvalificerade företagstjänsterna. Tabell B2 Fördelning av industrisysselsatta efter dominerande produktionsfaktor år Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Riket Skåne-Blekinge Blekinge Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Arbetsintensiv 39.0% 44.0 % 31.0% 46.4% 45.3% 56.2% 41.2% 54.4% Kapitalintensiv 16.2% 16.1% 11.2% 17.0% 24.4% 19.4% 11.5% 12.0% Kunskapsintensiv 31.3% 29.3% 46.2% 26.1% 20.7% 19.5% 32.6% 28.3% FoU-intensiv 13.5% 10.6% 11.5% 10.5% 9.5% 4.9% 14.7% 5.3% Källa: SCB (RAMS) Andelen sysselsatta inom branscher med högre eftergymnasial utbildning än riksgenomsnittet för samma bransch skiljer sig kraftigt åt mellan regiondelarna. Framför allt är flertalet av de sysselsatta i sydöstra och nordöstra Skåne påtagligt lågt utbildade i förhållande till riksgenomsnitten för branscherna de arbetar inom, vilket framgår av tabellen nedan. Noteras bör att tabellen avser samtliga branscher i regionen. Denna skillnad i utbildningsnivåer mellan regionens olika delar har tenderat att öka något de senaste åren. Tabell B3 Sysselsatta inom branscher som har högre respektive lägre andel högskoleutbildade än riksgenomsnittet, fördelat på delregioner inom NUTS IIområdet, år Skåne- Blekinge Blekinge Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Andel sysselsatta inom branscher med högre andel eftergymnasialt utbildade än riksgenomsnittet 52 % 30 % 62 % 27 % 21 % 96 % 1 % Källa: SCB (RAMS) 3 Arbetsintensiv industri är i första hand priskonkurrerande, Kapitalintensiv industri (till exempel pappersbruk) har kapitalinvesteringar som dominerade produktionsfaktor. Kunskapsintensiv industri (till exempel bilindustri) har stor andel utvecklingsinriktad personal med teknisk utbildning och Forskningsintensiv industri (till exempel (läkemedel och telecom) har stort inslag av forskarutbildad personal 4 Indelningen baseras på en rapport från Industriförbundet av Ohlsson-Vinell Tillväxtens drivkrafter och har sedan kompletterats och vidareutvecklats av SCB. 5 Egna beräkningar baserade på statistik från SCB:s raps-ris-databas, där näringslivet delas in i 61 branscher. 17

18 Sammanfattningsvis gäller för regionen som helhet, att medan delar av näringslivet är starkt konkurrenskraftigt finns det också övergripande svagheter. I stora delar av regionen är priskonkurrerande industribranscher överrepresenterade. Till detta kommer att utbildningsnivåerna inom dessa branscher också tenderar att vara lägre än i samma priskonkurrerande branscher på riksnivå. Problemet kan formuleras på följande sätt: Om Skåne-Blekinge ska medverka till att Lissabonstrategin förverkligas är det med nuvarande struktur på näringslivet nödvändigt att öka kunskapsinnehållet i produktionen. Det är nödvändigt att stimulera näringslivet till att bedriva en kontinuerlig kompetensutveckling för att förbereda såväl företag som anställda på kommande strukturförändringar. Till följd av att andelen högutbildade i företagen är lägre än riksgenomsnittet måste kapaciteten förbättras för att ta emot denna nya kunskap. Det ligger också en utmaning i att utveckla systemen för kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv. Förutsättningar för tillväxt styrkepunkter och agglomerationer I Skåne-Blekinge finns några sektorer med starka klustertendenser. Av dessa är den största livsmedelssektorn. Det sker dock en kraftig omstrukturering inom branschen där framförallt den storskaliga bulkproduktionen av livsmedel genomgår en kraftig strukturrationalisering med nedläggningar och koncentration som följd. Samtidigt växer starka lokala varumärken fram och det finns även kopplingar mellan hälsosektorn och livsmedelssektorn i det som kallas livsmedel mot kostrelaterad ohälsa, dvs. livsmedel som även har en medicinsk effekt. En annan del av livsmedelsindustrin är den mycket framgångsrika förpackningsindustri i regionen. Som helhet har branschen dock haft en svag utveckling under lång tid. Ett stort tillväxtområde i regionen är life science 6 och ett tredje är IT (med fokus framför allt på telecom). Inom regionen finns även starka produktionsmiljöer inom fordonsindustrin och logistik. I ett Öresundsregionalt perspektiv finns organiserade satsningar för att bygga upp kluster inom miljöteknik, livsmedel och life science och nanotech. Regionen är även stark inom IT i vid mening, men begreppet är sannolikt alltför vitt för att kunna ligga till grund för ett kluster. Samma sak gäller miljö där dock tydliga styrkeområden identifierats som kan utvecklas på ett intressant sätt. OECD-rapporten ( The Metropolitan Review of Öresund", OECD 2003) lyfter bland annat fram nätverken och samarbetet inom Öresundsuniversitet och Öresund Science Region som exempel på lovande gränsöverskridande samarbetskonstellationer. I tabell B4 redovisas några utpekade styrkeområden och stora branschkoncentrationer i Blekinge och Skåne. Tydliga koncentrationer finns inom life science och livsmedel såväl industriproduktion som primärproduktion - och inom fartyg- och fordonsproduktion (med fokus mot formning och fogning av metalliskt material), både fartyg och fordonsproduktion är dock stark centrerade runt enstaka större företag. IT/Telecom har ett stort antal sysselsatta i regionen som helhet, men har en påtaglig koncentration endast i Blekinge där andelen som arbetar inom IT/Telecom är 50 procent högre än i riket. En motsvarande situation gäller för träindustri, vilken är starkt koncentrerad till nordöstra Skåne, men inte är stor i länet som helhet. Alla de sektorer som finns med i tabellen är starkt mansdominerade, med undantag 6 Nilsson, M., Svensson-Henning, M., Wilkenson, O. Skånska kluster och profilområden: en kritisk granskning. Region Skåne (2002). 18

19 av Life Science. Även de klusterorganisationer som byggts för att främja tillväxten är påtagligt mansdominerade 7. Det är dock inte bara koncentrationen i form av specialiseringsindex som är avgörande för ett klusters/agglomerations styrka utan än mer den faktiska storleken. Ur detta perspektiv ligger det en stor utmaning i att kunna bygga nätverk inom och utom regionen (inte minst med Själland) för att kunna stärka de utpekade tillväxtområdena. Tabell B4. Antal sysselsatta och specialiseringsindex* för några utvalda branschaggregat i Skåne och Blekinge år varav män - varav kvinnor Sysselsatta Specialiseringsindex Sysselsatta Specialiseringsindex Sysselsatta Specialiseringsindex Livsmedel primärproduktion Livsmedelsindustri Trä (industri) IT/Telecom Life Science Fordon Fartyg Transport/Logistik Källa: SCB (RAMS) *Specialiseringsindex=andel sysselsatta i regionen inom branschaggregatet dividerat med andel sysselsatta i riket inom samma branschaggregat. Tillväxtområden i vardande I regionen finns även områden där det ännu inte går att hävda att det finns några starka klustermiljöer, men där det finns starka forskningsmiljöer men ännu få kommersiella tillämpningar. Av dessa kan till exempel nämnas nanotech, där Öresundsregionen är ett starkt nordiskt centrum för nanoteknologi avseende utbildning och forskning. En annan sektor är kostbaserad prevention av ohälsa där det finns starka forskningsmiljöer, men ännu få kommersiella tillämpningar. Det finns även satsningar för att bygga upp ett kluster inom rörlig bild, vilket innefattar bland annat film, television, telefoni och spel. Detta område förväntas även ha betydelse både för den regionala kulturutvecklingen och för turistnäringen, eftersom filmer som produceras i regionen redan nu visat sig fungera som fönster för marknadsföring av regionen. Inom miljöteknikexport har Skåne med riktade satsningar senaste åren byggt upp en position som ledande i Sverige tillsammans med Västra Götaland. Den starka skånska ställningen är illustrerad i Exportrådets undersökning av miljöteknikexporten En sammanställning av siffrorna från undersökningens regionala jämförelser visar följande skillnader mellan de tre storstadsregionerna. Tabell B5 Miljöteknikexport 2004 Stockholm Västra Götalandsregionen Skåne Exporterfarenhet snitt 22 år 17 år 21 år Andel av miljöteknikexporten 34 % 19 % 16 % Exporttillväxt % 2 % 8 % Företagens tillväxtprognos % -3 % 12 % 7 Ökad tillväxt med jämställd styrelse. Kartläggning av könsfördelning hos skånska kluster- och innovationsfrämjande aktörer, Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne Län

20 I förhållande till den totala andelen av företag i sektorn är Skånes ställning mycket stark, och när det gäller länens totala export utmärker sig Skåne tillsammans med Östergötland och Kronobergs län med en miljöteknikexport över genomsnittet. De skånska företagen har också den mest positiva framtidssynen. Beräknat på Exportrådets siffror är den Skånska miljöteknikexporten idag värd i storleksordningen ca 4 miljarder kronor årligen, med genomsnittlig tillväxttakt kring 8 procent. Under perioden genomförde Region Skåne ett omfattande kontaktarbete med aktörer inom miljösektorn för att finna ut vilka som var regionens styrkepunkter. Fem områden sorterades fram där regionen har särskilda styrkor: Hållbart byggande, Energi och klimat, Vattenhantering, Transporter samt Livsmedel / jordbruksprodukter. Vid fortsatta prioriteringar valdes en inriktning på hållbar stadsutveckling. Området har en mycket stor potential internationellt, och i Skåne finns särskilda styrkeområden inom miljöanpassat byggande och förvaltning, energi- och klimateffektiva lösningar samt vattenhantering. Skåne har bred kompetens, stora resurser, projekt i frontlinjen både på hemmamarknaden och exportmarknaden, samt ledande forskning, företag, produkter, tjänster och system för hållbar stadsutveckling. Utvecklingen på världens energimarknader de senaste åren, samt starkt ökat fokus på åtgärder mot klimatförändringar, har gjort att också användning av jordbruksprodukter till alternativa bränslen har blivit ett potentiellt mycket intressant område för Skåne. Skåne har, genom Sustainable Business Hub, ett av de största regionala nätverken för miljöteknikföretag i Sverige. I Blekinge arbetar Sustainable Sweden Southeast AB med syftet att uppnå regional nettoexport av miljöteknik och hållbara samhällslösningar. Huvudfokus ligger på Baltikum, Kaliningrad, Polen, Kina och Sydostasien. Främsta ämnesområdena är vatten- och avloppsrening, energi, återvinning och avfallshantering, hållbar samhällsplanering och byggande, Industriell Miljöteknik samt Miljömanagement. Upplevelser är en allt starkare drivkraft för tillväxt Företagen bygger in allt mer upplevelser i sina varor och tjänster. Människor flyttar till miljöer som ger möjlighet till upplevelser. Inom turistnäringens upplevelseinriktade verksamhet har regionen goda möjligheter att ytterligare utveckla till exempel design och besöksverksamheten. Det finns således goda förutsättningar för att ytterligare utveckla turistnäringen: Regionens polycentriska storstadsområde och mångfald av naturtyper, stadsmiljöer och kultur. Närheten till Kontinentaleuropa (inte minst Polen och de nya östersjöstaterna ) och det danska huvudstadsområdet. Regionens väl utbyggda färje- och flygförbindelser kompenserar delvis för det relativt perifera läget i Europa. Turismen uppskattas skapa cirka 7000 årsarbeten i regionen 8. Till skillnad från flertalet övriga områden som ovan nämnts som styrkepositioner har turistnäringen två intressanta egenskaper huvuddelen av sysselsättningen skapas inom detaljhandel, logi och restaurang, vilka till skillnad från övriga utpekade tillväxtområden är kvinnodominerade näringar. Turismen är inte heller fullt så beroende av täthet och befolkningskoncentration som flertalet andra utvecklingsområden, vilket innebär att turistnäringen kan bidra till att stärka sysselsättningen utanför stadsområdet. 8 Uppskattat värde med utgångspunkt från beräkningar för Skåne av Resurs AB 20