Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland"

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten för Närsjukvården i Östergötland Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Rapport-FoUrnalen 2014:3 Henrik Hindmarsh ISSN

2

3 Integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD Henrik Hindmarsh

4 Henrik Hindmarsh, 2014 Tellogruppen AB, Linköping, Sverige 2014 Rapport-FoUrnalen 2014:3 ISSN

5 Förord Denna studie har växt fram mot bakgrund av många års kliniskt arbete med barn, ungdomar och vuxna med autismspektrumtillstånd och uppmärksamhetssvårigheter i form av ADHD/DAMP. Arbetet har bl.a. bestått i diagnostiska utredningar, neuropsykologiska bedömningar, behandling för små barn med autism, ungdomar med Aspergers syndrom och vuxna med ADHD, samt metodutvecklingsarbete inom barn- och ungdomshabilitering och neuropsykiatriska specialistteam inom vuxenpsykiatrin. Något man i denna typ av verksamhet slås av är de neuropsykiatriska tillståndens dynamiska natur och hur svårt det är att beskriva dem som avvikelser relaterade till specifika neuropsykologiska funktioner, möjliga att på ett meningsfullt sätt definiera med hjälp av stickprovsobservationer, t.ex. i form av olika kognitiva test. Påfallande är också att personens funktionssvårigheter ofta inte först och främst låter sig beskrivas som färdighetsbrister, utan snarare som svårigheter att på ett adaptivt sätt aktivera färdigheter. Frågan är inte hur jag knyter skorna utan varför jag ska göra det - här och nu. Samtidigt är bemötandet av personer med dessa diagnoser först och främst inriktat på att fastställa bestående funktionsnedsättningar och därefter lämpliga stöd- och anpassningsåtgärder. Behandling med syftet att utveckla personens förmåga att på egen hand övervinna sina svårigheter förekommer i mer begränsad utsträckning. Min erfarenhet, efter att samtidigt men i olika sammanhang ha arbetat med neuropsykiatriska utredningar och KBT-behandling för vuxna med ADHD, var att det bästa sättet att på ett meningsfullt sätt kartlägga personens funktionssvårigheter var att arbeta med patienten mot funktionssvårigheterna för att hjälpa henne/honom att nå sina personliga mål. De bestående funktionssvårigheterna finns förvisso där men också förmågorna, och alltsammans i ständigt skiftande former beroende på ofta små variationer i de yttre betingelserna. Tre skäl talade alltså för att i bemötandet av vuxna med ADHD förskjuta tyngdpunkten från mindre av bedömningar till mer av behandling: 1. Tillgängliga bedömningsmetoder har i sammanhanget begränsad användbarhet; 2, Behandling ger en mer adekvat information om funktionsförmåga; 3. Behandling har också ett stort egenvärde. Efter ett och ett halvt års kliniskt arbete med ett integrerat koncept för utredning och behandling av ett större antal patienter och med ett mycket positivt utfall, framstod en fördjupad utvärdering av metodiken som angelägen. Studien är också tänkt att utgöra det vetenskapliga arbete som ingår i min specialistutbildning i klinisk psykologi med inriktning neuropsykologi. Jag vill tacka Anniqa Foldemo, Med.dr./FoU-handledare, och Tommy Holmberg, FoU-sekreterare, på FoU-enheten för närsjukvården inom Landstinget i Östergötland för ovärderlig rådgivning. Jag vill även tacka Ann- Britt Wiréhn, statistiker på FoU-enheten, som hjälpt mig med statistiken. Tack också till klinikledningen på Vuxenpsykiatriska kliniken i Norrköping, vars hjälp och stöd möjliggjort detta projekt, samt förstås till kollegor på Vuxenpsykiatriska mottagningen City för ett smidigt samarbete framför allt avseende patienternas medicinering.

6

7 Sammanfattning Syftet med föreliggande studie vara att utvärdera ett koncept för integrerad diagnostisk utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Utredningen omfattade moment ägnade att skapa motivation och delaktighet inför ett målinriktat förändringsarbete. Funktionsbedömningar och psykoedukation i en utredning vanliga beståndsdelar ägnade att underlätta patientens anpassning till sina funktionssvårigheter utgjorde integrerade moment i den psykosociala behandlingen. Målet för denna var att dels utveckla varaktiga beteendeförändringar för att förbättra patientens funktionsförmåga och dels att hos patient och vårdgivare skapa insikt om i vilken utsträckning kompletterande anpassningsåtgärder behövdes. Totalt 21 patienter genomgick det integrerade konceptet. Samtliga påbörjade medicinering efter diagnosticering. ADHD-symptomstyrka, depressivitet, ångest samt livskvalitet självskattades av 19 patienter med Current Symptoms Scale, Beck Anxiety Inventory, Beck Depression Inventory II, The health state descriptive system questionnaire 15D före behandling samt omedelbart efter behandling. Sexton patienter genomförde också skattningarna tre månader efter avslutad behandling. Patientnöjdheten skattades med Client Satisfaction Questionnaire efter avslutad behandling. Resultatet visade bl.a. att effektstorleken av behandlingen var stor och förbättringarna signifikanta avseende depressivitet och ADHD-symptomstyrka såväl omedelbart efter behandlingen som tre månader efter avslutad behandling. Effektstorleken för ångest var stor omedelbart efter behandling. Förbättringarna var dock inte signifikanta. Effekten avseende ångest var liten till mellanstor tre månader efter behandling. Patientnöjdheten var mycket hög. Studien visar att ett koncept för integrerad utredning och kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD, innefattande moment ägnade att skapa förutsättningar för säker diagnostik, psykoedukation och framför allt empowerment och delaktighet hos patienten, i kombination med medicinering har möjlighet att för ett stort antal patienter ge goda behandlingseffekter avseende såväl kärnsymptom som depressivitet, och att utgöra en kostnadseffektiv insats som av patienter bedöms vara av hög kvalitet. Studien utgör därmed en lämplig grund för ytterligare forskning och utveckling samt fortsatt kliniskt arbete.

8 Ordlista Centralstimulantia Exponering En typ av preparat som påverkar centrala nervsystemet och som är kända för att förstärka fysisk och mental uthållighet. De exakta verkningsmekanismerna är okända. Att utsätta sig för något man tidigare undvikit på ett sätt som leder till en ny och positiv erfarenhet och därmed en ökad sannolikhet för att beteendet upprepas. Neurobiologisk Syftar på ett orsakssamband mellan medicinska och biologiska faktorer. Neuropsykologisk Syftar på ett orsakssamband mellan mentala och biologiska faktorer Psykoedukation Att till en patient förmedla objektiva kunskaper om dennas tillstånd, i syfte att hos henne/honom utveckla ett sakligt och problemlösande sätt att se på sina reaktioner och handlingar. Psykosocial behandling Rational Socioemotionell Trait/state Behandlingsform med syfte att utveckla personens psykologiska förutsättningar att interagera med sin omgivning En beskrivning av hur personens problem uppkommit, vilka skäl som finns till att de fortsätter och på vilket sätt en behandling kan göra att problemen minskar och livskvaliteten ökar. Syftar på ett orsakssamband mellan en individs sociala relationer och hennes/hans känslor och personlighet Trait avser stabila personliga egenskaper. State avser övergående och situationsbetingade beteenden eller tillstånd.

9 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Syfte och frågeställningar... 3 Frågeställningar... 3 Material och metod... 4 Studiepopulation... 4 Material... 6 Genomförande... 7 Förstasamtal... 8 Fördjupad utredning... 8 Återkopplingssamtal efter utredning KBT-behandling Databearbetning/Statistisk analys Forskningsetiska överväganden Resultat Diskussion Lärdomar Slutsats Referenser Bilagor Bilaga 1 Utvärdering Insats för vuxna med ADHD

10

11 Inledning I Sverige varierar praxis mellan orter och kliniker vad gäller diagnostik och behandling vid ADHD (1). Psykiatrins insatser för vuxna med ADHD utgörs dock ofta av diagnostisk utredning (ofta också förknippad med element av psykoedukation och omsorgsförberedande funktionsbedömningar), medicinering samt initiering av olika stöd- och anpassningsåtgärder, t.ex. kommunalt stöd. Empowermentinriktad systematisk psykosocial behandling och i synnerhet i form av KBT har trots förhållandevis goda evidens en relativt begränsad utbredning och det finns få kliniska behandlingsstudier. För att om möjligt underlätta en positiv utveckling inom området finns anledning att genomföra och utvärdera ett tydligt definierat KBT-koncept genomfört i ett kliniskt sammanhang på en psykiatrisk mottagning. Av intresse är bl.a. behandlingseffekter avseende ADHD-symptomens styrka, komorbiditet (framför allt ångest och depression), upplevd livskvalitet, objektiva mått på aktivitetsförmåga (arbete, studier) och vårdbehov samt patientnöjdhet. Att sätta effekterna i samband med vårdorganisationens arbetsinsats är av stort intresse med tanke på den stora efterfrågan av insatser för personer med ADHD. I dagsläget utgör remisser till Psykiatrin med ADHD-frågeställning en stor andel av samtliga remisser och väntetiderna är ofta långa. Bakgrund ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är ett medfött neurobiologiskt betingat funktionshinder som innebär att system i hjärnan som reglerar aktivitet, uppmärksamhet, energi, emotioner och minne har en nedsatt funktion och detta i en sådan utsträckning att det leder till exceptionella svårigheter att klara av vardagslivets olika uppgifter, d.v.s. skola, arbete, sociala relationer o.s.v. Svårigheterna ger sig till känna i vissa situationer enligt ett mönster som är unikt för varje person med ADHD. Det finns vissa situationer där personen har en god eller t.o.m. hög funktionsförmåga och vissa där funktionsförmågan är extremt låg (2). Prevalensen i den amerikanska vuxenbefolkningen har uppmätts till 4,4 % (3) och i I-länder generellt till 4,2 % (4). Tillståndet innebär en kraftigt förhöjd sårbarhet för psykiatrisk komorbiditet och undersökningar har visat att mer än 20 % av patienter som av olika skäl (framför allt affektiva störningar) sökt vård i den vuxenpsykiatriska öppenvården också hade ADHD (5). Medicinering, framför allt med centralstimulantia, framstår ofta som den enskilt mest effektiva behandlingen för ADHD (6-9). Enbart medicinering innebär emellertid en otillräcklig insats för flertalet vuxna med ADHD (10). 1

12 Den genomsnittliga effektstorleken för de som svarar på medicinering är en reduktion avseende kärnsymptom om ca 50 %. Endast en relativt liten andel uppfyller efter medicinering inte längre kriterierna för ADHD. Tjugo till femtio procent svarar inte på medicinering, eller får oacceptabla biverkningar (11) och en stor andel (ca 50 %) av de som påbörjar medicinering upphör med detta inom 2 år (12). Medicineringens syfte är att påverka de biologiska processer som ligger bakom ADHD-symptomen, men olika psykosociala behandlingsformer är mycket ofta nödvändiga för att personer med ADHD skall få hjälp att utveckla effektiva copingstrategier för att kunna hantera sina bestående dagliga funktionssvårigheter (13). En lovande sådan behandlingsform är kognitiv beteendeterapi (KBT) (14). Olika KBT-koncept inriktade på individuell behandling är dels de s.k. modulära, som på ett mer systematiskt sätt och efter en behandlingsmanual för ett begränsat antal sessioner hjälper personen att anpassa och automatisera generella beteendestrategier för att kunna hantera sina aktuella och kommande svårigheter inom de områden (moduler) där ADHD i allmänhet är funktionshindrande, dels de fallspecifika som är mer direkt anpassade efter patientens aktuella problembild. Det finns även flera modulära gruppbehandlingsformer. Publicerade behandlingsstudier har visat att ovan nämnda behandlingsmodeller är förknippade med en minskning av ADHDsymptom, minskade symptom på ångest och depressivitet samt en förbättring av den övergripande funktionsförmågan (15-23). Ramsay (13) definierar ett antal komponenter förknippade med KBT som kan förklara varför metodiken är en framgångsrik behandlingsform för vuxna med ADHD, och nämner bl.a. betydelsen av att behandlingen inkluderar stöd och träning att reflektera; de psykoedukativa momenten i KBT; den individuella utvecklingen och anpassningen av miljöfaktorer och beteendestrategier för att kompensera för exekutiva svårigheter och att dessa även implementeras fullt ut under behandlingen; att inte bara yttre beteenden är föremål för modifikation utan även maladaptiva tankar; att det finns ett moment av exponering och ominlärning när personen får uppleva konsekvenserna av beteendeförändringar; att diagnostisering och behandling av psykiatrisk komorbiditet med fördel kan ske inom ramen för ett KBTkoncept; att behandlingen innefattar ett systematiskt motivationsarbete samt utgör en stark, empatisk arbetsallians och därmed en modell för och ett exempel på konstruktiv interaktion där personens autonomi och ansvar respekteras, något många med ADHD har bristfälliga erfarenheter av (13). Vid en utvärdering av en KBT-behandling för vuxna med ADHD är det en fördel om samtliga patienter genomgått en med enhetlig metodik genomförd diagnostisk utredning i direkt anslutning till och omedelbart före KBTbehandlingen. En sådan utredning kan göras relativt kort och enkel eftersom den efterföljande behandlingen, så som beskrivs ovan, omfattar moment 2

13 som motsvarar funktionsbedömningar och psykoedukation, och även möjliggör såväl en fördjupad komorbiditetsbedömning som en validering av den diagnostiska bedömningen, d.v.s. sådant som annars vanligen utgör viktiga motiv för en utredning. En diagnostisk utredning erbjuder samtidigt i sig ett unikt tillfälle för psykoedukation och för att med hjälp av ett kollaborativt förhållningssätt stärka motivation och delaktighet (24), vilket dels kan utnyttjas och dels konsolideras i en direkt efterföljande behandling för att förbättra utfallet av densamma. Föreliggande studie är ägnad att utvärdera ett sådant integrerat koncept för utredning och modulär individualterapeutisk KBT-behandling för vuxna patienter med ADHD, där behandlingen om möjligt också kombineras med medicinering. Med tanke på den höga samsjukligheten med ångest och depressivitet hos personer med ADHD (ca 38 % avseende 12-månadersprevalens för någon form av ångeststörning enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th Edition (DSM-IV) och ca 47 % för någon form av DSM-IV förstämningsstörning (2)) fanns anledning att inte endast bedöma förändringar av ADHD-symptomstyrka, utan också att uppskatta eventuella förändringar avseende symptom på ångest och depressivitet. Att ADHD starkt påverkar olika aspekter av livskvalitet har påvisats i många studier (25, 10, 26), varför ett mått på förändring av livskvalitet var av intresse i en utvärdering. För att avgöra om en behandlingsform är lämplig att erbjudas inom offentlig sjukvård var det även viktigt att ta hänsyn till hur patienten upplevde och värdesatte vården (27). Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att utvärdera behandlingsresultat för patienter med ADHD som genomgått ett individualterapeutiskt KBTprogram i direkt anslutning till en med enhetlig metodik genomförd diagnostisk utredning där speciell tonvikt lagts vid att pedagogiskt förbereda den efterföljande behandlingen. Frågeställningar - Hur påverkas patientens besvär i form av ADHD-symptom, ångest och depressivitet enligt självskattningar omedelbart efter slutförd behandling samt tre månader efter slutförd behandling? - Hur påverkas patientens livskvalitet enligt självskattningar omedelbart efter slutförd behandling samt tre månader efter slutförd behandling? 3

14 - Hur påverkas patientens sysselsättningsstatus enligt data insamlade omedelbart efter slutförd behandling samt tre månader efter slutförd behandling? - Hur nöjd är patienten med behandlingen efter slutförd behandling? Material och metod Studiepopulation Patienter som remitterats till vuxenpsykiatriska kliniken med neuropsykiatrisk frågeställning vidarebefordrades av den centrala remissgruppen till projektet. Inklusionskriterier: att åtminstone en av frågeställningarna var ADHD. Exklusionskriterier: pågående substansmissbruk. När projektet avslutades efter två år hade 64 patienter inkommit till projektet. Av dessa visade sig 20 patienter inte uppfylla kriterierna för ADHD. Tre av dessa bedömdes uppfylla villkoren för fortsatt specialistpsykiatri (p.g.a. tvångssyndrom, misstänkt autismspektrumstörning utan ADHD, samt sammansatt problematik med depressivitet och emotionellt instabil personlighetsstörning). Sjutton återremitterades. Av de 44 patienter som uppfyllde kriterierna för ADHD avböjde fyra att genomgå behandlingsprogrammet. Två avvaktade deltagande. En var p.g.a. sjukdom förhindrad att delta. Behandlingsprogrammet påbörjades av 37 patienter. Av dessa valde sju att avbryta behandlingen efter två till sju behandlingssessioner. Fyra av dessa avbröt behandlingen i samband med att de fick anställning (> 50 % av heltid) efter att tidigare ha varit arbetslösa. Tre patienter exkluderades ur projektet p.g.a. oplanerade frånvaroperioder om över en månad. Sex patienter som påbörjat programmet hade inte hunnit genomgå detta innan projektet avslutades. Av de 21 patienter som vid projektets avslutning hade genomgått hela programmet fyllde nitton i den efterföljande utvärderingen. Av dessa genomförde sexton också den uppföljande utvärderingen efter tre månader. Se vidare Tabell 1. 4

15 Tabell 1. Deskriptiva data för de patienter som uppfyllde kriterierna för ADHD. Samtliga data från före eventuell KBT (n=44). Avböjde/ förhindrade att inleda /avvaktade KBT Avbröt KBT efter 2-7 sessioner Inledde KBT, exklud. p.g.a. hög frånvaro Inledde KBT, men ännu ej slutfört denna Slutförde KBT Antal 4/1/ Kön K/M 1/6 2/5 2/1 1/5 13/8 Ålder (år) M/SD 30/10 32/9 35/7 31/8 35/11 Civilstånd Gift eller sambo utan barn Gift eller sambo m. barn Ensamstående utan barn Ensamstående m. barn Sysselsättning Heltidsarbetande: Deltidsarbetande > 50% Heltidsstuderande: Arbetslös m. medel från A-/F-kassa Arbetslös utan inkomst Sjukskriven heltid Medicinering för ADHDsymptom Påbörjade Väntade på läkarbedömning 2 Insats från annan yrkesgrupp i anslutning till utredningen eller KBT-behandlingen Kurator: stöd i kontakten med myndigheter avseende ekonomi Arbetsterapeut: kompletterande stöd, anpassning och hjälpmedel

16 Material I studien användes nedanstående självskattningsinstrument för att mäta ADHD-symptomstyrka, ångest, depressivitet, livskvalitet samt patientnöjdhet. Figur 1 visar vid vilka tillfällen under försöket som instrumenten administrerades. Current Symptoms Scale (CSS) (28). Ett självskattningsformulär för skattning av svårighetsgrad avseende ADHD-symptom bestående av 18 items motsvarande de diagnostiska kriterierna A(1)(a-i) och A(2)(a-i) för uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet enligt DSM-IV. Ordalydelsen är densamma som i DSM-IV, bortsett från att graderingen ( ofta ) samt exempel på beteenden under barndomen utelämnats. Svårighetsgraden för varje symptom skattas från 0 till 3, där 0=aldrig/sällan, 1=ibland, 2=ofta och 3=mycket ofta. Skalan har visat god intern konsistens och signifikant korrelation med bedömares blinda skattning av svårighetsgrad. Beck Anxiety Inventory (BAI) (29). Ett självskattningsformulär bestående av 21 items, med god reliabilitet, som mäter förekomst och omfattning av olika symptom på ångest/oro. Varje item skattas från 0 till 3. Högre poäng indikerar svårare symptom. Beck Depression Inventory (BDI-II) (30). Ett självskattningsformulär bestående av 21 items som mäter förekomst och omfattning av kognitiva, beteendemässiga, emotionella och kroppsliga symptom på depression. Varje item skattas från 0 till 3, där högre poäng indikerar svårare symptom. BDI visar hög intern konsistens och har hög test-retest reliabilitet. Det har också visat sig ge valida resultat för såväl normalgrupper som de med psykiatrisk diagnostik (Beck, Steer & Garbin, 1988). The health state descriptive system questionnaire (15D) (31). Ett självskattningsformulär bestående av 15 items som mäter hälsorelaterad livskvalitet inom motsvarande antal dimensioner. Varje item skattas från 1 till 5. En övergripande indexpoäng 0 till 1 (0=avliden, 1=inga problem inom någon dimension/"full hälsorelaterad livskvalitet ) beräknas med hjälp av populationsbaserade preferensvärden för varje item och för varje nivå inom dessa. Dessutom beräknas indexpoäng 0 till 1 för varje dimension. 15D har visat hög reliabilitet, sensitivitet, känslighet för förändring över tid och generaliserbarhet åtminstone i samhällen av västerländsk typ. Flertalet hälsodomäner i WHO:s Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är representerade i 15D. Client Satisfaction Questionnaire (CSQ-8) (32). Ett självskattningsformulär bestående av 8 items som mäter tillfredsställelse över insatser från hälso- och sjukvård. Varje item skattas från 1 till 4, där högre poäng 6

17 anger större tillfredsställelse. CSQ är ett kortfattat formulär med goda psykometriska egenskaper som prövats i en mängd studier med olika patient-/brukargrupper. En framträdande styrka hos instrumentet är att det framstår som användbart inom ett brett spektrum av hälso- och sjukvårdsverksamheter. Fördjupad utredning Förstasamtal KBTbehandling påbörjas KBTbehandling avslutas Uppföljning BAI BDI 15D CSS Figur 1. Schematisk översikt över tidpunkter för inhämtning av självskattningsdata med CSS, BAI, BDI, 15D samt CSQ. Data avseende kön, ålder, civilstånd, antal besök, datum för avslutad behandling, datum för uppföljning, sysselsättningsstatus, läkemedelsanvändning, insatser från andra yrkesgrupper i anslutning till behandlingen (förutom avseende medicinering mot ADHD-symptom) samt insatser mot samsjuklighet inom ramen för behandlingen registrerades löpande i ett datainsamlingsformulär (bilaga 1). CSS BAI BDI 15D CSQ CSS BAI BDI 15D Genomförande I det integrerade konceptet för utredning och behandling utgjordes utredningsmomentet i möjligaste utsträckning av riktade intervjuer för diagnostik. De kompletterande funktionsbedömningar, t.ex. i form av neuropsykologisk testningar eller arbetsterapeutiska bedömningar, som annars är vanligt förekommande, ersattes här av ett psykosocialt behandlingsarbete. Syftet med detta var att hos patienten utveckla varaktiga kompensatoriska beteenden för de funktionssvårigheter som den diagnostiska bedömningen vilade på och där patientens behov av och vilja till förändring dels var vägledande vid bedömningen, dels ackompanjerades av en psykoedukativ ansats som löpte genom hela processen. Den terapeutiska insatsen, under vilken patienten med stöd av behandlaren under ca tre månader arbetade mot sina svårigheter, utgjorde samtidigt ett tillfälle för uppföljning och feedback avseende den diagnostiska bedömningen. 7

18 Förstasamtal Ca 1,5 tim Fördjupad utredning Ca 3 tim Återkoppling resultat, presentation KBT program Ca 45 min KBTbehandling Ca 13 ggr min Uppföljning min 1 3 veckor Ca 2 veckor 3 5 veckor (inväntar bedömningar inför eventuell medicinering) 3 månader Figur 2. Schematisk översikt över det integrerade konceptet för utredning och behandling Förstasamtal Det övergripande syftet med sessionen var dels att bestyrka eller avfärda frågeställningen ADHD, dels att göra patienten delaktig i undersökningen och underbygga en strävan efter förändring för att förbättra förutsättningarna för en kommande behandling. Stor tonvikt lades vid att skapa en tydlig koppling mellan undersökningens syfte och patientens upplevda problem och otillfredsställda livsmål. I detta sammanhang användes bl.a. Valued Living Questionnaire (33) som ett pedagogiskt hjälpmedel. Stor tonvikt lades även vid att stimulera patienten aktiva deltagande i undersökningen med hjälp av psykoedukation (om ADHD-tillståndet, om symptom relaterade till diagnoskriterierna i DSM-IV och om hur tillståndet kan behandlas) och genom att därefter bjuda in henne/honom till gemensam reflektion och hypotesprövning: Är ADHD en möjlig förklaring till patientens olika svårigheter inom olika livsområden, och skulle dessa kunna bemötas med hjälp av insatser för ADHD? I detta sammanhang genomfördes också en kortfattad psykiatrisk screening med uppföljande bedömningar i förekommande fall. Avslutningsvis gjordes ett gemensamt ställningstagande till om det fanns anledning att genomföra en fördjupad utredning, om det fanns anledning att remittera patienten till annan instans eller om ytterligare insatser inte behövdes. Om fördjupad utredning planerades fick patienten med sig självskattningsformulär (BAI, BDI-II samt 15D) att fylla i hemma och återlämna vid nästa besök. Fördjupad utredning En till tre veckor efter bedömningssamtalet kom patienten, om möjligt tillsammans med anhörig, för en semistrukturerad diagnostisk intervju som utgick från diagnoskriterierna för uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet enligt DSM-IV. Som stöd för utvecklingsanamnesen hade patienten med sig, av förälder eller av annan person med ingående kunskaper om 8

19 henne/honom under barndomen, ifyllt formulär Nordiskt formulär för utredning av barns utveckling och beteende 5-15 (34) som hon/han fått vid den föregående sessionen. Den semistrukturerade intervjun följde i stora drag Conners Adult ADHD Diagnostic Interview for DSM-IV (CAADID)(35-36). Intervjun bestod av två delar, dels en kriteriegenomgång avseende symptom under barndom och vuxenliv och dels en utvecklingshistorisk intervju med huvudsyfte att sätta patientens symptom under uppväxt och vuxenliv i relation till hennes/hans livshistoria i dess helhet för att underlätta säker diagnostik. Den utvecklingshistoriska intervjun omfattade levnadsförhållanden under uppväxten, skolhistorik, sysselsättningshistorik, relationshistorik samt förekomst av faktorer som kan påverka symptombilden relaterade till komplikationer i samband med förlossning och graviditet; tidig motorisk och kognitiv utveckling; beteende och temperament från tidig ålder; förekomst av psykosocial stress; hälsohistorik avseende fysisk och psykisk hälsa samt hereditär belastning. Frågorna avseende utvecklingshistoriken ställdes inledningsvis i öppen form och därefter med hjälp av exempel som i största utsträckning var av objektiv karaktär (som t.ex. i samband med hälsohistoriken exempel på konkreta vårdtillfällen av specificerade vårdgivare med specificerade terapeutiska motiv och med specificerad farmaka). Frågorna i samband med kriteriegenomgången inleddes med frågor utifrån hur respektive symptom beskrivs i DSM-IV och med uppmaning att i förekommande fall ge konkreta exempel på detta. Därefter gavs ett antal exempel på hur symptomet kan komma till uttryck under vuxenliv och barndom. I den utsträckning patienten verifierade dessa efterfrågades konkreta exempel. För att undvika överdiagnosticering penetrerades kontinuerligt i vilken utsträckning symptomdefinierande beteendekarakteristika var tydligt avvikande till sin omfattning och på vilket sätt och i vilken utsträckning de var funktionshindrande. Förekomst av komorbiditet undersöktes vid genomgången av patientens hälsohistorik avseende psykisk och fysisk hälsa samt med hjälp av riktade screeningfrågor. Psykosociala stressfaktorer m.m. sattes i samband med förekomst av ADHD-symptom för att undersöka alternativa förklaringar till dessa. Eventuella kompletterande bedömningar - t.ex. neuropsykologisk undersökning i samband med misstanke om annan kognitiv störning t.ex. utvecklingsstörning, eller sådan undersökning i kombination med riktad anamnes vid misstanke om autismspektrumstörning - skulle genomföras om detta krävdes för att avgöra om diagnos ADHD förelåg eller om ADHD förelåg i kombination med något annat tillstånd som innebar en betydelse- 9

20 full komplikation. Ingen av de i projektet ingående patienterna bedömdes dock vara i behov av ytterligare bedömningar. Återkopplingssamtal efter utredning Ca 2 veckor efter den fördjupade utredningen kom patienten för sammanfattning och diskussion avseende den slutliga bedömningen, vilket skedde i samband med en genomgång av ett färdigställt utlåtande, där underlaget för bedömningen redovisades i detalj och diagnosen dokumenterades. Därefter företogs en diskussion avseende behov av insatser samt, beroende av patientens problembild, en genomgång av olika möjliga insatser, t.ex. medicinering eller insats från kurator. I de fall där ett diagnostiskt ställningstagande var möjligt under den föregående sessionen erbjöds patienten redan vid detta tillfälle att ta ställning till om hon/han ville pröva möjligheterna till medicinering. Detta för att patienten så snabbt som möjligt skulle få tillgång till en läkarbedömning avseende eventuell medicinering. Om patienten hade en ADHD-diagnos, och inte av någon orsak bedömdes som olämplig att genomgå behandlingsprogrammet för vuxna med ADHD (vilket inte hände vid något tillfälle), gavs också en detaljerad presentation av programmet. Om patienten ville genomgå behandlingen påbörjades denna så snart som möjligt. Eftersom emellertid samtliga patienter var intresserade av att pröva medicinering och eftersom effektiv medicinering kunde förväntas förbättra effekterna av KBT-behandlingen planerades en första behandlingssession fyra till fem veckor efter det aktuella besöket, då patienten efter bedömning av psykiater antogs ha påbörjat eventuell medicinering, vilket också skedde med undantag för tre fall, då medicineringen p.g.a. olika komplikationer inte påbörjades förrän efter det att KBT-behandlingen påbörjats. Inställningen av medicineringen var dock inte i något fall avslutad när patienten påbörjade behandlingsprogrammet, som åtminstone inledningsvis pågick parallellt med veckovis återkommande kontakt med sjuksköterska (i form av besök eller via telefon) för inställning av medicinering. KBT-behandling Behandlingen genomfördes i enlighet med det behandlingsprogram som utarbetats av Safren et al. (19) och med utgångspunkt från hur detta beskrivs i terapeutguiden och klientarbetsboken Mastering your adult ADHD: A cognitive-behavioral treatment program (37). Behandlingen omfattade följande moment: - Psykoedukation och rational för behandlingen. - Utarbetande av personliga mål för behandlingen. 10

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Rapport Arbetsgrupp behovet av insatser till personer med neuropsykiatriska funktionshinder Utfärdare Grace Hagberg, processtödjare Norrköpings Samordningsförbund Bakgrund Norrköpings Samordningsförbund

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS

Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS Vägledning för implementering av metoden och förslag till rutiner som säkrar kvalitet och god praxis Innehåll Några utgångspunkter...............................

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården

Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården Sidan 1 Diagnos ett verktyg för kommunikation inom hälso- och sjukvården Tatja Hirvikoski Med dr, leg psykolog,specialist i neuropsykologi FoUU-chef, Habilitering & Hälsa KIND, Karolinska Institutet Post

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen. Akademiska sjukhuset

Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen. Akademiska sjukhuset Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen Akademiska sjukhuset Tinnitusmottagningen Hörsel- och balanssektionen Specialistvård Personal KBT-psykologer: 1,5 heltidstjänst Läkare: (deltid)

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer