Bilaga 5. Analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning. (directors cut)
|
|
- Magnus Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 5 Analys av Skåne-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft och ökad sysselsättning (directors cut)
2 Sammanfattning I denna rapport beskrivs regionen Skåne-Blekinge med utgångspunkt från förutsättningar som regeringen gett för analysarbetet inom ramen för framtagandet av de regionala strukturfondsprogrammen för perioden De slutsatser och frågeställningar som framkommit som ett resultat av analysen är; Regionen har ett antal starka koncentrationer inom bland annat life science, IT/ Telecom, livsmedel, fordonstillverkning (med tonvikt på formning och fogning av metalliskt material), miljöteknik, miljövänligt byggande och logistik. Alla dessa koncentrationer kan dock inte uppvisa stark tillväxtkraft. Det krävs åtgärder för att stärka innovationssystemen i regionen och stärka företagen genom kunskaps- och tekniköverföring, riskkapital och stöd till avknoppningar. Regionen är extra konkurrensutsatt på grund av sin närhet till lågkostnadsmarknader. Detta förvärras av att en stor del av regionens ekonomi är priskonkurrerande och har låga utbildningsnivåer jämfört med riksgenomsnittet för dessa branscher. Detta innebär en stor utmaning för att åstadkomma en mera kunskapskonkurrerande produktion. Turism/evenemang/handel är en näringsgren som har stor potential i regionen och som är starkt sysselsättningsskapande. Näringen består av små och medelstora företag med stort behov av nätverkssamverkan, kunskapsutveckling och innovationsförmåga. Åtgärder krävs för att utveckla denna sysselsättningsintensiva näringsgren. Universiteten och högskolorna i regionen bidrar till att höja kompetensen i befolkningen men bidrar inte i tillräcklig utsträckning till innovationsförmågan i näringslivet, främst i de små och medelstora företagen. Det är en utmaning att förbättra kontakterna mellan de mindre företagen och akademin. Miljö- och energisektorn i regionen ligger i framkant och mot bakgrund av klimatproblemen, blir det en stor utmaning av ytterligare stärka de näringar i regionen som kan utveckla metoder för att nå miljömålen. Skåne och Blekinge tillsammans och nära Köpenhamn präglas av både starkt urbana miljöer och grön landsbygd inom en begränsad yta. Tillsammans är området starkt attraktivt för många människor som både vill ha en bra boende- och fritidsmiljö men också tillgång till den mångfald i arbeten och fritid som den större staden erbjuder. Det är en utmaning att tillhandahålla tillgänglighet och mångfald i boende och näringsliv i hela regionen. Den bitvis svaga näringslivsstrukturen kan förväntas leda till fortsatt strukturomvandling. Det behövs åtgärder för att stärka entreprenörskapet, 2
3 kunskapsutvecklingen och nyföretagandet i regionen för att ge den kompetens och det kapital som frigörs i denna process en ny användning. Regionen är rikets port mot kontinenten. Detta innebär möjligheter att utveckla logistiksektorn och utveckla nya koncept för godstransporter. Hur kan detta ske på ett sätt som inte ytterligare belastar miljön utan tvärtom tar tillvara den potential som ligger i utveckling av nya miljövänliga koncept och miljöteknik? Stora delar av regionens befolkning bor i vad som kan karakteriseras som en flerkärning (polycentrisk) storstadsregion. Detta ställer krav på transportsystemen. Hur kan de delar av regionen som redan interagerar bindas samman ytterligare och hur kan den vidgas? Hur kan detta ske på ett sätt som inte är negativt för miljön och vilka krav ställer då detta på infrastruktur och byggande? Regionens kompetensförsörjning är av strategisk betydelse för regionens konkurrenskraft. Utmaningen består i att genom innovativa utbildningsinsatser höja utbildningsnivån och utveckla strukturer för att främja det livslånga lärandet. Då tas humankapitalet till vara genom att varje människas kompetens bäst kommer till sin rätt. Regionens landsbygd genomgår en kraftig strukturomvandling, där en mycket liten del av de boende försörjer sig på lantbruk. Landsbygden är emellertid värdefull resurs som boendemiljö och ett viktigt mål för besöksnäringen. Hur ska det entreprenörskap stärkas som kan tillvarata de möjligheter som landsbygden erbjuder? Hur kan varje människas kompetens tas tillvara där individen kommer bäst till sin rätt? I ett antal kommuner i västra Skåne har ett djupt utanförskap vuxit fram i invandrardominerade stadsdelar. Traditionella könsroller och utanförskap innebär att humankapital går till spillo. 3
4 Teoretiska utgångspunkter den nya ekonomiska geografin En ny ekonomisk världsordning växer fram Den framväxande globala ekonomin representerar djupgående utmaningar för alla typer av ekonomier. Ett centralt moment är att redan etablerad produktion, allt lättare och snabbare, söker sig till mycket stora, kompetenta lågkostnadsländer, där produktionskostnaderna kan sänkas radikalt. Detta gäller främst verksamheter och produkter som är standardiserade och därmed kopierbara. Dessa länder blir dessutom snabbt allt mer konkurrenskraftiga och konkurrerar därmed allt mer också inom kunskapsintensiva områden. Ekonomins ökande internationalisering har funnits under lång tid. Vad som gör det relevant att nu tala om globalisering, som en kvalitativt sett ny process, är att dels information och investeringar (bl.a. i tecknet av WTO samt snabba och billiga kommunikationer) nu flyter allt lättare mellan länder, dels flera mycket stora länder, mer eller mindre samtidigt, har antagit marknadsekonomiska utvecklingsmodeller som gör att deras ekonomier växer snabbt och under ökande öppenhet. Det rör sig främst om Kina, Indien och Östeuropa. Inom några decennier kan därmed OECD-medlemsskaran ha mångdubblats. Detta ställer krav på en extra snabb strukturomvandling i de ekonomiskt redan väletablerade länderna. De länder, som nu är på väg in i OECD-familjen, drar omedelbar nytta av den ökande arbetsdelningen i form av ökande inkomster och en förbättrad levnadsstandard. De nuvarande OECD-länderna gynnas av låga priser, men måste samtidigt allt mer koncentrera sig på de produktionsområden där man kan bli unikt duktig, alltså främst ny och/eller kunskapsintensiv produktion. Arbetsdelningen blir därmed allt mer global och instabil. Detta kommer att påverka också den arbetsdelning som finns inom OECD-länderna; mellan regioner med innovativ och de med mer standardiserad och i högre grad lönekostnadskonkurrerande produktion, där de senare kan förväntas förlora i relativ vikt. Det finns f.n. många exempel på effekterna av denna process i Sverige och internationellt. Inom OECDländerna gynnas särskilt de regioner som kan ge en god ram för ett kunskapsintensivt och innovativt näringsliv. Skåne Blekinge har f.n. drag av båda dessa typer av regioner. Utmaningen för programarbetet är att så långt möjligt utnyttja de gynnsamma förutsättningarna till hela regionens fromma. Globaliseringen är ett faktum och därmed skapas nya förutsättningar för Skåne och Blekinges utveckling. Möjligheterna är många men hoten mer uppenbara för de flesta. I en period med mycket snabba förändringar är industrijobb är särskilt utsatta. I de delar av Skåne-Blekinge, som i högre grad präglas av stort omvärldsberoende och relativt sett mer standardiserad produktion i större enheter, riskerar effekterna att bli mer märkbara. Dualiteten i regionens industristruktur är tydlig. Det finns kunskapskonkurrerande företag som står sig mycket väl i den internationella konkurrensen inom branscher som telecom och läkemedel, men flertalet sysselsatta finns utanför dessa internationellt konkurrenskraftiga hightechdominerade kluster. En stor del av industrin finns inom arbetsintensiva branscher, vilka är känsliga för priskonkurrens. I takt med att gränser öppnas och att 4
5 konkurrensen hårdnar från låglöneländer såväl i närområdet som globalt, riskerar många företag utslagning. De senaste åren har en rad mindre kommuner fått se sin dominerande industri avvecklas eller minskas kraftigt. Möjligheterna är också många, tydliga och starka. Vad som görs lokalt och regionalt har betydelse. Dynamiska system för nyskapande i ekonomin kan skapas genom bättre koordinering av satsningar mellan näringsliv, forskning, utbildning och politik och genom en ökad specialisering av forskning och högre utbildning. Det krävs bättre system för kunskapsöverföring från utbildning och forskning och från den nya till den gamla ekonomin. Ett problem är dock att utbildningsnivåerna inom näringslivet i regionens östra delar är låga även med hänsyn tagit till branschsammansättningen. Om en bransch har få högutbildade relativ riksgenomsnittet för branschen kan det befaras att denna har större problem att höja kunskapsinnehållet i produkten än för riket som helhet. En positiv faktor är att regionen har haft en mycket hög tillväxt inom kvalificerade företagstjänster det senaste decenniet, vilka kan fungera som kunskapsförmedlare till de mera traditionella delarna av företagsamheten. Den nya ekonomiska geografin Det regionala strukturfondsprogrammet ska utgå från de skilda förutsättningar och behov som finns i regionerna. De centrala drivkrafterna för utveckling och tillväxt i ett regionalt perspektiv har analyserats under framtagandearbetet. Teoretiskt finns den mest relevanta utgångspunkten i ny ekonomisk geografi där mer befolkningsrika och samtidigt täta marknader skapar förutsättningar för bättre resursutnyttjande och mer nyskapande och därmed för högre tillväxt, ökad levnadsstandard och fler valmöjligheter, i mer robusta regioner. Det är de täta, befolkningsrika regionerna som är mest tillväxtfrämjande och generera den tillväxt som krävs för att hålla nationens välstånd uppe. Förklaringen till varför det är de täta storstadsregionerna som genererar mest tillväxt kan sökas i att en kvalificerad förnyelse av produktportföljen ställer krav på dels bredd i den regionala kunskaps- och produktionsbasen, dels en kvalificerad lokal efterfrågan, delsu,u och kanske främst, en väl fungerande lokal arbetsmarknad, där olika och högt specialiserade kompetenser är tillgängliga i tillräcklig omfattning. Skälet till att den regionala aspekten blir så central är att utveckling av nya produkter och nya verksamheter präglas av osäkerhet och något som skulle kunna kallas språkproblem och därför i tidiga skeden ofta förutsätter face to face kontakter och åtskilligt av tillit mellan aktörerna allt något som tenderar att gynnas av geografisk närhet. Det finns klara tecken på att det är stora, täta och väl diversifierade regioner som här har klara försteg. Här finns den typ av innovativa miljöer, inom vilka nya verksamheter kan etableras, vilkas tillväxt kan kompensera den kontinuerligt pågående utslagningen/omlokaliseringen av verksamheter med mer standardiserad och lönekostnadskonkurrerande produktion. För detta nyskapande krävs naturligtvis också ett allmänt sett bra klimat (spelregler) för företagsamhet, där kunskap och kapital successivt kan ges en ny inriktning genom aktiva och kvalificerade entreprenörer. 5
6 Det är alltså i stor utsträckning i samspelet mellan olika typer av specialiserade verksamheter/kunskaper som det nya uppkommer (och dessutom snabbt kan omsättas i konkret produktion). En viktig förutsättning för framgång är i detta sammanhang att ha tillgång till ett rikt och omfattande internationellt nätverk, vilket förutsätter att regionen har något att erbjuda dessa nätverk. I den meningen är innovationsprocesser idag att se som en global process. En andra viktig förutsättning är att det inom den lokala arbetsmarknaden finns ett brett utbud av människor med kvalificerad kunskap, som någorlunda snabbt kan svara upp mot de ofta oväntade - krav på kompetens som nya (eller radikalt förnyade) verksamheter ställer. Stora regioner har m.a.o. fördelar som hem för innovationer och som arenor för ekonomisk förnyelse. Skåne-Blekinge och den globala kunskapsekonomin En förklaring till den ökade betydelsen av lokala marknader är övergången till en ekonomi som domineras av kunskaper och nyskapande av kunskap. Invånarna har tagit över från råvaror, kraftkällor och fabriker som den viktigaste resursen för företagens utveckling. Kunskaper och information är insatsvara men också allt oftare slutprodukt. Skillnaden mellan varor och tjänster minskar. Nyskapandet intensifieras och är en förutsättning för framgång för företag och regioner på en allt mer global marknad. Kunskapsekonomin är beroende av ett stort antal kompetenser och aktörer och är därmed i grunden en nätverksekonomi och en stadsekonomi. Kunskapsekonomin ger höga premier vid framgång men också förenat med risker. Regioner som vill vara framgångsrika i kunskapsekonomin behöver ha vissa grundläggande strukturer på plats. En stark kunskapsbas med kvalificerad forskning/utbildning och en diversifierad och mångsidig ekonomi utgör grunden. En grund som i praktiken förutsätter en region med ett visst befolkningsunderlag och bygger på en god tillgänglighet lokalt/regionalt och med omvärlden. En hög attraktivitet för befolkning och inte minst kunskapsarbetare förutsätter i sin tur hög livskvalitet. Olika studier understryker betydelsen av mångfald som en drivande faktor för en kunskapsbaserad ekonomi. Att stärka de beskrivna strukturerna är viktigt och bör kombineras med aktiviteter som stödjer de processer som krävs för att nå en position i kunskapssamhället. Här finns ett uppdrag i utvecklingsarbetet genom att agera för att skapa ny kunskap, attrahera kunskapsarbetare, bidra till nya tillämpningar av kunskap och till att utveckla kluster. Hur lyckosamma ansträngningarna blir beror på värdet för inblandade parter och därmed också på hur starka de strategiska nätverken är. Skåne-Blekinges konkurrenskraft Lissabonstrategin syftar till att göra Europa och dess regioner mera attraktiva att investera och arbeta i, att skapa tillväxt genom förbättrad kunskap och innovation samt att skapa fler och bättre jobb. Ett av EU:s analysorgan, ESPON (European Spatial Planning Observation Network), har presenterat en uppsättning indikatorer för analys av de regionala förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. 6
7 TP TP PT Mapping PT FPT FPT Version Indikatorerna kommer även att användas av EU för uppföljning av de insatser som 1 görs för att nå målen i Lissabonstrategin. I ett gemensamt europeiskt analysarbetetpf konstateras att de regionala förutsättningarna varierar starkt vad avser den ekonomiska utvecklingen. En sammanvägning av sju ekonomiska indikatorertpf visar att 2 Skåne tillhör de regioner som har näst bäst förutsättningar att verksamt bidra till Lissabonsstrategins mål. I Sverige ligger såväl Västsverige som Stockholm högre än Skåne-Blekinge i denna ranking. 1 regional competitiveness and cohesion, ESPON Briefing 2, mars BRP/capita, BRP/sysselsatt, sysselsättningsgrad, sysselsättningsgrad bland äldre, utgifter för FoU, arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. 7
8 TP PT SCB Version Figur 1. Grad av uppfyllelse av ett urval Lissabon-indikatorer. Källa: Mapping regional competitiveness and cohesion, ESPON Briefing 2, mars Skånes och Blekinges varuexporttpf FPT uttryckt som andel av bruttoregionprodukten är 24 respektive 23 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 46 procent. Skåne-Blekinge har väsentligt lägre exportandel än de övriga storstadsregionerna i Sverige. 3 och Näringslivets ekonomifakta. Uppgifterna avser år
9 Regionen Geografi NUTS II-området (Nomenclature of statistical territorial units) Sydsverige, som utgörs av Skåne och Blekinge län, har en sammanlagd befolkning på 1,32 miljoner invånare, varav 86 procent bor i Skåne. Områdets totala area uppgår till km2. Landskapet har skiftande karaktär Sydvästra Skåne domineras av stora städer med förorter och jordbrukslandskap. Norra Skåne domineras av skogsbygd, vilket även gäller för Blekinges inland. Städerna i Blekinge ligger till övervägande del längs kusten. Skåne har 33 kommuner och Blekinge 5 (se figur 2). I området finns, enligt SCB, sex arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg, Kristianstad, Tomelilla/Simrishamn, Karlshamn och Karlskrona. Kristianstads arbetsmarknadsregion omfattar både kommuner i Skåne och Blekinge genom att Sölvesborgs kommun i Blekinge ingår i Kristianstads LA. Osby i Skåne tillhör Älmhults arbetsmarknadsregion. Området delas in i fem delregioner: Skåne delas in i fyra områden, vilka motsvarar de kommunala samverkansområden som finns i Skåne. Blekinge län utgör det femte området. Se karta. Huvuddelen av redovisningen i denna rapport kommer att använda denna indelning i fem regioner. Området karaktäriseras av en polycentrisk ortsstruktur med centra som Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad och Karlskrona. Området rymmer även en mångfald av olika landskapstyper och livsmiljöer. En tredje utmärkande egenskap är det geografiska läget vid Östersjön och Öresund och närheten till Danmark och Köpenhamn. Läget ger unika utvecklingsförutsättningar för regionen, men ställer också krav på insatser för att kunna nyttiggöra denna styrkeposition. Figur B2. Nuts2-regionen Skåne-Blekinge med kommuner 9
10 Befolkning Befolkningen som helhet har ökat kraftigt sedan år Befolkningstillväxten har dock inte kommit hela regionen till del. Tillväxten har skett i Skåne, som har växt med drygt 20 procent sedan 1980, medan Blekinge tvärtom minskat med 1,9 procent. De senaste åren har dock Blekinges befolkning ökat något. Befolkningstillväxten i Skåne har främst skett i sydvästra Skåne (även om alla regiondelar i Skåne har vuxit), som ökat med nästan etthundratusen personer den senaste 25-årsperioden, vilket motsvarar en ökning på drygt 20 procent. Förklaringen till Skånes ökningstakt står främst att finnas i en kraftig inflyttning, såväl utrikes som inrikes. En relativt stor andel av befolkningen 11 % är födda utanför Norden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 9 %. Denna grupp utomnordiskt födda består i stort sett av lika många kvinnor som män. Höga andelar utomnordiskt födda finns främst i Malmö (23 %), Burlöv (18 %), Landskrona (17 %) och Helsingborg (14 %). Totalt har 18 % av befolkningen enligt SCB utländsk bakgrund, d.v.s. är själva födda i utlandet eller har föräldrar som är det. Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har inflyttningen av danskar ökat kraftigt och uppgick år 2005 till drygt 3100 personer. Samtidigt skedde en flyttning från Skåne till Själland som uppgick till drygt 1500 personer, vilka till stora delar utgjordes av återflyttande danskar. Figur 3. Befolkningsutveckling i regiondelar Index (1980=index 100) Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Blekinge Källa: SCB (Befolkningsregistret) Skåne-Blekinge är attraktivt för boende, för besök och för företag. Befolkningen fortsätter att växa och har gjort så under lång tid. Skåne-Blekinge erbjuder en attraktiv livsmiljö och har en långsiktigt kraftig tillväxt. Unga människor dominerar bland flyttarna även om det finns ett flyttningsöverskott i nästan alla åldersgrupper. Det är ungdomar som flyttar för studier eller arbete och det är barnfamiljer, människor i åldrarna mellan 30 och 40 år och deras barn som är det rörligaste 10
11 grupperna. Flyttare har som grupp högre utbildning och högre inkomster än de som inte flyttar. Detta leder till att befolkningens utbildningsnivå och genomsnittliga inkomster ökar i områden med långvarigt flyttningsöverskott. Det är dock stora inomregionala skillnader i regionen. Medan västra Skåne haft en kraftig befolkningstillväxt har befolkningsutvecklingen stagnerat i östra Skåne och Blekinge. Under de senaste åren har dock befolkningstalen vänt uppåt även i de östra delarna av regionen. Tabell 1. Flyttningsbalans för Skåne-Blekinge år 2005 Inflyttade Utflyttade Netto Immigranter Emigranter Netto Totalt nettoflyttning män kvinnor Totalt Källa: SCB (raps-ris) 11
12 Ekonomisk tillväxt Genomsnittlig ekonomisk tillväxt i Skåne-Blekinge Tillväxten av ekonomin i Skåne-Blekinge har i stort sett följt rikets utveckling, men liksom för flertalet andra variabler framkommer stora regionala skillnader. Mellan växte bruttoregionprodukten i Nordöstra Skåne endast med 0,7 procent per år, medan tillväxten i Sydöstra Skåne uppgick till 3,9 procent (om än från en relativt låg nivå). Under en längre period har dock Sydvästra Skåne haft den högsta tillväxten och ligger även på en betydligt högre BRP/sysselsatt än de övriga delregionerna. För regionen som helhet ligger BRP/sysselsatt något under riksgenomsnittet ( kr). Tabell 2. BRP/sysselsatt i Skåne-Blekinge år 2003 samt BRP-utveckling Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Skåne/ Blekinge Blekinge BRP/sysselsatt år 2003 (Kr.) Årlig tillväxt av BRP Årlig tillväxt av BRP Årlig tillväxt Källa: SCB (raps-ris) Att regionen, trots starka företag inom hightech-sektorn, inte växer bättre än riket kan sannolikt förklaras med att en större andel än riksgenomsnittet av industrin är arbetsintensiv och priskonkurrerande och att förvärvsfrekvensen i regionen ligger under riksgenomsnittet. Förutsättningar för tillväxt - styrkepunkter och agglomerationer För Blekinges del har, sedan mitten av 1980-talet informationsteknologi samt kunskap och kompetens och anhopning av forsknings- och kunskapsintensiva företag utkristalliserats som de nödvändiga utvecklingsfaktorer man har för att stärka den regionala tillväxten och den regionala ekonomin. Stora ansträngningar har gjorts under de senast tio åren för att skapa förutsättningar för en strukturomvandling i regionen, förutsättningar baserade på samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle. Konkreta satsningar och initiativ har vidtagits, så som t ex etablering av en ny Högskola, med tillämpad IT som spetskompetens, etablering av SoftCenter i Ronneby, TelecomCity i Karlskrona, IUC i Olofström, Netport i Karlshamn mm. Satsningar på regionala utvecklingsoch strategiprogram såsom RISI och RISI+ har också bidragit till att öka takten på strukturomvandlingen från industrisamhället till kunskapssamhället. Stuktursfondsprogrammet Mål 2 Södra har starkt bidragit till omvandling och ökad konkurrenskraft i regionen. Under 2006 har en satsning på IUC i Olofström initierats med stöd från Vinnova. Olofströms School of Automative Stamping (OSAS) är en internationell innovationsmiljö, en mötesplats och ett kompetenscentrum, där institut/högskolor/universitet/företag och underleverantörer 12
13 till fordonsindustrin samverkar i syfte att utveckla ett för Sverige viktigt område inom verkstadsindustrin Stamping ( pressning av plåt ). Denna innovationsmiljö främjar den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft och målet är att OSAS skall vara en av de främsta i världen inom sitt kompetensområde. VINNOVA har inom MERA-programmet nyligen beviljat finansiering till två FoU-projekt som har en sammanlagd budget på över 80 miljoner. Projektet är FE-simulering av plåtformning i samverkan med Chalmers, IVF, Linköpings universitet och Ingenjörshögskolan i Jönköping samt Kostnads- och ledtidsbesparande verktygstillverkning för fordonsindustrin i samverkan med Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och IVF. I dessa FoU-projekt ingår företagen Finnveden Metal Structures, Saab Automobile, Scania CV, Volvo Personvagnar, Uddeholm Tooling, IonBond Sweden, Bodycote Värmebehandling, Duroc Tooling, Camito, SSAB Tunnplåt och Castolin. För Skånes del har länets näringsliv under den senaste tioårsperioden genomgått en relativt kraftig strukturomvandling. Satsningar på forskning och utveckling, teknologi och kunskapsöverföring till regionens företag har varit viktiga ingredienser in detta. Tripple-helix-samverkan har vuxit fram inom främst livsmedel och life science. Universiteten och högskolorna har satsat på att bygga upp samverkan med innovationsmiljöer och regionens forskarparker har växt. Vissa branscher och vissa delar av regionen har dock av olika skäl inte kunnat ta till sig dessa resurser för utveckling och tillväxt. Skåne består socioekonomiskt av två ganska olika delar den västra med stor täthet av befolkning, företag, utbildningsutbud och kultur samt den östra med en glesare och minskande befolkning som geografiskt gränsar till Blekinge, den andra delen av den sydsvenska regionen. Skåne är också en del av Öresundsregionen med stor potential för en positiv ekonomisk utveckling som måste komma hela regionen till del. Över sundet finns klusterbildningar för inom miljöområdet, IT, Life Science och livsmedel. Regionens styrka ligger i de stora möjligheterna att stärka och utveckla den positiva utveckling som har påbörjats, att bygga vidare på det man är bra på i regionen, att bejaka spetskompetensen och utnyttja samverkan mellan spetsforskning, näringslivsstrukturen som finns i regionen samt det starka engagemanget från offentliga aktörer och företrädare för den sociala ekonomin. Förutsättningar för tillväxt styrkepunkter och agglomerationer I Skåne-Blekinge finns några sektorer med starka klustertendenser. Av dessa är den största livsmedelssektorn. Det sker dock en kraftig omstrukturering inom branschen där framförallt den storskaliga bulkproduktionen av livsmedel genomgår en kraftig strukturrationalisering med nedläggningar och koncentration som följd. Samtidigt växer starka lokala varumärken fram och det finns även kopplingar mellan hälsosektorn och livsmedelssektorn i det som kallas livsmedel mot kostrelaterad ohälsa, d.v.s. livsmedel som även har en medicinsk effekt. En annan del av livsmedelsindustrin är den mycket framgångsrika förpackningsindustri i regionen. Som helhet har branschen dock haft en svag utveckling under lång tid. Ett 13
14 TP TP PT PT Version stort tillväxtområde i regionen är life science TPF FPT och ett tredje är IT (med fokus framförallt på telecom). Inom regionen finns även starka produktionsmiljöer inom fordonsindustrin och logistik. I ett Öresundsregionalt perspektiv finns organiserade satsningar för att bygga upp kluster inom miljöteknik, livsmedel och life science och nanotech. Regionen är även stark inom IT i vid mening, men begreppet är sannolikt alltför vitt för att kunna ligga till grund för ett kluster. Samma sak gäller miljö där dock tydliga styrkeområden identifierats som kan utvecklas på ett intressant sätt. OECD-rapporten ( The Metropolitan Review of Öresund", OECD 2003) lyfter bland annat fram nätverken och samarbetet inom Öresundsuniversitet och Öresund Science Region som exempel på lovande gränsöverskridande samarbetskonstellationer. Tabell 3. Antal sysselsatta och specialiseringsindex* för några utvalda branschaggregat i Skåne och Blekinge år varav kvinnor I tabell B4 redovisas några utpekade styrkeområden och stora branschkoncentrationer i Blekinge och Skåne. Tydliga koncentrationer finns inom life science och livsmedel såväl industriproduktion som primärproduktion - och inom fartyg- och fordonsproduktion (med fokus mot formning och fogning av metalliskt material), både fartyg och fordonsproduktion är dock stark centrerade runt enstaka större företag. IT/Telecom har ett stort antal sysselsatta i regionen som helhet, men har en påtaglig koncentration endast i Blekinge där andelen som arbetar inom IT/Telecom är 50 % högre än i riket. En motsvarande situation gäller för träindustri, vilken är starkt koncentrerad till nordöstra Skåne, men inte är stor i länet som helhet. Alla de sektorer som finns med i tabellen är starkt mansdominerade, med undantag av Life Science. Även de klusterorganisationer 5 som byggts för att främja tillväxten är påtagligt mansdomineradetpf FPT. Det är dock inte bara koncentrationen i form av specialiseringsindex som är avgörande för ett klusters/agglomerations styrka utan än mer den faktiska storleken. Ur detta perspektiv ligger det en stor utmaning i att kunna bygga nätverk inom och utom regionen (inte minst med Själland) för att kunna stärka de utpekade tillväxtområdena. Blekinge län 12 Skåne län Skåne/Blekinge Sysselsatta Specialiseringsindex Sysselsatta Specialiseringsindex Sysselsatta - varav män Specialiseringsindex Livsmedel primärproduktion , , ,5 Livsmedelsindustri , , ,9 Trä (industri) 479 0, , ,9 IT/Telecom , , ,8 Life Science 5 0, , ,4 Fordon , , ,3 Fartyg , , ,2 Källa: SCB (RAMS) *Specialiseringsindex=andel sysselsatta i regionen inom branschaggregatet dividerat med andel sysselsatta i riket inom samma branschaggregat. 4 Nilsson, M., Svensson-Henning, M., Wilkenson, O. Skånska kluster och profilområden: en kritisk granskning. Region Skåne (2002). 5 Ökad tillväxt med jämställd styrelse. Kartläggning av könsfördelning hos skånska kluster- och innovationsfrämjande aktörer, Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne Län
15 Tillväxtområden i vardande I regionen finns även områden där det ännu inte går att hävda att det finns några starka klustermiljöer, men där det finns starka forskningsmiljöer men ännu få kommersiella tillämpningar. Av dessa kan till exempel nämnas nanotech, där Öresundsregionen är ett starkt nordiskt centrum för nanoteknologi vad avser utbildning och forskning. En annan sektor är kostbaserad prevention av ohälsa där det finns starka forskningsmiljöer, men ännu få kommersiella tillämpningar. Det finns även satsningar för att bygga upp ett kluster inom rörlig bild, vilket innefattar bland annat film, television, telefoni och spel. Detta område förväntas även ha betydelse både för den regionala kulturutvecklingen och för besöksnäringen eftersom filmer som produceras i regionen redan nu visat sig fungera som fönster för marknadsföring av regionen. 15
16 TP PT Version Upplevelser är en allt starkare drivkraft för tillväxt Företagen bygger in allt mer upplevelser i sina varor och tjänster. Människor flyttar till miljöer som ger möjlighet till upplevelser. Inom den så kallade upplevelsenäringen har Skåne-Blekinge goda möjligheter att ytterligare utveckla till exempel design och besöksnäringen. Det finns goda förutsättningar för att ytterligare utveckla turismnäringen. Regionens polycentriska storstadsområde och mångfald av naturtyper, stadsmiljöer och kultur. Närheten till Kontinentaleuropa (inte minst Polen och de nya Östersjöstaterna ) och det danska huvudstadsområdet. Regionens väl utbyggda färje- och flygförbindelser kompenserar delvis för det relativt perifera läget i Europa. 6 Turismen kan uppskattas skapa 7000 årsarbeten i regionentpf FPT. Till skillnad från flertalet övriga områden som har nämnts som styrkepositioner har besöksnäringen två intressanta egenskaper huvuddelen av sysselsättningen skapas inom detaljhandel, logi och restaurang, vilka till skillnad från övriga utpekade tillväxtområden är kvinnodominerade näringar. Turismen är inte heller fullt så beroende av täthet och befolkningskoncentration som flertalet andra utvecklingsområden, vilket innebär att besöksnäringen kan bidra till att stärka sysselsättningen utanför stadsområdet. Upplevelseindustrin har en betydande tillväxtfaktor i Skåne-Blekinge och är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som skapar och levererar upplevelser i vid bemärkelse. Inom upplevelseindustrin finns (enligt KK-stiftelsens definition) 13 delområden. I regionen finns flera noder t ex NetPort Karlshamn, Upplevelsenoden på MINC i Malmö, Ystad Filmstudios, Kreativum Karlshamn, Campus Helsingborg etc. Inom regionen Skåne-Blekinge är bl.a. dataspelsindustrin, och kopplat till den kunnande i forskningsmiljöer, en sektor som är i stark tillväxt. Miljö som horisontellt och vertikalt perspektiv De ökade miljöproblemen globalt har senaste decennierna drivit fram en allt kraftfullare miljöpolitik runt om i världen. Det gäller nationella lagar och regler, t.ex. EU:s vattendirektiv och Kaliforniens Clean Air Act, men också internationella avtal som Kyoto-protokollet och miljöregler inom WTO. De stora finansieringsinstitutionerna som Världsbanken och Europeiska investeringsbanken har byggt in miljövillkor i kreditgivning. Miljökrav skapas inom standardiseringssystemen, t ex ISO. Stora forskningsresurser inriktas på att hitta lösningar på miljö- och utvecklingsfrågorna. Konsument och miljöorganisationer har blivit viktiga påtryckare. Energiprisökningar senaste åren tillsammans med krav på säkrare energiförsörjning och oro för klimatförändringar har ytterligare drivit på utvecklingen när det gäller omställning av energisystemet, med satsningar på energieffektivitet och förnybar energiproduktion. En tydlig trend senaste årtiondet är att man söker lösningar och utvecklingsmodeller som bygger på marknadens egna drivkrafter och aktörer. 6 Uppskattat värde med utgångspunkt från beräkningar för Skåne av Resurs AB 16
17 Näringslivet har insett potentialen i miljöfrågorna, och driver dem för att öka lönsamhet, hitta nya produkter och tjänster, stärka varumärken och minska risktagande. Miljö, marknad och tillväxtfrågor har kopplats samman. OECD pekar ut miljöteknik som viktigaste framtidsbranschen näst efter IT. Beräknad världsmarknad för år 2010 är 6000 miljarder kr. Även vid OECDs beräkning användes en äldre definition. Den verkliga marknadspotentialen är alltså klart över de nämnda nivåerna. Enligt SCB:s definition omsätter miljösektorn i Sverige omsätter ca 240 miljarder per år och sysselsätter ca personer. Under perioden genomförde Region Skåne ett omfattande kontaktarbete kring frågeställning om miljödriven tillväxt och näringslivsutveckling i Skåne. Arbetet innehöll diskussioner på både lokal och regional nivå, och en förankring bland aktörer i offentlig sektor, forskning och företag. Syftet var att identifiera områden med särskild utvecklingspotential för regionens företag i samverkan med andra aktörer. Fem områden sorterades fram där regionen har särskilda styrkor; Hållbart byggande Energi och klimat Vattenhantering Transporter Livsmedel/jordbruksprodukter För samtliga områden gäller att det finns goda referensprojekt, stark kompetens, starka företag och aktiva offentliga aktörer i Skåne. Samtidigt finns inom alla delområden stor internationell efterfrågan på produkter, tjänster och system med bättre miljöprestanda. Vid fortsatta prioriteringar valdes en inriktning på hållbar stadsutveckling som särskilt fokus. Området har en mycket stor potential internationellt, och i Skåne finns särskilda styrkeområden inom miljöanpassat byggande och förvaltning, energi- och klimateffektiva lösningar samt vattenhantering. Skåne har bred kompetens, stora resurser, projekt i frontlinjen både på hemmamarknaden och exportmarknaden, samt ledande forskning, företag, produkter, tjänster och system för hållbar stadsutveckling. Det finns också mycket stora behov globalt, vilket ger potential för utveckling av nya produkter och tjänster, export, tillväxt och sysselsättning. Satsningen ligger mycket väl i linje med regeringens och EU:s satsningar på energi- och miljöteknikområdet Inom miljöteknikexport har Skåne med riktade satsningar senaste åren byggt upp en position som ledande i Sverige tillsammans med Västra Götaland. Den starka skånska ställningen är illustrerad i Exportrådets undersökning av miljöteknikexporten En sammanställning av siffrorna från undersökningens regionala jämförelser visar följande skillnader mellan de tre storstadsregionerna. 17
18 Tabell 4 Miljöteknikexport 2004 Sthlm VGR Skåne Exporterfarenhet snitt 22 år 17 år 21 år Andel av miljöteknikexporten 34 % 19 % 16 % Exporttillväxt % 2 % 8 % Företagens tillväxtprognos % -3 % 12 % I förhållande till den totala andelen av företag i sektorn är Skånes ställning mycket stark, och när det gäller länens totala export utmärker sig Skåne tillsammans med Östergötland och Kronobergs län med en miljöteknikexport över genomsnittet. De skånska företagen har också den mest positiva framtidssynen. Beräknat på Exportrådets siffror är den Skånska miljöteknikexporten idag värd i storleksordningen ca 4 miljarder kr årligen, med genomsnittlig tillväxttakt kring 8 %. Under perioden genomförde Region Skåne ett omfattande kontaktarbete med aktörer inom miljösektorn för att finna ut vilka som var regionens styrkepunkter. Fem områden sorterades fram där regionen har särskilda styrkor: Hållbart byggande, Energi och klimat, Vattenhantering, Transporter samt Livsmedel/jordbruksprodukter. Vid fortsatta prioriteringar valdes en inriktning på hållbar stadsutveckling. Området har en mycket stor potential internationellt, och i Skåne finns särskilda styrkeområden inom miljöanpassat byggande och förvaltning, energi- och klimateffektiva lösningar samt vattenhantering. Skåne har bred kompetens, stora resurser, projekt i frontlinjen både på hemmamarknaden och exportmarknaden, samt ledande forskning, företag, produkter, tjänster och system för hållbar stadsutveckling. Utvecklingen på världens energimarknader senaste åren, samt starkt ökat fokus på åtgärder mot klimatförändringarna, har gjort att också användning av jordbruksprodukter till alternativa bränslen har blivit ett potentiellt mycket intressant område för Skåne. Skåne har, genom Sustainable Business Hub, ett av de största regionala nätverken för miljöteknikföretag i Sverige. I Blekinge arbetar Sustainable Sweden Southeast AB med syftet att uppnå regional nettoexport av miljöteknik och hållbara samhällslösningar. Huvudfokus ligger på Baltikum, Kaliningrad, Polen, Kina och Sydostasien. Främsta ämnesområdena är vatten- och avloppsrening, energi, återvinning och avfallshantering, hållbar samhällsplanering och byggande, Industriell Miljöteknik samt Miljömanagement. 18
19 Innovationsindex Länsstyrelsen i Södermanlands län har tillsammans med Nutek arbetat fram ett innovationsindex som är ett sammanvägt index med fyra delkomponenter: Kreativitet och öppenhet Teknikhöjd, forskning och specialisering Entreprenörskap och företagande Regional specialisering Dessa delkomponenter belyses med flera olika indikatorer, vilka framgår av tabellen nedan. Indexet beräknas utifrån hur regionen avviker från genomsnittsvärdena för riket. Index ger naturligtvis ingen definitiv sanning om innovationsklimatet i regionen och bygger delvis på omstridda definitioner av kluster och kreativ kompetens, men ger utifrån sina definitioner en möjlighet att jämföra Skåne-Blekinge med övriga regioner i riket. Indikatorområde Definition av indikatorer År Kreativitet och öppenhet Kreativ kompetens Andel sysselsatta i med kreativ kompetens (%) 2002 Förmåga till mångfald i regionala kluster Andel sysselsatta utrikes födda i regionala kluster (%) 2003 Förmåga till öppenhet på Andel sysselsatta utrikes födda med bosättning i Sverige arbetsmarknaden 0-4 år (%) 2002 Teknikhöjd, forskning och utveckling Forskningskompetens Andel sysselsatta med forskarutbildning (%) 2003 Patentaktivitet Antal patentansökningar per miljon sysselsatta 2003 FoU-investeringar FoU-utgifter i näringslivet som andel av BRP (%) 2003 Teknisk/naturvetenskaplig Andel sysselsatta med teknisk/naturvetenskaplig treårig kompetens högskoleexamen (%) 2003 Entreprenörskap & företagande Marknads- och försäljningskompetens Potential för entreprenörskap Förmåga till att driva Andel sysselsatta inom marknadsorienterade yrkesgrupper (%) 2002 Andel av befolkningen (18-70 år) som föredrar eget företagande framför anställning (%) 2003 gasellföretag Antal gasellföretag per miljon sysselsatta 2003 Förmåga till långsiktigt Överlevnadsgrad bland nystartade företag tre år efter företagande start, (%) 2002 Regional specialisering Andel sysselsatta i regionala kluster (%) 2003 Innovation index förstärker bilden av Skåne-Blekinge som en region som på ett övergripande plan ligger relativt nära genomsnittet för riket. Stockholm framstår tydligt som den mest innovativa regionen i landet, vilket återigen sätter fokus på storstadsregionernas betydelse för rikets utveckling. Skåne-Blekinge ligger på tredje plats, något efter Västsverige, vilket även det bekräftar den bild av regionen som givits i denna rapport. 19
20 Innovation Index NUTS II-regioner (riket=100) Östra Stockolm Mellansverige Småland med öarna Norra Sydsverige Västsverige Mellansverige Mellersta Norrland INNOVATION INDEX Övre Norrland Innovation Index indikatorer på kreativitet och öppenhet fördelade efter NUTS II-regioner (riket=100) Östra Småland Stockolm Mellansverige med öarna Norra Mellersta Sydsverige Västsverige Mellansverige Norrland Kreativitet och öppenhet UIngående indikatoreru Kreativ kompetens Förmåga till mångfald i regionala kluster Förmåga till öppenhet på arbetsmarknaden Övre Norrland Innovation Index indikatorer på teknikhöjd, forskning och utveckling fördelade efter NUTS II-regioner (riket=100) Östra Småland Stockolm Mellansverige med öarna Norra Mellersta Sydsverige Västsverige Mellansverige Norrland Teknikhöjd, forskning och utveckling UIngående indikatoreru Forskningskompetens Patentaktivitet FoU-investeringar Teknisk/naturvetenskaplig kompetens Övre Norrland Innovation Index indikatorer på Entreprenörskap & företagande fördelade efter NUTS II-regioner (riket=100) Östra Mellansverige Småland med öarna Norra Mellersta Sydsverige Västsverige Mellansverige Norrland Stockolm Entreprenörskap & företagande UIngående indikatoreru Marknads- och försäljningskompetens Potential för entreprenörskap Förmåga till att driva gasellföretag Förmåga till långsiktigt företagande Övre Norrland Innovation Index indikatorer på förmåga till regional fördelade efter NUTS II-regioner (riket=100) Östra Småland med Mellansverige öarna Norra Mellersta Sydsverige Västsverige Mellansverige Norrland Stockolm Förmåga till regional specialisering Övre Norrland 20
21 TP TP TP PT PT PT Global futh sid TP PT Ett FPT FPT FPT Version Nyföretagande och entreprenörskap Länders eller regioners näringslivsstruktur är hela tiden i förändring. Denna dynamik visar sig på företagsnivå genom att nya företag kommer till eller att gamla slås ut. Samtidigt expanderar eller dras verksamhet ner i redan befintliga företag. Hela denna företagsdynamik är av stor betydelse för ett lands eller en regions 7 ekonomiska tillväxt och sysselsättningsmöjligheter.tpf För att denna utvecklingskraft i näringslivet ska få positiv omsättning krävs det att nyföretagandet ökar samtidigt som de befintliga företagen växer snabbare. Både för den regionala och nationella tillväxten är nyföretagandet av största betydelse. Nya företag bidrar till konkurrens och utveckling då de för med sig ny teknik, nya organisationsformer och nyskapande idéer. Nystartade företag är också viktiga då de står för en allt större andel av de arbetstillfällen som skapas i 8 näringslivet.tpf Att nyföretagandet och ökat entreprenörskap har stor betydelse märks också i olika propositioner och skrivelser från regeringen. Här behandlas nya företag som en potentiell motor för ökad tillväxt. Samtidigt bör det betonas att det är viktigt för en region att ha många företag i varierande storlek, då detta minskar sårbarheten för konjunktursvängningar. Faktum är dock att Sverige har lågt nyföretagande och dålig entreprenörsanda med internationella mått mätt. I en internationell studie gjord av Global 9 Entrepreneurship MonitorTPF för år 2003, hamnar Sverige långt ner på rankingen. Antalet människor, per 100 individer av befolkningen i åldern år, som startat eller är nära att starta ett företag var i Sverige under 5. Detta var lägst i Norden och t.ex. USA hade en siffra på ca 12 personer. Detta är en fara, då en viktig drivkraft för en växande ekonomi är att det finns människor som är beredda att satsa tid samt pengar på att utveckla idéer till att bli lönsamma företag. På 10 samma gång satsar Sverige mest i världen på FoUTPF FPT, sett till andel av BNP, och mycket resurser placeras i utbildningssystemet. Trots detta är utvecklingen av idéer till kommersiella varor och tjänster relativt låg, vilket ger en svag avkastning på alla gjorda investeringar. En stor anledning till den låga entreprenörsverksamheten i Sverige är att vår ekonomi, i en internationell jämförelse, domineras av stora företag och att den offentliga sektorn är så omfattande. Detta har anpassat skatter, regler och löner därefter, vilket skapat en struktur där vanlig anställning blivit den normala arbetsformen. Med dessa förutsättningar har inte en dynamisk småföretagsstruktur lyckats växa fram. Antalet nystartade företag 2005 uppgick till stycken vilket innebär en ökning med knappt 7 procent jämfört med Fyra av fem företag som etablerades återfanns inom tjänstesektorn och då främst inom företagstjänster. 7 Tillväxtskrift ITPS. 8 Årsredovisning Nutek. 9 Entrepreneurship Monitor 2003 executive report HTUhttp:// starkt entreprenörskap. Nutek,
22 TP TP PT Vem PT Version Nutek hävdar att Sverige de närmsta åren behöver nya företag varje år, bara för att kunna kompensera för de arbetstillfällen som försvinner p.g.a. storföretagens strukturrationaliseringar.f11f År 2005 levde nådde nyföretagande nästan den nivån, men det är en utmaning att över en längre tid kunna hålla nyföretagandet på en hög nivå. Även om det startas fler företag i Skåne och Blekinge än vad det görs igenomsnitt i riket, behöver det startas fler företag även i programområdet. Inte minst behövs detta om denna storstadsregion ska kunna ta till vara på sin innovativa miljö och dess utvecklingsmöjligheter, vilket behövs för en positiv utveckling av den nationella ekonomin. Attityder till entreprenörskap Mer än hälften av alla invånare mellan år i Skåne-Blekinge säger sig kunna tänka sig att bli företagare, detta värde kan tyckas högt, men ligger ändå något under riksgenomsnittet. En betydligt lägre andel kvinnor än män kan tänka sig att bli företagare. En betydligt lägre andel föredrar att bli företagare framför att bli anställda. Om frågan formuleras på detta sätt är det bara en dryg fjärdedel som föredrar att bli företagare framför att bli anställda. Även för denna variabel gäller att män i väsentligt högre grad än kvinnor föredrar att bli företagare. Det måste dock noteras att kopplingen mellan attityd och handling inte är särskilt stark. I Skåne ligger till exempel nyföretagande klart över riksgenomsnittet, trots att attityden till att starta företag inte är högre än riksgenomsnittet. Utlandsfödda har en väsentligt högre andel som kan tänka sig bli företagare än de som är födda i Sverige (i Skåne 56 respektive 67 procent, i Blekinge 51 respektive 59 procent). Nyföretagande i Skåne-Blekinge År 2005 startades nya företag (15 % av rikets, vilket är något högre än regionens andel av rikets befolkning). Detta var en markant ökning från år 2004 då nya företag startades. Mer information kring nyföretagandet 2005 finns i tabellen nedan. Sedan 1995 har nyföretagarfrekvensen varit svagt stigande. Det startas fler företag i Skåne och Blekinge än vad det görs i riket. Ytterligare förstärkningar av nyföretagandet behövs dock, inte minst om Skåne-Blekinge ska kunna ta till vara på potentialer i innovativa miljöer och de utvecklingsmöjligheter som exempelvis statens stora satsningar på forskning och utveckling skapar. Trots dessa stora satsningar i regionen finns tecken på att hightech-delarna av ekonomin 12 visat en vikande utveckling under de senaste årentpf FPT. Det gäller för regionen att fylla sin särskilda roll för den nationella ekonomin. Tabell 5. Nyföretagandet år ska ta över i Skåne. Regionala Kompetensrådet, Länsarbetsnämnden, Företagarna, Lundquist K-J, Olander L-O; 22
23 Kvinna Kvinna per 1000 Man Man per 1000 Samtliga Samtliga per 1000 Stockholms län Nuts 2 Skåne-Blekinge Blekinge län Skåne län Nuts 2 Västsverige Hallands län Västra Götalands län Samtliga Källa: Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005 (S2006:005), ITPS Av tabellen framgår att det startades 8,0 företag per 1000 invånare (16-64 år) i Skåne-Blekinge Jämfört med övriga län var det näst högsta siffran i Sverige, bara Stockholm var bättre Nyföretagandet är högst i Södra Skåne (som domineras av Malmö/Lund-regionen), medan det är markant lägre i Blekinge samt övriga regiondelar i Skåne. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade bland nyföretagarna. Orsakerna handlar om föreställningar om företagande, vilket fortfarande är manligt präglade. Andra faktorer är ojämställdheten i stort, hur män och kvinnor fördelar betalt respektive obetalt arbete (ansvar för hem och barn) och försäkringsskyddet. Det ter sig finnas informella hinder i form av stereotypa föreställningar och samtidigt en hel del myter rörande kvinnors företagande. Likheterna mellan mäns och kvinnors företagande är dock långt fler än skillnaderna. De skillnader som existerar är att mäns företag i långt större utsträckning har anställda, och att många fler kvinnor än män driver sina företag på deltid. Det faktum att en betydligt högre andel kvinnor än män arbetar inom den offentliga sektorn göra att utrymmet att starta eget inom den bransch man är anställd inom är lägre för män än för kvinnor. Personer med utländsk bakgrund blir nyföretagare i något högre utsträckning än svenskfödda (8,5 respektive 8,3 per 1000 invånare i åldern år). Som tidigare har påvisats behövs nyföretagande och stärkande av entreprenöriella satsningar i regionen, både för att bättre tillvarata utvecklingskraften i de starka tillväxtområden som finns i regionen, men även för att ta tillvara på möjligheterna som skapas till följd av den strukturomvandling som kan förväntas ske inom den priskonkurrerande industrin. På riksnivå startades år % av alla nya företag av personer med utländsk bakgrund. Motsvarande andel för Skåne-Blekinge var 22 %. Detta är en hög siffra för regionen men de flesta av dessa företag startas med små expansionsmöjligheter inom transport och kommunikationer, varuhandel, reparationer samt restaurang, där konkurrenstrycket är stort. Bland personer med utländsk bakgrund är arbetslöshet en mycket vanligare anledning till att starta eget företag än bland personer födda i Sverige. Räknas alla nyföretagare in är de två vanligaste anledningarna att starta företag att få arbeta självständigt eller att förverkliga sina idéer. En stor del av Sveriges småföretagare är födda på 40-talet och kommer att gå i pension inom de kommande åren. Här finns det stor potential för nya företagare att ta över befintliga företag. Med ny kunskap, ny inställning och nya idéer kan en 23
24 övertagande person ge det etablerade företaget en annan karaktär och öka förutsättningarna för tillväxt Åtgärder för att stärka entreprenörskapet Nutek konstaterar i 2004 års entreprenörskapsbarometer det finns två variabler som bidrar till att höja andelen personer som är positiva till företagande. Personer som fått entreprenörskapsundervisning i skolan är generellt positivare till entreprenörskap än övriga individer. Samma förhållande gäller för de som har förebilder som är företagare, till exempel släkt eller vänner. Som en följd av detta har omfattande satsningar gjorts på att stärka entreprenörskapsundervisningen i skolan. Entreprenörskapsbarometern ger dock upphov till nya frågor. Under en följd av år har attityderna till företagande blir allt mer positiva bland skolungdomar. Problemet är att denna attityd inte har lett till någon större höjning av det faktiska nyföretagandet. Närmare studier behövs för att belysa vad som kan förklara skillnaden mellan att 75 procent av befolkningen mellan år kan tänka sig att starta företag, medan endast 4 procent av samma åldersgrupp tar steget att faktiskt bli företagare. Det kan även konstateras att viljan att starta företag är väsentligt större bland invandrare än bland infödda svenskar. Drivkrafterna bakom detta faktum är osäkra beror det på svårigheter att få ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden, eller är det en följd av andra entreprenörskapstraditioner? Utbildning Under de senaste decennierna har det skett en anmärkningsvärd höjning av utbildningsnivån såväl i Sverige som i Skåne-Blekinge. År 1985 hade ca 16 % av befolkningen i regionen en eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. 20 år senare hade denna andel stigit till 34 procent. Regionen ligger på i stort sett samma utbildningsnivå som riket och har följt rikets utveckling av utbildningsnivån. Blekinge har en lägre andel högskoleutbildade än riket medan Skåne ligger något över riksgenomsnittet. Figur 4. Andel eftergymnasialt utbildade av befolkningen mellan år,
25 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Blekinge Skåne Skåne-Blekinge Riket 0% Källa: SCB (Utbildningsregistret) En annan tydlig trend är att andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning har ökat i väsentligt högre utsträckning än motsvarande andel för män. Figur 5. Andel eftergymnasialt utbildade män och kvinnor år, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Skåne-Blekinge - Män Skåne-Blekinge - Kvinnor 0% Källa: SCB (Utbildningsregistret) Även inom forskarutbildningen finns en tydlig trend till en ökande andel kvinnor. År 1990 avlades 24 % av alla doktorsexamina av kvinnor. År 2005 hade motsvarande andel stigit till 42 %. Männen dominerar fortfarande stort bland de som disputerar inom teknik och naturvetenskap. Andelen elever som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning går vidare till högskola varierar kraftigt i förhållande till riksgenomsnittet, vilket 2005 uppgick till 45 % av de elever som tre år tidigare gått ut gymnasiet. Av kartan framgår att övergången till högskolan i stort speglar befolkningens utbildningsnivå. På 25
26 regiondelsnivå finns en relativt stark koppling mellan befolkningens utbildning och näringslivsstrukturen i de relativt lågutbildade delarna av regionen är andelen sysselsatta inom priskonkurrerande arbetsintensiv industri stor, medan de delar av regionen som har en stor andel högutbildade har en stor andel sysselsatta inom kvalificerade företagstjänster. Figur 6. Andel elever som år 2005 påbörjat en högskoleutbildning av de som gick ut gymnasiet tre år tidigare. Övergång till högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning (%) Källa: Skolverket 26
27 TP PT Version Arbetsmarknaden i Skåne och Blekinge För svag arbetsmarknad, trots positiv utveckling i näringslivet Trots en positiv utveckling på arbetsmarknaden sedan slutet på 1990-talet är arbetsmarknaden fortfarande svag. I Skåne-Blekinge är endast 72 procent av befolkningen mellan år sysselsatt, vilket är väsentligt lägre andel än för riket. Såväl kvinnor som män ligger betydligt under andelen sysselsatta i riket. Männen har avsevärt högre sysselsättningsgrad än kvinnorna i Skåne, vilket även är fallet i riket. Förvärvsfrekvensen har ökat något sedan 1998 då sysselsättningen började öka i regionen. Sedan detta år har sysselsättningsgraden ökat med drygt en procentenhet för män och knappt två procentenheter för kvinnor. I detta sammanhang måste dock påpekas att kvinnor i väsentligt högre utsträckning än män är deltidsarbetande. Tabell 6. Andel förvärvsarbetande i Skåne-Blekinge och i riket år Män Kvinnor Totalt Andel förvärvsarbetande i Skåne-Blekinge 74% 70% 72% Andel förvärvsarbetande i riket 78% 74% 76% Källa: SCB (RAMS) Arbetsmarknaden är fortfarande könsuppdelad Skåne och Blekinges arbetsmarknader är fortfarande könsuppdelade. Många kvinnor och män tillbringar fortfarande huvuddelen av sin tid i relativt enkönade miljöer. Pojkars och flickors utbildningsval är traditionella och utvecklingen under senare år verkar då det gäller högre utbildning gå i fel riktning. Strukturen på Skåne-Blekinges arbetsmarknad innebär att kvinnor har en svagare ställning än män. Indikatorer på detta är bland annat kvinnors inkomster, andelen deltidsarbetande, deltidsarbetslösheten i relation till männens. Den könsuppdelade arbetsmarknaden innebär en risk för att tillväxten hämmas genom att män och kvinnors yrkesval snarare görs utifrån snäva könsroller än främjar yrkesval där var och ens individuella talang kommer bäst till sin rätt. Het efterfrågeutveckling på arbetsmarknaden i regionens västra del Länsarbetsnämnden delar in Skåne i tre arbetsmarknadsregioner Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Indelningen i arbetsmarknadsregioner bygger i stort 13 på SCB:s indelning i lokala arbetsmarknadertpf FPT. I denna delrapport betraktas 13 Arbetsmarknadsregion Malmö: Burlöv, Eslöv, Hörby, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad Arbetsmarknadsregion Helsingborg: Bjuv, Båstad, Höganäs, Helsingborg, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga Arbetsmarknadsregion Kristianstad: 27
28 Blekinge som ytterligare en arbetsmarknadsregion. Liksom vid varje försök till en regionindelning är även denna indelning en kompromiss mellan faktiska förhållanden på arbetsmarknaden (arbetspendling) och landets administrativa indelning i olika län. Eftersom mer än tre fjärdedelar av befolkningen i arbetsför ålder bor i arbetsmarknadsregionerna Helsingborg och Malmö, är det huvudsakligen utvecklingen i regionens västliga delar, som återspeglas i analysen, när arbetsmarknaden Skåne-Blekinge betraktas i sin helhet. Efterfrågeutvecklingen på arbetsmarknaden har varit gynnsam för regionen som helhet. Antalet arbetstillfällen (dvs. antalet sysselsatta som har arbetsplats i regionen) har ökat mer än i de flesta andra regioner i landet och effekterna av den ekonomiska försvagningen under de senaste åren har varit förhållandevis lindriga. Då utvecklingen i de olika regiondelarna studeras träder dock en mycket splittrad bild fram. Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby och Östra Göinge 28
29 Figur 7. Index Sysselsatta år dagbefolkning Skåne AR Helsingborg AR Kristianstad AR Malmö Riket 10 Blekinge län Antalet arbetstillfällen har mellan 1994 och 2004 ökat med ca 11 procent i regionens västliga delar och med drygt fyra procent i de två östliga regiondelarna (riket 10 procent). Under de senaste 10 åren, och i synnerhet sedan år 2002, har sysselsättningsutvecklingen i regionens nordöstra del halkat efter jämfört med övriga i regionen Skåne-Blekinge. De aktuella prognosundersökningar som genomförs av de olika länsarbetsnämnderna pekar på att den pågående positiva sysselsättningskonjunkturen inte har berört arbetsmarknadsregion Kristianstad samt Blekinge i samma utsträckning som övriga regiondelar. Under 2006 och nästa år koncentreras tillväxten främst till regionens västra del. Figur 8. Nya platser (trend) Index Skåne Skåne&Blekinge Blekinge Riket 0 aug-01 dec-01 apr-02 aug-02 dec-02 apr-03 aug-03 dec-03 apr-04 aug-04 dec-04 apr-05 aug-05 dec-05 apr-06 aug-06 En blick på arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik bekräftar denna bild. Enligt platsstatistiken som inte skiljer mellan ersättnings och nyrekrytering har tillströmningen av nya platser ökat säsongsrensad och trendberäknad med ca 90 procent mellan augusti 2001 och 2006 i hela regionen. Ökningen motsvarar tillväxttakten i riket som helhet. Utvecklingen påverkas framför allt av Malmöregionens heta arbetsmarknad. Arbetsförmedlingar noterar där en 29
30 TP PT Version ökningstakt med drygt 120 procent under samma period. Utvecklingsförloppet i regionens östliga delar var däremot förhållandevis dämpat. Inflödet av nya platser har där stigit med 54 (arbetsmarknadsregion Kristianstad) respektive 26 procent (Blekinge) under samma period. Låg sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande Trots en positiv utveckling på arbetsmarknaden sedan slutet på 1990-talet är arbetsmarknaden fortfarande svag. I Skåne-Blekinge var år 2004 endast 72 procent av befolkningen mellan år sysselsatt (enligt SCB Rams), vilket är en väsentligt lägre andel än för riket som helhet. Skånes sysselsättningsgrad var lägst bland samtliga län (knappt 72 procent) och Malmö stads sysselsättningsgrad lägst i 14 hela landet (knappt 63 procenttpf FPT). Regionens östliga delar uppnår däremot riksgenomsnittet. Utvecklingen kan förklaras dels med den kraftiga befolkningsinflyttningen till sydvästra Skåne, dels med den höga andelen studerande (Lunds Universitet och Malmö Högskola), dels med segregationsproblematiken som berör framför allt Malmö. Såväl kvinnor som män ligger betydligt under andelen sysselsatta i riket. Männen har avsevärt högre sysselsättningsgrad än kvinnorna i Skåne, vilket även är fallet i riket. Förvärvsfrekvensen har ökat något sedan 1998 då sysselsättningen började öka i regionen. Sedan dess har sysselsättningsgraden ökat med drygt en procentenhet för män och knappt två procentenheter för kvinnor. I detta sammanhang måste dock påpekas att kvinnor i väsentligt högre utsträckning än män är undersysselsatta (timanställda eller deltidsarbetslösa). Arbetsmarknaden blir ljusare framför allt i regionens västra del Sysselsättningskonjunkturen har förstärkts i år och samtliga prognosinstitut bedömer att trenden håller i sig under det närmaste året. Sedan höstmånaderna 2005 har efterfrågeförstärkningen även varit synlig i AMS verksamhetsstatistik i form av ett successivt minskande obalanstal (öppet arbetslösa plus deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program), vilket gäller för hela regionen Skåne-Blekinge. Den säsongrensade och trendberäknade arbetslösheten har vänt neråt och vilket är ännu viktigare obalanstalet ligger under fjorårets nivå. Vidare syns en klar minskning av antalet nyinskrivna sökande. Den positiva trenden berör samtliga grupper (kvinnor/män se nedan, ungdomar, sökande i åldersgruppen år, akademiker och arbetssökande som är födda utanför norden). Däremot finns tydliga regionala skillnader som pekar på underliggande strukturella obalanser. De senaste 12 månaderna var i genomsnitt 6,6 procent av befolkningen i åldrarna år anmälda som antingen arbetslös eller deltog i olika arbetsmarknadspolitiska (konjunkturberoende) program hos arbetsförmedlingarna i hela regionen Skåne-Blekinge 6,4 procent enbart i Skåne och 7,7 procent enbart i Blekinge. Under samma period uppgick motsvarande obalanstal till 6,2 procent i riket. Under hela 2000-talet har obalanstalet varit högst i Blekinge. Däremot har de regionala skillnaderna i Skåne suddats ut. Arbetsmarknadsregion Kristianstad noterade i början av 2000-talet ett av de lägsta obalanstalen i landet, men har till 14 Arbetspendlare över Öresund ej medräknade 30
31 följd av försvagningen på arbetsmarknaden under år 2003 successivt anpassat sig till Skånenivån. Akademiker har mer än hela sökandegruppen drabbats av en minskande efterfrågan sedan konjunktursvackan i början av 2000-talet. Ett trendbrott skedde dock ifjor höstas och utvecklingen har förbättrats successivt sedan dess. Under de senaste 12 månader har andelen arbetslösa och programdeltagare i genomsnitt uppnått 7,5 procent i Skåne och även i hela regionen Skåne-Blekinge, 8,1 procent i Blekinge och 6,6 procent i riket. Det bör påpekas att situationen för akademiker fortfarande hösten 2006 är något sämre än för samtliga sökande som är inskrivna hos arbetsförmedlingen. Fördelat efter utbildningsinriktning har den största gruppen bland de arbetslösa och programdeltagare en företagsekonomisk inriktning. Även ingenjörsutbildning och pedagogisk utbildning är vanligt förekommande bland de sökande med minst treårig eftergymnasial utbildning. Figur 9. Arbetslösa och programdeltagare i procent av befolkningen utvalda grupper genomsnitt sept05-aug06 14% 12% Procent 10% 8% 6% 4% Skåne Blekinge Riket 2% 0% Samtliga Akademiker år år Utomnord. födda Något sämre än för akademiker ser situationen ut för arbetssökande ungdomar i åldrarna år. Under de senaste tolv månaderna uppgick andelen ungdomar som antingen var arbetslösa eller programdeltagare till 8,3 procent i region Skåne- Blekinge. Enbart i Blekinge var 12,6 procent av ungdomarna inskrivna som antingen arbetslösa eller programdeltagare under samma period och i Skåne 7,7 procent (riket 8,7 procent). Sedan årsskiftet 2005/06 kan dock en klar förbättring av arbetsmarknadssituationen noteras. Fördelat efter utbildningsinriktning har den största gruppen bland de arbetslösa och programdeltagare enbart grundskoleutbildning eller gymnasieutbildning med bred, generell utbildning (den senare gruppen har bl.a. gått individuella programmet). Arbetssökande i åldrarna år betraktas som den grupp som egentligen debuterar på arbetsmarknaden. Gruppen har i jämförelse med andra grupper en färsk utbildning och en fjärdedel har dessutom genomgått eftergymnasial utbildning tre eller längre än tre år. I motsats till andra västeuropeiska länder, t.ex. Danmark, har gruppen svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, fastän många branscher signalerar arbetskraftbrist. Trots konjunkturförbättringar kvarstår svårigheterna för gruppen att få tillträde på regionens arbetsmarknad. Visserligen 31
32 har situationen förbättrats jämfört med för ett år sedan men förbättringstakten är långsam. Under de senaste 12 månaderna har obalanstalet för denna åldersgrupp legat på 9,0 procent för hela regionen, 8,5 procent i Skåne och 12,8 procent i Blekinge. Även arbetsmarknadsregion Kristianstad noterade en förhållandevis hög nivå på drygt 11 procent. Sökande med bred, generell utbildning är helt dominerande i denna grupp. Även sökande med företagsekonomisk inriktning samt inriktning mot teknik och teknisk industri är överrepresenterade. Enligt verksamhetsstatistiken var i genomsnitt 11,9 procent av befolkningen med utom- nordiskt födelseland antingen arbetslös eller deltog i olika arbetsmarknadspolitiska program under de senaste 12 månaderna. I riket som helhet noterades 10,5 procent under samma period. Anmärkningsvärt är att situationen på arbetsmarknaden för utomnordiskt födda är klart sämre i regionens östligaste del. Blekinge noterar för samma period ett obalanstal upp mot 12,6 procent. Malmö kommun som utmärker sig av regionens i särklass största segregationsproblematik noterar en något lägre obalansnivå. Förklaringen till den motsägelsefulla situationen är, att många utomnordiska immigranter helt står utanför arbetsmarknaden i Malmö (liksom i andra storstadsområden). Ett tecken på detta är att sysselsättningsgraden för utomnordiskt födda är mycket låg. I Malmö var till exempel endast 40 % av de utomnordiskt födda är sysselsatta år Västra Skåne blir en del av huvudstadsregionens arbetsmarknad Skånes västliga arbetsmarknadsregioner påverkas av den mycket expanderande huvudstadsregionen Storköpenhamn. Regionerna på bägge sidor av sundet signalerar en klar sysselsättningsuppgång under år 2005 och 2006 enligt de arbetsmarknadsprognoser som Länsarbetsnämnden och Storköpenhamns regionala arbetsmarknadsråd publicerade under andra och tredje kvartalet Redan nu konstateras i Köpenhamnsområdet en utpräglad arbetskraftsbrist, samtidigt finns ett stort arbetskraftsutbud på den skånska sidan av Öresundsregionen. Under de senaste månaderna har arbetsförmedlingar i västra Skåne noterat att kraftigt ökat antal danska arbetsgivarekontakter. Danska näringslivsorganisationer värvar massivt arbetskraft i Skåne. Öresundsbrokonsortiet, Af Øresunddirekt och regiontrafiken har konstaterat att antalet resenärer som pendlar över Öresund har ökat kraftigt. Ännu existerar inte någon samlad transregional statistik som aktuellt belyser den faktiska rekryteringen över sundet. Men det verkar vara mycket sannolikt att rekryteringen av skånsk arbetskraft ytterligare kommer att förstärka den tudelade utvecklingshastighet som kännetecknar arbetsmarknaden i regionen Skåne-Blekinge. 32
33 TP TP TP PT Storstadsutveckling PT Lundquist PT Malmö/Lund Version Storstad Storstadsregionen tillväxtmotor Några generella globala trender gör att gamla OECD-länder som Sverige möter växande utmaningar. Konkurrensen hårdnar till följd av avregleringar av världshandeln och ny teknik. Länder som Sverige utsätts numera för global konkurrens från lågkostnadsländer, inte bara inom lågteknologisk produktion, utan även och alltmer - inom högteknologisk varuproduktion och kvalificerade tjänster. Välståndet i riket är hårt länkat till landets internationella konkurrensförmåga. Den nya kunskapsekonomin tenderar till att gynna storstadsregioner med stor befolkning och hög befolkningstäthet. I dessa finns den mångfald av olika branscher, utbildningar och erfarenheter som särskilt gynnar innovationer och utveckling av nya företag och tjänster. I ett internationellt perspektiv är Sverige glest befolkat och svenska storstäder är små. Detta gör det till ett nationellt intresse och ett regionalt ansvar att ta tillvara utvecklingskrafter i det fåtal täta regioner som finns i riket. 15 I ett analysunderlag för Nuteks storstadsarbetetpf FPT konstateras att storstäderna har bland annat följande tre funktioner: Centrum för utveckling och tillväxt inom kunskapsintensiva näringar/sektorer Centrum för organisatoriskt och tekniskt nyskapande, och utveckling av nya kulturella uttryck Sambandscentrum för FoU, projektutveckling och kommersialisering I storstäderna skapas således kunskap och produkter som svårligen hade kunnat utvecklas i några andra regioner. Dessutom finns välutvecklade internationella kontaktnät såväl på företags som individnivå. Skåne-Blekinge har den gynnsamma positionen att inom sig ha Sveriges tredje största stad, vilken tillhör en arbetsmarknadsregion som är i det närmaste lika stor som Göteborgs. Till detta kommer närheten till den danska huvudstadsregionen, vilket öppnar möjligheter att skapa en integrerad storstadsregion med mer än 3,6 miljoner invånare. Storstäder har även en annan funktion i ekonomin. De är importhamnar för ny kunskap som utvecklas och sprids till övriga regioner i landet. Stockholm har till exempel spelat en avgörande roll för Malmö/Lund-regionens kraftiga tillväxt sedan talets börjantpf FPT. 17 I en rapport från InregiaTPF FPT konstateras att det finns ett starkt samband mellan tillväxt i Malmö/Lund och Helsingborgsregionen, medan spridningseffekterna till nordöstra Skåne är väsentligt svagare. Under de senaste åren har det dock gått att se för nationell tillväxtkraft; Nutek 2006 K-J, Olander L-O Lunds universitet, Publiceras under hösten 2006 regionens roll för ökad sysselsättning i Skåne, Region Skåne (2000) 33
34 att östra Skåne tydligt gynnats av utträngningseffekter från västra Skåne vilket främst yttrar sig i att en långvarig befolkningsnedgång har brutits. Sysselsättningen i Malmö/Lund-regionen har vuxit kraftigt under en följd av år, men det finns ändå tecken på att Malmö/Lund-regionen inte fullt ut förmår fylla sin nationella roll som tillväxtcentrum. Tillväxten inom företagstjänster har varit mycket kraftig i regionen, medan den teknologidrivna hightechindustrin har haft en svag tillväxt, till skillnad från till exempel i Göteborgsregionen. Detta kan ses som att det finns behov av ytterligare insatser inriktade mot att stärka entreprenörskapet. Tillväxten inom företagstjänster är så starkt att det kan antas att dessa serverar ett betydligt större omland än den egna storstadsregionen. Malmö/Lund lyckas således fylla sin roll som sydsvenskt centrum inom företagstjänster. Som framgår av figur 10 har storstadsregionerna haft väsentligt starkare utveckling av BRP/ capita än övriga riket. Malmö FA (vilken omfattar Malmö, Lund och Helsingborg med kranskommuner) släpar dock efter de övriga storstadsregionerna trots att befolkningsstorleken är i det närmaste identisk med Göteborgs FA. Figur 10. Bruttoregion per capita (kr.), , fördelat på FA-regioner Stockholm Göteborg Malmö Övriga riket Källa: SCB (raps-ris) Malmö har en odiskutabel roll som tillväxtmotor i regionen i kraft av sin roll som rikets tredje största stad. Funktionellt är dock storstadsregionen större. Det finns starka länkar mellan Malmö och Lund och pendlingsregionen runt dessa två centra är växande. Av kartan nedan framgår att det finns en kraftig befolkningskoncentration till en väl sammanlänkad kustregion i den västra delen av Skåne. 34
35 TP PT Version Figur 11. Befolkningstäthet i södra Sverige år Källa: Region Skåne Samtidig som storstäderna är tillväxtmotorer för riket finns det svåra sociala problem som är kopplade till storstäderna. Fattigdom och utanförskap är starkt kopplat till etnisk härkomst. Utanförskapet i storstadsregionerna är inte bara ett svårt socialt problem utan även ett hinder för tillväxten. I alla rikets tre storstadsregioner finns farhågor för att det i framtiden kommer att 18 bli brist på arbetskrafttpf FPT. Dessa problem kan lindras om en större andel av befolkningen med utländsk härkomst kan tillvaratas på arbetsmarknaden. Malmös roll i regionen I regionen är Malmö oomtvistat ekonomiskt centrum, ett resultat av en lång process av att befolkning och en stor del av regionens arbetstillfällen är lokaliserad hit. Förutom Malmös stora antal arbetstillfällen, , utmärker Malmö sig mot sin omgivning med ett diversifierat näringsliv med hög grad av specialisering. Av diagrammet nedan framgår det positiva sambandet mellan de skånska kommunernas befolkningsstorlek och andelen sysselsatta inom segmentet finans och företagstjänster. 18 Regional utveckling - utsikter till TSOU 2004:34.T 35
36 RP P = Version Figur 12. Befolkning samt finans och företagstjänster bland Skånes kommuner 2004 Andel av total sysselsättning inom finans och företagstjänster ,55 Malmö Helsingborg 13 Lomma Vellinge 12 Lund Perstorp Befolkning, logaritmisk skala Betydelsefulla ekonomiska institutioner såsom finans- och försäkringsbolag, revisionsbyråer och bostadsinstitut är lokaliserade till Malmö av storstadsspecifika skäl och det fördelaktiga läget i Öresundsregionen. Finans- och företagstjänster är näringar som associeras till en stads strategiska funktioner varför storleken på dessa är en viktig indikator på hur utvecklat den finansiella infrastrukturen är i kommunen. Figur Antal sysselsatta i Malmö Antal Trots Malmös betydelse för den regionala tillväxten, har staden ännu inte återhämtat sig från nittiotalets stora recession och förändrade befolkningsstruktur. Som framgår av diagrammet nedan försvann mellan åren 1990 och 1993, arbetstillfällen. Merparten av nedläggningarna drabbade Malmöborna och i mindre 36
37 utsträckning förvärvsarbetande inpendlare. Återhämtningen från denna stora nedgång pågår fortfarande och för att åter igen nå upp till 1990 års nivå krävs ytterligare nya jobb i Malmö. För att analysera de underliggande faktorerna måste sökarljuset därför riktas mot storstadsspecifika orsaker som påverkat den långsammare tillväxttakten och några av de förändringar som detta medfört i välfärdens sammansättning och fördelning i Malmö. Olika strategier för att förstärka arbetsutbudets möjligheter till sysselsättning, ökad grad av företagsamhet och tillgänglighet till den lokala arbets- och bostadsmarknaden bör på kort och lång sikt medverka till att förstärka Malmös storstadsspecifika kvaliteter som centrum för ekonomi, kommunikationer, upplevelser och mångfald. Arbetsutbudet i Malmö Utbudet på arbetskraft är källan till skatteinkomster och en förutsättning för att det lokala näringslivet ska utvecklas. I diagrammet nedan redovisas den demografiska försörjningskvoten och som speglar relationen mellan antalet personer i förvärvsaktiv ålder, år och de som ska försörjas av dessa, 0-18 samt 65 år och uppåt. Ju större värde på denna kvot desto fler ska försörjas av varje person i yrkesaktiv ålder. Den gynnsamma trenden av en minskad försörjningskvot är ett resultat av ett positivt inflyttningsöverskott framförallt i åldersintervallen år, många av dessa flyktingar och övriga invandrare. Figur 14. 0,8 Försörjningskvoten i Malmö och Riket ,75 0,7 0,65 0,6 0,55 0, Malmö Riket Föryngringen är på sikt gynnsam för Malmö, men i nuläget uppstår trängseleffekter och obalans mellan näringslivets efterfrågan och utbudet på arbetskraft. Obalansen som mått på andelen reguljärt sysselsatta var i Göteborg och Malmö inte så stor i början på nittiotalet men har efterhand vidgats i snabb takt. Idag har Göteborg och Stockholm mellan 8-10 procentenheter högre förvärvsfrekvens än Malmö. Det 37
38 sämre läget för Malmö blir ännu tydligare vid en jämförelse med landets större städer. 38
39 Figur 15. Andel av befolkningen år i rikets 12 största kommuner som är sysselsatta år % 80% 70% 60% 50% 40% Män Kvinnor 30% 20% 10 % 0% Källa: SCB (RAMS) Enligt SCB:s arbetsmarknadsstatistik finns Malmöbor i arbetsför ålder som inte arbetar. De är arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska program, sjukskrivna, förtidspensionärer, socialbidragstagare eller i utbildning. Många av dessa är föremål för någon form av arbetsmarknadspolitisk eller annan åtgärd eller så är de av olika anledningar inte aktuella för arbetsmarknadsinsatser. Sammantaget betyder det att närmare en tredjedel av dem som inte arbetar idag är en tillgång för arbetsmarknaden. Samtidigt som den stora arbetspendlingen in till Malmö klart och tydligt visar på Malmös centrala roll för den regionala sysselsättningen, pågår en parallell motsats utveckling av skattekraften bland Malmöborna. Sedan 1995 har skattekraften successivt minskat och motsvaras idag av 88 procent av riksmedelvärdet, figur 17. Malmös minskade skatteintäkter försämrar inte bara den lokala utan även den regionala efterfrågan, ökar belastningen på transfereringssystemet och trycket mot den offentliga sjukvården. Ett vikande skatteunderlag medför slutligen också till ett ökat beroende av det kommunala utjämningssystemet. 39
40 Figur 16. Figur 17. Pendlingsöverskott i kommuner Kvot mellan förvärvsarbetande dag respektive nattbefolkning 2004 Utveckling av skattekraften bland Skånes kommuner Båstad Osby Båstad Osby Örkelljunga Ängelholm Höganäs Åstorp Helsingborg Bjuv Klippan Örkelljunga Perstorp Hässleholm Östra Göinge Bromölla Ängelholm Höganäs Åstorp Helsingborg Bjuv Klippan Perstorp Hässleholm Östra Göinge Bromölla Landskrona Svalöv Eslöv Höör Hörby Kristianstad Landskrona Kävlinge Svalöv Eslöv Höör Hörby Kristianstad Kävlinge Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Sjöbo Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Sjöbo Malmö Svedala Tomelilla Simrishamn Malmö Svedala Tomelilla Simrishamn Vellinge Trelleborg Skurup Ystad skanevatten Sysselsatt dagbefolkning per sysselsatt nattbefolkning Vellinge Trelleborg Skurup Ystad Skåne Skatteutveckling 5,01-9,89% ökning 0,51-5,00% ökning > 30 % underskott % underskott % 5-20 % överskott -0,49-0,50% neutral -4, ,50% minskning -9, ,00% minskning > 20 % överskott Hållbar stadsutveckling Både globalt, i Europa och i Sverige är städernas miljöfrågor centrala, och pekas ut av FN och andra aktörer som en av de enskilt störta utmaningarna för en hållbar utveckling. Den svenska modellen med goda system för stadsplanering och stadsutveckling i kombination med väl utvecklade tekniska försörjningssystem med högpresterande lösningar är i många stycken ledande i världen. I Skåne-Blekinge finns särskilda styrkor på detta område, och flera av Sveriges ledande projekt. Framförallt västra Skåne har en internationellt uppmärksammad, men hela regionen exemplifierar också de utmaningar som ställs på hållbar stadsutveckling med samspel mellan stad och landsbygd och därtill kopplade transportfrågor. Till de ledande demonstrationsprojekten kan kopplas omfattande vetenskaplig kompetens och aktiva företag med produkter, tjänster och systemlösningar inom en rad områden. Regionens tillväxt i kombination med en mycket stark ställning inom hållbar stadsutveckling ger bas för utveckling av innovationer, produkter och tjänster som efterfrågas på en snabbt växande global marknad. 40
41 TP PT FPT Version Öresundsregionen Öresundsregionen som administrativ region definieras idag som Själland med öar och Skåne. Denna region har ca 3,6 miljoner invånare och 1,7 miljoner sysselsatta. Detta innebär att Öresundsregionen om den integreras fullt ut blir Nordens största storstadsregion. Färdigställandet av Öresundsbron sommaren år 2000 har givet goda förutsättningar för integration. En integrerad Öresundsregion har förutsättningar att bli ett draglok för hela södra Sverige. År 2005 gjordes det 29 miljoner personresor över Öresund. 18,3 miljoner av dessa skedde över Öresundsbron. Antalet resor över Öresund har i genomsnitt ökat mer 12 procent per år sedan år Den ojämförligt största ökningen faller på resor till och från arbete som år 2005 utgjorde 30 procent av alla resor. Arbetspendlingen beräknas ha femdubblats mellan 2000 till Arbetspendling, tjänsteresor och resor till utbildning svarar sammanlagt för drygt hälften av alla resor över Öresund.TPF 19 Figur 18. Antal resor över Öresund Personer i miljoner Helsingör-Helsingborg Köpenhamn-Malmö Källa: ShipPax och Öresundsbrokonsortiet, bearbetning av Öresundskomiteen. För närvarande uppskattas ca personer pendla över sundet enligt SCB:s definition. Hela svenskar hade år 2005 förvärvsinkomster på den danska sidan sundet på mer än Dkr. Merparten av pendlingen sker från Skåne till Själland, endast 9 procent pendlar den motsatta riktningen. Detta är en följd av att det är prisskillnader på bostadsmarknaden som hitintills varit drivkraften för integrationen. De lägre bostadspriserna i Skåne har attraherat danskar som valt att bosätta sig i Skåne, men behålla sitt arbete på Själland. 19 Uppgifter om pendling och FoU-investeringar är inhämtade av Öresundskomiteen 41
42 Karta 19. Boendekommun och arbetskommun för öresundspendlare bosatta i Skåne, Utpendling från Skåne Helsingborg Helsingør 250 Inpendling från Skåne Hillerød Landskrona Lyngby-Taarbæk Ballerup København Lund Roskilde Høje Taastrup Tårnby Malmö Vellinge Trelleborg Källa: Ørestat, karta: Öresundskomiteen Det kan noteras att Öresundsregionen som funktionell arbetsmarknadsregion är relativt liten. Någon betydande pendling sker i stort sett endast från Malmö och Helsingborg och till viss del från Landskrona. Pendlarna arbetar i stor utsträckning i Köpenhamn, Kastrup och Helsingör. Detta mönster tyder på att avståndsfriktonen fortfarande är stor över sundet. Branschstruktur i Öresundsregionen Öresundsregionen har en väsentligt lägre andel sysselsatta inom tillverkningsindustri och en betydligt högre andel sysselsatta inom företagstjänster än Sverige och Danmark. Tabell 9. Sysselsatta per bransch i Danmark, Sverige Öresundsregionen och Blekinge år Danmark Sverige Hela Öresund Öresund DK Skåne Blekinge Jord,skog,fiske,utvinning 3,4 3,6 1,8 1,6 2,4 4,0 Tillverkningsindustri 14,7 17,4 12,2 10,2 17,1 24,6 El,gas,värme,vatten 0,5 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 Byggindustri 6,3 5,8 6,0 6,1 6,0 5,4 Handel,hotell,restaurang 17,9 15,0 17,4 17,9 16,2 10,4 Transport,kommunikation 6,2 6,1 6,7 6,9 6,1 5,4 Finans,företagstjänster 14,1 14,0 16,3 17,7 13,0 9,1 Offentlig service 31,2 32,5 32,6 32,4 33,0 36,5 42
43 TP PT Version Övrigt 5,8 4,9 6,4 6,7 5,8 4,0 Totalt Källa: SCB (RAMS), Danmarks statistik (RAS) Öresundsregionen i jämförelse med Stockholm och Västra Götaland Även om Öresundsregionen har potential att bli Nordens största storstadsregion, så är näringslivet inte fullt så kunskapsintensivt inom hightech som Stockholm och Västra Götaland. Stockholm och Västra Götaland har till exempel väsentligt högre andel av de sysselsatta med teknisk/naturvetenskaplig högskoleutbildning än Skåne och Öresundsregionen.. Denna grupp utgör i Stockholm 7,0% av de sysselsatta och i Västra Götaland 5,4 %, medan motsvarande värde för Skåne och Öresundsregionen är 4,8 % för bägge regionerna. Det saknas jämförbar regional statistik över offentliga FoU-satsningar, men ser man till näringslivets egna FoU-satsningar vilket svarar för mer än hälften av de samlade FoU-investeringarna finns det stora regionala variationer både i och mellan Danmark och Sverige. Förklaringen till de stora regionala skillnaderna är att det mesta av FoUsatsningarna görs av ett fåtal högteknologiska företag och institut och dessa är ofta koncentrerade till universitets- och huvudstäder. Öresundsregionen, med privata FoU-investeringar på 2,6 % av BRP år 2003, ligger över det samlade genomsnittet för Danmark och Sverige på 2,4 % av BNP, men samtidigt kan man konstatera att Öresundsregionen ligger under FoU-nivåerna i Västra Götaland (6,0 %) och Stockholm (3,0 %). Det kan dock noteras att Skåne med 3,1 % har högre FoUandel av BRP än Stockholm, medan Blekinge med 3,0 % ligger på samma nivå 20 som StockholmTPF FPT. Västra Götalandsregionens höga FoU-andel torde bero på en kraftig koncentration av bilindustri till regionen samt att ett antal större forskningsinstitut finns lokaliserade där. 20 Uppgifter om näringslivets FoU-kostnader i Sverige baseras på Forskning och utveckling inom företagssektorn 2003 (SCB 2004). 43
44 Landsbygd Landsbygden har under lång tid varit inne i en omvandlingsprocess. Jord- och skogsbruk var för ett sekel sedan en dominerande näring, men sysselsätter numera endast 1,7 procent av de sysselsatta i regionen. Sedan 1990 har antalet sysselsatta inom de areella näringarna nästan halverats. Lantbruket präglar dock fortfarande landskapet i stora delar av regionen. Enligt rapporten Lantbruk och lantbrukare i Skåne - En blick i framtiden till år 2010 (Länsstyrelsen i Skåne län, 2002) förväntas deltidjordbruk avvecklas, medan antalet flermansjordbruk växer kraftigt. Ett tredjedel av lantbruken kommer att vara bostadsjordbruk och ha mindre betydelse för livsmedelproduktionen, men bidra till att hålla befolkningen och serviceunderlaget uppe på landsbygden samt bistå med utvecklingsstöd för att utveckla landsbygdsturism. De stora enheterna kommer att svara för produktionen och de små för utvecklingen på landsbygden. Flera kommuners attraktionskraft ligger i att kunna erbjuda positiva boendemiljöer i landsbygdsmiljö snarare än i tätorterna. Nya företag skapas där kunskap finns, människor träffas och befolkningen trivs. Kopplingen mellan arbetsplats och bostadsort blir allt svagare och landsbygden dras allt tydligare in i städernas influensområde. För många kommuner kan det i många fall vara mera lönsamt att aktivt satsa på ökat boende än att med samhällsinsatser attrahera företag, då nya arbetstillfällen kan förväntas uppstå som en följdeffekt av ökad inflyttning. De människor som väljer att flytta till landet har oftast hög kompetens, goda inkomster och ambitioner att utveckla livskvalitet och försörjning, men är oftast verksamma inom andra sektorer än lantbruk. För att öka inflyttningen gäller att på rätt sätt kombinera kraven på stadslivets fördelar och de fördelar landsbygden erbjuder. Samtidigt finns det en trend att låginkomsttagare söker sig till landsbygden där de kan finna ett boende med helt annan standard och kvaliteter än vad som varit möjligt i storstaden. Andelen av befolkningen som är bosatt på landsbygden varierar kraftig mellan regionens olika delar. I västra Skåne är endast fem procent av invånarna boende på lansbygden, medan motsvarande andelar i sydöstra Skåne och Blekinge är 25 respektive 17 procent. Tabell 10. Befolkning år 2000, fördelat på ortstyp och landsbygd. Delregion Befolkning Tätortsbef Småortsbef Landsbygdsbef Totalt Blekinge % 4% 17% 100% NOSAM % 3% 10% 100% Skåne Nordost % 4% 18% 100% SSSV % 2% 5% 100% SÖSK % 5% 25% 100% Totalt % 3% 11% 100% Källa: SCB Mikroföretagande på landsbygd Enligt det kommande landsbygdsprogrammet kommer det att vara möjligt att stödja mikroföretagande (5-9 anställda) på landsbygden. För att få en uppfattning 44
45 om hur många sysselsatta som berörs av sådana insatser och inom vilka näringsgrenar dessa tillhör har en tabell tagits fram med hjälp av koordinatsatta data från Företagsregistret. Totalt 6400 är sysselsatta vid sådana företag. Den enskilt största näringsgrenen är lantbruk och därefter följer handel, men det är värt att notera att även företagstjänster står för betydande del av sysselsättningen, vilket ger visst belägg för att landsbygden har blivit en attraktiv för konsulter som tar företaget med sig till en attraktiv boendemiljö. Tabell 11. Antal anställda vid arbetsställen med 5-9 anställda 2005 i Skåne och Blekinge efter ortstyp Näringsgren Landsbygd Småort Tätort Totalt Jordbruk, skogsbruk, fiske Tillverkningsindustri, utvinning Byggverksamhet Handel, reparation av bilar o hushållsartiklar m.m Hotell o restaurang Transport, magasinering och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet Andra samhälleliga och personliga tjänster Totalt Källa: CFAR/Region Skåne 45
46 Tillgänglighet Tillgänglighet och förutsättningar för regionvidgning Storstäderna spelar en viktig nationell roll som regionala tillväxtmotorer. I ett internationellt perspektiv är städerna i regionen små. Regionen är utpräglat flerkärnig, även om Malmö har en särställning som rikets tredje stad. Flerkärnigheten är en tillgång om de olika kärnorna kan samverka med varandra så att det kan bildas en funktionellt sammanhängande stadsregion. Detta förutsätter dock en väl fungerande transportapparat. Utmaningen i den västra delen av regionen ligger till stora delar i att undanröja kapacitetsproblem som bland annat är följden av en mycket kraftig tillväxt i kollektivtrafikresandet. Södra Stambanan mellan Lund och Malmö är den viktigaste och mest centrala länken i det skånska kollektivtrafiksystemet. Sträckan är mycket betydelsefull för tågtrafiken i hela södra Sverige. Även nationellt är sträckan av stor betydelse med en omfattande snabbtågstrafik och huvuddelen av all godstrafik mot övriga Europa. Redan i nuläget är kapacitetsbristen stor med återkommande trafikstörningar som följd. När Citytunneln är klar kommer problemen att accentueras. Biltrafiken mellan Lund och Malmö börjar närma sig kapacitetstaket. Vägverket har gjort analyser som visar att en trafikinfarkt kan vara ett faktum inom en 10-årsperiod om nuvarande trafikutveckling fortsätter och inte kraftfulla åtgärder vidtas för att bryta trafikökningen. En av de viktigaste åtgärderna är att förbättra spårkapaciteten på sträckan. Ingen annan sträcka utanför Stockholmsregionen torde ha ett så stort kollektivresande och en så stor potential för överströmning från bil till tåg. Förbindelserna i öst-västlig riktning är av låg kvalitet såväl på järnvägs- som på vägsidan. En följd av dessa svaga kommunikationer är att pendlingen mellan regionens östra och västra delar är relativt låg. Ett tecken på detta är att regionen i öst-västlig riktning sönderfaller i fyra olika arbetsmarknadsregioner. Situationen kompliceras av att kollektivtrafiken styrs av två skilda huvudmän i regionen. Möjligheterna att skapa en större tillväxtfrämjande funktionell storstadsregion är en av regionens största utmaningar. På mindre än en halvtimmes restid från Malmö ligger den danska huvudstaden. Visionen är att skapa en funktionellt sammanhängande Öresundsregion med 3,6 miljoner invånare. Det är långt kvar innan Öresundsregionen kan sägas vara en funktionellt sammanhängande region. Integrationen ökar dock stadigt. För närvarande pendlar ca personer över sundet. Av pendlarna över Öresund uppskattas knappt 2/3 bestå av män. Knappt skåningar hade 2005 en inkomst på minst danska kronor på den danska sidan av sundet. I regionvidgningsdiskussionerna måste det beaktas att kvinnor och mäns pendling och resmönster ser olika ut. Kvinnor arbetar oftare än män nära sitt hem. Det kan förklaras av att kvinnors större tendens att arbeta inom offentlig sektor som dessutom finns representerad på fler platser gör att de inte behöver pendla i samma utsträckning. En annan förklaring är att kvinnor anpassar sitt arbetsliv mer efter det större ansvaret för hem och barn, och med det inte har samma möjlighet att pendla. 46
47 Planeringen av transportnätet bör med det ha kvinnor och mäns olika resmönster i åtanke. Dessvärre saknas till stor del tillgänglighetsdata som täcker hela regionen Skåne- Blekinge. Analysen av tillgängligheten inom regionen måste därför bygga på material som i första hand utgår från respektive län utan hänsyn till hela NUTSområdet. Tillgängligheten inom programrådet definierat som möjlighet till arbetspendling med rimliga restider - är relativt låg. Kartbilden nedan visar hur långt ifrån Karlskrona den östligaste belägna kommunen inom programområdet en resenär kan befinna sig för att hinna fram till kommuncentrum inom en timmes restid. De färgade sträcken visar tidsavstånd med bil, medan de färgade punkterna visar avresepunkter inom kollektivtrafiken. Restiderna med kollektivtrafik avser genomsnittliga restid under förmiddagens maxtimme år Restiden avser genomsnittliga tider för dörr till dörr-resor", varav följer att reseavstånden med kollektivtrafik är väsentligt kortare än vad som framgår av tidtabellen. Normalt sett avtar benägenheten att pendla mycket kraftigt vid minuters restid. Inom en timmes restid går det knappt att nå Karlskrona ens från de östligaste delarna av Skåne. Figur 19. Restid till Karlskrona med bil och kollektivtrafik år Källa: Blekinges kontaktytor. Inregia (2006) Nedanstående kartor visar hur många arbetstillfällen som går att nå med personbil respektive kollektivtrafik i Skåne med fyrtiofem minuters restid. Som synes är den tillgängliga arbetsmarknaden mycket stor i den kommunikationstäta och tätbefolkade västra delen av länet, medan östra Skåne till stor del inte kan nå den växande arbetsmarknaden i väst. Utanför Malmö/Lund och Helsingborgsområdet 47
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merFörutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten
Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för
Läs merTillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Läs merEtt trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.
Läs merSUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion
SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merOECD Territorial review
OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Läs merHållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merUtvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10
Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,
Läs merBilaga 1 ANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING
Bilaga 1 ANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING 1 1 ANALYS AV SKÅNE-BLEKINGES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING I
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merSydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening
Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs mer2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling
2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merVilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling
Läs merTillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
Läs merHur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland
Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merKalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europa 2020 Europeisk strategisk ansats Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet
Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge 2007 2013
Bilaga 7 till regeringsbeslut 2007-01-18 I 5 N2006/9185/RUT Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge 2007 2013 Förslag till operativt program Skåne-Blekinge
Läs merRegional tillväxt 2015
Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad
Läs merTillväxt och utveckling i Skaraborg
Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge 2007 2013
Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge 2007 2013 Operativt program Skåne-Blekinge = Blekinge län Skåne län CCI 2007SE162PO001 SAMMANFATTNING...4
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs merTillväxt och utveckling i Sjuhärad
Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merBusiness Region Göteborg
Business Region Göteborg Business Region Göteborg är Göteborgs Stads näringslivskontor och arbetar med näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Stadshus AB Business Region Göteborg BRG 12,25% Lindholmen
Läs merEn ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige
En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merLänsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Läs merOECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge
OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial
Läs merGoogla: gröna kronoberg rapporter
Googla: gröna kronoberg rapporter Upplägg och tidslinje 1990-2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Vilka var förutsättningarna för Hur har det gått? Kronoberg här och nu tillväxtarbetet
Läs merStockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi
2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020
ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras
Läs merEn internationell dimension i vardagspolitiken
Utgångspunkt En internationell dimension i vardagspolitiken Från strategier till praktisk handling Ett lokalt/regionalt uppdrag som löses genom insatser på flera olika nivåer och sammanhang Norrbottenskonferensen,
Läs merRegional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Läs merTillväxt och utveckling i Fyrbodal
Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merNäringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.
Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun
Läs merEn kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör
En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften
Läs merProtokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013
Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013 Plats och tid: Närvarande: Onsdagen den 6 november 2013, kl 13.00 16.00 på Region Skåne, Kristianstad
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merSörmland och EU:s Lissabonstrategi
Sörmland och EU:s Lissabonstrategi en jämförelse av Sörmland, Sverige och EU inom tillväxt, ekonomi, sysselsättning, arbetslöshet, miljö och utbildning - Enheten för Näringslivsutveckling - Sörmland och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merKommunalt forum
Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index
Läs merHur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020
Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merSmart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige
Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin
Läs meröver den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen
t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever
Läs merKlimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Läs merTillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län
Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad
Läs merInnovation för ett attraktivare Sverige
VINNOVA INFORMATION VI 2016:06 Innovation för ett attraktivare Sverige Sammanfattning Här presenterar vi en sammanfattning av Vinnovas förslag inför regeringens kommande proposition för forskning, innovation
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merFöretagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Läs merTrollhättan-Vänersborg TillväxtAllians
Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare
Läs merUTVÄRDERING AV TEMATISKT MÅL 1
UTVÄRDERING AV TEMATISKT MÅL 1 AGENDA Kort om metod Presentation två regioner Smart specialisering UTVÄRDERING AV TEMATISKT MÅL 1 METOD OCH EMPIRISKT UNDERLAG De operativa programmen utgångspunkten, kontextuell
Läs merRegional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt
Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom
Läs merEast Sweden Business Solutions. Effektiv logistik
East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken
Läs merÅtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Läs merInnovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel
Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs merSveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv
Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring
Läs merEn strategi för vårt långsiktiga arbete
161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och
Läs merTeknik och innovationer
Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare
Läs merVad betyder en ny stadsdel?
Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90
Läs merVISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Läs merDiskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten
Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan
Läs merHållbar regional tillväxt. Regional utveckling
Hållbar regional tillväxt Regional utveckling Vårt arbete omfattar många olika typer av frågor som berör och påverkar invånarna i Östergötland. Regional utveckling Region Östergötland ansvarar för hälso-
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merLandskrona i Öresundsregionen
1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merEn strategi för vårt långsiktiga arbete
Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merRegional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)
Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått
Läs merMalmöLund-samarbetet. - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen. Cecilia Hansson och Johan Emanuelson
MalmöLund-samarbetet - Den regionala identiteten - Det regionala ledarskapet - Den regionala strukturen Cecilia Hansson och Johan Emanuelson Avståndet mellan Malmö och Lund är jordens omkrets minus 20
Läs merRegionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken
Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merRegional utveckling verklighet och framtidsfrågor
Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved
Läs merEn starkare arbetslinje
RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor
Läs merHur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten
Läs mer