På Västfronten mycket nytt kom och möt en annan del av Primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På Västfronten mycket nytt kom och möt en annan del av Primärvården"

Transkript

1 FoU-enheten Primär- och tandvården FyrBoDal På Västfronten mycket nytt kom och möt en annan del av Primärvården Regional FoU-konferens Tisdagen den 27 februari 2007 Kl 8:30 16:00 FoU-enheten, Vänerparken, Vänersborg

2 FoU-enheten Primär- och tandvården FyrBoDal Preliminärt program regional FoU-konferens 27 februari :30 Registrering, kaffe och smörgås 09:30 Konferensens öppnande och introduktion till dagen Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör, Göteborg Sven Kylén, FoU-chef, primär- och tandvården Fyrbodal 09:40 FoU i Västra Götalandsregionen, FoU-rådens roll, FoU i primärvården Peter Lönnroth, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör Moderator: Bertil Marklund 10:00 Myntet har två sidor allmänläkares Lokal erfarenhet av att arbeta i Bohuslän multidisciplinära team Anders Hansson 10:20 Det viktiga samtalet i tidig graviditet Elisabeth Danielsson Kerstin Agnetun 10:40 Barnmorskors erfarenheter av gruppmödravård Lena Rissanen 11:00 Attraktiv Arbetsplats en modell för arbetsmiljö och verksamhetsutveckling Lena Larsson Lokal Bohuslän Lokal Bohuslän Lokal Bohuslän 11:20 Presentation av Primärvårdens FoU-enheter samt närvarande FoU-chefer Ronny Gunnarsson, FoU-chef, Primärvården Södra Älvsborg 11:35 Avslutning av förmiddagen och en liten överraskning! Sven Kylén 11:40 Lunchbuffé med posterutställning och quizwalk 13:10 Mål i mun frisk vikt, friska tänder Lokal Mats Eriksson Bohuslän 13:30 Andningsstyrd behandling av högt blodtryck, ett alternativ till behandling med tabletter Lennart Nord Lokal Bohuslän Moderator: Håkan Fredén Långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i möten med rehabiliteringsaktörer Eva Erkmar Effekt av behandling mot extensionsdysfunktion i bröstryggen enligt Mekanisk Diagnostik och Terapi (MDT) hos patienter med långvariga nacksmärtor Johan Cederlund Till vem förlägger människor ansvaret för att hantera besvär ifrån rörelseorganen till de medicinskt professionella, arbetsgivaren eller till sig själva. Maria Larsson Uppfattning om eget inflytande och ansvar för muskuloskelettala besvär hos patienter i Primärvården Karin Arvidsson Patienttillgänglighet och vårdkvalitet kontra vårdorganisation och kompetens Ulla Fredriksson-Larsson Lite av mycket en kompetensutvecklingskultur Birgitta Gedda 13:50 Bensträckare med kaffe och kaka samt posterutställning 14:10 Åtgärder för att minska sjukskrivning i Västra Götalandsregionen Ingalill Lindström, regional processledare, Samverkan Försäkringskassan och VGR 15:00 Blivande föräldrars förväntningar av att delta i föräldragrupp inom mödrahälsovården Anette Johnsson 15:20 Tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos blivande och nyblivna föräldrar, vad kan mödra- och barnhälsovården göra Birgitta Wickberg Lokal Bohuslän Lokal Bohuslän 15:40 Quizwalk Prisutdelning Sven Kylén Avslutning Göran Wennberg, primärvårdsdirektör, primärvården Fyrbodal Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta Camilla Melkersson Förekomst av rörelserädsla hos patienter med muskuloskelettala besvär Mari Lundberg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg Lokal Älvsborg

3 Myntet har två sidor allmänläkares erfarenhet av att arbeta i multidisciplinära team. Författare: Anders Hansson, Febe Friberg, Kerstin Segesten, Bengt Mattsson Vårdcentral: Munkedals vårdcentral Kontaktuppgifter: Bakgrund: För att den medicinska professionen skall kunna klara av de komplicerade uppgifter som den idag behöver handlägga i sjukvården rekommenderas i olika sammanhang ökat arbete i multidisciplinära team. Teamarbete definieras här som samarbete mellan olika professionella grupper för att uppnå ett gemensamt mål. Många försök att introducera teamarbete i primärvården har emellertid misslyckats pga., enligt flera rapporter, distriktsläkarnas ovillighet att delta i team. Syfte: Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för distriktsläkarnas attityd till teamarbete. Metod: Vi intervjuade 9 distriktsläkare på fyra vårdcentraler, där framgångsrikt teamarbete hade pågått sedan Innehållsanalys tillämpades för att urskilja teman och kategorier i intervjutexterna. Resultat: Distriktsläkarna hade i allmänhet en positiv attityd till och goda erfarenheter av teamarbete. Fyra huvudteman kunde urskiljas: slöseri med tid kontra tidsbesparande; att dela ansvar kontra att vara huvudansvarig; att vara medicinsk expert kontra att vara generalist; att dela kunskap kontra att vara allvetande, som dock avslöjade en grundläggande ambivalens till teamarbete bland de intervjuade. Slutsatser: Om teamarbete framgångsrikt skall kunna introduceras i primärvården måste man ta hänsyn till allmänläkaren självbild, liksom den prestige och status som är förknippad med den traditionella yrkesrollen. Fördelarna som teamarbete kan ha för yrkesgruppen i framtidens sjukvård måste framhållas. Förutom att praktiskt teamarbete kräver professionell handledning, behöver läkarna få träning i metoden redan under grundutbildningen.

4 Långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i möten med rehabiliteringsaktörer. Erkmar Eva, Lundberg Mari, Dahlin Ivanoff Synneve. Primärvårdsrehab Lilla Edet Bakgrund: Människor med muskuloskelettala besvär är den största gruppen bakom långtidssjukskrivningarna. Denna grupp har ökat dramatiskt de senaste åren och då framför allt bland kvinnor. Behovet av ökad kunskap är stort då det gäller vad som ökar möjligheterna till återgång i arbete vid muskuloskelettala besvär. En viktig aspekt är själva mötet med de rehabiliteringsaktörer som kvinnor möter under sin sjukskrivningsperiod. Patienters delaktighet i rehabiliteringsprocessen och beslut som rör densamma beskrivs ofta vara av stor vikt och avgörande för rehabiliteringens utgång. Syfte: Syftet med den aktuella studien var att öka kunskapen om hur kvinnor som är långtidssjukskrivna på grund av muskuloskelettala besvär i axlar, nacke och rygg beskriver och upplever delaktighet i möten med rehabiliteringsaktörer. Patienter: Tolv kvinnor som var eller hade varit långtidssjukskrivna på grund av muskuloskelettala besvär från nacke, axlar och rygg rekryterades från Primärvårdsrehab i Lilla Edet. Metod: Fokusgruppmetodik tillämpades. Fyra fokusgruppintervjuer utfördes med tre kvinnor i varje grupp. Varje grupp träffades vid ett tillfälle. Resultat: Kvinnorna i studien beskriver vikten av att vara någon i mötet med rehabiliteringsaktörerna, att bli sedda, bekräftade och trovärdiga. Kvinnorna beskriver också olika maktstrukturers inverkan på delaktigheten och den kamp de för i syfte att bli sedda och lyssnade på. Sammanfattning: Resultatet från den aktuella studien belyser hinder och möjligheter till delaktighet utifrån långtidssjukskrivna kvinnors perspektiv. Patienters delaktighet i rehabiliteringen anses vara av stor betydelse för rehabiliteringens utgång. Det är därför angeläget att identifiera faktorer som påverkar delaktighet i mötet med rehabiliteringsaktören. Klinisk tillämpning: Studien bidrar med kunskap om faktorer som kan vara av betydelse för att långtidssjukskrivna kvinnor ska känna delaktighet i mötet med rehabiliteringsaktörer. Erfarenheter från denna studie kan medvetandegöra maktstrukturers inverkan på delaktigheten i mötet.

5 Det viktiga samtalet i tidig graviditet Författare: Kerstin Agnetun, Elisabeth Danielsson Enhet där studien genomförts: Mödrahälsovården i Göteborg och södra Bohuslän. Kontaktperson: Bakgrund: Graviditeten är en period i livet då kvinnan är mycket motiverad till livsstils förändringar. Barnmorskor är vana vid att föra samtal om livsstil under graviditet men de saknar en strukturerad metod att identifiera gravida kvinnor med alkohol och/eller droganvändning (Göransson 2004). Göransson kom också fram till att 17% av kvinnorna hade en riskfylld alkoholkonsumtion året innan graviditeten, 95% fortsatte att dricka alkohol fram till graviditetsvecka sex och 15% hade ett riskfyllt alkoholintag under första trimestern av graviditeten. ( Alcohol consumption during pregnancy, Mona Göransson, Avhandling, Stockholm 2004) Det finns flera metoder för att samtala med patienter kring förändring av skadliga beteenden. En numera utbredd metod är MS (Motivativerande samtal). Den kan användas i längre eller kortare form. Metoden lanserades i början av 80-talet och är idag en välförankrad och välrenommerad vetenskaplig metod som kan användas i olika sammanhang där förändring av ett negativt hälsobeteende önskas. Enligt diffusionsforskaren Everett Rodgers har MS nu passerat critical point i introduktion, vilket i praktiken innebär att det blivit en accepterad behandlingsmetod som i fortsättningen kommer att ge en exponentiell utveckling. (Rodgers E. Föredrag vid ICTAB VIII, Heidelberg, 2003.) Syfte: Implementera ett nytt arbetssätt för barnmorskor inom mödrahälsovården, för att upptäcka gravida kvinnor med ett riskbeteende i tidig graviditet. Patienter: Gravida kvinnor i Göteborg och södra Bohuslän. Metod: Utbildning har skett kring förändrat arbetssätt, motiverande samtal, AUDIT-screening, ABCD-samtal. Resultat: Samtliga mottagningar uppger att metoden går att tillämpa på deras MVC. Så gott som alla barnmorskor har börjat att tidigarelägga det första samtalet och använder arbetsmetoden. Sammanfattning: Utbildningsserien har fullföljts med fyra utbildningstillfällen för samtliga mödravårdscentraler i Göteborg och södra Bohuslän. Intervjuerna med barnmorskor visar att utbildningen har lett till verksamhetsförändringar med tidigareläggning av det första samtalet från graviditetsveckan till 5-6 veckan. Utvärdering av utbildningsinsatsen har skett av doktorand Per Blank, socialmedicin Göteborgs universitet.

6 Effekt av behandling mot extensionsdysfunktion i bröstryggen enligt Mekanisk Diagnostik och Terapi (MDT) hos patienter med långvariga nacksmärtor. Cederlund Johan, Lundberg Mari, Kjellby Wendt Gunilla Distriktssjukgymnastiken, Vänerparken, Vänersborg Bakgrund: Nacksmärta är idag ett stort problem som orsakar många individer stort lidande och samhället stora summor pengar. Trots flertalet behandlingsmetoder finns det inte någon metod som ger kvarvarande effekt. De senaste åren har man märkt att bröstryggen har ett samband med förekomst av nacksmärta. Syfte: Syftet med studien är att se om behandling mot extensionsdysfunktion i bröstryggen enligt MDT lindrar långvarig nacksmärta. Patienter: 11 deltagare (8 kvinnor och 3 män) med långvarig nacksmärta rekryterades från Vänerparkens distriktssjukgymnastik i Vänersborg. Metod: Experimentell fallstudie enligt en A-B-C design. A fas med 1 vecka med endast mätning. B fas var 6 veckor med mobilisering och hemträning och C fasen 6 veckor med endast hemträning. 3 månader efter C fasen sker också en sista mätning. Deltagarna fick fylla i Neck Disabilty Index (NDI) och Tampaskalan för kinesiofobi (TSK-SV). Rörligheten i nacken och bröstryggen mättes med hjälp av Myrinmätare och måttband. Smärtan skattade deltagaren med hjälp av Visuell analog skala (VAS). Resultat: (1 deltagare) Efter 3 månader så minskade inte smärtan i nacken. Däremot så fanns det skillnader i nacken och bröstryggens rörlighet. Extension och flexion i nacken ökade 15. Rotation vänster ökade 20 och rotation höger ökade 22. Lateralflexion vänster ökade 15 och lateralflexion höger ökade 13. Extension i bröstryggen ökade 10mm och flexion 17mm. TSK-SV minskade från 35 till 27 och NDI minskade från 17 till 11. Sammanfattning: Resultatet baserat på en deltagare visar att smärtan inte minskade efter 3 månader. Rörligheten både i nacken och i bröstryggen ökade trots att det endast var i extension i bröstryggen som behandlades. Det tyder på att rörligheten i bröstryggen påverkar nackens rörlighet. Klinisk tillämpning: Resultaten (1 deltagare) tyder på att det räcker med att behandla extensionsdysfunktion i bröstryggen för att få ökad rörlighet i nackens alla rörelseriktningar. Resultatet från TSK-SV och NDI visar att behandlingen leder till minskad rörelserädsla och upplevd oförmåga på grund av nacksmärta.

7 Barnmorskors erfarenheter av gruppmödravård. Författare: Lena Rissanen MVC Kungälv Bakgrund: I Sverige idag ges hälsovården under graviditeten individuellt till kvinnan och hennes närstående. Kontinuiteten och relationen mellan barnmorskan och kvinnan är viktig för att kunna ge en god vård ur medicinskt, socialt och psykologiskt hänseende. Mödrahälsovården erbjuder också gravida kvinnor och deras närstående att delta i föräldragrupper med syftet att ge stöd i det blivande föräldraskapet. Föräldragrupperna varierar i utformning, innehåll och omfattning och riktar sig främst till förstagångsföräldrar, och har under senare tid minskat i omfattning på grund av minskande resurser. I Danmark och USA finns en vårdmodell sedan början av 1990-talet som kallas gruppmödravård och förenar de individuella besöken hos barnmorskan med föräldragruppen för stöd i det blivande föräldraskapet. Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gruppmödravård. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer med tio barnmorskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Kontext: En mödravårdcentral i södra Sverige och ett förlossningsjukhus på Jylland i Danmark. Urval: Tio svenska och danska barnmorskor med 1-14 års erfarenhet av gruppmödravård Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta med gruppmödravård sammanfattades i kategorierna ledarskap, förhållningssätt, gruppens kraft och ramar. Det övergripande temat innefattade en strävan att inom varierande ramar öka gruppens kraft genom ett konsultinriktat förhållningssätt i ledarskapet. Konklusion: Gruppmödravård enligt barnmorskorna gav både kvinnorna och deras närstående en tillfredsställande vård som gav möjlighet till ökat inflytande i beslut runt olika val under graviditeten och i det blivande föräldraskapet. Gruppmödravård var ett utvecklande och stimulerande arbetssätt för barnmorskorna. Det ställlde dock krav på medvetenhet och kunnande i grupprocesser och förutsatte att de organisatoriska ramarna inte var för snäva. Klinisk tillämpning: Denna studies resultat ger stöd för att gruppmödravård kunde komplettera den traditionella individuella vården under graviditet. Vilket kunde ge barnmorskor och gravida kvinnor och deras anhöriga en vårdmodell som sammanförde föräldrautbildningen och de individuella besöken till en helhet som kunde öka tillfredsställelse ytterligare med den prenatala vården.

8 Till vem förlägger människor ansvaret för att hantera besvär ifrån rörelseorganen till de medicinskt professionella, arbetsgivaren eller till sig själva? Maria Larsson Leg sjukgymnast, MSc, Lena Nordholm PhD FoU-enheten, Primärvården södra Bohuslän Bakgrund Besvär ifrån rörelseorganen är inte bara vanligt förekommande och besvärliga utan också kostsamma för individen såväl som för samhället, men till vad eller vem förlägger människor ansvaret för förebyggande, behandling eller hanterande av dessa besvär? Uppfattar människor att ansvaret för besvär ifrån rörelseorganen främst ligger internt, dvs hos sig själva eller uppfattar de att ansvaret främst ligger externt, dvs hos utomstående såsom exempelvis hos hälso- och sjukvårdsprofessionella eller hos arbetsgivaren? Syfte Syftet med studien var att beskriva människors uppfattning om ansvar för besvär ifrån rörelseorganen samt att undersöka om det fanns någon relation mellan uppfattning om ansvar och bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, utbildning, muskuloskeletala besvär, sjukskrivning, fysisk aktivitet eller besök hos vårdgivare. Metod En enkät skickades ut till ett slumpvis urval på en procent av befolkningen över 18 år inom primärvårdsområdet södra Bohuslän. Enkäten innehåll ett mätinstrument för att mäta uppfattning om ansvar vid besvär ifrån rörelseorganen och frågor om bakgrundsfaktorer. Resultat En majoritet av individerna visade på intern uppfattning gällande ansvar för besvär ifrån rörelseorganen, dvs förlade ansvaret i stor utsträckning till sig själva och inte till arbetsgivaren eller till faktorer som man inte tror sig kunna påverka. Många visade också på uppfattningen om ett delat ansvar mellan sig själva och de medicinskt professionella. Att inte vara fysiskt aktiv, vara sjukskriven för besvär ifrån rörelseorganen eller att enbart ha grundskoleutbildning ökade oddsen för att tillskriva ansvar till någon eller något annat. Sammanfattning Resultaten visar att människor uppfattar att de har ett eget ansvar för hanteringen av besvär ifrån rörelseorganen men som kan delas med hälso- och sjukvårdsprofessionella. Vissa bakgrundsfaktorer bör dock tas i beaktande när man planerar förebyggande, behandling och hanterande av besvär ifrån rörelseorganen. Klinisk tillämpning Uppfattning har betydelse för beteende. Om människor själva anser att de bör vara aktiva i förebyggande, behandling och hanterande av besvär ifrån rörelseorganen ökar möjligheterna för egenvård och upprätthållande av behandlingsresultat, vilket i sin tur kan minska lidande för individen och påverka samhällets hälsovårdskostnader

9 Attraktiv Arbetsplats som modell för arbetsmiljö och verksamhetsutveckling Lena Larsson, FoU-enheten PvTv FyrBoDal Bakgrund: Varför använder vi olika metoder eller processer för utveckling av programvara? Någonstans i resonemanget finns naturligtvis kvalitet på slutprodukten, kostnadseffektivitet, planering och uppföljning av arbete samt att det skall vara humant att arbeta med utvecklingsprojekt. Medarbetarskap är ett begrepp som många organisationer börjar intressera sig för. Av goda anledningar så finns det med i allt fler policydokument och visioner som företag och organisationer upprättar. Budskapet sätter individen i fokus där förmågor såsom ansvarstagande, delaktighet och samarbete premieras framför andra. Det ställs idag högre och högre ansvar på medarbetarna, hur ska man klara utav att driva en verksamhet mot utveckling när det dagliga arbetet hela tiden tränger sig på? Denna modell i verksamheten har hjälpt personalen i samarbete, ökad kvalitet på arbetet, utveckling, sammanhållning & trygghet. Projektet Attraktiv arbetsplats genomfördes under 2 år av PvTv Västra Götaland Målet: Att starta ett utvecklingsarbete som bidrar till hållbart attraktiva arbetsplatser där man bedriver en verksamhet som väcker medborgarnas förtroende samtidigt som de är goda arbetsplatser. Syfte: Stärka arbetet med att ytterligare utveckla hållbart attraktiva arbetsplatser för att få behålla och utveckla befintlig personalstyrka och underlätta rekrytering och därigenom utveckla verksamheten. Attraktiv arbetsplats innebär att medarbetarnas idéer och erfarenheter bildar utgångspunkt för utvecklingen på den egna arbetsplatsen. All personal måste vara delaktig oberoende av vilken yrkeskategori de tillhör. Ledare och medarbetare på en arbetsplats formar tillsammans innehållet i utvecklingsarbetet. Genom arbete i tvärgrupper tar man tillvara alla yrkeskategoriers kunskaper. Metoden följer en process/struktur. Medarbetarna på arbetsplatsen hittar teman som de vill jobba med. Vad? Hur? När? Vem/vilka? Första steget? Vad arbetsplatsen får ut av att vara med? En enhet som väcker medborgarnas förtroende En arbetsplats som personalen är stolt över Utveckling Kvalitetssäkring Ökad arbetsglädje Bättre samarbete Minskad stress Stärkt vi-känsla Kommunikation rak, öppen, ödmjuk

10 Uppfattning om eget inflytande och ansvar för muskuloskelettala besvär hos patienter i Primärvården. Författare Karin Arvidsson, Leg. Sjukgymnast. Primärvården Stenungsund Bakgrund Muskuloskelettala besvär orsakar stort lidande och stora kostnader i samhället. Forskning visar att patientens aktiva medverkan har betydelse för förbättringar vid muskuloskelettala besvär. Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter i Primärvården som söker till en sjukgymnastmottagning har för uppfattning om eget inflytande och ansvar för sina besvär samt om det förelåg någon skillnad i uppfattning beroende på utvalda bakgrundsvariabler. Metod 200 enkäter innehållande attitydskalan Attitiudes Regarding Responsibility for Musculoskeletal Disorders och frågor om utvalda bakgrundsvariabler delades ut till patienterna. Efter ett bortfall av 37 enkäter analyserades 163 stycken (81,5%). Resultat Generellt uppgav patienterna att de själva hade ett stort eget ansvar och inflytande över sina besvär. Framförallt de äldre patienterna och de med lägre utbildningsnivå, förlade dock även stort ansvar till medicinskt professionella. De äldre uppgav i högre grad än de yngre att besvären låg utanför deras egen påverkan och kvinnorna förlade ansvaret i högre grad till sig själva än männen. Slutsats Patienterna ansåg att de själva hade stort eget inflytande och ansvar för sina besvär, men att även sjukvårdspersonalen bar ansvar. Ålder, kön och utbildningsnivå hade viss inverkan på deras attityd. Denna kunskap bör tas i beaktande vid utveckling av behandlingsstrategier. Nyckelord: sjukgymnastik, attityd, medicinskt professionella, enkät, aktiv medverkan

11 Mål i MUN ett samverkansprojekt mellan folktandvård och primärvård Mats Eriksson, Sven Kylén, Bie Holtz Högskolan Väst Bakgrund och uppdrag Mål i Mun är ett projekt som ingår i Västra Götalandsregionens arbete för att hindra utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Avsikten är att tydliggöra och utveckla Primärvårdens och Folktandvårdens uppgift i ett övergripande primärpreventivt folkhälsoarbete för goda kostvanor för att hindra utveckling av fetma och karies och deras konsekvenser för hälsan bland barn och ungdomar. Barns matvanor och därtill relaterade viktutveckling och tandhälsa kan aldrig ses som en isolerad företeelse hos barnet utan det behövs ett helhetstänkande kring barnets hela situation, framförallt dess familj. Tanken är att alla barn och deras föräldrar i Västra Götalandsregionen skall erbjudas en kontinuerlig och kvalificerad hälsoundervisning utifrån ett salutogent perspektiv. Projektets mål - utveckla och förstärka ett gemensamt salutogent synsätt hos medarbetarna för att skapa ett gemensamt hälsobudskap om livsstilens betydelse för frisk vikt och friska tänder - utveckla och pröva hälsofrämjande, motiverande metodik i en innehållsmässigt samordnad kostinformation som erbjuds alla familjer med förskolebarn för att främja hälsosam viktutveckling och god tandhälsa Genomförande I regionen pågår 15 pilotprojekt som i var sin handlingsplan beskrivit vad man vill fokusera sitt arbete på och hur man vill utveckla modeller för samverkan mellan FTV och BVC/MVC samt eventuellt andra aktörer. Samtliga projektgrupper har genomgått en grundläggande Mål i mun utbildning och merparten av projektdeltagarna har deltagit i motiverande samtalsmetodik. Samtliga pilotprojekt är i dag i färd med att genomföra arbetet. Nuläge Under januari månad utfördes en utvärderande avstämning där samtal fördes med pilotprojektens kontaktpersoner. Projekten uppvisar stora variationer på flera områden hur långt man kommit, om och i så fall hur man utvecklat samarbete och former för samverkan, förändring av personalens arbetssätt och utformning av budskapet och former för mötet med familj/föräldrar för att säkerställa förändring av synsätt -. Hur kan man då förändra tankemönster och handlingsmönster för att åstadkomma förändrade förhållningssätt och arbetssätt? Tankemönstret behöver först förändras så att en ny mental modell för vad som skall göras kan etableras. Denna nya uttalade teori visar på insikter och ett ökat medvetande kring en frågeställning men förändring av denna är inte alls det samma som att också kunna handla på ett nytt sätt. För att en ny teori-i-praktiken skall kunna växa fram behövs ytterligare bearbetning och en ytterligare medvetandehöjning kring frågeställningen. Det är uppenbart att flertalet piloter påbörjat en förändring av sin uttalade teori medan den nya teorin-i-praktiken kräver mer tid för att inarbetas.

12 Patienttillgänglighet och vårdkvalitet kontra vårdorganisation och kompetens Fredriksson-Larsson, Ulla Vårdcentralen Färgelanda Bakgrund Resultatet av ett antal nationella och internationella studier visar på en dramatiskt ökande frekvens av diabetessjukdomen bland befolkningen, vilket leder till ökad ohälsa på både individ- och samhällsnivå liksom samhällets kostnader relaterade till sjukdomen och dess komplikationer. Effektiv kontroll och behandling av denna sjukdomsgrupp visats sig ha säkerställd stor betydelse för minskade komplikationer. Även vårdens organisation liksom vårdgivarens kompetens har i ett antal internationella studier visat sig betydelsefulla faktorer för de behandlings- och uppföljningsresultat som akn nås. I en delstudie, av den inom området välkända United Kingdom Prospective Diabetes study (UKPDS), framgår även att riktad mottagningsverksamhet mot sjukdomsgruppen diabetíker kan medverka till en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. I Sverige konstaterar socialstyrelsen i sin studie från 2004 att riktad mottagningsverksamhet i allmänhet har positiv effekt på vårdkvalitet och patienttillgänglighet. Detta är dock ett konstaterande ur verksamhetsföreträdares, dvs vårdpersonalens, perspektiv. Vad som inte tidigare studerats är hur den riktade diabetesmottagningens organisation och struktur inom primärvården samt hur vårdgivarens/vårdgivarnas arbetssätt och kompetens kan påverka vårdkvalitet, sjukdomsutveckling, tillgänglighet och omhändertagande ur patientens perspektiv. Studiens syfte och underssökningsvariabler: - Att inventera och beskriva strukturindikatorer och processindikatorer såsom teamarbete, arbetssätt, personalens kompetens och vårdaktivitet riktad mot patienten inom fyra olika diabetesmottagningar inom primärvården FyrBodal - Att analysera och beskriva dessa fyra mottagningar för diabetspatienter med avseende på resultatindikatorer såsom sjukdomsutveckling i fysiologiska parametrar samt tillgänglighet, vårdkvalitet, information, allmänt omhändertagande och sjukdomsutveckling ur patientens perspektiv. -Att utifrån en jämförande analys beskriva dessa fyra diabetsmottagningarna med avseende på strukturindikatorer, processindikatorer samt resultatindikatorer såsom de beskrivits ovan Frågeställningar Finns det skillnader mellan de olika diabetesmottagningarna med avseende på arbetssätt, organisation, struktur, formell respektive reell kompetens hos vårdgivarna/vårdgivaren? Finns det ett samband mellan arbetssätt, organisation,struktur, formell respektive reell kompetens hos vårdgivarna/vårdgivaren och tillgänglighet, vårdkvalitet, information, allmänt omhändertagande och sjukdomsutveckling hos diabetespatienten ur dennes perspektiv? Förväntade kunskapsvinster: Genom att påvisa huruvida arbetssätt, vårdorganisation, struktur, formell respektive reell kompetens hos vårdgivarna/vårdgivaren påverkar tillgänglighet, vårdkvalitet, information, allmänt omhändertagande och sjukdomsutveckling hos diabetespatienten kan resultatet från denna studie bilda underlag för en djupare granskning av diabetesvården inom primärvården regionalt och nationellt.

13 Andningsstyrd behandling av högt blodtryck, ett alternativ till behandling med tabletter Lennart Nord, Stenungsunds vårdcentral, primärvården Södra Bohuslän Inger Ekman, klinisk lektor, vårdvetenskap, Östra sjukhuset Studien genomförs vid vårdcentralerna i Stenungsund, Strömstad och Tjörn. Kontaktperson: Lennart Nord, 27 % av Sveriges befolkning 20 år och äldre uppskattas ha förhöjt blodtryck, dvs. blodtryck i vila 140/90 eller högre. Det finns ingen skillnad mellan könen. Av dessa kan man räkna med att hälften eller mer än hälften är oupptäckta och obehandlade. Av de som har diagnosen hypertoni är hälften behandlade och hälften obehandlade. Av de som är behandlade når endast hälften målblodtrycket. I många fall beror detta på en otillräcklig behandling, i andra fall på bristande compliance, i många fall på att man inte känner sig motiverad till tablettbehandling när man känner sig fullt frisk. Många får också biverkningar av sina mediciner och känner sig av dessa skäl negativa till medicinering. Många personer med förhöjt blodtryck behandlas med mediciner trots att det egentligen ur risksynpunkt inte behöver mediciner, många som behöver mediciner får otillräcklig behandling eller så får man inte ned blodtrycket med full behandling. Alla med högt blodtryck skall som första behandling ha livsstilsförändringar (sluta röka, gå ned i vikt, motionera mera). Detta är en behandling som aktiverar patienten själv medan den farmakologiska behandlingen är passiviserande och utanför patientens egen kontroll. Med denna utgångspunkt har man tagit fram en apparat som kan användas för styrning av andning och som i korttidsförsök visat sig ha effekt på blodtrycket. Kontrollerad långtidsstudie saknas för denna metod. Syftet med studien är att pröva en alternativ behandlingsmetod i stället för eller som komplement till farmakologisk behandling. I studien inkluderas patienter med förhöjt blodtryck och maximalt tre ytterligare riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, målsättningen är totalt 200 personer inkluderade. Patienterna randomiseras till antingen grupp med andningsstyrd behandling eller grupp med avslappningsbehandling (avslappningsmusik). Båda grupperna har 15 minuters behandlingsperiod tre gånger per vecka. Det föreligger inga preliminära resultat för gruppen. En liten del (27 patienter) har undersökts efter 1 månads behandling. I den gruppen var resultatet bättre för de som hade avslappningsbehandling jämfört med interventionsgruppen (andningstyrd behandling). Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av undersökningen.

14 Lite av mycket - en kompetensutvecklingskultur Kompetensinventering bland sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor inom Primärvården FyrBoDal Birgitta Gedda Leg sjuksköt PhD Forskningsledare FoU Primärvården FyrBoDal Bakgrund Samhällets kunskapsproduktion är ständigt i ökande vilket får till följd att delningstiden för all utbildning i arbetslivet kan förväntas bli kortare och kortare. Frågor som rör strategiska satsningar på kompetensutveckling inom offentlig verksamhet har länge varit och är central i dokument och utredningar inom hälso-och sjukvården. Med stöd av Ellström (1994) kan den kompetensutveckling som efterfrågas inom Primärvården FyrBoDal beskrivas som den uppgiftsrelaterade kompetensen, vilken inbegriper specifika kvalifikationer med fokus på arbetet eller uppgifter och de krav på kompetens som dessa ställer på olika befattningshavare inom organisationen (Jfr Individuell kompetensutvecklingsplan, Primärvården FyrBodal). Frågeställning Vilken kompetensutvecklingskultur råder inom Primärvården FyrBoDal? Metod Under hösten 2005 och våren 2006 tillskrevs sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor ut inom primärvården FyrBoDal (Bil 1). Inventeringen innebar att respektive yrkeskategori skulle beskriva vilka utbildningar som man genomgått, både avseende poängsatta och icke poängsatta. De senare i form av enstaka kurser hel och/eller halvdagar. Sammanlagt har totalt 264 frågeformulär utskickats med fördelningen; sjuksköterskor 100 st, distriktssköterskor 122 st och till 42 barnmorskor inom delar av primärvården Fyrbodal. Svarsfrekvensen bland sjuksköterskorna var lägst (49%) medan den var 65,5% bland distriktssköterskorna och 71 % bland barnmorskorna. Resultat Resultatet av kompetensinventeringen visar att den kompetensutvecklingsstrategi som råder inom Primärvården FyrBoDal är tudelad. Den poänggivande kompetensutvecklingen kan betecknas som utbildning i det att den är sammanhängande och nivåanpassad medan den kompetensutveckling som sker genom enstaka kurstillfällen kan beskrivas som bildning i det att den har en ad hoc karaktär med en uppseendeväckande stor omfattning. Detta kommer till uttryck genom att det främst satsas på enstaka och fragmentariska utbildningsinsatser i form av enstaka kurstillfällen. Sammanfattningsvis visar denna inventering på att den kompetensutvecklings kultur som råder inom Primärvården FyrBODal kan beskrivas som att många har fått tillgång till lite av mycket eller bildning till förmån för utbildning. Detta ger en bild av avsaknad av en genomtänkt strategi för kompetensutveckling och prioritering av en svagare kompetensutveckling till förmån för en djupare. Vem, vilka eller vad som styr denna utveckling kan här inte ges något fullödigt svar på, ej heller varför man inte valt en genomtänkt kompetensutvecklingsstruktur för respektive medarbetare, vilken skulle kunnat tillgodose bägge parters olika behov. Kompetensutveckling som bygger på enstaka tillfällen utan koppling till varandras områden riskerar att fokusera mer på rutiner och hantverksmässigt lärande till skillnad mot ifrågasättande och utvecklingsinriktat lärande, vilket borde vara kompetensutvecklingens kärnfråga.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen.

Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Ett projekt medfinansierat av ESF i samverkan mellan GRkommunerna, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Projektperiod: 1 april 2017 31 januari 2020 6 mån analys och planering 24 mån genomförande

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT

Bilder: Stock.xchng. LÄR UT-projektet. bättre läkemedelshantering för äldre KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT Bilder: Stock.xchng KORTVERSION AV PROJEKTRAPPORT OM LÄR UT LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre LÄR UT-projektet bättre läkemedelshantering för äldre Denna broschyr sammanfattar projektet

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Varför en handlingsplan?

Varför en handlingsplan? Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland med Sveriges bästa HoSO Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Riverton 2012-04-25 ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

På Västfronten mycket nytt!

På Västfronten mycket nytt! FoUU-enheten Primär- och tandvården FyrBoDal På Västfronten mycket nytt! FoUU-konferens Tisdagen den 2 oktober 2007 FoUU-enheten, Vänerparken, Vänersborg Innehållsförteckning Allmänmedicinsk FoU 24-timmars

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete

Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012.

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012. Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012. BAKGRUND Vårdcentralerna i dåvarande Primärvården Fyrbodal beviljades av hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer