Maximal utveckling för alla

Transkript

1 Foto Jani Bryson Maximal utveckling för alla hur möter skolan elever med goda studieförutsättningar? Utredning på uppdrag av Stadsledningskontoret i Nacka kommun Februari 2009 Camilla Wallström C&C Organisation och Ledarskap AB 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Metod Begränsningar 5 2. Vad säger styrdokumenten om maximal utveckling för alla Demokrati som värdegrund Flexibilitet finns inom ramen 6 3. Kartläggning av nuläget i Nackas grundskolor Är frågan om elever med goda studieförutsättningar aktuell inom skolan Vet rektor/lärare var dessa elever finns Vad gör man för att dessa elever skall nå sin potential Goda exempel ute i verksamheten Hur kan de goda exemplen spridas Finns hinder för att eleverna skall nå sin potential Vad säger forskningen om elever med goda studieförutsättningar Hur aktuell är frågan om begåvning inom forskningen Hur känner man igen dessa elever Vilka framgångsfaktorer finns för elever med goda studieförutsättningar Goda exempel inom forskningen och hur kan de spridas Avslutande diskussion Hur nå maximal utveckling för alla förslag till handlingsplan 23 2

3 1. Inledning Den här rapporten är resultatet av en studie som genomfördes under tiden november 2008-februari Ämnet för studien har varit att undersöka hur skolan möter elever med goda studieförutsättningar. Rapporten grundas på intervjuer med grundskolerektorer och studier av utvalda publikationer och artiklar inom området begåvningsforskning. Forskningen inom området är omfattande då den vuxit starkt ur globalt perspektiv de senaste årtiondena. Den svenska begåvningsforskningen har hittills inte varit särskilt omfattande men ett ökande intresse kan noteras. Svårigheten har varit att kunna välja bland det digra forskningsmaterialet för att få en balanserad bild av vad forskningen säger fram till i dag. Det finns flera gemensamma nämnare om vad som är utmärkande för begåvning men när det kommer till frågan hur man bemöter barn med goda förutsättningar inom olika områden finns det många skilda uppfattningar om vilka åtgärder som är lämpligast. En annan svårighet är den mångfacetterade begreppsterminologin inom området begåvning. Det talas om intelligens/intelligenser, högpresterande barn, särbegåvade barn och barn med talang och så vidare. Något entydigt begrepp finns inte idag 1 och bedömningen är att innehållet i rapporten skulle begränsas för mycket om endast ett gemensamt begrepp används. De olika begreppen används beroende på sammanhang och förhoppningen är att innebörden framgår av kontexten. Antologin International Handbook of Giftedness and Talent innehåller rapporter om forskning och praxis från hela världen. 2 De främsta forskarna inom begåvningsforskning finns representerade och antologin har därför valts som huvudkälla. Sverige finns med i avsnittet om Skandinavien och är representerat av forskaren Roland S Persson. Intervjuerna med rektorerna har genomförts ute på skolorna i semistrukturerad form. Några lärare och elever har också valts ut för intervju efter samråd med rektor. Intervjun har innehållit några stödfrågor vilka sedan använts som utgångspunkt i avsnittet som beskriver forskningen inom området. Det är också på sin plats att poängtera att rapporten inom ramen för uppdraget ger en mycket summarisk bild av begåvningsforskning och att den måste ses som en första grundläggande studie inom området elever med goda studieförutsättningar. Rapporten är beställd av utbildningsnämnden i Nacka kommun. 1.1 Bakgrund Utbildningsnämnden i Nacka kommun har antagit en utbildningspolitisk strategi där elevens rätt framgår. Varje elev har rätt till en verksamhet som utgår från individens behov och förutsättningar och som ger möjlighet till maximal utveckling. Varje elev har rätt till en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Utdrag ur Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Den utbildningspolitiska strategin i Nacka betonar alla elevers rätt till maximal utveckling och stimulerande lärande. Under många år har fokus varit att förstärka stödet till elever med särskilda behov kopplade till studiesvårigheter. Frågan om hur skolan även kan utmana och stödja elever med goda studieförutsättningar har inte uppmärksammats 3

4 speciellt. Utbildningsnämnden har därför i september 2008 beslutat att uppdra åt Kulturoch utbildningsdirektören att genomföra en studie av hur skolorna möter elever med goda studieförutsättningar. Det finns också en oro för att resultaten i form av de högsta betygen i år 9 visar stora skillnader mellan pojkar och flickor. Resultaten i flertalet ämnen visar på en förbättring de senaste åren men skillnaden mellan könen kvarstår särskilt vad gäller de högsta betygen. Nacka ligger väl till i jämförelse med riket men med målet bästa betygen i Sverige krävs ytterligare insatser. En studie av hur skolorna möter elevgruppen som har goda studieförutsättningar är en strategi som hittills är oprövad men berättigad då de här eleverna också kan ha särskilda behov. Studien skall svara på följande tre frågor om elever med goda studieförutsättningar Hur ser det ut idag i Nackas grundskolor Vad säger forskningen Vilka insatser kan stimulera till maximal utveckling 1.2 Syfte Utredningens syfte är att ta reda på hur grundskolorna i Nacka idag möter elever med goda studieförutsättningar samt att ge dessa elever ännu bättre förutsättningar att utvecklas maximalt i sitt lärande. 1.3 Omfattning Utredningen kartlägger nuläget i skolor med år 6-9. Kartläggningen presenteras i en skriftlig rapport som också innehåller förslag till handlingsplan. Kartläggning, litteraturoch forskningsstudier har följande utgångspunkter kan elevernas framgångsfaktorer identifieras hur kan framgångsfaktorerna stärkas finns goda exempel hur kan de goda exemplen spridas identifiering av hinder för maximal utveckling på system-, genomförande-, och individnivå processer startas ute på skolorna innehåll i handlingsplan med förslag till fortsatta insatser 1.4 Metod Intervjuer, analys, litteratur- och dokumentstudier är de metoder som används för nulägesbeskrivning samt framtagande av förslag till handlingsplan. Följande fyra delar ingår Tydliggörande av alla elevers rätt att uppnå sin potential med stöd i lagstiftning, övriga styrdokument, Nackas utbildningspolitiska strategi samt övrig aktuell dokumentation Intervjuer vid besök hos rektorer/skolledare i Nackas 13 skolor som har år 6-9 samt ett urval (5 skolor) som har år F-6. Urvalet är gjort av uppdragsgivaren för att få en så bred representation som möjligt. Vid skolbesök har även 5 lärare och 3 elever intervjuats individuellt. En av lärarna har intervjuats via e-post. 4

5 Med utgångspunkt i nulägesanalysen av hur skolorna bemöter elever med goda studieförutsättningar har dialog förts med tre olika forskare (möte med en av forskarna) samt utvald forskningslitteratur använts för att utröna hur elever med goda studieförutsättningar kan lyckas ännu bättre En handlingsplan har arbetats fram i dialog med intervjuade rektorer 1.5 Begränsningar Inom ramen för uppdraget har begränsningar gjorts vad gäller antalet intervjuer med lärare och elever. De fem lärarna och de tre eleverna har tillfört studien värdefulla individuella synpunkter. Begränsningar har också gjorts vad gäller urvalet av litteratur och forskningsrapporter. För att få en bredd i urvalet har antologin International Handbook of Giftedness and Talent varit rättesnöre. 2. Vad säger styrdokumenten om maximal utveckling för alla? 2.1 Demokrati som värdegrund Skollag, läroplan och grundskoleförordning är mycket tydliga vad gäller demokrati som värdegrund och skolans uppdrag. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar (SL 1Kap 2) Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Lpo 94 Skolans värdegrund och uppdrag) Vår obligatoriska grundskoleutbildning i Sverige har höga ambitioner och uppdraget att möta varje elevs individuella behov är också tydligt formulerat i styrdokumenten. Skollagens formulerar uppdraget på följande sätt Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. (SL 1Kap 2) Vikten av demokratisk fostran, individuell utveckling och lärande inom ramen för en likvärdig utbildning beskrivs även på flera ställen i läroplanen Lpo 94. Här följer några exempel Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten 5

6 Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper De (eleverna) skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga och arbeta självständigt och lösa problem Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen Rektor har särskilt ansvar för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd de behöver En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika Det råder ingen tvekan om att det här gäller alla elever i skolan, både de som har olika studiehinder och de som har goda studieförutsättningar. I ljuset av läroplanens omsorgsfullt beskrivna demokratiska värderingar framgår det tydligt att det inte handlar om elittänkande eller att enbart möta behoven hos elever med svårigheter utan att i god demokratisk anda bemöta alla elever på ett likvärdigt sätt. Rektor har ansvaret för att eleverna skall få det särskilda stöd de behöver och det gäller även eleven med goda studieförutsättningar då behov finns. Skollagen har visserligen en något snävare formulering än läroplanen vad gäller särskilt stöd. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet (SL 4kap 1). I grundskoleförordningen (1994:1194) uppdras med hänvisning till skollagen (SL 4 kap 1 andra stycket) till rektor att besluta om särskilt stöd efter utredning samt att rektor också ansvarar för att åtgärdsprogram utarbetas. Förordningstexten har följande detaljerade beskrivning Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas (SFS 1994:1194 5kap 1) Det här är ett välkänt citat för rektor och det kommer ofta till användning då elever har studiesvårigheter. Utmaningen är att skollag och förordning behöver läsas och tolkas i perspektivet alla elever och olika svårigheter. Svårigheter i skolarbetet är en ganska öppen formulering där det kan finnas risk för traditionella tolkningar. Stöd kan också vara aktuellt i mera oväntade situationer då verkligheten visar att även elever med goda studieförutsättningar kan uppleva svårigheter men på ett annorlunda och kanske oväntat sätt. Skollagen föreskriver likvärdig utbildning för alla och elever är olika vilket innebär att likvärdig betyder olika när vi kommer till det pedagogiska mötet. 2.2 Flexibilitet finns inom ramen Ett individanpassat lärande kräver flexibilitet där inte enbart elevens ålder utgör kriterium för kunskapsutveckling. Det finns flera möjligheter till flexibilitet inom det obligatoriska skolsystemet. 6

7 Skolstarten kan ske vid 6 års ålder, en rättighet om förälder så önskar (SL 3kap 8). Skolplikten gäller från 7 år men det finns möjlighet att skjuta upp den till 8 år (SL 3 kap 7). Skolplikten kan upphöra tidigare än efter 9 års skolgång om målen för grundskolan uppnåtts (SL 3kap 10). Skollagen säger också att eleverna skall ha en i huvudsak (förf kurs) gemensam studiegång (SL 4kap 3) Grundskoleförordningen (1994:1194) klargör vad som gäller vid behov av uppflyttning en årskurs alternativt behov att gå om en kurs. Om en elev har goda förutsättningar att delta i utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt skall tillhöra, får rektorn besluta att eleven skall flyttas till den högre årskursen. En förutsättning för detta är dock att elevens vårdnadshavare medger det (6 kap 5). Rektorn får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven (6 kap 4) Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare medge eleven att gå om en årskurs (6 kap 6) Slutsatsen som kan dras av styrdokumentens innehåll är att de inkluderar även elever med goda studieförutsättningar och deras behov av stöd och stimulans. Här finns inga formella hinder för att i en högre grad tillgodose målgruppen. Det finns dessutom stora möjligheter till individuell flexibilitet inom ramen för styrdokumenten. Nackas utbildningspolitiska strategi om maximal utveckling för alla är alltså helt i överensstämmelse med intentionerna i skollag, förordning och läroplan. 3. Kartläggning av nuläget i Nackas grundskolor Mötet med rektorerna ute på skolorna var en positiv upplevelse. Elever med goda studieförutsättningar var en fråga som väckte engagemang på många olika sätt. Intervjun inleddes med ett klargörande om uppdragsgivare och syfte. Formen semistrukturerad intervju användes för att så mycket som möjligt av rektorernas egna erfarenheter, uppfattningar och åtgärder skulle fångas in. De traditionella bakgrundsfrågorna lämnades därhän för att få ett större fokus på målgruppen elever med goda studieförutsättningar. En intervjuguide med några stödfrågor användes för att samtliga intervjuade skulle få samma utgångspunkter för sina svar. 7

8 Intervjuguiden innehöll följande stödfrågor: 1. Är frågan om elever med goda studieförutsättningar aktuell inom skolan? 2. Vet ni var dessa elever finns? 3. Vad kan man göra för att de här eleverna skall nå sin potential? 4. Finns goda exempel/framgångsfaktorer? 5. Hur kan de goda exemplen spridas? 6. Vilka hinder finns för att eleverna skall nå sin potential? I samband med intervjuerna framkom förslag på lärare och elever som var lämpliga att intervjua. Efter kontakt med lärare, elever och klartecken från föräldrar genomfördes ytterligare några enskilda intervjuer med tillämpad användning av samma stödfrågor. Skolsituation och trivsel fokuserades mest i elevsamtalen. Intervjuerna genomfördes under två veckor i november 2008 och två veckor i januari En timme avsattes för varje intervju. Intervjuer gjordes med 18 rektorer vid skolor som hade år F-6(5 skolor), F-9 (7 skolor), 6-9 (4 skolor) eller 7-9 (2 skolor) 5 lärare varav 1 specialpedagog 3 elever (pojke år 4, flicka år 6, flicka år 8) Både kommunala skolor och friskolor är representerade i alla intervjugrupper. Resultatet av intervjuerna sammanfattas i följande lägesbeskrivning 3.1 Är frågan om elever med goda studieförutsättningar aktuell inom skolan? Det finns ingen entydig bild över hur aktuell frågan är på skolorna men rektorerna är positiva, i några fall mycket positiva i sitt förhållningssätt och intresse för frågan. I en majoritet skolorna (13 av 18) är frågan aktuell men svaren varierar mellan att en rektor vill ta upp frågan om begåvade elever till att rektor ofta pratar om begåvade elever. I många fall är det en eller ett par elever som utmärker sig och det leder till en diskussion på skolan. Mer än hälften (10) av de intervjuade rektorerna har nämnt kända exempel (4 flickor och 6 pojkar) på elever som utmärkt sig. I ett par fall är det föräldrar som väckt frågan om sina barns begåvning. En skola har anlitat en föreläsare från Mensa 3 vid terminsupptakten. En annan intressant iakttagelse är att många rektorer bedömer att det mest är flickor som utmärks här då de har de genomgående bästa betygen. Lärarna som intervjuades berättade om flera exempel på elever som lyckats bra i skolan men fyra av de fem lärarna upplevde att frågan inte diskuterades särskilt mycket i kollegiet. Eleverna (3) som intervjuades uttryckte dels att de var nöjda med sin skolgång och att de fick utmaningar då en av eleverna fick läsa matematik fyra årskurser högre, en annan med författartalang fick mycket stöd av specialpedagog samt klasslärare och en tredje hade bytt till en skola som kunde möta behoven av att bli sedd och utmanad på ett bättre sätt. 3.2 Vet rektor/lärare var dessa elever finns? En bred uppfattning är att elever som når goda studieresultat märks väl i en grupp. Några upplevde att frågan inte var relevant då man hävdade att alla elever bemöts individuellt. Ett par av rektorerna hade erfarit att det förekom att elever med goda 8

9 studieförutsättningar diskuterades i elevvårdskonferens, elevhälsoteam eller klasskonferens då de utmärkt sig på annat sätt än genom att nå goda studieresultat. Ännu ett talande exempel var en elev där man beställde psykologtest på grund av problem i skolan. Psykologen konstaterade att det inte handlade om förväntad bokstavsdiagnos utan om ett barn som klarat ett intelligenstest med mycket bra resultat. Läraren som är närmast eleverna är den som i förekommande fall oftast tar upp frågan om en begåvad elev med föräldrar och rektor. En lärare tog särskilt upp gruppen elever med annat modersmål. Bland dessa elever kan det vara så mycket svårare att veta hur elevens studieförmåga är om språksvårigheter finns. Risken är ännu större att det bland dessa elever finns begåvningar som inte får den utmaning de behöver. Om skolan kartlägger elever i samband med skolstart finns god möjlighet att fånga in målgruppen. Tävlingar, uppträdande, utställningar etc som förekommer i många skolor gör också att skolan lättare kan upptäcka begåvade elever inom olika områden. Specialläraren har också goda förutsättningar att hitta elever som dolt sina förmågor. Som svar på frågan om rektor eller lärare kan identifiera elever med goda studieförutsättningar så vet man i de flesta fall var dessa elever finns men det finns flera fall som är svårare att upptäcka. En insiktsfull rektor uttryckte problematiken så här det inte alltid är helt lätt att veta var dessa elever finns då de inte alltid visar framfötterna i skolarbetet 3.3 Vad gör man för att dessa elever skall nå sin potential? Rektorerna gav flera olika exempel på åtgärder som är aktuella för elever med goda studieförutsättningar. För att få en mer överskådlig bild delas åtgärderna in i de tre kategorierna acceleration (ökad studietakt), berikning (fördjupning, breddning) och motivationshöjare. De flesta åtgärderna är direkt individinriktade medan nivågruppering och åldersblandade grupper ger en möjlighet för eleven att få stimulans tillsammans med mer likasinnade. Översikt - metoder som används i skolorna idag för att möta de här eleverna. Acceleration Berikning Motivationshöjare Flytta upp en eller flera Datastöd/interaktiva program Författartävlingar årskurser Läsa ämne på gymnasienivå Leda projekt Melodifestival Ma, En * Nivågruppering Ma, En* Bli elevrådsordförande Höga förväntningar/ krav Åldersblandning 2 år i en Spetsprogram i Ma, En Stipendier/premier grupp* Åldersblandning 3 år i en grupp* Extra undervisning i Ma, Sv, En Bärbara datorer till duktiga elever Tentera av ett ämne, En, Ma Klubb för begåvade elever Solosång inriktning problemlösning Nationella prov ett år tidigare Köp av extra lärartid i En Recitation Samarbete med gymnasieskola, Mer avancerat material Huvudroll i skådespel Ma B* Lägga grupper parallellt* Fördjupning So/No Matematiktävling Inplaceringstest för rätt nivå direkt Enskild undervisning Ma, Sv, En i ett fall Novelltävling 9

10 Resurscentrum/rum med studiematerial/matteverkstad Egen projekttid/program vissa timmar Fördjupningsprofiler Ma,En Lärare gör eget material Avancerade böcker Specialpedagog Internatvecka Utlandsresa Schackspel/tävlingar Talangjakt inom musik Stötta självkänsla Nobelpriser/Nobelfest Studieresa utomlands Teoretiskt körkortsprov Årsteman som skapar förväntningar * Några exempel är både acceleration och berikning 3.4 Goda exempel ute i verksamheten De goda exempel utöver/tillika med direkta pedagogiska åtgärder för enskilda elever som kom fram vid intervjuerna är genomförda, pågående eller planerade. Här kan exemplen delas in i kategorierna organisatoriska åtgärder, kompetensutveckling eller samarbete/samverkan med andra. Översikt goda exempel Organisatoriska åtgärder Kompetensutveckling Samarbete/ samverkan Specialpedagogen möter alla elever Lärare som går forskarutbildning Håller frågan om understimulering levande Flexibilitet vad gäller årskurser Lektioner filmas och diskuteras Samarbete med Ansvarsgrupper i stället för indelning i årskurser i kollegiet Case-baserad kompetensutveckling i workshops Arbetsgrupper för elever utifrån Forskarcirklar kunskapsnivå Organiserade 3-veckorsuppdrag Publicering av artiklar för eleverna Spetsprogram i matematik och Erfarenhetsutbyte mellan engelska kolleger Klasskonferensen lyfter Forskande handledare till särbegåvade arbetslag Använda elever i Helg- och sommarkurser undervisningen Resurscenrum Föreläsare från Mensa Levande datoriserat bibliotek Datasystem som ger analysunderlag för planering Spår där man ej tänker årskurs Skollokaler som möter behov Mindre elevgrupper Screening av språkmognad musikskolor Samarbete mellan skolor kring matematikutveckling 10

11 Tabellen visar att det finns en hel del goda exempel ute i skolorna. Redovisningen innehåller ingen värdering eller rangordning då det finns många olika vägar att möta elevens behov. Underlaget kan däremot användas i samband med framtagande av handlingsplan för ett mer långsiktigt utvecklingsperspektiv. 3.5 Hur kan de goda exemplen spridas? Rektorerna och lärarna visade ett generöst förhållningssätt i frågan om att dela med sig av kunskap och erfarenhet mellan skolorna även om det inte framkom så många goda exempel på samarbete kring elever med goda studieförutsättningar. Man ser gärna kunskapsutbyte mellan skolor t ex att lärare som kan berätta om goda exempel håller seminarier för sina kolleger eller bildar nätverk för erfarenhetsutbyte. Projekt tillsammans med högskola var ett annat förslag. Det finns också en tydlig önskan om mer anknytning till forskning genom att ha forskarcirklar eller handledare som själva forskar. Att synliggöra resultat via dokumentation som sprids eller publicering av artiklar är ännu ett alternativ för att sprida de goda exemplen. Att aktivt arbeta tillsammans är den metod som anses ge bäst resultat. Som exempel här lyfte ett par av rektorerna fram workshops och satsningen på Learning studies. Learning Studies är egentligen att lärarna själva står för grundforskningen: tanken är, något förenklat, att lärarna gemensamt i arbetslaget ska planera och utvärdera sin undervisning, för att eleverna ska kunna dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där Finns hinder för att eleverna skall nå sin potential? Övergripande systemnivå De intervjuade svarade genomgående att de inte såg några formella hinder vad gällde de nationella styrdokumenten för grundskolan. Det som däremot lyftes fram var att skolans historia och tradition upplevs som ett hinder i den meningen att skolsystemet upplevs stelbent och svårt att förändra. Läraravtalen som medger för lite tid tillsammans med eleven upplevs också som ett hinder liksom kvalitén på lärarutbildningen vilket blir extra tydligt i mötet med elever som har goda studieförutsättningar. Lokal skolnivå På skolnivå upplevdes en hel del hinder. Det handlar om brist på förståelse för frågan om elever med goda studieförutsättningar och i vissa fall även förhållningssätt. Ett antal lokala styrmekanismer nämndes t ex resurser, skolans organisation, tillämpning av timplan, lokal brist/användning, lärare med rätt utbildning saknas, kontroll och resultatstyrning. Hinder som också innehåller en psykologisk komponent var känslan att planeringen tar tid från eleverna, brist på samarbete mellan kolleger, oro för utarmning av lärarkompetensen, lärare känner sig hotade av förändrade arbetsvillkor, förväntningar från vuxna styr eleverna. Två av de intervjuade eleverna hade bytt skola för att dels få större flexibilitet med möjlighet att läsa matematik i en högre årskurs än den som motsvarade ålder och dels för att få ett sammanhang där det var lättare att bli sedd och bekräftad. En elev tyckte också att det var jobbigt att kunna mer än sina lärare vilket var ytterligare ett skäl till att byta skola. Individnivå Både rektorer, lärare och elever som intervjuades upplevde att jantelagen är på väg att försvinna. Det är därför angeläget att inte hålla fast vid den föreställningen då det ger en felaktig bild av dagsläget. Det betyder däremot inte att hinder för utveckling saknas på individnivå. 11

12 Hinder hos eleven kan vara mentala hinder som avsaknad av motivation, dåligt självförtroende och grupptryck eller svårigheter med identifikation och språk. Sist men inte minst allt annat som konkurrerar om elevens uppmärksamhet. Läraren kan vara ett hinder genom förhållningssätt, sammanblandning av rättvisa och jämlikhet eller motstånd mot att lämna trygga rutiner för ett mer flexibelt arbetssätt. Det kan också vara föräldrar som inte har förståelse eller kunskap om elevens situation eller att det är för lite interaktivitet mellan hem och skola. De hinder som framkommit i intervjuerna är inte på något sätt oöverkomliga även om en del kan vara utmanade att lösa. Frågan är om de största hindren ligger i spänningsfältet mellan vår syn på framgång, jämlikhet och rättvisa tillsammans med den starka traditionen hur man fördelar skolans resurser. 4. Vad säger forskningen om elever med goda studieförutsättningar? När vi talar om elever med goda studieförutsättningar inom forskning så används begreppen intelligens, särbegåvning och talang för att beskriva fenomenet att lyckas väl inom det akademiska området eller inom konstnärliga och fysiska aktiviteter. I ett internationellt perspektiv är forskningen mycket omfattande och det finns ett stort utbud av artiklar, tidskrifter och böcker. Under hela 1900-talet har forskning och olika insatser vuxit kontinuerligt för att kulminera under de senaste ca 30 åren. För att få en översikt och svar på samma frågor som rektorerna ställdes inför så har International Handbook of Giftedness and Talent varit huvudkälla för rapporten tillsammans med de referenser som finns angivna i källförteckningen. Urvalet gör inte anspråk på att vara heltäckande utan är gjort med hänsyn till vad som kan vara till nytta för professionen inför ett framtida utvecklingsarbete. 4.1 Hur aktuell är frågan om begåvning inom forskningen? Kort historik Begåvningsforskningen tog fart i Europa och USA under tidigt 1900-tal. Mänsklig förmåga var något man ville undersöka och forskare började analysera och söka att identifiera olika faktorer som visade på allmän intelligens. Fransmannen Alfred Binet publicerade 1905 den intelligensskala som några år senare i modifierad form blev Stanford/ Binets IQ-test som fortfarande används. Den första systematiska forskningsstudien av barn med högt IQ påbörjades 1921 av Stanfordpsykologen Lewis Terman. Drygt 1500 barn födda mellan 1903 och 1917 med IQ mellan deltog. Syftet var att följa barnen under uppväxten och se vad det blev av dem som vuxna. Som jämförelse kan nämnas att gränsen för att bli medlem i Mensa är

13 Ett annat referensvärde som kan vara av intresse är att endast 1% av befolkningen beräknas ha ett IQ värde över 140. För att klara en akademisk utbildning är man som regel över 120-gränsen. Terman förväntade sig att hans deltagare skulle göra stora kreativa insatser men insåg att enbart högt IQ inte var tillräckligt för att nå framgång. Personlighet och drivkraft var viktigare än hög IQ-poäng. Studien visade också att det inte har någon betydelse för framgången om man har ett IQ som är litet eller mycket över Finns grundförutsättningen av intellektuell kapacitet så är den sk timmarseller 10 årsregeln som den också kallas en viktigare faktor för verklig framgång. Inom expertisforskningen har man konstaterat att det krävs drygt 10 år eller timmar av hårt arbete inom ett område för att göra genombrott. 6 De mest tydliga exemplen hittar vi inom musik, idrott och informationsteknologi. IQ-testet mäter generell förmåga inom språkliga och numeriska färdigheter. Begåvning inom konstnärliga eller idrottsliga områden mäts inte och inte heller kreativ förmåga samt egenskaper som vi behöver för att klara oss i vardagen. WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children) är ett intelligenstest för barn som utvecklades av den amerikanske psykologen David Wechsler Testet mäter också språklig och abstrakt logisk förmåga men även arbetsminne och snabbhet. Testet används av våra skolpsykologer idag. Som alla övriga intelligenstester innehåller det också brister i den meningen att en allsidig test av språklig förmåga inte görs. Länder som har specialskolor/utbildningar för särbegåvade barn använder idag flera olika tester och omdömen för bedömning om lämplighet för utbildningen. Enbart intelligenstest är långt ifrån tillräckligt. Kreativitetstest, skolresultat, lärarens och kamraternas rekommendationer är exempel på olika bedömningskriterier som används. De sista 20 åren av 1900-talet var det framför allt inom psykologin som forskningen ägnade sig åt en mer analytiskt infallsvinkel på mental kapacitet, intelligens och kognitiv förmåga. Forskningen ger oss inte en entydig bild men den har gett oss en större förståelse för de intellektuella processer som ligger bakom det vi kallar intelligens. Den för oss mest kända forskaren här är Howard Gardner med sina multipla intelligenser. Ett observandum är att Gardner själv varnar för att den pedagogiska tillämpningen måste ses som ett sätt att förstå individen, inte en pedagogisk metod hur man lägger upp en kursplan. 7 Definition av begåvning har gått från att mäta IQ med stöd av test (genetisk syn) till en bredare definition som säger att begåvning är en särskild förmåga inom aktiviteter som idrott, konst, musik, matematik, samhällsvetenskap, drama eller litteratur. Talang betyder att individen har utvecklat en extraordinär begåvning så den blivit synlig. En individ kan ha en eller flera extraordinära begåvningar, men påpekas bör att gruppen som har extraordinär begåvning(ar) är relativt liten. Globalt perspektiv Det finns ingen enhetlig syn inom forskningen hur man bäst tillgodoser särbegåvade elevers pedagogiska behov. Alla är däremot helt överens om att dessa barn inte får sina behov tillfredsställda utan särskilda pedagogiska insatser. 8 Det finns många internationella exempel på pedagogiska insatser för de särskilt begåvade barnen. I USA var Ryssarnas uppskjutande av Sputnik 1958 en vändpunkt. Forskningen inom specialpedagogik med inriktning på särbegåvade elever växte snabbt och särskilda pedagogiska program togs fram. Idag finns ett nationellt forskningscentrum för dessa frågor samt ett federalt kontor som ansvarar för frågor om särbegåvning. 9 I Mellanöstern ökar forskningen med fokus på begåvning, kreativitet och hur utbildningen skall utformas. Sedan 1980 har särskilda program för begåvade barn visat en signifikant ökning. 13

14 Kina har en lång historia av att testa konstnärlig begåvning hos barn från späd ålder. Specialskolor för konstnärlig utbildning har också funnits länge i Kina. Först efter 1978 har omfattande program för identifiering, testning och utbildning av supernormala barn inom akademiska ämnen tagits fram. Australien och Nya Zeeland har strävat efter att individualisera och möta behoven hos särbegåvade barn inom det allmänna skolsystemet. Metoder som används kan variera mellan staterna. Om vi tar Nya Zeeland som exempel så förekommer olika modeller som t ex en skolorganisation som medger att läsa ämnen på olika nivåer, klusternätverk i skolor och mellan skolor, resurscenter inom specialområden. De har också arbetat bort begreppet barn med särskilda behov och säger i stället att alla barn är gifted. Man har endast en särskild skola för särbegåvade barn idag i Nya Zeeland. Afrika är en stor kontinent med stora variationer mellan länderna. Många har inte tagit upp frågan om begåvade barn eller är bara i början av sådan utveckling. Sydafrika däremot har en framstående forskning sedan 90-talets början med Dr Shirley Kokot i spetsen. Hon är också ordförande i National Association of Gifted and Talented Children in South Africa (NAGTCSA). Forskningen är bland annat inriktad på att föra samman utbildningsprogram för begåvade elever med nationell utveckling och kultur samt hur man kan integrera program för begåvade elever med det ordinarie skolprogrammet. Latinamerika är också en stor kontinent med stora nationella skillnader. I Brasilien har politiken haft utbildning för begåvade barn på agendan sedan 80-talet. Några länder har genomfört försök med program i samarbete med företag. Dessa program har ofta avbrutits då problem uppstått med finansiering, ledarskap eller på grund av okunskap om begåvade elever. Europeiskt perspektiv I Europa har frågan om begåvning hanterats med ambivalens under åren. Politiska idéer om elitism och jämställdhet har fått sina olika lösningar i länderna. Att hantera de här eleverna på ett särskilt sätt har blivit en kontroversiell fråga då de begåvade barnen ofta betraktas som privilegierade. I östeuropa och Tyskland har man lagstiftat om särskilda villkor för begåvade barn. Särskilda skolor finns i många länder inom EU med undantag av Skandinavien där man i stället tillämpar metoder som acceleration och berikning. European Council for High Ability (ECHA) är en internationell organisation som bildades 1987 med målet att lyfta fram medvetenhet om begåvade barn och att nå ut med information. Det är en ideell organisation som är rådgivande till Europarådet. President är Kirsi Tirri från Finland. I styrelsen finns också Franz Mönks och Joan Freeman som anses vara ledande forskare i Europa. Av de nordiska länderna är det bara Finland och Danmark som har nationella representanter. ECHA har också tagit fram ett ECHA Diploma, en specialutbildning för lärare som arbetar med begåvade elever. Utbildningen är på 500 timmar med hälften teori och hälften pedagogisk praktik. ECHA Diploma utfärdas av universitet i Nederländerna, Tyskland och Schweiz. Europaparlamentet antog redan 1994 en rekommendation att särskilt uppmärksamma utbildning för begåvade barn. Rekommendationen är bland annat att uppmärksamma det pedagogiska behovet hos dessa barn samt att stimulera information och forskning kring identifiering samt hitta framgångsfaktorer och orsaker till misslyckande. 14

15 Svenskt perspektiv I Sverige har forskningen inom området levt en tynande tillvaro under många år. I den nämnda antologin International Handbook of Giftedness and Talent som omfattar ca 1000 sidor finns Sverige med på knappt en och en halv sida. Vårt land representerar mycket av den beskrivna spänningen mellan elitism och jämställdhet som finns i Europa. Vi har inte verkställt skolans styrdokument som är mycket tydliga i sin demokratiska ansats med en skola för alla. Den svenske forskaren Roland S Persson som medverkat i artikeln uttrycker det så här det är lite paradoxalt att den nation som är värd för det internationellt erkända Nobelpriset där högt framstående individer från hela världen kommer för att få sina prestigefyllda utmärkelser för sin arbetsinsats inte politiskt uppmärksammar att det är en fråga för utbildningssystemet (förf översättn) 10 Om vi går nära 30 år tillbaka i tiden publicerade psykologerna Anders Dunér och Bertil Törestad en rapport om Toppbegåvningar i Svensk skola. 11 För 10 år sedan skrevs boken Annorlunda land, särbegåvningens psykologi av Roland S Persson. Publikationerna gick nästan spårlöst förbi. Den forskning som pågår idag inom området särbegåvning omfattar till största delen naturvetenskap och matematik. Två exempel är Växjö universitet och Stockholms universitet som har pågående forskningsprojekt inom matematik. 12 Lärarutbildningen vid Jönköpings högskola har två föreläsningar om hur man arbetar med särbegåvade elever i kursen specialpedagogik. 13 Inom lärarutbildningen i landet skrivs också en hel del uppsatser i ämnet. Ett par högskolor erbjuder distanskurs i didaktik på 7,5 poäng gällande elever som har fallenhet för matematik. 14 Stockholms stad startade särskilda naturvetenskapliga klasser på gymnasienivå vid några skolor under 90-talet. Inför läsåret 2009/10 erbjuds elever för första gången att söka gymnasieprogram med spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällskunskap och humaniora vid 10 olika gymnasieskolor i landet. Ett samarbete med universitet och högskolor gör det möjligt för eleverna att läsa vissa delar på högskolenivå. Dessa spetsutbildningar är en försöksverksamhet som skall pågå till 2014 med utökning av antalet skolor varje år. Politiskt finns en öppning för att starta spetsutbildning även inom grundskolan. Samanfattningsvis framgår det med all tydlighet att forskningen inom området begåvning hela tiden växer globalt. Vi kan också konstatera att forskningen inte är överens om hur man mäter och hur man bäst tillgodoser särbegåvade elevers lärande. Det som ändå är viktigt att framhålla att forskningen är överens om att det vardagliga arbetet i skolan inte tillgodoser dessa elevers individuella behov. Gapet mellan uppnådd kunskaps- och resultatnivå och möjlig sådan kan vara stort eller till och med mycket stort i gruppen elever med goda studieförutsättningar. Det är också angeläget att understryka att målgruppen för den här studien, våra elever växer upp i en global värld. De kommunicerar idag helt naturligt med kamrater i många länder och ser hela världen som sin kommande studie- och arbetsmarknad. 4.2 Hur känner man igen dessa elever? I Sverige utgår vi gärna från att alla barn är begåvade vilket är en konstruktiv pedagogisk utgångspunkt. Det blir däremot problematiskt om vi inte kan acceptera att det finns olikheter bland barnen och att de behöver bemötas på ett individuellt sätt. Ett accepterande av olikheter fullt ut innebär att vi också ser den grupp barn som har goda eller särskilt goda förutsättningar att lyckas bra i skolan inom ett eller flera områden. Legitimitet för frågan kan vi också hämta från vårt uppdrag som det är formulerat i 15

16 styrdokumenten. Hur kan vi då känna igen dessa barn? Gruppen som helhet är mycket heterogen. Lärarkåren uppskattar att andelen elever med mycket goda studieförutsättningar är ca 9% av elevpopulationen. 15 En större del av gruppen på ca 9% går lätt att identifiera som högpresterande elever. En mindre grupp som inom forskningen benämns särbegåvade kan däremot många gånger vara svårare att identifiera. Persson föreslår följande breda definition Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller fler beteenden 16 Det finns en omfattande forskning som lyfter fram flera olika karaktäristiska drag hos gruppen särbegåvade barn. Ellen Winner 17 har kommit fram till följande tre gemensamma drag som också återfinns bland många av hennes forskarkolleger och det är 1. Brådmogenhet särbegåvade barn är brådmogna. De börjar tidigt erövra olika områden, kan t ex läsa eller spela instrument vid 2-3 års ålder, de gör mycket snabba framsteg inom ett eller flera områden. De är också vad vi kallar lillgamla och umgås gärna med vuxna. 2. Envisas med att gå i sin egen takt barnen lär sig inte bara snabbare, utan också på ett mer kvalitativt annorlunda sätt. De gör upptäckter som hela tiden motiverar dem att lära mer och de är kreativa genom att lösa problem på nya sätt 3. En rasande iver att behärska de har ett intensivt och närmast besatt intresse och kan fokusera så optimalt att de förlorar kontakten med yttervärlden. Intresset, lättheten att lära leder till starka prestationer. Tilläggas bör att det inte alltid handlar om akademiska prestationer utan även att erövra t ex konst, musik, idrott. Ett annat konkret exempel på vad det här handlar om för elever visas i nedanstånde beskrivning som bygger på Shirley Kokots forskning och finns publicerad på Mensas hemsida. 18 Högpresterande elever kan svaret är intresserade har goda idéer arbetar hårt besvarar frågor lyssnar med intresse lär sig snabbt har många jämnåriga kamrater kopierar tycker om skolan tar emot information tänker steg för steg är nöjd med sin inlärning förstår idéer Särbegåvade elever ställer frågor är nyfikna har tokiga idéer sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå diskuterar dem visar starka åsikter och synpunkter kan redan föredrar vuxna skapar nytt tycker om att lära bearbetar information tänker komplext är mycket självkritisk tänker abstrakt De områden eller domäner där de här eleverna kan visa höga prestationer inom ett eller flera är allmän intellektuell förmåga specifikt akademisk begåvning 16

17 kreativt eller produktivt tänkande ledarskapsförmåga förmåga inom konst och musik psykomotorisk förmåga Underpresterande De definitioner och kännetecken som hittills tagits upp gäller de barn som öppet visar sin förmåga. Det finns också en grupp begåvade barn som inom forskningen benämns underpresterande och som av olika skäl döljer sin förmåga. Det finns också barn som utvecklar sin begåvning mycket senare under skoltiden även om de sannolikt inte är så många. De teorier som finns kring orsaken är bland annat påverkan av uppväxtmiljö och dåligt självförtroende. Ett annat fenomen som kan uppträda är att det särbegåvade barnet klarar sig genom de första skolåren utan ansträngning. När kraven ökar under de senare åren kan olika problem uppstå som påverkar resultaten och det uppstår ett gap mellan förmåga och visade resultat. Persson menar att den särbegåvade eleven medvetet kan välja att resignera och göra dåligt ifrån sig för att bli mer lik klasskamraterna eller ställa till oväsen och bråk för att få efterlängtad uppmärksamhet. Dessa barn känner sig också ofta oönskade eller kommer från otrygga hemförhållanden. Familjekulturen kan också vara att man ska inordna sig i den akademiska kultur som råder. 19 Winner konstaterar att ett säkert teckan på att särbegåvade barn är underpresterande är att det finns ett mönster av stora prestationer utanför skolan. 20 Inlärningssvårigheter Inlärningssvårigheter kan finnas i samband med särbegåvning. Barn med särbegåvning inom ett område kan ha inlärningssvårigheter i ett annat område. Det kan handla om dyslexi eller svårigheter att fokusera och koncentrera sig vilket många gånger leder till negativa självbilder som gör dem omotiverade. Det leder till att de presterar under sin förmåga. De här eleverna är också ofta skickliga att dölja sina problem. 21 Ny Schweizisk studie En studie som publicerades 2008 beskriven i en artikel i DN debatt ger en kompletterande bild av begåvade elever i skolan idag. 22 Utgångspunkten för studien var att ta reda på vad skolan gör för barn som kan läsa och räkna när de börjar skolan. Vad vet vi om dem? Är de särskilt begåvade, tidigt utvecklade eller ligger ambitiösa föräldrar bakom? Studien påbörjades 1995 och pågick fram till Urvalet 200 barn gjordes ur en grupp på barn som kunde läsa och/eller räkna vid skolstarten. De 200 barnen började i lika många skolor i tyskspråkiga kantoner i Schweiz och Lichtenstein hösten Alla barnen var minst ett år före sina kamrater då de började skolan. Efter fem år i skolan utmärkte sig de här barnen som grupp i två avseenden kognitiv förmåga - de klarar uppgifter gällande logisk förmåga, klassificering, strukturering och rumsföreställning bättre än kontrollgruppen. personlighet - de presterar bättre, har högre inlärningstempo och bättre tillförsikt än kontrollgruppen. Forskargruppen identifierade också tre olika grupperingar bland de begåvade barnen 1. Idealtypen, som omfattar cirka 60 procent av de begåvade barnen. De är framgångsrika, högt motiverade, har flyt i skolarbetet. De har höga, men inte enastående prestationer. 17

18 2. Egocentrikern, som är aggressiv, störande och självupptagen. Inte sällan spelar eleven rollen som klassens pajas. 3. Outsidern/enstöringen, som är otillgänglig, introvert och inte integrerad i klassen. Både forskning och praxis visar att särbegåvning avslöjar sig på många olika sätt. Den erfarne pedagogen känner säkert igen sig i de olika exemplen och kan också identifiera särbegåvning i de flesta fallen. Den schweiziska undersökningen visar att idealfallen utgör 60% av gruppen. För den övriga delen är det mera osäkert hur många av eleverna som identifieras om de inte genomgår olika typer av tester i samband med skolstart. Vi talar hela tiden om gruppen begåvade elever (ca 9% av alla elever) men gruppen är heterogen som beskrivts i tidigare avsnitt. Om vi ser på den schweiziska studien så var individerna kända och där visste man att enstöringen var en elev med goda studieförutsättningar vad gällde visad akademisk förmåga. Så är inte normalfallet i samband med skolstart och då är det inte så lätt att identifiera elevens förutsättningar om det t ex är en enstöring. Dessutom visar studien att de flesta begåvade elever tillhör idealtypen vilket motsvaras av den tidigare beskrivningen av högpresterade elever. Några elever i studien är särbegåvade men de redovisas inte som en tydlig gruppering då de kan ha mycket olika individuella behov. I ett försök att relatera gruppen begåvade elever till resultat i form av betyg så är gruppen högpresterande elever de som har goda förutsättningar att uppnå MVG medan den mindre gruppen särbegåvade elever behöver arbeta på ett annat sätt. De behöver ytterligare stimulans för att inte riskera att bli uttråkade i skolan vilket kan leda till ett akademiskt misslyckande. 4.3 Vilka framgångsfaktorer finns för elever med goda studieförutsättningar? De mest kända särbegåvade personerna i vår västerländska historia som t ex Blaise Pascal, Sonja Kovalevsky, Charles Darwin, Carl von Linné, Marie Curie, Tor Heyerdahl och Povel Ramel hade ett speciellt förhållande till formell utbildning då de flesta aldrig passade in i rådande utbildningssystem. De skapade sina egna vägar till lärande men hade en eller flera mentorer under sin uppväxt som såg deras särskilda talang och gav dem stöd och legitimitet då de många gånger såg sig oförstådda och motarbetade. Det sägs emellanåt att framgångsrika entreprenörer ej var så duktiga i skolan men man kan också vända på frågan till ett - varför kunde skolan inte möta dessa elevers behov? Hur gör vi då idag med våra särbegåvade elever? Passar de in i systemet eller låtsas vi inte om att de finns längre i vår jämställda kultur? Det är en högst relevant fråga för forskningen. Forskningens svar på vilka framgångsfaktorer som finns för särbegåvade elever är i huvudsak kopplade till familj och skolgång. Familjens intresse och delaktighet i barnets lärande är av avgörande betydelse för framgång. Särbegåvade barn behöver emotionell och uppmuntrande support från föräldrarna för att få bekräftelse. Att ha ett särbegåvat barn i familjen kan också påverka relationerna till både föräldrar och syskon om det här barnet är annorlunda. 23 Skolgången behöver individualiseras för att barnet skall trivas och lyckas med sina studier. Forskningen lyfter upp komplexiteten i definitionen av särbegåvning där man idag är inne på en bredare definition. Flera faktorer som resultat av IQ-test, kreativitetstest, kunskapstest, lärarens bedömning av förmåga och motivation samt klasskamraters bedömning kan ingå. Uppfattningen varierar sedan om vad som väger tyngst och i vilka proportioner de olika faktorerna ska ingå. Allt för att få en bedömning av ett barns förutsättningar och hur man skall individualisera skolgången. Identifiering av framgångsfaktorer är också en svårighet då gruppen särbegåvade elever är så heterogen. 18

19 Ett sätt att identifiera framgångsfaktorer kan vara att ta reda på inom vilka områden de här barnen söker hjälp och stöd under sin skolgång. En rapport från German Gifted Counseling Center vid Universitet i Munchen visar följande behov hos särbegåvade pojkar och flickor som sökt stöd. Utöver arten av problem som de sökt hjälp för tydliggörs även skillnaden mellan pojkar och flickor vilket man behöver ta hänsyn till i skolan 24. Tabell över de olika behoven eleverna kunde söka för flera behov (förf översättning) Pojkar % Flickor % Söker möjligheter till stimulans 43,7 Söker möjligheter till stimulans 54,5 Problem med studieresultat 31,3 Identifiering av begåvning 45,5 Identifiering som begåvad 31,0 Studierådgivning 24,2 Uttråkad i skolan 22,3 Skolk 21,2 Rekommendation från läkare 12,6 Problem med studieresultat 15,2 Skolk 11,7 Uttråkad i skolan 12,1 Problem med uppförande 11,7 Rekommendation från läkare 6,1 Gap mellan intellektuell och social 10,7 Gap mellan intellektuell och social 6,1 utveckling utveckling Studierådgivning 8,7 Psykologiska problem 6,1 Koncentrationsproblem 4,9 Gap mellan intellektuell utveckling och motivation 3,1 Slutsatsen av tabellen som också har stöd i forskningen 25 är att förutom familjens betydelse behöver särbegåvade elever en kreativ och stimulerande undervisning som matchar deras individuella behov. Följande citat får sammanfatta de viktigaste framgångsfaktorerna. With encouraged and enlightened teachers, administrators, psychological advisors and councellors as well as parents, gifted young people will more probably be enabled to develop fully their potential and their own contributions to the world. 26 Behovet av fortsatt forskning enligt Mönks, Heller och Passow 27 är att öka den grundläggande forskningen med fokus på begåvningens natur i ett tvärvetenskapligt och mångkulturellt perspektiv. Tillämpad forskning behöver också utökas med koppling till identifiering av begåvning samt kring praktiska frågor och kompetens inom stöd, vägledning och utbildning. 4.4 Goda exempel inom forskningen och hur kan de spridas? De goda exempel som framkommer i vald litteratur finns att hämta inom följande områden fa m i lj mentorskap bli sedd/identifierad kreativ, stimulerande undervisning tillsammans med likasinnade möjlighet att gå vidare i egen takt Familj Särbegåvade barn finns i alla slags familjer och kulturer. Föräldrarnas utbildningsnivå spelar en viktig roll för barnets utveckling och identifiering av begåvning men det som 19

20 har störst påverkan är att föräldrarna oavsett socioekonomisk nivå värdesätter utbildning. Föräldrarna upptäcker många gånger barnets särskilda förmåga/förmågor i späd ålder och finns en berikande uppväxtmiljö stimuleras barnets utveckling alltmer redan under förskoleåldern. Musik och idrott är områden där familjen ofta är styrande och ställer höga krav medan ett akademiskt särbegåvat barn oftast inte styrs på samma sätt utan uppmuntras till intellektuella utforskningar och insatser. 28 Mentorskap Den tidigare historiska exposén över särbegåvade personer som Pascal, Linné med flera visade redan då på betydelsen av en mentor som trodde på dem. Att hitta en mentor var i vissa fall helt avgörande särskilt då familjen inte gav förväntat stöd. Idag kan mentorsfunktionen ha lika stor betydelse för särbegåvade elever. En kritisk faktor är också hur mentorskapet fungerar. En mentor fungerar inte efter en låt-gå princip, utan ger sin skyddsling mod nog att arbeta med problem av en viss svårighetsgrad, förblir ett stöd även i tider av motgång, hjälper honom eller henne att utvärdera sin egen begåvning och skicklighet för att på ett realistiskt sätt komma fram till en förståelse som motsvarar tidigare framgångar och framtida möjligheter, samt ingjuter kurage nog att våga göra ett nytt försök efter ett eventuellt misslyckande. 29 Bli sedd/identifierad Den schweiziska studien som relaterades tidigare visar att de här eleverna inte klarar sig själva i skolan utan de behöver olika former av stöd. Barnets särbegåvning som kan vara inom ett eller flera områden behöver uppmärksammas tidigt, helst i samband med skolstarten. Barnen behöver erkännande och utmaningar för att inte hamna i situationen att de inte lär sig studieteknik i de tidiga åren då de har alldeles för lätt för sig. Risken finns att de inte förstår hur de skall arbeta då kraven stiger i de senare åren utan spårar ur. Studien visar nödvändigheten av att identifiera barnets behov senast i samband med skolstart och att göra en individuell plan för skolarbetet. Persson visar också i en svensk studie att de särbegåvade barnen mår sämst under de tidigare åren i skolan om de inte blir identifierade. 30 Kreativ och stimulerande undervisning Att höja kraven och nivån generellt i våra skolor minskar gapet mellan hög- och lågpresterande elever enligt resultaten i projektet Accelerated schools. 31 Stanfordforskaren Levin menar att skolorna förvärrar situationen för elever som behöver stödundervisning då de placeras i grupper med alltför enkla arbetsuppgifter. Det leder till motsatt effekt då lärarnas förväntningar är för låga. Accelererad undervisning där lågpresterande barn behandlades som särbegåvade ledde till bättre studieresultat för dessa elever och en minskad klyfta mellan hög- och lågpresterande elever. Det här fenomenet kallas Pygmalioneffekten efter en liknande studie med samma resultat genomförd av Rosenthal och Jacobsen. 32 En framgångsfaktor för de måttligt särbegåvade eleverna är att ha en generellt hög nivå på undervisningen vilket också gynnar övriga elever. McKinsey publicerade en rapport i september 2007 där 25 olika länders skolsystem undersöktes med syfte att hitta framgångsfaktorer för ett bra utbildningssystem. Resultatet av undersökningen visade att de mest framgångsrika länderna hade tre faktorer gemensamt trots stora kulturella skillnader. Det som betydde mest var att rätt personer blir lärare att undervisningen är i ständig utveckling att säkra att systemet ger bästa förutsättningar för individen 20