På Västfronten mycket nytt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På Västfronten mycket nytt!"

Transkript

1 FoUU-enheten Primär- och tandvården FyrBoDal På Västfronten mycket nytt! FoUU-konferens Tisdagen den 2 oktober 2007 FoUU-enheten, Vänerparken, Vänersborg

2 Innehållsförteckning Allmänmedicinsk FoU 24-timmars blodtrycksmätning på VC 4 Allmänäkares och sjuksköterskors attityd till samarbete i primärvården. 5 En modell för bemötande av den överviktige diabetikern, baserat på självupplevelser och vårdmöten. 6 Myntet har två sidor allmänläkares erfarenhet av att arbeta i multidisciplinära team. 7 Patienttillgänglighet och vårdkvalitet kontra vårdorganisation och kompetens - en jämförande studie av diabetesmottagningar inom primärvården FyrBoDal 8 Folkhälsa Hälsan i centrum, Lilla Edet 9 Mål i MUN ett samverkansprojekt mellan folktandvård och primärvård 10 Föräldra- barnrelationer Blivande föräldrars förväntningar av att delta i föräldragrupp inom mödrahälsovården 11 EPDS-screening på BVC hur har den upplevts? En studie av hur undersökning med Edinburgh Postnatal Depression Scale vid barnavårdscentraler inom Fyrbodal, upplevts. 12 Förskolebarn och övervikt - en interventionsstudie 13 Mödra- barnhälsovårdens stöd till den moderna pappan. 14 Pappors upplevelse av EPDS-screening på BVC. En studie av hur undersökningen med Edinburgh Postnatal Despression Scale vis barnavårdscentraler inom Fyrbodals primärvårsområde, har upplevts av partnenern till de kvinnor som screenats. 15 Utvärdering av förebyggande psykologiska insatser för individ och familj inom Mödra- och barnhälsovården. 16 Klinisk prövning av mediciner och utrustning Fälttest - Pilot 17 Läkemedelsbiverkan 19 Kvalitetsutveckling Kartläggning av lymfterapeuters behandlingsstrategier av lymfödem i övre extremiteten efter bröstcancerbehandling inom Västra Götalandsregionen (VGR) 20 Kvantifierade kvalitetsindikatorer för primärvårdspsykologi. 21 Lite av mycket - en kompetensutvecklingskultur 22 Rehab 5-årsuppföljning av patienter med stressrelaterade besvär som genomgått ett 4- veckors rehabiliteringsprogram i grupp 23 Aktivitetsprogram för rehabilitering av långtidssjukskrivna enligt Lilla Edets samverkansmodell Effekt av behandling mot extensionsdysfunktion i bröstryggen enligt Mekanisk Diagnostik och Terapi (MDT) hos patienter med långvariga nacksmärtor. 25 Fatigue in patients with fibromyalgia and chronic widespread-pain. 26 2

3 Har smärtskola effekt på upplevd smärta hos personer som söker primärvården för långvarigt smärttillstånd? 27 Prevalence of extension dysfunction in the thoracic spine in persons with chronic neck pain. 28 Relationship between five dimensions of fatigue and demographic variables, disease variables, body functions and physical activity, in female patients with fibromyalgia and chronic widespread pain. 29 Trötthet hos kvinnor med Fibromyalgi eller långvarig generaliserad smärta 30 Supervised exercises in relation to rotator cuff disease (impingement stages II and III). Retest of a treatment regimen with emphasis on its rationale 31 Sjukskrivning Bedömning av arbetsförmåga och prognos av arbetsförmåga i primärvård. 32 Långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av delaktighet i möten med rehabiliteringsaktörer - En fokusgruppsstudie 33 Ramprojekt. Utveckling och utvärdering av aktiviteter och insatser utifrån "Åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron i Fyrbodal" 34 Verksamhetsutveckling Attraktiv Arbetsplats som modell för verksamhet och arbetsmiljö utveckling 35 Implementeringen av modellen Attraktiv Arbetsplats i Hälso- och sjukvården för arbetsmiljö och verksamhetsutveckling 36 Verksamhetsutveckling Vårdcentralen Edsgärdet 37 Utvecklingsarbete vid Vårdcentralen Åmål för att minska sjukfrånvaron i Åmåls kommun 38 Tandvård Bildning av dentin in vitro. 39 Långtidsuppföljning av andra primära molaren i underkäken hos patienter med agenesi av andra premolaren 40 Rekonstruktion av alveolarutksottsatrofi med allogent benersättningsmaterial 41 Rekonstruktion av käkben med höftben eller allogent bentransplantat En hälsoekonomisk analys. 42 Statistisk multivariat analys som hjälpmedel vid ortodontisk terapiplanering av trångställningsfall. 43 Stressfaktorer i diagnostiska undergrupper vid TMD ("käkledsbesvär") 44 Utveckling av primära andramolarer vid aplasi av motsvarande permanenta andra premolaren i underkäken. 45 Vad gör en "nöjd" patient nöjd? 46 Leendet 47 Psykiatri och psykosocial hälsa Follow up studie av Tomatisprojekt Follow-up studie av tidigare Tomatisprojekt vid Bup i Strömstad 49 Mentalträning i primärvården, utökad studie. 50 Mentalträning i primärvården 51 Mindfulness på vårdcentral. Behandling av stresstillstånd samt recidiverande depressioner med hjälp av återfallsförebyggande och psykoedukativa metod. 52 Beviljade projektmedel från FoU-rådet Fyrbodal 53 3

4 24-timmars blodtrycksmätning på VC Anita Alvång Vc Sjuntorp Alla nyupptäckta hypertoniker vid VC Sjuntorp under projekttiden kontrolleras med 24- timmars blodtrycksmätning. Patienter som "frikännes" omkontrolleras efter 6 månader. Alla patienter som behöver tillägg av nuvarande blodtrycksmedicinering kontrolleras med 24- timmarsmätning innan åtgärd. 24-timmars blodtrycksmätning på VC Anita Alvång Vc Sjuntorp Projektet är en fortsättning på ett redan påbörjat projekt som bstår i att alla nyupptäckta hypertoniker vid VC Sjuntorp under projekttiden kontrolleras med 24-timmars blodtrycksmätning. Patienter som "frikännes" omkontrolleras efter 6 månader. Alla patienter som behöver tillägg av nuvarande blodtrycksmedicinering kontrolleras med 24- timmarsmätning innan åtgärd. 4

5 Allmänäkares och sjuksköterskors attityd till samarbete i primärvården. Anders Hansson Primärvårdens FoU-enhet I SBUs utvärdering av sjukskrivningsprocessen ifrågasätts om läkare har tillräckliga kunskaper för att bedöma arbetsförmåga och mer forskning på samarbetsformer med andra aktörer efterlyses. En av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning är långvarig smärta i rörelseorganen. Kronisk smärta, ofta kombinerad med andra symptom, är en av de vanligaste besöksorsakerna i svensk primärvård. Socialstyrelsen har rekommenderat arbete i multidisciplinära team där läkare, psykolog, kurator och sjukgymnast har ett gemensamt ansvar för patienter med kroniska smärta. I SBUs översyn av effektiva behandlingsmetoder för patienter med långvariga ryggbesvär har även teamarbete hög evidensgrad. Trots socialstyrelsens och SBU:s rekommendationer är det multidisciplinära arbetssättet sällsynt i primärvården. Svenska och engelska studier har visat att det är svårt att engagera allmänläkare i teamarbete och det spekuleras om orsakerna till detta. I en intervjustudie vi tidigare genomfört framkom att en av allmänmedicinens svårigheter är att läkaren ofta måste balansera mellan olika vårdperspektiv. Teamarbete kan vare en väg ur detta dilemma. I en senare intervjustudie framkom också en ambivalens bland allmänläkare mot att fullt dela med sig av ansvar och kunskaper med övriga teammedlemmar. I en kvantitativ studie vill vi nu med två validerade enkäter jämföra läkares och sjuksköterskors inställning till samarbete i primärvården och studera inställning till samarbete i relation till yrkesmässiga självuppfattning. I ytterligare en studie kommer enkäter ges läkarstuderande under första respektive sista terminen, för att studera ev. förändring av attityd till samarbete med sjuksköterskor under studietidens gång. Det är angeläget att analysera verkliga hinder för effektivt samarbete, innan nya samarbetsformer i primärvården kommer till stånd. 5

6 En modell för bemötande av den överviktige diabetikern, baserat på självupplevelser och vårdmöten. Irene Svenningsson Herrestads Vårdcentral Avser delstudie I i planerat avhandlingsarbete. Genom att belysa eventuella skillnader mellan överviktiga och normalviktiga diabetikers erfarenheter ges förutsättningar att erbjuda en vård som möter individens behov. Kunskapen från från delstudie I i avhandlingsarbetet utgör del i underlaget till att utveckla en intervjumodell som baseras på den överviktige diabetikerns kunskap, värderingar, situation och förmåga. Med modellen som verktyg kan diabetesteamet därmed möta patientens individuella behov och ge förutsättningar att hantera sjukdomen på ett optimalt sätt och därmed uppnå metabol kontroll och ökad livskvalitet. Som en följd kan även samhällets kostnader för vård och behandling därvid minska. 6

7 Myntet har två sidor allmänläkares erfarenhet av att arbeta i multidisciplinära team. Författare: Anders Hansson, Febe Friberg, Kerstin Segesten, Bengt Mattsson Vårdcentral: Munkedals vårdcentral Kontaktuppgifter: Bakgrund: För att den medicinska professionen skall kunna klara av de komplicerade uppgifter som den idag behöver handlägga i sjukvården rekommenderas i olika sammanhang ökat arbete i multidisciplinära team. Teamarbete definieras här som samarbete mellan olika professionella grupper för att uppnå ett gemensamt mål. Många försök att introducera teamarbete i primärvården har emellertid misslyckats pga., enligt flera rapporter, distriktsläkarnas ovillighet att delta i team. Syfte: Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse för distriktsläkarnas attityd till teamarbete. Metod: Vi intervjuade 9 distriktsläkare på fyra vårdcentraler, där framgångsrikt teamarbete hade pågått sedan Innehållsanalys tillämpades för att urskilja teman och kategorier i intervjutexterna. Resultat: Distriktsläkarna hade i allmänhet en positiv attityd till och goda erfarenheter av teamarbete. Fyra huvudteman kunde urskiljas: slöseri med tid kontra tidsbesparande; att dela ansvar kontra att vara huvudansvarig; att vara medicinsk expert kontra att vara generalist; att dela kunskap kontra att vara allvetande, som dock avslöjade en grundläggande ambivalens till teamarbete bland de intervjuade. Slutsatser: Om teamarbete framgångsrikt skall kunna introduceras i primärvården måste man ta hänsyn till allmänläkaren självbild, liksom den prestige och status som är förknippad med den traditionella yrkesrollen. Fördelarna som teamarbete kan ha för yrkesgruppen i framtidens sjukvård måste framhållas. Förutom att praktiskt teamarbete kräver professionell handledning, behöver läkarna få träning i metoden redan under grundutbildningen. 7

8 Patienttillgänglighet och vårdkvalitet kontra vårdorganisation och kompetens - en jämförande studie av diabetesmottagningar inom primärvården FyrBoDal Göran Wennberg Färgelanda VC I Sverige liksom i många andra länder har riktad mottagningsverksamhet inom flera discipliner, t ex såsom diabetes, högt blodtryck, hjärtsvikt och lungsjukdom, tagit över långtidskontrollen av respektive patientkategori (1). Den disciplin, inom svensk hälso- och sjukvård, från vilken det finns längst erfarenhet är diabetesvården, vilket innebär att s.k. diabetsmottagningar numera är väl etablerade verksamhetsformer inom olika sektorer av hälso- och sjukvården. Trots detta är denna riktade verksamhets bidrag till en förbättrad folkhälsa bland diabetspatienterna mycket marginellt beskriven inom svensk diabetesvård. Avsikten med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan strukturindikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer inom skilda diabetesmottagningar inom primärvården FyrBoDal. Patienttillgänglighet och vårdkvalitet kontra vårdorganisation och kompetens - en jämförande studie av diabetesmottagningar inom primärvården FyrBoDal Ulla Fredriksson Larsson Vårdcentral Färgelanda Denna ansökan avses fortsättningen på föreliggande projekt och avser slutbearbetning och analys av patientenkäterna I Sverige liksom i många andra länder har riktad mottagningsverksamhet inom flera discipliner tex såsom diabetes, högt blodtryck och lungsjukdom, tagit över långtidskontrollen av respektive patientkategori(1). Den disipilin, inom svensk hälso-och sjukvård, från vilken det finns längst erfarenhet är diabetesvården, vilket innbär att sk.diabetesmottagningar numera är väl etablerade verksamhetsformer inom olika sektorer av hälso-sjukvården.trots detta är denna riktade verksamhets bidrag till en förbättrad folkhälsa bland diabetespatienterna mycket marginellt beskriven inom svensk diabetesvård. Avsikten med föreliggande studie är att undersöka sambandet mellan strukturindikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer inom skilda diabetesmottagningar inom primärvården FyrBoDal. 8

9 Hälsan i centrum, Lilla Edet Ann-Kristin Svea Eriksson Lilla Edets Vårdcentral svis går projektet dess syfte och förväntade resultat ut på att med hälsoprofilbedömning som verktyg och genom ett strukturerat arbetssätt fokusera hälsoförebyggande insatser direkt riktade till förälder/ar genom att ta tillvara och stödja förälder/nas förmåga till goda hälsovanor och genom tidiga intervention söka påverka barn mot målet att på sikt främja en positiv hälsoutveckling. Undersökningsgruppen är förälder/ar till barn födda år 2003 som är inskrivna på barnavårdcentralen inom ett begränsat område inom vårdcentralens betjäningsområde i Lilla Edet. Projektets kvalitativa ansats utgår från Grounded theory och dess kvantitativa ansats utifrån syfte. Förväntade resultat är att ta tillvara och stödja föräldrarnas förmåga att på sikt förändra familjens levnadsvanor på ett positivt sätt. 9

10 Mål i MUN ett samverkansprojekt mellan folktandvård och primärvård Mats Eriksson, Sven Kylén, Bie Holtz Högskolan Väst Bakgrund och uppdrag Mål i Mun är ett projekt som ingår i Västra Götalandsregionens arbete för att hindra utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Avsikten är att tydliggöra och utveckla Primärvårdens och Folktandvårdens uppgift i ett övergripande primärpreventivt folkhälsoarbete för goda kostvanor för att hindra utveckling av fetma och karies och deras konsekvenser för hälsan bland barn och ungdomar. Barns matvanor och därtill relaterade viktutveckling och tandhälsa kan aldrig ses som en isolerad företeelse hos barnet utan det behövs ett helhetstänkande kring barnets hela situation, framförallt dess familj. Tanken är att alla barn och deras föräldrar i Västra Götalandsregionen skall erbjudas en kontinuerlig och kvalificerad hälsoundervisning utifrån ett salutogent perspektiv. Projektets mål - utveckla och förstärka ett gemensamt salutogent synsätt hos medarbetarna för att skapa ett gemensamt hälsobudskap om livsstilens betydelse för frisk vikt och friska tänder - utveckla och pröva hälsofrämjande, motiverande metodik i en innehållsmässigt samordnad kostinformation som erbjuds alla familjer med förskolebarn för att främja hälsosam viktutveckling och god tandhälsa Genomförande I regionen pågår 15 pilotprojekt som i var sin handlingsplan beskrivit vad man vill fokusera sitt arbete på och hur man vill utveckla modeller för samverkan mellan FTV och BVC/MVC samt eventuellt andra aktörer. Samtliga projektgrupper har genomgått en grundläggande Mål i mun utbildning och merparten av projektdeltagarna har deltagit i motiverande samtalsmetodik. Samtliga pilotprojekt är i dag i färd med att genomföra arbetet. Nuläge Under januari månad utfördes en utvärderande avstämning där samtal fördes med pilotprojektens kontaktpersoner. Projekten uppvisar stora variationer på flera områden hur långt man kommit, om och i så fall hur man utvecklat samarbete och former för samverkan, förändring av personalens arbetssätt och utformning av budskapet och former för mötet med familj/föräldrar för att säkerställa förändring av synsätt -. Hur kan man då förändra tankemönster och handlingsmönster för att åstadkomma förändrade förhållningssätt och arbetssätt? Tankemönstret behöver först förändras så att en ny mental modell för vad som skall göras kan etableras. Denna nya uttalade teori visar på insikter och ett ökat medvetande kring en frågeställning men förändring av denna är inte alls det samma som att också kunna handla på ett nytt sätt. För att en ny teori-i-praktiken skall kunna växa fram behövs ytterligare bearbetning och en ytterligare medvetandehöjning kring frågeställningen. Det är uppenbart att flertalet piloter påbörjat en förändring av sin uttalade teori medan den nya teorin-i-praktiken kräver mer tid för att inarbetas. 10

11 Blivande föräldrars förväntningar av att delta i föräldragrupp inom mödrahälsovården Anette Johnsson Barnmorskemottagningar i Västsverige Bakgrund Graviditet och födelse av ett barn ses som en kritisk tidsperiod i livet med förändringar då par konfronteras med nya roller och relationer, samtidigt är det en tacksam tidsperiod för lärande och förebyggande hälsoarbete. Föräldragrupper, inom mödra- hälsovården, har pågått sedan 1970-talet och fungerar som en mötesplats där blivande föräldrar delar erfarenheter, utbyter kunskaper och får stöd av varandra tillsammans med barnmorska. Rekommendationerna som finns för föräldragruppsverksamheten innebär att de blivande föräldrarnas egna behov av information och kunskap är viktigt för det stödjande innehållet i gruppen. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva en grupp blivande föräldrars förväntningar av att delta i föräldragrupp inom mödrahälsovården. Informanter Blivande föräldrar som deltog i föräldragrupp, under tiden januari-februari 2005, inom mödrahälsovården. 25 kvinnor och 30 män. Metod 55 skrivna dokument och 5 intervjuer. Analysen utgjordes av innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att de blivande föräldrarna har förväntningar på en social gemenskap genom att mötas och bilda nätverk. Deras förväntningar handlar om information och kunskaper kring hälsa under graviditet, om födandet som händelse, en förändrad tid och om vägen till kunskap. Förväntningarna innefattar hälsa under graviditet, förberedelse inför födandet, förberedelse kring smärta, förberedelse på det oförberedda, amning, föräldraskap och relationer, kunskap om barnet genom att diskutera, fråga, undervisa och variera. Traditionella föräldragrupper är en viktig del i föräldraskapsstödet och en bra komplettering till de individuella besöken. Det innehåll som erbjuds överensstämmer med de blivande föräldrarnas önskemål. De centrala önskemålen fokuserades kring födandet och föräldraskapet men också att få mer kunskap kring det väntade och nyfödda barnet samt om att hitta rätt information via Internet. Klinisk tillämpning En viktig kunskapskälla till barnmorskor som arbetar med föräldragrupper. Sökord Föräldragrupper, föräldrautbildning, födelseförberedelse, föräldraskap, mödrahälsovård. 11

12 EPDS-screening på BVC hur har den upplevts? En studie av hur undersökning med Edinburgh Postnatal Depression Scale vid barnavårdscentraler inom Fyrbodal, upplevts. Jill Bengtsson Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Den första tiden i livet är viktig, det är vi många som är eniga om. Den nya situation det innebär att vara förälder, är det dock inte säkert att alla nyblivna mammor upplever så positiv. Det kan vara tungt och kan utvecklas till post partum depression. På barnavårdscentralerna har det tillståndet hos föräldern ofta kunnat upptäckas, men det har även varit många som missats. Under 1990-taler har man därför succesivt infört EPDSscreening, dvs. screening med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale. Den genomförs/används av mamman då barnet är ca två månader, tillsammans med BVCsköterskan. EPDS är en utprovad metod som fungerar väl. Alla vinner på tidig upptäckt och tidig intervention. Studien avser undersöka hur EPDS-screeningen upplevts av de kvinnor som screenats på barnavårdscentralen, både de som fallit ut och de som inte har fallit ut. Den här typen av studie har ännu inte gjorts i Sverige, Det finns en studie i England som belyst frågan. Metoden vi använder är kvalitativa intervjuer, då vi vill få mer kunskap om det specifikt mänskliga i just den upplevelsen. Syftet med studien är att få mer kunskap om och förståelse för vad som sker med de kvinnor som screenas med EPDS. Hur kvinnor, nyblivna mammor upplever själva screeningtillfället. 12

13 Förskolebarn och övervikt - en interventionsstudie Anita Mattsson BVC Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem bland både barn och vuxna. Fetma under barndomsåren ökar risken för att utveckla insulinresistens, åderförkalkning och vissa cancerformer. Övervikt och fetma hos barn definieras bäst med hjälp av BMI ( body mass index) och Coles standard. Det krävs ett samspel mellan genetik och omgivningsfaktorer för att fetma ska uppstå. Projektets syfte är att göra en kartläggning av vad barnen inom Orust primärvårdsområde födda år 2001 har för BMI vid 4 års ålder. Barn med BMI > 17.5 och deras föräldrar kommer att erbjudas stödinsatser. Uppföljning och beräkning av BMI på samtliga barn kommer att ske vid 5½-års ålder. 13

14 Mödra- barnhälsovårdens stöd till den moderna pappan. Ellen Claesdotter Mödra-barnhälsovårdspsykologerna Projektet utgår från vetenskapligt belagd kunskap om pappans betydelse för barns utveckling. Tendenserna i det svenska samhället att pappor väljer att ta ett allt större ansvar för sina barn, jämfört med föregående generationer, debatteras allt oftare. Forskning om det moderna faderskapet visar på vikten av stöd till pappor i olika forum exempelvis genom såväl informella som formella nätverk. Det behövs dock mer kunskap om hur stödet till pappor ska utformas samt hur den manliga ohälsan, kopplad till föräldrablivandet, kan förebyggas. Projektet syftar till att generera kunskap om hur pappor på bästa sätt kan stödjas i sitt föräldrablivande. Studien är av explorativ art och genomförs med hjälp av kvalitativ metodik. Fyra fokusgrupper med sex informanter vardera kommer genomföras, i enighet med rekommendationer för liknade projekt. 14

15 Pappors upplevelse av EPDS-screening på BVC. En studie av hur undersökningen med Edinburgh Postnatal Despression Scale vis barnavårdscentraler inom Fyrbodals primärvårsområde, har upplevts av partnenern till de kvinnor som screenats. Jill Bengtsson Mödra- och.barnhälsovårdspsykologerna Den första tiden i livet är viktig, det är vi många som är eniga om. Den nya situation det innebär att vara förälder, är det dock inte säkert att alla nyblivna mammor upplever så positiv. Det kan vara tungt och kan utvecklas till post partum depression. På barnavårdscentralerna har det tillståndet hos föräldern ofta kunnat upptäckas, men det har även varit många som missats. Under 1990-taler har man därför successivt infört EPDSscreening, dvs. screening med hjälp av Edinburgh Postnatal Depression Scale. Den ifylls av mamman då barnet är ca två månader, tillsammans med BVC-sköterskan. Alla vinner på tidig upptäckt och tidig intervention. Än så länge har pappans roll uppmärksammats sparsamt. Det finns dock skäl att se vidare på pappan och hans upplevelser i samband med screening av postpartum depression. Screening väcker många funderingar över de etiska aspekterna kring hur dessa metoder används. Även om en screening upplevs som ett viktigt hjälpmedel för personalen, är frågan hur den upplevs av de personer vi använder den på. Vilka processer och tankar sätts igång hos den screenade samt hos den som står bredvid? Studien avser undersöka hur EPDS-screeningen upplevts av partnern till de kvinnor som screenats på barnavårdscentralen, både de som fallit ut och de som inte har fallit ut. Den här typen av studie har ännu inte gjorts i Sverige. Metoden vi använder är kvalitativa intervjuer, då vi vill få mer kunskap om hur pappor upplever screeningen vid BVC, en screening han inte deltar direkt i och som han inte kunnat påverka. Syftet med studien är att få mer kunskap om och förståelse för vad som sker med partnern/pappan i samband med EPDS-screeningen, och vilken upplevelse de har av situationen kring screeningtillfället. 15

16 Utvärdering av förebyggande psykologiska insatser för individ och familj inom Mödra- och barnhälsovården. Sarah Svensson Enhet Mödra- och barnhälsovårdens(mhv/bhv) psykologmottagning Göta Älvdalen och Dalsland Kontaktuppgifter Bakgrund Inom MHV/BHV-psykologernas verksamhet har en utvärdering av det förebyggande konsultativa arbete gentemot barnmorskor och BVC-sköterskor tidigare genomförts. Dessa utvärderingar visade en överlag positiv respons på denna del av psykologernas arbete, men inkluderade även områden i arbetet som kunde förbättras. För att få en komplett utvärdering av Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas arbete fordras en undersökning där uppmärksamheten vänds till verksamhetens individ- och familjeinriktade arbete. Ett väl utformat redskap är angeläget för att på ett effektivt sätt kunna utveckla verksamheten ytterligare. Ingen tidigare utvärdering av det individ- och familjeinriktade arbetet från ett patientperspektiv har tidigare gjorts i verksamheten. Syfte Projektet ämnar utvärdera det individ- och familjeinriktade arbetet inom mödra- och barnhälsovårdens psykologverksamhet. Undersökningen syftar till att effektivisera och förbättra psykologernas arbete genom att utforma ett redskap i form av en enkät som fördjupar förståelsen kring patienters upplevelse av psykologkontakten. Patienter Personer som varit i kontakt med MHV/BHV-psykologerna gällande MHV- eller BHVärende väljs slumpvist ut som respondenter. Ärenden ska ha inneburit minst ett besök på mottagningen. Kontakt ska ha funnits under år 2005 och ska vara avslutad. Personer som haft ny kontakt med mottagningen i annat ärende efter vald tidsperiod exkluderas. Metod Projektet har en såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. För att utveckla en enkät görs först intervjuer med tio personer, fyra som varit i kontakt med psykologmottagningen gällande MHV-ärende och sex personer som kommit gällande BHV-ärende. Med intervjuerna som grund utformas en enkät som därefter skickas ut till 100 personer, fördelat inom MHV och BHV. Resultat och Undersökningen är pågående och kan därför ännu inte presentera något resultat eller dra några slutsatser. Klinisk tillämpning Undersökningen fördjupar och klargör verksamhetens arbete, samt tydliggör styrkor och förbättringsbehov. Med denna utvärdering som grund kan verksamheten på ett konstruktivt utveckla sitt arbete i linje med patienternas upplevelser av psykologarbetet. 16

17 Fälttest - Pilot Fälttest pilot är ett samarbete mellan Grensebroen arena, Högskolan Väst, Primärvården FyrBoDal, Fyrbodals kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Chalmers tekniska högskola. Syftet är att skapa en arena för användarcentrum, där genomförande utav medicinteknisk hälso- och sjukvårdsutrustning sker Lena Larsson Fou-enheten Primärvården FyrBoDal Högskolan Väst Utvecklingen utav medicinsk sjukvårdsteknik kan betraktas från olika perspektiv Från ett tekniskt perspektiv Från ett medicinskt perspektiv Från ett hälsovårds perspektiv Lyckade förnyelser och utveckling av nya tekniska resultat måste emellertid ses ur ett vidare synsätt. En användare eller snarare hur användningens nyttoperspektiv måste tillta. Medicinsk utrustning har analyserats genom forskning. Det har påståtts från Martin(2006) att speciella utredare av medicinteknisk apparatur är föremål för att krävas på att de ska införliva användarnas fordringar i deras utvecklingsprocess. Kravet bottnar från agenturernas finansiärer av medicinteknisk utrustnings forskning vilka behöver en del bevis på att användarnas behov har blivit eller ska bli bedömt likaväl som en medvetenhet att dålig användbarhet ökar faran att förknippas med användningen utav medicinteknisk utrustning. Mot bakgrund av detta och nya betoningar på patientsäkerhet är utvecklarnas fortsatta arbete mer i linje med att ha ett behov av testning utav deras design. Målet: Att skapa en arena för utvärdering utav medicinteknisk hälso- och sjukvårdsutrustning. Syfte: Syftet med projektet är att utveckla en process där användare, personalen och patienten kan vara involverade på ett fält och utvärdera medicin teknisk och sjukvårds utrustning. Intervjuer med olika delaktiga( sjukvårdspersonal, utvecklare, inköpare) och erfarenheterna från fyra fallstudier har lett tillföljande slutsats. Resultat: Processen för involverade användare/konsumenter i produktutvärdering måste vara flexibla och anpassningsbara till situationen och verksamheten. Användarna dvs sjukvårdspersonal har potential till att agera som aktiva utvärderare istället för som föremål och endast deltagare. Ytterligare undervisning och träning kan vara nödvändig för att frisläppa denna resurs. Användarnas engagemang i fält utvärderingar måste vara stöttade med en formatering utav facilitators en person som hjälper andra att diskutera effektivt eller en dörröppnare till hälso- och sjukvårdens organisation. En medlare som öppnar dialogen emellan utvecklare och användare och en mentor för användarnas förordnande som utvärderare. Kombinationen av erfarenhet/kunskap om sjukvård och användning utav medicinsk utrustning, kunskap om metoder och verktyg, teknisk kunskap och information från facilitators, dörröppnare och mentorer åstadkommer en arena för funktionscentra av medicinsk sjukvårdsteknik. Resultatet ifrån intervjuerna och case studierna överrensstämmer med tidigare identifierade vinster för användare i produktutveckling. Användare kan,om möjlighet ges, identifiera svårigheter i design av en produkt och möjligen föreslå till att förändra designen till 17

18 förbättring. Resultatet överensstämmer också till tidigare identifierade hinder. En kritisk faktor är tillgängligheten av användare, både personal och patienter. Dålig tillgänglighet är konsekvensen utav begränsade tillgångar i tid men också bristen utav kanaler där användarna kan bli nådda. Viktigt med dörröppnare till hälso- och sjukvårdens organisationer. Dessa kan legitimera ett projekt, faciliteterna måste ha kunskap och vara accepterade utav organisationen. Tillgängligheten är dålig och forskningens tid liten, trots detta kan studien argumentera för att användarna både personal och patienter är en förvånansvärt underanvänd resurs i produktutvecklingens arbete inte minst i produktutvärdering. Slutsats: Processen för att involvera användare i utvärderingar utav medicinteknisk hälso- och sjukvårdsvårdsprodukter måste vara flexibla och anpassningsbara till situationen och verksamheten. Användarna, sjukvårdspersonal, har resurser till att agera som verksamma utvärderare mer än som endast deltagare. Ytterligare utbildning och träning kan vara nödvändigt för att frigöra denna resurs/möjlighet. Användarnas engagemang i fältutvärderingar måste vara stöttat genom en organisation av facilitators eller dörröppnare till hälso- och sjukvårdsorganisationen, medlare som hjälper till eller för dialogen emellan utvecklarna och användarna samt mentorer/coacher för användarnas förordnade som utvärderare. 18

19 Läkemedelsbiverkan Anita Alvång Vc Sjuntorp Biverkningsrapportering i Primärvåden -möjligheter och svagheter ur vårdcentralsperspektiv. Patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete har under de senaste fem åren fått alltmer uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt. 19

20 Kartläggning av lymfterapeuters behandlingsstrategier av lymfödem i övre extremiteten efter bröstcancerbehandling inom Västra Götalandsregionen (VGR) Eva Källén Rehabavdelningen Dalslands sjukhus En vanligt förekommande behandlingsform för patienter med lymfödem i övre extremiteten efter bröstcancerbehandling är Kombinerad Fysikalisk Ödemtrapi (KFÖ), där manuellt lymfdränage (MLD) kan vara en delkomponent. MLD är en massageteknik vilken syftar till att öka avflödet av lymfatisk vätska i en ödematös kroppsdel. KFÖ som inkluderar MLD är tidskrävande för både patient och terapeut och anses enligt nya rön (1) inte vara en kostnadseffektiv behandlingsform, varför den ej bör ingå som förstavalsbehandling. Lymfterapeuternas ekonomiska och materiella förutsättningar varierar på arbetsplatser och detta bidrar till att behandlingsstrategierna för lymfödem i övre extremiteten efter bröstcancerbehandling ser olika ut i regionen. Valet av behandlingsstrategi styrs även av den tid som finns till förfogande samt efter patienternas önskemål. En kartläggning av lymfterapeuternas behandlingsstrategier och förutsättningar skulle vara ett första steg i att utforma regionala riktlinjer. Dessa riktlinjer skulle ge patienter med ovanstående diagnos likvärdig behandling oavsett var i regionen de bor. Verksamheterna skulle kunna förändra arbetssätt och frigöra tid för annan verksamhet eller för att kunna ta emot fler patienter. 20

21 Kvantifierade kvalitetsindikatorer för primärvårdspsykologi. Magdalena Edström Primärvården Fyrbodal Projektplanering, se bakgrund och syfte. Bakgrund Den psykiska ohälsans utbredning i befolkningen i Sverige anses som omfattande, mellan 20 och 40% av befolkningen uppskattas idag lida av psykisk ohälsa (Folkhälsorapport 2005). Endast 3-4%av befolkningen söker psykiatrisk vård under ett år ( Folkhälsorapport 2005) varför man lätt kan anta att de flesta söker hjälp i primärvården. Som ett led i ansträngningarna att på ett bättre sätt möta behoven av psykisk hälsovård för befolkningen anställs nu allt oftare psykologer på vårdcentraler. Sedan primärvårdens tillblivelse för mer än 20 år sedan finns redan mödra- och barnhälsovårdspsykologer i organisationen. För denna yrkeskår, alltså psykologer i primärvård, och deras arbete saknas kvantifierade kvalitetsindikatorer. Vi vet inte om mer psykisk hälsovård med stöd av psykologer i primärvård också leder till bättre psykisk hälsovård och psykisk hälsa för klienten/brukaren. 21

22 Lite av mycket - en kompetensutvecklingskultur Kompetensinventering bland sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor inom Primärvården FyrBoDal Birgitta Gedda Leg sjuksköt PhD Forskningsledare FoU Primärvården FyrBoDal Bakgrund Samhällets kunskapsproduktion är ständigt i ökande vilket får till följd att delningstiden för all utbildning i arbetslivet kan förväntas bli kortare och kortare. Frågor som rör strategiska satsningar på kompetensutveckling inom offentlig verksamhet har länge varit och är central i dokument och utredningar inom hälso-och sjukvården. Med stöd av Ellström (1994) kan den kompetensutveckling som efterfrågas inom Primärvården FyrBoDal beskrivas som den uppgiftsrelaterade kompetensen, vilken inbegriper specifika kvalifikationer med fokus på arbetet eller uppgifter och de krav på kompetens som dessa ställer på olika befattningshavare inom organisationen (Jfr Individuell kompetensutvecklingsplan, Primärvården FyrBodal). Frågeställning Vilken kompetensutvecklingskultur råder inom Primärvården FyrBoDal? Metod Under hösten 2005 och våren 2006 tillskrevs sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor ut inom primärvården FyrBoDal (Bil 1). Inventeringen innebar att respektive yrkeskategori skulle beskriva vilka utbildningar som man genomgått, både avseende poängsatta och icke poängsatta. De senare i form av enstaka kurser hel och/eller halvdagar. Sammanlagt har totalt 264 frågeformulär utskickats med fördelningen; sjuksköterskor 100 st, distriktssköterskor 122 st och till 42 barnmorskor inom delar av primärvården Fyrbodal. Svarsfrekvensen bland sjuksköterskorna var lägst (49%) medan den var 65,5% bland distriktssköterskorna och 71 % bland barnmorskorna. Resultat Resultatet av kompetensinventeringen visar att den kompetensutvecklingsstrategi som råder inom Primärvården FyrBoDal är tudelad. Den poänggivande kompetensutvecklingen kan betecknas som utbildning i det att den är sammanhängande och nivåanpassad medan den kompetensutveckling som sker genom enstaka kurstillfällen kan beskrivas som bildning i det att den har en ad hoc karaktär med en uppseendeväckande stor omfattning. Detta kommer till uttryck genom att det främst satsas på enstaka och fragmentariska utbildningsinsatser i form av enstaka kurstillfällen. svis visar denna inventering på att den kompetensutvecklings kultur som råder inom Primärvården FyrBODal kan beskrivas som att många har fått tillgång till lite av mycket eller bildning till förmån för utbildning. Detta ger en bild av avsaknad av en genomtänkt strategi för kompetensutveckling och prioritering av en svagare kompetensutveckling till förmån för en djupare. Vem, vilka eller vad som styr denna utveckling kan här inte ges något fullödigt svar på, ej heller varför man inte valt en genomtänkt kompetensutvecklingsstruktur för respektive medarbetare, vilken skulle kunnat tillgodose bägge parters olika behov. Kompetensutveckling som bygger på enstaka tillfällen utan koppling till varandras områden riskerar att fokusera mer på rutiner och hantverksmässigt lärande till skillnad mot ifrågasättande och utvecklingsinriktat lärande, vilket borde vara kompetensutvecklingens kärnfråga. 22

23 5-årsuppföljning av patienter med stressrelaterade besvär som genomgått ett 4-veckors rehabiliteringsprogram i grupp Kennet Alkstrand Primärvårdens Sjukgymnastmottagning Under åren genomfördes ett Dagmarprojekt på primärvårdens sjukgymnastik i Munkedal (Manus under sammanställning). Projektet inbegrep sammanlagt 75 patienter fördelade på 8 grupper. 79% av populationen var kvinnor. Åldern varierade mellan 19 och 62 år, medelvärde 44.5 år och medianvärde 45 år. Patienter som inremitterades eller själva sökte till sjukgymnastikmottagningen erbjöds att ingå i projektet. Inklusionskriterier: Smärta och/eller stress/utbrändhet samt av teamet och patienten identifierad bristande förmåga att klara det dagliga livet. Exklusionskriterier: Oförmåga att klara av programmets fysiska aktiviteter eller icke svensktalande. I första hand hade deltagarna besvär i form av smärta i rörelseapparaten, framför allt smärtor i rygg, nacke och axlar. Många hade mer generell smärta i mjukdelarna och/eller spänningshuvudvärk. Smärtbesvären var ofta spänningsrelaterade och stress var en faktor som allt mer frekvent beskrevs av patienterna. Projektet pågick på förmiddagarna, fem dagar i veckan under fyra veckor. Fysiska aktiviteter varvades med teoriavsnitt och avspänning. Data insamlades vid start, efter det fyra veckor långa rehabiliteringsprogrammet och efter 3, 6 och 9 månader. Vid 3-månadersuppföljningen gjordes en indelning av gruppen beroende på om patienterna hade fortsatt att vara fysiskt aktiva, tränande (T) eller inte, icke tränande (IT). En jämförelse gjordes sedan för att se om skillnad fanns mellan grupperna gällande smärta, upplevd oförmåga och upplevd kroppsligt och psykiskt hälsa. Numerical Rating Scale (NRS, 1-10) (12), Disability Rating Index (DRI) (13) och Globalt Självskattnings Index (GSI) (14) användes som instrument vid utvärdering av smärta, upplevd oförmåga och upplevd kroppslig och psykisk hälsa. Resultaten visade en signifikant minskning av smärta (NRS) för hela gruppen, vid 3 och 9 månader. Värdena för upplevd oförmåga (DRI) minskade också signifikant mest efter 4 veckors aktivering. Den subjektiva uppfattningen av kroppslig och psykisk hälsa förbättrades också signifikant. Syfte Det är nu aktuellt att via enkät göra en 5-årsuppföljning av samma grupp patienter som genomgick detta rehabiliteringsprogram i grupp. 23

24 Aktivitetsprogram för rehabilitering av långtidssjukskrivna enligt Lilla Edets samverkansmodell 2004 Eva Erkmar Primärvårdsrehab Lilla Edet Projektet är en fortsättning på ett redan påbörjat samverkansprojekt (se tidigare ansökan) som består av ett aktivitetsprogram för personer i åldern år, boende i Lilla Edets kommun och som är långtidssjukskrivna eller riskerar att bli långtidssjukskrivna. Aktivitetsprogrammet består av olika gruppverksamheter innehållande fysiska aktiviteter, information och samtal där varje projektdeltagare har sin individuella handlingsplan. Syftet är att öka den fysiska aktivitetsnivån, förbättra livskvaliteten och upplevelsen av hälsa samt att vidmakthålla förändringar över tid. För att uppnå dessa mål och verka för arbetsåtergång för projektdeltagaren är ett nära samarbete med de olika rehabaktörerna nödvändigt. Personal från Primärvårdsrehab, Vårdcentralen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen träffas varje vecka för uppföljning och fortlöpande planering av projektdeltagarnas rehabilitering. Projektets förväntade resultat är ökad livskvalitet och upplevelse av hälsa hos projektdeltagarna. En effektivare samverkan mellan olika vård- och rehabiliteringsaktörer som tillgodoser projektdeltagarnas rehabiliteringsbehov och minskar sjukskrivningstalet i Lilla Edets kommun är samhällsekonomiskt lönsamt. Aktivitetsprogram för rehabilitering av långtidssjukskrivna enligt Lilla Edets samverkansmodell 2005 Eva Erkmar Primärvårdsrehab Lilla Edet Projektet som löper fram till , är ett samverkansprojekt (se tidigare ansökan) som består av ett aktivitetsprogram för personer i åldern år, boende i Lilla Edets kommun och som är långtidssjukskrivna eller riskerar att bli långtidssjukskrivna. Aktivitetsprogrammet består av olika gruppverksamheter innehållande fysiska aktiviteter, information och samtal där varje projektdeltagare har sin individuella handlingsplan. Syftet är att öka den fysiska aktivitetsnivån, förbättra livskvaliteten och upplevelsen av hälsa. För att uppnå dessa mål och verka för arbetsåtergång för projektdeltagaren är ett nära samarbete med de olika rehabaktörerna nödvändigt. Personal från Primärvårdsrehab, Vårdcentralen (VCT), Försäkringskassan(FK), Arbetsförmedlingen(AF) och Öppenvårdspsykiatrin träffas varannan vecka för uppföljning och fortlöpande planering av projektdeltagarnas rehabilitering. Möjlighet till att konsultera Individ- och Familjeomsorgen(IFO) finns. Projektets förväntade resultat är ökad livskvalitet och upplevelse av hälsa hos projektdeltagarna. En effektiv samverkan mellan olika vård- och rehabiliteringsaktörer som tillgodoser projektdeltagarnas rehabiliteringsbehov och minskar sjukskrivningstalet i Lilla Edets kommun är samhällsekonomiskt lönsamt. 24

25 Effekt av behandling mot extensionsdysfunktion i bröstryggen enligt Mekanisk Diagnostik och Terapi (MDT) hos patienter med långvariga nacksmärtor. Cederlund Johan, Lundberg Mari, Kjellby Wendt Gunilla Distriktssjukgymnastiken, Vänerparken, Vänersborg Bakgrund: Nacksmärta är idag ett stort problem som orsakar många individer stort lidande och samhället stora summor pengar. Trots flertalet behandlingsmetoder finns det inte någon metod som ger kvarvarande effekt. De senaste åren har man märkt att bröstryggen har ett samband med förekomst av nacksmärta. Syfte: Syftet med studien är att se om behandling mot extensionsdysfunktion i bröstryggen enligt MDT lindrar långvarig nacksmärta. Patienter: 11 deltagare (8 kvinnor och 3 män) med långvarig nacksmärta rekryterades från Vänerparkens distriktssjukgymnastik i Vänersborg. Metod: Experimentell fallstudie enligt en A-B-C design. A fas med 1 vecka med endast mätning. B fas var 6 veckor med mobilisering och hemträning och C fasen 6 veckor med endast hemträning. 3 månader efter C fasen sker också en sista mätning. Deltagarna fick fylla i Neck Disabilty Index (NDI) och Tampaskalan för kinesiofobi (TSK-SV). Rörligheten i nacken och bröstryggen mättes med hjälp av Myrinmätare och måttband. Smärtan skattade deltagaren med hjälp av Visuell analog skala (VAS). Resultat: (1 deltagare) Efter 3 månader så minskade inte smärtan i nacken. Däremot så fanns det skillnader i nacken och bröstryggens rörlighet. Extension och flexion i nacken ökade 15. Rotation vänster ökade 20 och rotation höger ökade 22. Lateralflexion vänster ökade 15 och lateralflexion höger ökade 13. Extension i bröstryggen ökade 10mm och flexion 17mm. TSK-SV minskade från 35 till 27 och NDI minskade från 17 till 11. : Resultatet baserat på en deltagare visar att smärtan inte minskade efter 3 månader. Rörligheten både i nacken och i bröstryggen ökade trots att det endast var i extension i bröstryggen som behandlades. Det tyder på att rörligheten i bröstryggen påverkar nackens rörlighet. Klinisk tillämpning: Resultaten (1 deltagare) tyder på att det räcker med att behandla extensionsdysfunktion i bröstryggen för att få ökad rörlighet i nackens alla rörelseriktningar. Resultatet från TSK-SV och NDI visar att behandlingen leder till minskad rörelserädsla och upplevd oförmåga på grund av nacksmärta. 25

26 Fatigue in patients with fibromyalgia and chronic widespread-pain. Anna Ericsson Primärvården Uddevalla The prevalence of fibromyalgia (FM) range from 1-3 % in the western world and the prevalence of chronic widespread pain (CWP) is %. Patients with FM or CWP make a very common group in primary care, and except for their pain and tenderness, fatigue is a problem of great importance to them. Studies show that % of patients with FM or CWP suffer from fatigue. Several studies have showed fatigue to be a multidimensional fenomenom, meaning that it can be related to different aspects, like physical or mental aspects. Different dimensions of fatigue are supposed to dominate in different patient populations. We know that patients with FM or CWP suffer from fatigue but not which dimensions of fatigue that dominate this patient population. Previous studies have also showed that fatigue can diminish during physical exercise in these populations, but further knowledge is needed about which aspects of fatigue can be improved, and which can not, by means of exercise. One instrument which assesses different dimensions of fatigue is "The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20)". It is a questionnaire concerning five different dimensions of fatigue; General Fatigue, Physical Fatigue, Mental Fatigue, Reduced Activity and Reduced Motivation. The Swedish version of the MFI-20 has yet not been tested for validity or reliability among Swedish patients with FM or CWP. The Swedish MFI-20 is planned to be used in a study investigating which dimensions of fatigue that are affected by a treatment directed to improve functioning among patients with FM or CWP. The aim of this study is to investigate a) the degree of test-retest reliability and b) convergent construct validity of the Swedish version of the MFI-20 among female patients with FM or CWP, and c) which dimensions of fatigue that patients with FM or CWP experience. Keywords: smärta, trötthet, fibromyalgi, kvinnor 26

27 Har smärtskola effekt på upplevd smärta hos personer som söker primärvården för långvarigt smärttillstånd? Pia Andersson Distriktssjukgymnastiken i Trollhättan Smärtskolekonceptet: Ett primärt, adekvat och gott omhändertagande är utomordentligt viktigt för att förhindra onödig långvarig smärta (5)(6). En framgångsrik smärtlindring kräver en smärtanalys. Det är viktigt med en förklaringsmodell för att minska symtomen, inte bara att få en diagnos. Alltmer talar för att dysfunktion av smärtmodulering inom centrala nervsystemet kan förklara många fall av långvarig smärta (1). Att arbeta pedagogiskt, i syfte att ge patienter strategier för hjälp till självhjälp, är viktigt liksom hur patienten kan ändra sina känslor kring tillståndet och modifiera sitt beteende för att undvika att besvären återkommer eller förvärras (6). Att lära sig acceptera och leva med sin smärta resulterade i minskad smärta och ökad funktion enligt studier av McCracken (7). Multidisciplinärt omhändertagande med utbildning, dialog och fysisk aktivitet visade sig ha god effekt på patienter med långvarig smärta i en studie gjord av Dysvik (8). En sökning på nätet visar att det finns gott om smärtskolor och flera studier visar även på deras goda effekt vid långvarig smärtproblematik (9)(10)(11). Problemet är att dessa är mycket omfattande och resurskrävande. Vi har därför valt att modifiera och förenkla smärtskolor som vi har studerat så att det passar vår verksamhet. Vår smärtskola består av 6 träffar ( 1gg/vecka ) som leds av en sjukgymnast och en arbetsterapeut i primärvården. Varje träff har olika teman ( se nedan ) och genomförs i lektionsform (11). Tid avsätts för diskussion och träffarna avslutas med stavgång. Träffarnas innehåll: -hälsa/ohälsa stress -fysisk aktivitet/träning -smärta -coping/smärthantering -ergonomi/energibesparande arbetssätt -uppföljning 1 månad efter förra träffen 27

28 Prevalence of extension dysfunction in the thoracic spine in persons with chronic neck pain. Johan Cederlund Distriktssjukgymnastiken, Vänerparken Nacksmärta är idag ett stort problem som orsakar många individer lidande och samhället stora summor pengar. Trots flertalet behandlingsmetoder finns det inte någon metod som ger en kvarstående effekt. Bröstryggen är tidigare inte belyst på ett adekvat sett men man har börjat undersöka bröstryggens roll vid förekomst av nacksmärta. Denna studie syftar till att ta reda på hur stor andelen av personer med kroniska nackbesvär är som också har en extensionsdysfunktion i bröstryggen. En dysfunktion är en smärtande inskränkning i en leds ytterläge. Dysfunktionen består av ärrvävnad som förhindrar normal och smärtfri rörlighet. Tidigare studie på denna population har visat att hos personer med kronisk nacksmärta så hade 11 av 13 denna dysfunktion. Detta föranleder misstanke om att det är ett vanligt förekommande problem. Ingen studie är gjord där man undersökt prevalens av extensionsdysfunktion i bröstryggen. Det finns heller ingen studie gjord som har tittat på behandling av bröstryggsbesvär och dess effekt på nackbesvär på det vis som mitt magisterarbete gjorde. Resultatet av det pågående projektet visar hitintills en tydlig signifikant effekt både vad beträffar sänkning av nacksmärta och ökning av rörlighet i både nacken och i bröstryggen. Detta ger en tydlig indikation på att extensionsdysfunktion i bröstryggen har en klar relevans hos personer med kronisk nacksmärta. Resultatet av denna studie kommer att visa hur stor andel av de patienter med kroniska nackbesvär som även har en dysfunktion i bröstryggen. Det kommer även att visa om det finns någon skillnad i upplevd smärta, funktion och hälsa hos de patienter med problematik i bröstryggen jämfört med de patienter med enbart nacksmärta. 28

29 Relationship between five dimensions of fatigue and demographic variables, disease variables, body functions and physical activity, in female patients with fibromyalgia and chronic widespread pain. Anna Ericsson Primärvården Uddevalla Fibromyalgia (FM) or Chronic Widepread Pain (CWP) are common diseases in primary care. Fibromyalgia is a painful musculoskeletal disease characterised by widespread pain and tenderness, fatigue, non-refreshed sleep and morning stiffness. Fatigue is one of the most characteristic symptoms among patients with FM or CWP and it is found in % of the patients with FM. Fatigue is regarded as a multidimensional concept and previous research have shown that patients with other rheumatic diseases such as Rheumatoid Arthritis (RA) and Ankylosing Spondylitis (AS), Primary Sjogrens Syndrome (PSS) and Systemus Lupus Erythematosus (SLE) experience especially General fatigue and Physical fatigue. Research suggests that fatigue is associated to age, body mass index (BMI), education, work status, pain, tenderness and physical activity among patients with pain. According to our best knowledge, Swedish patients with FM or CWP have not been studied for different dimensions of fatigue and compared in this aspect with a healthy population. The relation between different dimensions of fatigue and demographic variables, disease variables, body functions and physical activity has not been found to be investigated either. The aim of the present study is to describe the characteristics of the fatigue experienced by female patients with FM or CWP as well as a healthy population. Another objective is to investigate the association between five dimensions of fatigue and demographic variables, disease variables, body functions and physical activity in patients with FM or CWP. 29

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

På Västfronten mycket nytt kom och möt en annan del av Primärvården

På Västfronten mycket nytt kom och möt en annan del av Primärvården FoU-enheten Primär- och tandvården FyrBoDal På Västfronten mycket nytt kom och möt en annan del av Primärvården Regional FoU-konferens Tisdagen den 27 februari 2007 Kl 8:30 16:00 FoU-enheten, Vänerparken,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget 2013. Samordningsförbundet Göteborg Nordost Samordningsförbundet Göteborg Nordost Detaljbudget SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Följande dokument beskriver det stöd till samordnade aktiviteter som förbundet budgeterar under. Dokumentet utgör

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012.

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012. Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012. BAKGRUND Vårdcentralerna i dåvarande Primärvården Fyrbodal beviljades av hälso- och sjukvårdsnämndernas

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet

Frågorna berör områdena Primärvård Äldreomsorg/geriatrik Specialistutbildade sjukgymnaster/fysioterapeuter Fysisk aktivitet Inför valet 2014 För att uppmärksamma Fysioterapi och Fysioterapeuten inför valet den 14 september har vi i Distrikt Stockholms styrelse skickat ut fyra frågor till våra landstingspolitiker. Frågorna berör

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer