Längre liv, längre arbetsliv

Transkript

1 Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen Stockholm 2012 SOU 2012:28

2 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad ) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2012 ISBN ISSN X

3 Till statsrådet Ulf Kristersson Regeringen beslutade den 14 april 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av pensionsrelaterade åldersgränser och möjligheter för ett längre arbetsliv. Regeringen beslutade samtidigt om direktiv för utredningen (dir. 2011:34). Den 12 januari 2012 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för utredningen (dir. 2012:1). Till särskild utredare förordnades den 14 april 2011 departementsrådet Ingemar Eriksson. Som sekreterare anställdes den 5 september 2011 departementssekreteraren Anna Hessel och den 1 oktober 2011 utredaren Viktoria Bergström. Utredningen överlämnar delbetänkandet Längre liv, längre arbetsliv(sou 2012:28). Anna Hessel har varit huvudansvarig för arbetet med delbetänkandet. Stockholm i april 2012 Ingemar Eriksson /Anna Hessel Viktoria Bergström

4 Innehåll 1 Sammanfattning Längre liv, längre arbetsliv Förutsättningarna är gynnsamma Det finns betydande hinder Breda lösningar behövs Uppdraget Genomförande Ålderspensioneringens välfärdseffekter Hundra år senare Den ekonomiska standarden efter pensionering Pensioneringens effekter på livsstilsfaktorer Blir man friskare av att pensionera sig Effekter på kognitiva förmågor Ökar lyckan efter pensioneringen? Stor brist på kunskaper Därför bör fler äldre arbeta längre Längre liv och försörjningsbördan Effekter på pensionssystemet Beräkningsförutsättningar

5 Innehåll SOU 2012: Beräkningsresultat Avgiftsnettot Fondstyrka och balanstal Vad händer med pensionerna En uthållig finansiering av välfärden Arbetskraftsbrist Vi arbetar allt mindre Arbete, pensionering och livskvalitet Arbete, konsumtion och fritid Genomförda reformer Pensionsreformen Skattesystemet Arbetsmarknadsåtgärder m.m Reformerade socialförsäkringar Omfattande reformer Erfarenheter från andra länder Om förändringar av pensionssystemen Om att definiera vad pensionsåldern är Förändringar av pensionsåldern Medellivslängdens utveckling Medellivslängdens utveckling Längre medellivslängd än prognoserna inför pensionsreformen Ökade sociala skillnader i dödlighet Vad förklarar ökade sociala skillnader i dödlighet

6 SOU 2012:28 Innehåll 9 Hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv De äldre blir allt friskare Äldres kognitiva hälsa och förmågor Kognitivt åldrande Reaktionstid Avståndet till döden terminal nedgång Generations- och kohorteffekter Kognition vardagslivets krav och pensioneringseffekter Hur påverkar pensionering den kognitiva förmågan? Kognition i vardagslivet ekologisk validitet Äldres fysiska arbetsförmåga Fysiska och mentala exponeringars inverkan på den äldre arbetaren Arbetsförmåga Risk för allvarliga sjukdomar bland äldre Äldre arbetskraft Sysselsättning Arbetsmarknadsanknytning Frånvaro Produktivitet Utbildning Arbetslöshet bland äldre Arbetskraftspotential bland äldre arbetskraft Är fler äldre på arbetsmarknaden ett hinder för yngre att få arbete? Arbetsförhållanden och tidigt utträde Inledning Tidigare arbetsmiljööversyner

7 Innehåll SOU 2012: Prioriterade frågor i arbetsmiljöpolitiken EU och arbetsmiljö, anpassning av arbetet och ett längre arbetsliv Vad är ett gott arbete? Arbetsmiljöns utveckling enligt olika indikatorer Den fysiska arbetsmiljön Den psykosociala arbetsmiljön Samband mellan arbetsmiljöexponeringar och besvär och sjukdomar Utträdet från arbetsmarknaden via sjukförsäkringen Arbetsmiljö, ohälsa och förtidspension Utvecklingen av arbetsskador Förändrade förtidspensionsregler Utvecklingen av förtidspensionering av äldre över tiden Sambanden mellan ohälsa och förtidspensionering Relativa risker för förtidspensionering och sjukskrivning i olika yrken Samband mellan arbetsmiljöbrister och förtidspensionering Relativa risker för sjukskrivning i olika yrken Vad förklarar långtidssjukskrivning och förtidspensionering Relativa risker för förtidspensionering Utträde via förtidspension efter 2008 års reform Arbetsmiljön och de äldres hälsa Anpassas arbetsmiljön/arbetslivet till äldres behov? Kunskaperna behöver förstärkas Beslutet att gå i pension Ekonomiska drivkrafter Hälsa

8 SOU 2012:28 Innehåll 12.3 Utbildning Omgivningens betydelse Tidigare undersökningar om pension och längre arbetsliv Enkät om attityder till pension Vid vilken ålder vill dagens äldre gå i pension? Vad skulle få fler att arbeta längre? Vill fler arbeta längre? Attityder mot äldre arbetskraft Vad säger forskningen? Sammanställning av enkätsvaren Genomförande av undersökningen Arbetsgivares attityder till äldre yrkesverksamma Tidigt utträde från arbetsmarknaden Att skapa förutsättningar för fler år i arbete Reglering mot åldersdiskriminering Lönar det sig att arbeta längre för dagens äldre? Betydelsen av pensionsinformation Samband mellan ekonomiska drivkrafter och pensionsbeslut Institutionellt ramverk kring pensionsbeslutet Det allmänna ålderspensionssystemet Bostadstillägg till pensionärer (BTP) och särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP) Pension till efterlevande Äldreförsörjningsstöd Tjänstepension Privat pensionssparande Skattesystemet Ekonomiska drivkrafter till arbete för äldre arbetskraft Lågt utbyte av senareläggning av pension till efter 65 års ålder för låginkomsttagare

9 Innehåll SOU 2012: Att kombinera pension och arbete Effekten av garantiregeln på ekonomiskt utbyte av extra års arbete Tjänstepensionernas påverkan på ekonomiska drivkrafter att arbeta Lönsamt för medianinkomsttagare att förlänga det förvärvsaktiva livet Ersättning till äldre anställda vid arbetsbrist Avgångspension Övriga pensionsrelaterade speciallösningar inom kollektivavtalade försäkringar Änkepension och äldre kvinnors ekonomiska utbyte av arbete Egenföretagare Har de ekonomiska drivkrafterna förbättrats för yngre generationer? Tjänstepensionskostnader för äldre arbetskraft Skatteregler avseende tjänstepensionssparande Typfallsberäkningar tjänstepensionskostnader Tjänstepensionspremier och den anställdas ålder Tjänstepensionspremier och extra löneökningar Tjänstetidens betydelse för tjänstepensionspremier Arbetsgivarens kostnader vid olika typer av tidig pension Typfallsberäkningar avgångspension för privatanställda tjänstemän Typfallsberäkningar pensionsersättning för anställda inom staten Vilken ekonomisk standard får framtidens pensionärer? Inledning Demografiska och ekonomiska förutsättningar Pensionssystemet Inkomstpensionens utbetalningsprofil

10 SOU 2012:28 Innehåll Utbetalningsprofilen i avgiftsbestämda fonderade system Grundskyddet och boendekostnaderna Pensionärernas inkomster vid oförändrad pensionsuttagsålder Pensionärernas inkomster ökar realt Inkomster före och efter pensionering Ersättningsgraden sjunker för senare generationer Pensionerna ökar långsammare än lönerna Andelen pensionärer med låg ekonomisk standard ökar Pensionärernas inkomster vid höjd pensionsuttagsålder Högre pensionsuttagsålder ger livsvarigt högre inkomster Ersättningsgraderna ökar vid höjd pensionsuttagsålder Pensionerna ökar långsammare än arbetsinkomsterna även med en höjd pensionsuttagsålder Högre pensionsuttagsålder medför färre garantipensionärer Liten effekt på andelen pensionärer med låg ekonomisk standard Komplexa samband Åldersgränser Utgör åldersgränser ett hinder för längre arbetsliv? Bidrar åldersgränser i kringliggande system till att konservera pensionsåldern? Faktorer som styr den faktiska pensionsåldern skiljer sig åt mellan olika grupper Åldersgränser och pensionsreformens genomslagskraft Samordningen mellan åldersgränsen i Lagen om anställningsskydd (LAS) och åldersgränser i kringliggande system

11 Innehåll SOU 2012: Betydelsen av åldersgränser i arbetsrättslig lagstiftning Äldre och kompetensutveckling Sammanställning av åldersgränser i transfereringssystemen Offentliga pensionsrelaterade ersättningar Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid sjukdom Kollektivavtalade pensioner Privata pensioner Åldersgränser i skattesystemet Åldersgränser i arbetsrättslig lagstiftning Rätt att kvarstå i anställningen Åldersgränser i LAS och EU-arbetsrätt Pensionsbeteenden i dag Uttag av allmän ålderspension Utträde från arbetsmarknaden Utträde enligt den ekonomiska statistiken Utbildningsnivåns betydelse för utträdesåldern Arbetslivets längd När kommer framtida generationer att lämna arbetslivet? Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre Behövs åtgärder Hälsa, arbetsförmåga och medellivslängd Därför behöver äldre arbeta längre Längre liv längre arbetsliv Tillräckliga pensioner Välfärdens finansiering Risk för arbetskraftsbrist

12 SOU 2012:28 Innehåll Längre arbetsliv kan höja de äldres livskvalitet Gynnsamma förutsättningar Äldre blir allt friskare Äldre blir smartare Äldre alltmer välutbildade Pensioneringsnormer försvagas Arbetsförhållandena förbättras Betydande hinder Arbetsutbudet Efterfrågan Vägar till längre arbetsliv Referenser Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011: Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 2012: Bilaga 3 Förteckning av deltagare i referensgrupp, expertpanel, m.m

13 1 Sammanfattning Pensionsåldersutredningens analyser visar att förutsättningarna för äldre att arbeta längre är allt bättre. Det finns åtskilliga hinder som behöver mötas med breda och ömsesidigt förstärkande åtgärder. Arbetsförhållanden behöver förbättras och anpassas till de äldres behov. Reglerna i allmänna och avtalade pensioner behöver ses över för att underlätta ett längre arbetsliv. Myndigheter, arbetsgivare, parterna på arbetsmarknaden m.fl. bör sträva efter att bli åldersblinda. Det kan motverka de negativa attityderna till äldre arbetskraft och tendenserna till ålderism. Utredningen redovisar i detta delbetänkande en kunskapsöversikt av förutsättningarna och hindren för ett längre arbetsliv för äldre och en höjning av den faktiska pensionsåldern. Med utgångspunkt från dessa bedömningar redovisas inriktningen i utredningens fortsatta arbete. Längre liv, längre arbetsliv De flesta inser antagligen att när vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir försörjningsbördan efter hand omöjlig för dem som arbetar. Om sysselsättningsgraden fortsätter att minska i samma takt som under de senaste 30 åren kommer 100 sysselsatta att behöva försörja 100 icke sysselsatta 15 år och äldre inklusive pensionärer om ca 20 år. Det är svårt att föreställa sig hur ett sådant alternativ skulle kunna fungera. Ett längre arbetsliv höjer välfärden för de äldre, framför allt genom att säkerställa en god ekonomisk standard efter pensioneringen. I dag väljer fortfarande mer än 80 procent av alla äldre att pensionera sig vid 65 års ålder eller tidigare. Om detta pensionsbeteende inte förändras kommer kompensationsgraden i de allmänna pensionerna att sjunka med procentenheter redan 15

14 Sammanfattning SOU 2012:28 inom 20 år. En sådan utveckling är inte hållbar. Förtroendet för det allmänna pensionssystemet kan komma att undergrävas. Ett längre arbetsliv även för äldre behövs också för att bidra till en uthållig finansiering av välfärden. Välfärdspolitiken står inför stora utmaningar när den stora gruppen 40-talister om något årtionde närmar sig den ålder då behoven ökar av vård och omsorg. Med realistiska antaganden om en fortsatt standardutveckling inom välfärdstjänsterna uppstår ett finansieringsgap på 150 miljarder kronor redan Om äldre förlänger sitt arbetsliv stärks de offentliga finanserna kraftigt. Sverige går nu in i en ny fas då man får räkna med en i stort sett oförändrad arbetskraft antalsmässigt för årtionden framåt. Samtidigt uppstår det emellertid arbetskraftsbrist inom åtskilliga sektorer på arbetsmarknaden när 40-talisterna slutar att arbeta. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beräknar exempelvis att välfärdssektorn behöver rekrytera nya medarbetare fram till år De äldre behöver stanna längre i arbetslivet bl.a. för att minska risken för arbetskraftsbrist. Det kan också vara så att ett längre arbetsliv kan bidra till en bättre livskvalitet. För personer med slitsamma och enformiga arbeten kan pensioneringen förbättra hälsa och livskvalitet. För de allt fler äldre, som inte har fysiskt krävande arbeten som de trivs med, kan fortsatt arbete gynnsamt påverka hälsan, kognitiva förmågor, sociala aktiviteter och livskvaliteten. Förutsättningarna är gynnsamma Förutsättningarna som formade nuvarande allmänna och avtalade ålderspensioner har förändrats påtagligt under de senaste årtiondena. Dagens och framtidens äldre har goda förutsättningar att arbeta längre, även om de individuella variationerna är stora. Äldre blir allt friskare visar alla mått på hälsan. Andelen i åldern år med god eller mycket god hälsa har exempelvis ökat från 57 procent 1980 till 64 procent Antalet s.k. hälsoår har ökat med 0,5-1 år. Undersökningar pekar på att äldre blir allt smartare. Vissa kognitiva förmågor avtar med åldern, andra behålls eller till och med förbättras när man blir äldre. Resultatet på kognitiva tester förbättras i senare födelsekohorter. Det kan bero på ökad 16

15 SOU 2012:28 Sammanfattning utbildning, förbättrade levnadsförhållanden, ökad intellektuell stimulans osv. Statistiken visar att äldre blir allt mer välutbildade. Andelen män år med låg utbildning har minskat från 57 procent år 1985 till mindre än 30 procent Bland kvinnor är nedgången ännu mer dramatisk, från 64 till 25 procent. Andelen med eftergymnasial utbildning har i det närmaste fördubblats. Det finns tecken på att pensioneringsnormerna försvagas. Andelen sysselsatta i åldern år har stigit från 62 procent 1987 till 71 procent Andelen äldre som uppger att man vill arbeta efter 65 års ålder har fördubblats på 10 år. En viktig faktor är att arbetsförhållandena förbättras. Olika indikatorer pekar på totalt sett successivt något förbättrade arbetsförhållanden sedan 1980-talet. Andelen personer som uppger olika arbetsmiljöproblem är oförändrad eller minskar något över tiden på de flesta indikatorer. Allt färre drabbas av sjukdomar och skador i arbetet. Det finns betydande hinder Trots att allt fler äldre vill arbeta längre ökar sysselsättningen långsamt i åldersgruppen. Det pekar på att de finns avsevärda hinder för äldre som vill och kan jobba längre. Vägarna från arbetslivet är breda Stora grupper äldre lämnar fortfarande arbetslivet tidigt. Ungefär hälften har redan i 64-årsåldern sin försörjning huvudsakligen från pensioner eller andra ersättningar. De vanligaste vägarna från arbetslivet är ersättningar på grund av arbetsoförmåga, arbetslöshetsersättning och ersättning från kollektivavtalade försäkringar. Utredningen bedömer att den viktigaste frågan för att höja den faktiska pensionsåldern och förlänga arbetslivet är att försöka minska andelen äldre som lämnar arbetslivet tidigt. Utredningen avser att i det fortsatta utredningsarbetet ge hög prioritet till åtgärder som minskar tidiga utträden och pensioneringar. 17

16 Sammanfattning SOU 2012:28 Arbetsmiljöproblem bidrar till tidiga utträden Åtgärder som bidrar till längre arbetsliv och högre faktisk pensionsålder kan få bred acceptans bara om fördelarna av denna utveckling kommer de allra flesta till del. Därför kan det behövas bl.a. insatser för bättre arbetsförhållanden för att stärka uthållig arbetshälsa under hela arbetslivet och ökade möjligheter till vidareutbildning för äldre. Bättre hälsa och ökad medellivslängd har inte kommit alla till del. Stora skillnader i arbetsvillkor bidrar fortfarande till en ojämlik hälsa. Skillnaderna i dödlighet mellan socioekonomiska grupper har ökat sedan 1980-talet. Räknat från 30-årsåldern har personer med eftergymnasial utbildning drygt fem år högre medellivslängd än personer med enbart förgymnasial utbildning. Trots en något positiv utveckling av arbetsförhållanden finns det fortfarande stora behov av förbättringar. Det är alltjämt en stor andel arbetstagare som upplever sig ha slitsamma och enformiga arbeten. Fysiskt krävande arbeten är fortfarande vanliga och har dessutom ökat bland kvinnor. Arbetsmiljöproblem som stress och psykosocial press, som bl.a. följer av ett gap mellan krav och kontroll i arbetet, är utbredda. Fler tar dessutom med jobbet hem och får svårt att koppla av. Mellan 20 och 30 procent av alla arbetstagare upplever fortfarande fysiska arbetsmiljöbrister. Det är påfallande att överriskerna för förtidspensionering i vissa yrken sammanfaller med fysisk tyngd och påfrestning i arbetet. Ett systematiskt och effektivt arbetsmiljöarbete med särskild hänsyn till behovet av anpassning till äldres behov är därför nödvändigt för en rättvis tillgång till det längre arbetsliv som samhället och individerna kommer att behöva. Slitsamma och enformiga arbeten som inte medverkar till de anställdas tillfredsställelse kan väntas bidra till att många lämnar arbetslivet tidigt på olika vägar. Det är rimligt att anta att de som är utslitna eller inte trivs med sitt arbete har en högre benägenhet att lämna arbetslivet tidigt genom tjänstepensioner, avgångspensioner eller tidigt uttag av den allmänna ålderspensionen. Kunskaperna behöver förstärks om sambanden mellan arbetsförhållanden och utslagning genom förtidspension och långtidssjukskrivning. Sambanden mellan de utbredda psykosociala och stressrelaterade arbetsmiljöbristerna, som särskild drabbar kvinnor i välfärdssektorn, och riskerna för ohälsa och förtidspensionering 18

17 SOU 2012:28 Sammanfattning är dåligt kartlagda. Det är särskilt angeläget att fördjupa kunskaperna om kvinnors höga och ökande relativa risker för förtidspension. Kunskaperna behöver förstärkas också om vilka interventioner på arbetsplatser som fungerar för att förebygga eller motverka tidigt utträde på grund av nedsatt arbetsförmåga. Den stora utmaningen när det gäller ett längre arbetsliv är att ge möjligheter för fler äldre att kunna fortsätta att arbeta också i 60- årsåldern. Utredningen ska i det fortsatta arbetet överväga på vilka områden det kan finnas behov av förstärkta insatser, också när det gäller statistiken över arbetsmiljöbrister. Utredningen avser att också överväga hur kunskapsuppbyggnaden kan förstärkas om sambanden mellan arbetsförhållanden, ohälsa och tidigt utträde från arbetslivet, särskilt vad gäller psykosociala arbetsmiljöproblem och kvinnors höga förtidspensionering. De organisatoriska formerna för detta behöver också övervägas. Utredningen ska uppdra till forskare att sammanfatta kunskapsläget från bl.a. finsk forskning om hur regler och institutioner kan förändras för att minska de hinder som finns för ett längre arbetsliv och hur arbetet bättre kan anpassas till äldres förutsättningar. Utredningen avser att uppdra till forskare att sammanställa kunskaper kring äldres deltidsarbete och delpensioner samt diskutera under vilka förutsättningar ökade möjligheter till deltid kan vara en effektiv metod att öka antalet arbetade timmar bland den äldre arbetskraften. Normerande åldersregler i allmänna system Forskningen och experternas bedömningar pekar på att pensionsregler och pensioneringsnormer är de viktigaste faktorerna som styr besluten att sluta arbeta och pensionera sig. Även efter pensionsreformen finns det kvar en rad styrande och normerande åldersregler i det allmänna pensionssystemet, exempelvis 65- årsgränsen för garantipension och 61-årsgränsen då man tidigast kan ta ut pension. Utredningen bedömer att dessa regler både formar pensioneringsnormer, styr besluten om pensionering och påverkar kringliggande system inklusive tjänstepensioner. Utredningen avser 19

18 Sammanfattning SOU 2012:28 därför att i det fortsatta arbetet överväga förslag så att de åldersrelaterade reglerna i det allmänna pensionssystemet anpassas till en ökande medellivslängd och pröva hur åldersregler i kringliggande system kan anpassas till dessa regler. Tjänstepensionsregler och längre arbetsliv De avtalade tjänstepensionerna omfattar ca 90 procent av alla anställda. Tjänstepensionerna utgör en allt större del av den totala ålderspensionen. Men hänsyn till tjänstepensionernas stora ekonomiska betydelse och täckning i arbetskraften är det rimligt att anta att tjänstepensionernas regler i hög grad påverkar de äldres beslut om pensionering eller att arbeta längre. Statistiken visar att många äldre lämnar arbetslivet tidigt genom att ta ut tjänstepension. Bland tjänstemän som lämnar arbetsmarknaden med annan inkomstkälla än ålderspension är tjänstepensionen den vanligaste utträdesvägen. Bland män lämnar cirka 22 procent av privatanställda tjänstemän och cirka 14 procent av anställda inom staten arbetsmarknaden via tjänstepension. Utredningens granskning av tjänstepensionerna visar att det finns en rad regler som kan bidra till tidig pensionering och motverka ett längre arbetsliv. Ca 70 procent av dagens äldre anställda har en formell pensionsålder på 65 år via tjänstepensionsavtalen. Flera tjänstepensionsavtal ger relativt sett förmånliga villkor för den som pensionerar sig tidigt. På de flesta avtalsområden finns möjligheten att erbjuda äldre anställda avgångspension eller andra pensionslösningar på grund av arbetsbrist, kompetensväxling etc., som till vissa delar subventioneras av kollektivet och genom förmånliga skatteregler. I de flesta tjänstepensioner finns det normalt ingen möjlighet att tjäna in pensionsrätt efter 65 års ålder. I flera avtal om tjänstepensioner finns det arbetsutbudsbegränsningar om man har tagit ut sin pension. Analyserna visar att arbetsgivarens incitament att erbjuda pension ökar dramatiskt vid vissa bestämda åldersgränser. Dessa och andra regler bedöms bidra till tidig pensionering och motverka ett längre arbetsliv. Det är arbetsmarknadens parter som träffar överenskommelser i kollektivavtal om villkoren i anställning. Avtalsfriheten utgör en viktig del i den svenska modellen på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det ett växande intresse och ökad förmåga bland många äldre att arbeta längre. Det bör finnas ett 20

19 SOU 2012:28 Sammanfattning gemensamt intresse mellan staten och arbetsmarknadens parter att ömsesidigt och på olika sätt bidra till att underlätta ett längre arbetsliv för äldre. Utredningen avser i det fortsatta arbetet fördjupa samtalet med de avtalande parterna om förutsättningarna att anpassa reglerna för tjänstepensionerna och informationen om pensionerna för att underlätta ett längre arbetsliv. Utredningen avser också att överväga åtgärder vad gäller förbättrad tillsyn och information samt förutsättningarna för att staten kan gå före med förhandlingar som kan leda till bättre villkor för äldre som vill arbeta längre. Svaga ekonomiska incitament för vissa att arbeta längre Utredningens analyser visar att det ekonomiska utbytet av att arbeta längre är ganska avsevärt. Ett års extra arbete och uppskjuten pension kan höja den disponibla inkomsten under resten av pensionärslivet med 10 procent varje år. Utredningen anser att de ekonomiska incitamenten att arbeta längre och skjuta upp uttaget av pension i det allmänna pensionssystemet inklusive effekter av skatter och bidrag på det hela taget är ändamålsenligt utformade och tillräckliga. För vissa grupper är dock incitamenten svaga. Många bland den tredjedel av alla pensionärer som har låga pensioner och uppbär garantipension och bostadstillägg till pensionärer (BTP) skulle kanske vilja förbättra sin ekonomi genom arbete. De flesta av dem befinner sig dock i en fattigdomsfälla. Den disponibla inkomsten resten av livet ökar obetydligt eller inte alls om de arbetar längre. Ett svagt ekonomiskt utbyte gäller också många äldre med högre inkomster, som följd av bl.a. marginalskatter och att premier till tjänstepensionern normalt inte betalas efter 65 år. Utredningen ska fortsättningsvis undersöka om incitamenten ytterligare kan förstärkas, i synnerhet för de grupper som har ett svagt ekonomiskt utbyte av att arbeta längre. Utredningen avser också att prioritera förslag som kan bidra till att öka äldres kunskaper om fördelarna för den ekonomiska standarden resten av livet med att jobba längre och skjuta upp uttaget av pensionen. 21

20 Sammanfattning SOU 2012:28 Negativa attityder bland arbetsgivare Äldre som vill arbeta längre möts ofta av ointresse från arbetsgivaren, oförstående kollegor och undrande kamrater. Pensionsmyndighetens enkätundersökning från 2012 visar att arbetsgivare i allmänhet har en relativt negativ inställning till den äldre arbetskraften. Det finns fortfarande en cementerad föreställning att äldre bör ge plats till ungdomarna bl.a. för att minska ungdomsarbetslösheten. Ca 25 procent av fackliga representanter och 15 procent bland tillfrågade arbetsgivare anser att de äldre borde gå i pension tidigare för att lämna plats för de yngre. Ett tecken på arbetsgivarnas inställning är att det är ytterst ovanligt att personer över 67 år får fortsätta sin anställning. De flesta arbetsgivare har som policy att avsluta en persons anställning vid denna tidpunkt. Utredningen bedömer att bristande kunskaper om äldres förbättrade förutsättningar att arbeta längre bidrar till en negativ inställning hos många arbetsgivare till att anställa eller behålla äldre arbetskraft. Utredningen avser att fortsätta samtalen med bl.a. parterna på arbetsmarknaden hur man effektivare ska kunna sprida kunskaperna om äldres ökande arbetsförmåga. Åldersdiskriminering Nyare forskning visar att diskrimineringen av äldre i arbetslivet i Sverige är omfattande och t.o.m. kraftigare än etnisk diskriminering. I enkäter till äldre uppger mer än var fjärde arbetstagare över 50 år att man har blivit diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av sin ålder och så många som åtta av tio menar att deras ålder är ett hinder om de vill byta jobb. Den som diskriminerar löper egentligen ingen risk att straffas, ytterst få ärenden leder till böter. Utredningen bedömer att s.k. ålderism hör till de viktigaste hindren för äldre att arbeta längre. Utredningen anser att den främsta vägen att motverka negativa attityder och diskriminering är åtgärder som bidrar till att öka andelen äldre på arbetsplatserna. Utredningen avser också att inleda en dialog med ansvariga myndigheter och experter om behoven och förutsättningen för en effektivare lagstiftning mot åldersdiskriminering. 22

21 SOU 2012:28 Sammanfattning Brister i de äldres kunskaper och kompetens Nyare generationer äldre är relativt sett välutbildade. Deras kunskaper kan dock efter hand förlora i värde i förhållande till de högre krav som ställs i arbetslivet. Äldre ställs ofta utanför kompetensutveckling på jobbet och har i praktiken inte tillgång till samhällets vuxen- eller arbetsmarknadsutbildningar. Enligt SCB är det bara någon tiondels procent i åldersgruppen år som under ett år höjer sin formella utbildningsnivå. Den viktigaste orsaken till urholkad kompetens kan dock vara åldersreglerna och pensionsnormerna som gör att äldre och deras arbetsgivare inte satsar på fortbildning eftersom de är inställda på en tidig pensionering. Utredningen avser i det fortsatta utredningsarbetet bedöma om ytterligare åtgärder behövs för att göra utbildning tillgänglig och ekonomiskt realistisk för äldre arbetstagare, inklusive frågan om kompetenskonton. Anställningsskyddet och 67-årsregeln Mycket talar för att lagen om anställningsskydd, LAS, bidrar till att sysselsättningsgraden bland äldre är högre i Sverige än i de flesta andra länder. Höjningen av åldersgränsen i lagen om anställningsskydd LAS år 2002 till 67 år sammanfaller i tiden med en ökad sysselsättningsgrad bland personer 65 år och äldre, vilket kan tyda på att regeländringen kan ha påverkat benägenheten att arbeta längre. Det finns dock enligt utredningens bedömning inget som talar för att 67-årsregeln har haft en betydande effekt på de äldres arbetsutbud. En strikt 67-årsregel för anställningsskyddet kan dessutom bidra till att försvåra för äldre att arbeta längre. Biologisk ålder, upp till 70 år eller ännu högre, är inte en användbar mätare på fysisk, psykisk och social förmåga. Skillnaderna mellan individers förmåga ökar med åldern. Utredningen avser i det fortsatta arbetet ta fram förslag till ändrade regler av 67- årsgränsen så att fler äldre kan fortsätta sin anställning efter 67 år. Arbetskraftskostnader och produktivitet Kostnaderna att behålla eller anställa äldre personer är dryga bl.a. beroende på höga premier för tjänstepensioner. Tjänstepensionskostnaden för att anställa en person i 60-årsåldern kan inom vissa 23