Gråsäl. Knubbsäl. Vikaresäl

Transkript

1 Östersjöns sälar Ursprungligen 4 arter Storskaliga miljöförändringar i Succession av arter Gråsäl Knubbsäl Vikaresäl

2 Miljöförändringar Kolonisation av marina däggdjur påverkad av land barriärer och klimat

3 Östersjöknubbsäl Genetiskt skild från andra knubbsälar Utbredd i södra Östersjön Förändringar i antal ? Years ago From Härkönen et al. 2005

4 Recenta förändringar Skottpenningstatistik Jakt förorsakar snabb minskning Nära extinction under talet 700 Östersjöknubbsäl Year % 10% 20% 30% Baltic harbour seal Year

5 Populationsräkningar Allvarlig flaskhals under 1970-talet Ökning med 9% per år sedan 1980 Räknat anta l Total Värnanäs Eckelsudde Abramsäng Össby S. Majör Ottenby År

6 Genetisk status Låg genetisk variation Slumpmässig förlust och inavel Unika private alleler Mest avvikande knubbsälen Ej besläktad med närbelägna populationer 0,6 0,55 0, ,45 0,4 0, ,3 0,25 0, Years ag 10%, %, %, %,

7 Sammanfattning knubbsäl Låg genetisk variation Förorsakad av lång tids isolering Flaskhals förorsakad av jakt Ökning efter skyddsåtgärder vidtagits Återkolonisation av områden

8 Vikaresäl Arktiska arter Knutna till is Östersjön Saimen Ladoga Baikalsjön Kaspiska havet Baltic Caspian

9 Ishabitat Födsel Digivning g Parning Pälsbyte

10 Jakt och skottpengar Storskalig jakt redan på 1500-talet dödade per år under 1560-talet Skottpengar infördes på 1850-talet och igen i början av talet. Från Olaus Magnus Förvaltningsstrategi: Extermination av alla sälar

11 Jaktstatistik Total Females %Pups Year portion pup ps (%) Pro Proportion of ringed seal hunt by country 100% 80% 60% 40% Finland Sweden Estonia so 20% 0% Year

12 Historisk populationsstorlek % 10% 20% 30% Year

13 Aktuell forskning Effects av miljögifter Populationsräkningar Rörelsemönster och dykbeteende Populations genetik Klimat förändringar Riskanalys

14 Populationsövervakning Under pälsbytet Distribution Index av populationsstorlek Trend estimat

15 Distribution på is Räknat antal: Bottniska Viken (5500) Rigabukten (1500) Finska viken (<100)

16 Antal i Bottniska viken Räknat antal 6000, (60-80% av sant antal) Trend +4,6% per år Räkna at antal Kapacitet +10% 0 y = 2E-36e 0,0451x År

17 Gråsäl Ursprungligen i hela Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Utrotade efter nordsjökusten på talet. t Polen/Tyskland c:a 1912 Kattegat innan 1930 Vulnerable to hunting at land breeding sites. Ice breeders less so Photo: Mart Jüssi

18 Jaktstatistik Total Females %pups Year From: Harding & Härkönen 1999

19 Tidigare utbredning Jakten intensivast i t i norr De södra stammarna redan kraftigt reducerade under 1800-talet. Huvuddelen av jakten under kutning. Klubbning vanligaste metoden Southern Baltic proper 8000 Northern Baltic proper 7000 The Bothnian Bay Year Harp seal hunt in Canada

20 Minimal historisk populationsstorlek % 10% 20% 30% Year From Harding & Härkönen 1999

21 Oberoende data Starkt negativ trend i bifångster Distribution ändrades Year Photo: Mart Jüssi

22 Efter 1985 Ökning 8.5% per år fram till Ingen noterad ökning senaste fem åren ( tusen räknade) noterad Ökande skador

23 Faktorer som påverkar ökningstakten 0,08 Överlevnad mycket viktigare än fertilitet i 0,06 alla åldersklasser 0,04 0, Age class Från Harding, Härkönen, Helander & Karlsson in press Photo: Jüssi

24 Juvenil överlevnad 21.1% dödlighet under första månaden på land at C:a 30% in the Stockholms arckipelag > 30% dödlighet under första levnadsåret Stillborns, emaciation, infections, harassment From Jüssi et al. subm.

25 Bifångster Avsevärda i statiska redskap Intervjuer med fiskare antyder att kanske 1000 bifångas varje år. Den viktigaste enskilda dödsorsaken Photo: Jüssi

26 Maximal tillväxthastighet Åldersspecifik överlevnad Ålder vid första nedkomst Fertilitet Normalt lägre än 10% per år Kan inte överstiga 12% per år Högre mätta värden beror på fel i inventerings- metodik eller immigration ,95 0,9 0,85 0,8 =1.10 0,8 0,85 0,9 0,95 1 Annual juvenile survival (0-3 years) Från Harding et al 2006

27 Maximal och långsiktig tillväxt Skagerrak, Kattegatt and the Danish Straits Year

28 Sammanfattning Minst 180 tusen vikare i början av 1900-talet Minst 90 tusen gråsälar Minst 5 tusen knubbsälar Vikaresäl ökar svagt i Bottniska viken, men minskar eller är stagnanta i syd. Knubbsälen ökar i Kalmarsund Gråsälen uppvisar ingen tydlig tillväxt

29 Acknowledgements Mart & Ivar Jüssi Karin Harding Michail Verevkin Olavi Stenman Eero eo Helle ee Peter Reijnders Valdis Pilats Jonas Teilmann Rune Dietz Björn Helander Britt-Marie Bäcklin Anders Bergman Arne Bjørge?