FAMILJEVÅLD FYSISKA, PSYKISKA OCH SEXUELLA ÖVERGREPP

Transkript

1 FAMILJEVÅLD FYSISKA, PSYKISKA OCH SEXUELLA ÖVERGREPP

2 FAMILJEVÅLD FYSISKA, PSYKISKA OCH SEXUELLA ÖVERGREPP LÄNSGRUPPEN MOT FAMILJEVÅLD VÄRMLANDS LÄN Landstinget Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Länsstyrelsen Länets kommuner Vägledande rutiner för socialtjänsten, sjukvården, polisen och andra berörda myndigheter när det gäller samarbete, handläggning och behandling i familjevåldsärenden. Omarbetad i februari 2007.

3 I Länsgruppen mot familjevåld ingår representanter från Landstinget i Värmland Polismyndigheten Värmland Åklagarkammaren Socialtjänsten Länsstyrelsen Redaktion: Se kontaktuppgifterna sid Fler exemplar av rapporten kan laddas ner från samt från kommunernas hemsidor Grafisk form Christer Carlmark Forskning och folkhälsa Utvecklingstaben Landstinget i Värmland Omslag Elever vid Sundsta/Älvkullegymnasiet Tryckt hos Tryckeri Knappen AB

4 Innehållsförteckning Gemensamma definitioner och grundprinciper...4 WHO definition av våld...4 Olika beskrivningar och infalllsvinklar på familjevåld...5 Myndigheternas gemensamma grundprinciper i yrkesutövningen...6 Flödesschema...8 Myndigheternas olika ansvar och uppgifter avser våld mot barn Myndigheternas olika ansvar och uppgifter avser våld mot kvinnor Myndigheternas respektive handläggning...13 Polis och åklagares handläggning av familjevåldsärende Socialtjänstens handläggning av familjevåldsärende Sjukvårdens rutiner för Landstingets verksamheter Andra myndigheters handläggning av familjevåldsärende Kontakter och adresser i länet...40

5 Gemensamma grundprinciper och definitioner Denna handläggningsrutin avser socialtjänsten, sjukvården, polisen och andra berörda myndigheter i Värmland när det gäller samarbete, handläggning och behandling i familjevåldsärende. När myndigheterna samverkar vid ärenden som rör våld inom familjer o/e relationer innebär det att; Vi samordnar våra åtgärder i inledningsskedet så att respektive myndighet inte hindrar eller försvårar andra myndigheters utredningar Vi använder dessa vägledande rutiner för att underlätta för personal i respektive myndighet att i sitt tjänsteutövande hålla fokus på de barn, kvinnor/män som utsätts för våld inom familjer o/e relationer. Handläggningsrutinen reviderades april 2001 av Länsgruppen mot familjevåld i Värmland och omarbetades och uppdaterades i februari Denna rutin ersätter tidigare rutiner WHO definition av våld Under revideringsarbetet har Länsgruppen mot familjevåld i Värmland grundat sina resonemang utifrån WHO: s definition av begreppet våld. Skälet till detta är att inte olika myndigheters begrepp för det som är denna rutins fokus ska försvåra den samsyn på problematiken som är nödvändig för en effektiv samverkan. att uppsåtligt bruka eller hota att bruka makt eller fysisk styrka mot sin egen person, mot en annan människa, en grupp människor, en gemenskap eller ett samhälle, med följd eller tämligen sannolik följd att någon dör eller att det uppstår kroppsskada, psykisk skada, skador i den känslomässiga utvecklingen eller funktionshinder (World report on violence and health 2002). 4

6 WHO har utvecklat en så kallad typologi över våldet. Typologin gör det lättare se gemensamma särdrag och kopplingar mellan olika typer av våld. Figuren bygger på definitionen av våld. Figur över Våldets typologi enligt WHO Våldet kan riktas mot den egna personen, till exempel självskadande beteende som att skära sig själv. Självmordsbeteende är ett annat exempel. Våldet kan riktas mot andra personer inom familjekretsen eller ute på stan. Till exempel våld mot kvinnor, övergrepp på barn, våld mot äldre, det vi benämner krogvåld, rån och överfall på okända. Våldet kan också riktas mot grupper eller hela samhällen. Krigen och folkmorden i Vietnam, Kambodja, Rwanda, Balkan och i Irak är några påminnelser om våld mot grupper och samhällen som ägt rum efter andra världskriget. Olika beskrivningar och infallsvinklar på familjevåld För den typ av våld som är i fokus i denna rutin används idag många begrepp; Begreppet familjevåld innefattar allt våld som kan inträffa inom familjen. Det omfattar kvinnomisshandel, våld mot partner, barnmisshandel och hot samt även våld mellan olika familjemedlemmar dvs. våld mot äldre eller föräldrar. Våld kan även pågå mellan syskon.

7 Med kvinnomisshandel avses en process där en kvinna utsätts för upprepat fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en man som hon har eller har haft en intim relation med. Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Med barn avses varje människa under 18 år. Barn som far illa är ett samlingsbegrepp som brukar användas för barn som utsätts för olika former av omsorgssvikt i familjen. Det kan gälla fysisk eller psykisk misshandel, det kan vara sexuella övergrepp, bristande omsorg eller vanvård. Begreppet barn som far illa betonar den psykosociala miljön och att missförhållandena i närmiljön gör att barnen inte får sina grundläggande behov tillgodosedda. Begreppet barn som far illa är därför relevant att använda även om barn som växer upp i familjer där mamma misshandlas av sin man. Det är alltså viktigt att se till samband och kopplingar mellan olika begrepp. Till exempel måste kvinnomisshandel och barnmisshandel relateras till varandra och de kan egentligen inte diskuteras var för sig. Inom rättsväsendet och polismyndigheten används ofta begreppen våld i nära relationer (eng. intimate partner violence) och relationsvåld. Våld i nära relationer relateras vanligtvis till relationer mellan kvinnor och män men förekommer även i samkönade relationer. Det finns två begrepp som utgår från maktfördelningen mellan könen, om över- och underordning mellan män och kvinnor. I Sverige talar vi om sexualiserat våld vilket täcker mäns övergrepp mot kvinnor både på individnivå och på strukturell nivå; misshandel, våldtäkt, sexuella trakasserier och prostitution men också sexuella övergrepp mot barn. Ett annat begrepp som används allt oftare är mäns våld mot kvinnor. Myndigheternas gemensamma grundprinciper i yrkesutövningen Grundprinciperna för oss som i vår yrkesutövning kommer i kontakt med barnmisshandel, sexuella övergrepp mot barn och ungdom, hot och våld mot kvinnor eller som möter barn/unga som upplever våld i familjen ska vara att

8 Skydda barnet, skydda offren från ytterligare övergrepp, påtryckningar och repressalier. Skona våldsutsatta från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning eller misstroende. Medverka till att respektive myndighets utredning blir så snabb och skonsam som möjligt för alla i familjen. Tillerkänna våldsutsatta rättsskydd av ansvariga myndigheter. Erbjuda barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador. Bereda offren och deras familjer vård och behandling för fysiska och psykiska skador och följdverkningar 7

9 Flödesschema Barn/Ungdom Om anmälan inkommer Om anmälan inkommer Till POLISEN Till SOCIALTJÄNSTEN Samråd med åklagare SAMRÅD - följande kan ingå Socialtjänsten Polisen Åklagaren Barnkliniken BUP Vuxenpsyk Socialnämdens förhandsbedömning - har barnets behov av omedelbart skydd? Förundersökning Beslut i åtalsfråga Läkarundersökning Krisstöd Socialtjänstens utredning ev. omedelbart omhändertagande enligt LVU Ev rättegång Behandling av barn och familj Stödinsatser enl.sol. ev. ansökan om vård enligt LVU 8

10 Flödesschema Vuxna Om anmälan inkommer Om anmälan inkommer Till POLISEN Till SOCIALTJÄNSTEN Samråd med åklagare SAMRÅD - följande kan ingå Socialtjänsten Polisen Åklagaren Barnkliniken BUP Vuxenpsyk Socialnämdens förhandsbedömning - har barnets behov av omedelbart skydd? Hälso- och sjukvård Läkarundersökning akutmott. gyn. mott. vårdcentral Krisstöd enl. HSL Förundersökning Frivilligorganisationers Krisstöd Socialtjänstens utredning vuxen Krisstöd enl. SoL. Skyddat boende Ekonomiskt bistånd Beslut i åtalsfråga Stöd och behandlingsinsatser enl. HSL Stöd- och behandlingsinsatser enl.sol. Ev rättegång

11 Myndigheternas olika ansvar och uppgifter avser våld mot barn I allt samråd ska barnets behov av skydd och stöd vara i centrum. Förutsättningen för en fungerande samverkan är att vars och ens yrkesroll och ansvar är tydlig och att man hyser respekt för varandras kompetens. Socialnämndens uppgifter Inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Bedöma och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd och stöd. Tillgodose barnets behov av skydd och stöd mer långsiktigt. Ta ställning till om polisanmälan ska göras. Samordna arbetet med andra myndigheter. Stödja familjen som helhet under utredningstiden och mer långsiktigt. Bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov av insatser. Åklagarens uppgifter Värdera misstanken och besluta om en förundersökning ska inledas. Vid behov ansöka hos tingsrätten om särskild företrädare för barn eller målsägandebiträde. Bestämma hur förundersökningen skall bedrivas och vilka gärningar som skall utredas. Vid behov besluta om rättsmedicinsk undersökning, respektive begära rättsintyg. Besluta i åtalsfrågan. Driva processen i domstol. Polisens uppgifter Planera och genomföra förhör och andra utredningsåtgärder. Samla bevismaterial. Kontakt med socialförvaltningen. Initiera målsägandebiträde/särskild företrädare. Hälso- och sjukvårdens uppgifter Utreda barnets somatiska status samt bedöma förekomsten av skador och behovet av behandling. Utreda och bedöma barnets psykiatriska symtom och eventuella ohälsa. Bedöma och tillgodose barnets behov av krisbearbetning och psykotera- 10

12 peutisk/psykologisk insats. Bedöma och tillgodose de vuxnas behov av krisbearbetning och annan behandling. Rättsläkares uppgift På begäran av förundersökningsledare utföra rättsmedicinsk undersökning och utfärda rättsmedicinska utlåtanden. Myndigheternas olika ansvar och uppgifter avser våld mot kvinnor/partners i samkönade relationer I allt samråd ska den våldsutsatte behov av skydd och stöd vara i centrum. Förutsättningen för en fungerande samverkan är att vars och ens yrkesroll och ansvar är tydlig och att man hyser respekt för varandras kompetens. Socialnämndens uppgifter Inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL. Bedöma och tillgodose den våldsutsattes behov av omedelbart skydd och stöd. Tillgodose den våldsutsattes behov av skydd och stöd mer långsiktigt. Stödja den våldsutsatte i och samordna kontakter med andra myndigheter. Hjälp till skyddat boende och ekonomiskt bistånd vid behov. Information och avlastning till anhöriga. Åklagarens uppgifter Värdera misstanken och besluta om en förundersökning ska inledas. Bestämma hur förundersökningen skall bedrivas och vilka gärningar som skall utredas. Vid behov besluta om rättsmedicinsk undersökning, respektive begära rättsintyg. Besluta i åtalsfrågan. Driva processen i domstol. Polisens uppgifter Planera och genomföra förhör med målsägande och vittnen. Samla bevismaterial. 11

13 Informera om processens gång. Initiera målsägandebiträde. Informera om andra stödverksamheter som finns. Informera om olika möjligheter till skydd. Bedöma risk för upprepat våld. Hälso- och sjukvårdens uppgifter Upptäcka och identifiera våld. Medicinskt omhändertagande, behandling. Dokumentera. Uppmuntra till polisanmälan. Utfärda rättsintyg på begäran av polis, åklagare. Anmälningsplikt barn som far illa. Riskbedömning. Uppföljning psykosocialt behandlingsarbete. Samverkan; socialtjänst, polis, målsägarbiträde, kvinnojour, brottsofferjour. 12

14 Myndigheternas respektive ansvar och handläggning Polis och åklagares handläggning av familjevåldsärende Anmälan och polisförhör med vuxna målsägande Polisanmälan kan göras antingen av en målsägande, av någon utomstående eller av myndighet. Misshandel, olaga hot och sexuella övergrepp faller under allmänt åtal. Det innebär att en anmälan inte kan tas tillbaka. Förundersökning skall inledas om det finns anledning att anta att någon utsatts för t ex misshandel och/eller våldtäkt. Om polisen kallas till ett lägenhetsbråk och upptäcker att t ex en kvinna misshandlats, skall anmälan upprättas om misshandel, även om kvinnan inte vill göra någon anmälan - se lägenheten som den brottsplats den är. Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal kan målsägande begära överprövning hos Åklagarmyndigheten. Ofta vill en målsägande som utsatts för relationsvåld efter en tid ta tillbaka sin anmälan. Detta har i princip inte någon inverkan på polisens och åklagarens fortsatta handläggning av ärendet. Det blir dock svårare med bevisningen. Polisförhör med barn I förundersökningskungörelsen finns regler om Förhör med barn. 17 Förhör med någon som är under 18 år och som är misstänkt för brott, målsägande eller vittne, skall planeras och verkställas så att det inte uppkommer fara för att den som förhörs tar skada. Särskild varsamhet bör iakttas om förhöret rör sexuallivet. Det bör noga tillses att uppseende inte väcks kring förhöret. Detta får inte göras mera ingående än omständigheterna kräver. Förhör får inte äga rum fler gånger än som är nödvändigt med hänsyn till utredningens art och barnets bästa. 13

15 18 Förhör med någon som är under 18 år bör hållas av en person med särskild kompetens för uppgiften. 19 Är utsaga av barn av avgörande betydelse för utredningen, bör, om det finnes vara av vikt med hänsyn till barnets ålder och utveckling samt brottets beskaffenhet, någon som äger särskild sakkunskap i barneller förhörspsykologi biträda vid förhöret eller yttra sig angående värdet av barnets utsaga. Vid förhöret kanske barnet lämnar mycket knapphändiga uppgifter eller inga alls. Det kan i dessa fall bli svårt för åklagaren att ta ställning till eventuella tvångsåtgärder mot en misstänkt. Har övergreppet skett inom familjen kan det vara direkt olämpligt att någon anförvant är närvarande vid förhöret. Ju närmare relationen är mellan barnet och den misstänkte desto svårare och känsligare är det för barnet att berätta. Lojaliteten mot familjen, skuldkänslor eller rädsla kan medföra att barnet får svårt eller inte vågar berätta. Även när ett övergrepp skett utom familjen kan en anförvants närvaro ha en hämmande inverkan på barnets förmåga att berätta. Regeln är att förhöret skall spelas in på video för att åklagaren skall kunna åberopa detta som bevisning i domstol i de fall barnet är för litet att personligen närvara vid en rättegång, vanligen om barnet är under 15 år. Den misstänkte och dennes offentliga försvarare har alltid rätt att innan åtal väcks ta del av videoförhöret och genom förhörsledaren ställa kompletterande frågor. Val av plats för förhöret får avgöras från fall till fall. Man skall försöka välja en så lugn, neutral och störningsfri miljö som möjligt där barnet kan känna sig tryggt. Polisförhör med andra personer I vissa fall kan det i inledningsskedet av förundersökningen vara angeläget att höra daghemspersonal, skolkurator, skolsköterska, lärare etc. Detta för att polismyndigheten eller åklagaren skall få ett bredare underlag för sin bedömning av ärendets art. 14

16 Polisförhör med den misstänkte Offentlig försvarare skall på begäran förordnas för den som är anhållen eller häktad eller misstänkt för brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader samt i vissa andra fall. Socialförvaltningen bör underrättas av polis/åklagare när misstänkt friges i samband med förhör eller häktningsförhandling - helst innan den misstänkte friges. Husrannsakan och teknisk undersökning Vid husrannsakan eftersöks föremål som kan tänkas ha betydelse för utredningen och som kan åberopas som bevis. Teknisk undersökning utförs av polisens tekniska rotel och kan bli aktuell när den misstänkte vidtagit speciella arrangemang, t.ex. i hemmet eller i andra utrymmen som kan sättas i samband med övergreppen. Rättsmedicinsk undersökning vid brottsutredning Endast polis/åklagare eller domstol kan vara upp uppdragsgivare när det gäller rättsmedicinsk utredning. Läkarundersökning vid misstanke om brott finns särskilt reglerat i 28 kap RB när det gäller en misstänkt. Beslut om läkarundersökning av misstänkt (kroppsbesiktning) fattas av förundersökningsledaren, rätten eller vid fara i dröjsmål av polisman. Läkarundersökning av en målsägande kan endast genomföras efter samtycke från målsäganden eller om det gäller barn av vårdnadshavare eller särskild företrädare. Polismyndigheten eller åklagare kan således aldrig besluta om läkarundersökning av målsägande/brottsoffer. I de fall vårdnadshavarna är med och inte motsätter sig undersökningen eller om det på annat sätt står klart att så är fallet och gäller det ett mindre barn, föreligger i princip inga formella problem att genomföra undersökningen. Är det fråga om ett barn som nått en sådan ålder och mognad att dess egen vilja bör respekteras skall barnets uppfattning beaktas. Från tolv års ålder kan barn i princip sägas ha nått en sådan mognad att deras vilja bör respekteras. Observera dock att socialtjänstens beslut om omedelbart omhändertagande 15

17 enligt LVU är avhängigt av att de förutsättningar som anges i lagen är uppfyllda. Som påtalats tidigare bör samråd mellan polisen och socialtjänsten ske, så att den rättsmedicinska utredningen och den medicinska utredningen, som socialtjänsten behöver, kan ske samtidigt. BESÖKSFÖRBUD Besöksförbud skall i första hand avse förbud att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denne. Om ett sådant förbud inte är tillräckligt, kan ett utvidgat besöksförbud meddelas. Utvidgat besöksförbud innebär förbud att uppehålla sig i närheten av den andra personens bostad eller arbetsplats eller något annat ställe där den personen brukar vistas. Besöksförbud får meddelas för högst ett år, men kan förlängas med högst ett år i taget. Det finns också möjlighet att meddela besöksförbud avseende gemensam bostad. Ett sådant får inte gälla längre än 30 dagar men kan förlängas med högst sju dygn i taget. Besöksförbud meddelas av åklagaren. MÅLSÄGANDEBITRÄDE I lagen (1988:60) om målsägandebiträde regleras målsägandens rätt till biträde under förundersökning och rättegång. Beslut om förordnande av målsägandebiträde fattas av rätten. Biträde skall förordnas i följande fall:. 2.. i mål enligt 6 kap brottsbalken om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde. i mål enligt 3 eller 4 kap brottsbalken på vilket fängelse kan följa, eller brottenligt 8 kap 5 eller 6 eller försök, förberedelse och stämpling till sådant brott om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av biträde. annat brott enligt brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, om det med hänsyn till målsägandens personliga förhållanden och övriga omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt starkt behov av sådant biträde. 16

18 Målsägandebiträdet skall tillvarata målsägandens intressen i målet och lämna stöd och hjälp åt målsäganden. Det ankommer på åklagaren att ta reda på om målsäganden önskar biträde och att i sådant fall hos rätten begära att målsägandebiträde förordnas. Målsägandebiträdet har rätt att närvara vid alla förhör som hålls med målsäganden och att därvid ställa kompletterande frågor. Någon ovillkorlig rätt att närvara vid övriga förhör under förundersökningen finns inte. SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 1 När det finns anledning att anta att ett brott som kan föranleda fängelse har begåtts mot någon som är under 18 år, skall en särskild företrädare förordnas för barnet om. 2. en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet, eller det kan befaras att en vårdnadshavare på grund av sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets rätt. Syftet med lagen är att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för brott mot barnet. Lagen syftar till att förbättra förutsättningarna för att utreda sådana brottsmisstankar. Den syftar därmed också till att förebygga att övergrepp mot barnet fortsätter. Till särskild företrädare skall förordnas en advokat, en biträdande jurist på en advokatbyrå eller någon annan. Endast den som uppfyller särskilda krav på lämplighet får förordnas. En ansökan om förordnande skall göras av åklagaren hos tingsrätten. SKADESTÅNDSANSPRÅK Målsägande som utsatts för brott har rätt till skadestånd. Målsägandens talan förs av målsägandebiträdet eller särskilda företrädaren. Även åklagaren har en skyldighet att föra skadeståndstalan. Brottsoffermyndigheten kan hjälpa till att ombesörja att det utdömda skadeståndet kommer målsäganden till del. Innan brottsskadeersättning begärs av Brottsoffermyndigheten skall kravet ha riktats mot den som dömts för brottet. Saknar denne betalningsförmåga skall man vända sig till sitt försäkringsbolag och kontrollera om hem- eller 17

19 olycksfallsförsäkring täcker skadan till följd av brottet. Försäkring kan också finnas hos arbetsgivare eller via facket om den skadelidande är vuxen. Socialtjänstens handläggning av familjevåldsärende Socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor Från och med den 1 juli 1998 har socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor klargjorts i en ny paragraf i socialtjänstlagen (5:11 SoL). Socialnämndens ansvar utökades 2001 till att även omfatta brottsoffer och deras anhöriga. I prop.2006/07:38 föreslår regeringen en lagändring som innebär att det fortsättningsvis ingår i socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. (5:11 SoL). Om propositionen tas av riksdagen träder denna lagändring i kraft 1 juli Det är viktigt att socialtjänsten är lyhörd för vad kvinnor som befinner sig i en misshandelssituation kan vara i behov av. Många gånger vet inte kvinnan själv om vilka möjligheter hon har att få stöd och hjälp. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag. I socialtjänstens ansvar ligger också att själv ta initiativet till kontakter med en kvinna om nämnden får kännedom om att en misshandelssituation föreligger. Detta kan bli känt för socialnämnden t.ex. efter ett polisingripande om det finns minderåriga barn i hemmet eller om polisen anmäler att det förekommer misshandel i ett hem. Samtidigt är det naturligtvis av yttersta vikt att socialnämnden är försiktig vid sådana kontakter så att inte kvinnans situation förvärras ytterligare. En kvinna som utsätts för misshandel är i behov av hjälp och stöd enligt bestämmelserna om rätten till bistånd i 4 kapitlet 1 socialtjänstlagen. Socialtjänsten har enligt 3 kapitlet 5 i samma lag ett samordningsansvar i dessa ärenden. 18

20 Då kvinnomisshandel konstaterats eller misstänks bör eventuella hemmavarande barns situation alltid utredas. Barn i familjer där misshandel sker blir ofta bortglömda, då föräldrarnas problem är så akuta och dominerande. Våldsutsatt kvinna - anmälningsskyldighet till socialnämnden Sjukvården kan med stöd av 14:2 sekretesslagen polisanmäla misstanke om brott mot myndiga personer om straffet för brottet är fängelse i minst två år, exempelvis dråp, våldtäkt och försök till detta. Enligt 3 polislagen skall polisen snarast underrätta socialnämnden om förhållanden som bör föranleda åtgärd av socialtjänsten. I motsats till vad som gäller inom socialtjänsten och sjukvården får polis och åklagare använda den så kallade generalklausulen i 14:3 sekretesslagen. Den innebär att sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Sammantaget gör detta att polis och åklagare praktiskt taget alltid har möjlighet att underrätta socialtjänsten om ett inträffat kvinnomisshandelsfall även om kvinnan inte lämnar sitt samtycke. Ett samtycke från kvinnan ger alltid socialtjänsten rätt att anmäla misshandeln och våldtäkt till polis eller åklagare. Dessutom kan socialnämnden polisanmäla kvinnomisshandel om brottet hindrar socialnämndens verksamhet(12 :10 SoL samt 1:5 Sekrl). Bestämmelsen kan exempelvis vara tillämplig om en utebliven anmälan skulle leda till svåra sociala skadeverkningar för den misshandlade kvinnan eller hennes familj. En sådan anmälan måste föregås av en mycket omsorgsfull prövning. Av samma paragraf framgår att socialtjänsten kan polisanmäla misstanke om brott mot myndiga personer om lägsta straffet för brottet är fängelse i minst två år, exempelvis dråp, våldtäkt och försök till detta. Socialnämndens utredning och insats till våldsutsatt kvinna Samråd mellan myndigheter kan endast ske med den våldsutsatta kvinnans medgivande. Oberoende av polisens och åklagarens utredning har socialnämnden ett eget utredningsansvar. Kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp kan ha upprepade behov av akut bistånd från socialnämnden. Ofta är en del i behovet ekonomiskt och kan gälla t.ex. oplanerade och brådskande utgifter för vardagliga behov. I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2003:5) ges exempel på då det kan finnas skäl att beräkna kostnader till en högre nivå än riksnormen. 19

21 Socialnämndens ansvar för barn och unga som far illa I 5:1 SoL finns särskilda bestämmelser om socialnämndens ansvar för barn och unga. Socialnämnden ska i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det stöd och det skydd som de behöver och, om med hänsyn till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. Det är således socialnämnden som har det yttersta ansvaret för barns välfärd när ordinarie vårdnadshavare av något skäl sviktar i sina uppgifter. Den 1 juli 2003 infördes i 5:1a SoL en bestämmelse om att socialnämnden i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa ska samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Socialnämndens ansvar för barn kommer också till utryck i 1:2 SoL där det framgår att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Barnperspektivet står ibland i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn kan inte ses isolerade från sina föräldrar och föräldrar kan inte ses isolerade från sina barn. Att de vuxna får bästa möjliga stöd genom socialnämnden ligger också i barnets intresse. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste dock barnets intresse ha företräde. Barn som brottsoffer Barn som bevittnar och upplever våld i nära relation är våldsutsatta. I prop.2006/07:38 föreslår regeringen en lagändring som innebär att det fortsättningsvis ingår i socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (5:11 SoL) Om propositionen tas av riksdagen träder denna lagändring i kraft 1 juli Anmälnings- och uppgiftsskyldighet till socialnämnden Anmälningsskyldighet: Vid varje fall av misstanke om sexuella övergrepp eller misshandel av barn eller att barn far illa ska anmälan göras till socialtjänsten, även sådana uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta. Det ankommer på socialtjänsten att undersöka vilken grund som kan finnas för uppgiften och att utreda det eventuella behovet av åtgärder. Om nämnden får en anonym anmälan om att ett barn befaras fara illa, är nämnden skyldig att hantera den på samma sätt som om anmälaren är känd. Enligt 1: 2 SoL 20

22 avses med barn varje människa under 18 år. Anmälningsskyldigheten enligt 14:1 SoL omfattar inte ungdomar som fyllt 18 år och inte heller ofödda barn. Sekretesskydd för anmälare: Den anmälde kan begära att få veta namnet på anmälaren. Om en sådan begäran avslås av socialnämnden kan beslutet överklagas till Kammarrätten. Det blir då Kammarrätten som avgör om anmälaren skall lämnas ut. Socialtjänsten kan därmed aldrig ge förhandslöfte om anonymitet till anmälaren. I 7:6 sekretesslagen finns bestämmelser till skydd för anmälare. Det är socialnämndens skyldighet att ta ställning till frågan om sekretesskydd när någon begär uppgift om anmälaren, oavsett om anmälaren uttryckligen begärt sekretesskydd eller ej. Det är endast enskilda som omfattas av bestämmelserna om sekretesskydd för anmälare. Observera att de myndigheter och dess anställda samt andra yrkeskategorier som anges i 14:1 andra stycket SoL saknar anonymitetsskydd. Har man anmälnings- och uppgiftsskyldighet, kan man således inte få vara anonym. Uppgiftsskyldighet: De myndigheter, befattningshavare eller yrkesverksamma som har anmälningsskyldighet enligt andra stycket har också skyldighet att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Detta framgår av bestämmelsen i 14: 1 fjärde stycket SoL. Uppgiftsskyldigheten gäller såväl myndigheten som sådan men också anställda vid myndigheten. Uppgiftsskyldigheten omfattar även yrkesutövare som finns inom enskilda verksamheter som berör barn och ungdom. Viktigt att tänka på: Att anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar. Att skyldigheten att anmäla också är kopplad till uppgiftsskyldigheten. Att personal inom socialtjänsten har en allmän skyldighet att ingripa till barns skydd. 21

23 Samråd avseende barn För att kunna göra en helhetsbedömning i ett ärende som rör barn som befaras fara illa och för att kunna erbjuda barnet och familjen erforderligt stöd är socialtjänsten beroende av samarbete och samverkan med andra instanser. I ärenden som rör misstänkta sexuella övergrepp och barnmisshandel krävs ett nära samarbete med polisen, barn- och ungdomspsykiatrin, eventuellt barnmedicinsk verksamhet m fl. Socialtjänsten är den myndighet som har ett särskilt ansvar för att initiera samarbete med andra enl. 5:1 a SoL. I samrådsgruppen skall utredningsarbetet planläggas så att inblandade utredare/handläggare vet vem som gör vad och i vilken ordning. Sekretessreglerna ska beaktas. För utbyte av uppgifter om enskildas personliga förhållanden krävs den enskildes samtycke. Finns inget sådant får sekretessen brytas endast med stöd av bestämmelser i lag. Uppgiftsskyldighet enligt 14:1 SoL är en sådan bestämmelse, som bryter sekretessen. Det är till exempel inte bara polisen utan också socialtjänsten och barnpsykiatrin, som har intresse av att den som begått sexuella övergrepp eller barnmisshandel erkänner och tar ansvaret för det som hänt. Det är därför rimligt att tillmötesgå de brottsutredande myndigheternas önskemål om att kontakten mellan den misstänkte och barnet skall vara bruten under utredningstiden, och att polisen skall ha det första förhöret med den misstänkte. Det kräver dock, att en förundersökning kan påbörjas omgående, och att den inte drar ut på tiden. Observera dock att inga beslut fattas av samrådsgrupperna. Detta gör varje berörd myndighet för sitt ansvarsområde. Socialnämndens utredningsansvar när det gäller barn Att tänka på vid en anmälningssituation: Ta först reda på om anonym konsultation kan ske utan att utredning öppnas. Uppgiftslämnaren är ofta osäker och otrygg och då kan initial anonym konsultation underlätta bedömning av anmälningssituationen. Förhandsbedömning: Vid anmälan finns en skyldighet att inleda utredning om det kan antas att behov föreligger enl. SoL 11:1 och 2. Innan beslut tas om att inleda utredning finns utrymme att genomföra en förhandsbedömning. Förhandsbedömningen måste vara tidsmässigt avgränsad och får inte likställas med utredning. Kontakter får under denna tid ej tas med andra än anmälaren och barnet/den unge som anmälan avser. 22