Master of Science Gestalt in Organisations. FÄLT & SYSTEM antingen eller eller både och?

Transkript

1 Master of Science Gestalt in Organisations FÄLT & SYSTEM antingen eller eller både och? En studie i hur gestaltkonsulter och gestaltlitteraturen ser på begreppen Karin Grönberg O18 Dissertation 29 januari 2008 Handledare: Dr. Sari Scheinberg Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

2 ABSTRACT S Y F T E: Som konsult har jag observerat och reflekterat över att vi utvecklar olika koncept och idéer som blir viktiga för att hjälpa oss skapa mening. Två ord som jag upplever mycket kraftfulla - och inte alltid så tydliga - är Fält och System. För mig har dessa ord blivit viktiga metaforer i arbetet med grupper och jag har velat utforska dem ytterligare. Min övergripande forskningsfråga har varit: Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System? M E T O D: Jag har valt en kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie. Jag har intervjuat gestaltkonsulter samt undersökt gestaltlitteraturen. För att förstå betydelsen av, samt hur dessa begrepp beskrivs i litteraturen, har jag valt ett ontologiskt förhållningssätt. För att förstå hur begreppen definieras och används av gestaltkonsulter, har jag valt ett fenomenologiskt förhållningssätt. R E S U L T A T: De beskrivna skillnaderna är flera än likheterna. Det gäller både definition och användning av begreppen. Fältteorin och systemteorin har samma ursprung men bygger på olika ontologier. Fält definieras som sammanhanget nu. Fältet definieras av individen, har fokus på individen i relation till sin omgivning och växlar ständigt. Att förhålla sig till fältet betyder för konsulten att upptäcka och uppmärksamma krafter som finns men inte syns. Fältteorin anses ha en djupare förståelse för människan men saknar instrument. System definieras som en helhet vars delar är beroende av varandra och interagerar med varandra. Denna helhet är något annat än de samverkande delarna tillsammans. Ett system är någorlunda stabilt över tid. Systemteorin används av konsulterna för att ställa diagnos och se hierarkier i en organisation. Den har ett förklaringsvärde. Det finns olika uppfattningar om hur resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen samt om och hur teorierna går att förena i de gestaltteoretiska ramarna. De resultat jag funnit visar på att litteraturen speglar praktiken. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

3 Tack Till min handledare Sari Scheinberg, för inspiration, kreativitet, utmaningar, professionalitet och engagemang. Jag kommer att sakna våra möten. Till de intervjuade konsulterna som bidragit med sina erfarenheter och kunskap. Till Gestaltakademin, Ami Norén och Maria Grudin, som låtit mig använda arkiv och litteratur. Till min Mastergrupp: Kim, Gunnar och Annette för samskapande och kontinuitet. Till min mamma, Lena Grönberg för korrekturläsning och kloka synpunkter. Till Hasse, för ditt helhetstänkande och för att du alltid finns där. Till min älskade Isak, för din delaktighet: Mamma, du har väl inte mer än ord nu? Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING Uppsatsens disposition 10 2 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSFRÅGA 11 3 METOD Metodologi En kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie Planering och genomförande av studien 13 4 DEN EMPIRISKA STUDIEN Metod Urvalskriterier Urvalsprocess Slutgiltigt urval Metod för insamling av data Etiska överväganden Validitet och reliabilitet Avgränsningar och begränsningar Strategi och metod för analys av data Resultat 30 5 LITTERATURSTUDIEN Metodologi Urvalskriterier Urvalsprocess och metod för insamling av data Källor, avgränsningar och begränsningar Etiska aspekter, validitet och reliabilitet Metod för att analysera data från litteraturen Slutgiltigt urval, analys och resultat Övrig forskning kring fält och system 62 6 DISKUSSION 64 7 SLUTSATSER 74 Litteraturförteckning och referenser 79 Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

5 BILDER Figur 1: Uppsatsens disposition. 10 Figur 2: Disposition av den empiriska studien. 15 Figur 3: Fokusområden för intervjun. 19 Figur 4: Disposition av litteraturstudien. 47 Figur 5: A positive central field of forces corresponding to a positive valence. 53 Figur 6: A negative central field of forces corresponding to a negative valence. 53 Figur 7: Individen definierar fältet och dess gränser. 65 Figur 8: Systemets gränser definieras gemensamt. 65 Figur 9: Systemet är stabilt över tid. 67 Figur 10: Fältet växlar ständigt. 67 Figur 11: I systemteorin finns ett fokus på relationerna mellan delarna samt mönstren i dessa relationer. 69 Figur 12: I fältteorin är det den dynamiskt strukturerade grunden som skapar mening åt figurerna. 69 Figur 13: Händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt. 70 Figur 14: Systemet består av flera nivåer. 72 Figur 15: Fältet finns överallt. 72 Figur 16: Systemet känns igen. 72 Figur 17: Fältet ändrar skepnad. 72 Figur 18: Cycle of experience. 77 TABELLER Tabell 1: Slutgiltigt urval - Gestaltkonsulter. 17 Tabell 2: Exempel på färgkodning av transkribering. 25 Tabell 3: Exempel på färgkodade frågor och svar. 26 Tabell 4: Exempel på meningskoncentrat. 27 Tabell 5: Exempel på Essens/Meningstolkning. 28 Tabell 6: Exempel på dokument med meningstolkningar. 29 Tabell 7: Resultat och teman. 31 Tabell 8: Fält och System gemensamma teman. 32 Tabell 9: Polariteter. 74 BILAGOR 1 Inbjudan till fokusgrupp/fgo 2 Fältteorin i gestaltlitteraturen 3 Om systemtänkande 4 Om Kurt Lewin Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

6 1 INLEDNING Betydelse av begrepp Hösten 2003 gick jag mitt andra år på Gestaltakademins organisationslinje. Utrikesminister Anna Lind var mördad och rättegången mot Mijajlo Mijajlovic pågick. En eftermiddag lyssnade jag på en radiointervju med överåklagare Agneta Blidberg. Samtalet handlade om bevisningen mot Mijajlovic. Skulle han bli fälld? Vad är ett bevis?, frågade journalisten. När tillräckligt många tror att något är sant, svarade åklagaren. Hennes svar förvånade mig. Ordet bevis har för mig alltid haft likhetstecken med sanning. Bevis betyder skarpt läge och svart eller vitt. Eller?... Intervjun satte igång en mängd frågor hos mig. Vad är sanning? Ja, det beror ju på vilket paradigm vi lever i. Vad betyder tillräckligt många i det här sammanhanget? I relation till vad? Vad är det som påverkar dessa tillräckligt många att bli övertygade om att något är sant i en rättegång? Jag började fundera på begrepp vi använder i samhället och att vi på något sätt utgår ifrån en underförstådd betydelse, som om det är självklart att vi menar samma sak. Gestaltbegrepp Samma höst skulle vi ha en muntlig tentamen på Gestalts rötter, vilket gjorde att jag började ta en del kontakter med fältteorin. Det var både svårt och lätt. Allting var ju en del av fältet! Ordet system började också dyka upp under utbildningsveckorna och det begreppet hade jag kommit i kontakt med några år tidigare, innan jag började på Gestaltakademin. Men beskrivningen av system lät ju ungefär som beskrivningen av fält! Helhet, sammanhang och ömsesidig påverkan, bland annat. Min klass O18 på gestaltutbildningen tilltalades ibland som fältet O18 och ibland som systemet O18. Fält i ena stunden och system i nästa. Definitionen av begreppen berodde på vem jag frågade. Jag var onekligen förvirrad när jag såg mig omkring och lyssnade på mina blivande kollegor som använde begreppen så självklart. Det märks i fältet, vet du. En norm att vara smart utvecklades i klassen. Det kanske bara var jag som inte förstod? Känslan av att alla andra hade teorierna klara för sig, gjorde det svårare för mig att fortsätta fråga. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

7 Påverkades jag av fältet eller systemet? Återigen den underförstådda betydelsen att vi menar samma sak. När jag ändå ställde mina frågor märkte jag motstånd: Varför är det så viktigt för dig vilken teori vi använder? Var och en måste som konsult ha rätt att använda vad han eller hon vill, var kommentarer jag fick. Gestalt i samhället Kännedomen om gestalt är generellt sätt dålig. Och då menar jag generellt i samhället. Vi i gestaltvärlden har svårt att marknadsföra vårt varumärke på ett bredare plan och att få en akademisk status. Kan det ha att göra med de många rötterna och oklarheten kring begreppen? Jag har under åren på organisationslinjen önskat en tydligare, gemensam definition och att sätta ner foten: Det här är gestalt. Punkt slut. Det är som om meningen inte blir fulländad utan tillägget: för mig. Laura Perls var inte intresserad av en fixerad gestalt i form av definition och organisation, eftersom detta skulle bromsa utvecklingen (Lindner 2005). Kanske lever vi med det arvet. Grundarna av gestaltterapin visade lite intresse för det skrivna ordet och var motståndare till objektivistiska orsakssamband och traditionell forskning, vilket ledde till att gestaltterapi inte fick något inflytande vid universiteten (Melnick, Gestalt Review 2008). Sammanblandningen av begrepp och vad de egentligen betyder har funnits med historiskt. Gestaltpsykologi, gestaltteori, gestaltterapi eller bara gestalt? Janie Rayne tar upp problemet med att som gestaltterapeut inte uppfattas som akademisk. När hon presenterades som gestaltist fick hon frågan: Which kind of Gestaltist? The right kind or the wrong kind? (Gestalt Journal, vol :76). Kan det finnas ett samband mellan följande tre aspekter: oklarheter kring hur vi använder gestaltbegreppen, otydlig teoribildning historiskt och svårt att få akademisk acceptans? Syfte I takt med min ökande nyfikenhet kring fält- och systemteori/er, började jag på djupet fundera över varför detta är viktigt för mig att reda ut. Jag använder själv teorierna och är inte helt klar över varför jag i stunden väljer den ena eller den andra när jag genomför ett uppdrag. Varför är det viktigt över huvud taget att använda en teori? Är det för att ha något Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

8 på fötterna inför dem jag jobbar med, eller är det så att användandet av en teori faktiskt gör nytta i praktiken? Det finns inget så praktiskt som en god teori, yttrade Kurt Lewin (1999:336). Som konsult har jag observerat och reflekterat över att vi utvecklar olika koncept eller idéer som blir viktiga för att hjälpa oss att skapa mening, för att värdera och för att förmedla olika budskap. Allt detta för att lättare förstå den värld vi lever i. Ibland tar begreppen över och blir ytliga. Något slags låtsassmarthet infinner sig, vilket jag ofta reagerar mot. Begreppen fält och system blir väldigt kraftfulla och ibland diffusa och oklara. Hur definierar, förstår och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system? Hur lever begreppen just nu? Ur ett professionellt perspektiv vill jag tydligare förstå skillnaden mellan dessa teorier för att använda dem på ett meningsfullt sätt och som också påverkar de interventioner jag gör som gestaltisk organisationskonsult. Kan teorierna avgränsas mot, eller komplettera varandra? Vilka är de viktiga skillnaderna och likheterna? Hur och när använder gestaltkonsulter begreppen? Och vilken nytta ser de? Vilka är egentligen ursprungsteorierna i gestalt och hur har den historiska resan för fält och system in i gestalt sett ut? Vilka är nyckelpersonerna som har påverkat utvecklingen och utvidgat teorierna? Av utrymmesskäl kommer jag att avgränsa utforskandet av gestalts teoribildning till fältteorin och systemteorin eftersom det i huvudsak är där min nyfikenhet ligger. Jag är medveten om att systemteorin inte är en utav rötterna till gestaltterapin. Likväl används den i undervisningen. Med denna uppsats har jag en önskan om att bidra med ökad tydlighet och medvetenhet kring teoribildningen på Gestaltakademins organisationslinje. Jag har en förhoppning om fortsatt fördjupning av teori på utbildningen, då jag tror att konsekvenserna av att använda begrepp vi inte gemensamt har definierat leder till otydlighet och minskat lärande. Gestalt handlar ju mycket om att öka sin medvetenhet kring vilka val vi gör. Det gäller även vilken teori jag väljer i stunden. Tillbaka till rättegången och bevisningen. Skulle jag få olika svar om jag frågade: Hur påverkas rätten av fältet under en rättegång? eller Hur påverkas rätten av systemet under en rättegång? Förmodligen skulle det bli en skillnad, men vilken? Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

9 För vem skriver jag? Jag tänker mig att du som läser den här uppsatsen har någon anknytning till gestalt och är intresserad av teoribildningen. Därför gör jag ett antagande att du känner till grundläggande gestaltbegrepp. När jag i uppsatsen använder ordet gestalt menar jag metoden och synsättet som helhet, inkluderande historia, teori och praktik. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

10 1.1 Uppsatsens disposition: Figur 1: Uppsatsens disposition. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

11 Det finns många begrepp inom gestalt som är relevanta för en gestaltkonsults arbete. Jag har emellertid valt att utforska två av dem Fält och System och teorierna bakom dessa. Jag kommer att dra nytta av både litteraturen och praktisk erfarenhet när jag utforskar området. 2 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSFRÅGA Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System? A. Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system? B. Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen fält och system? C. Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen? Med förståelse, definition och användning menar jag här hur personerna skapar mening av begreppen samt tillämpar dem. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

12 3 METOD 3.1 Metodologi Jag har valt att utforska begreppen Fält och System likheter, skillnader och samband. Eftersom min nyfikenhet handlar om definitionen, förståelsen och användningen av begreppen, har jag valt både en empirisk studie i form av intervjuer samt en litteraturstudie. För att förstå betydelsen av, samt hur dessa två begrepp beskrivs i litteraturen, har jag valt ett ontologiskt förhållningssätt: An ontological position described as constructionist, which implies that social properties are outcomes of the interactions between individuals, rather than phenomena out there and separate from those involved in its construction (Bryman 2004:266). För att förstå hur begreppen definieras och används av gestaltkonsulter har jag valt ett fenomenologiskt förhållningssätt. Genom det fenomenologiska förhållningssättet försöker jag förstå fenomenen utifrån intervjupersonernas egna perspektiv och beskriva världen så som den upplevs av personerna själva. Jag förutsätter att den relevanta verkligheten är vad personerna jag intervjuar uppfattar att den är. Fenomenologin intresserar sig för att klargöra både det som framträder och på vilket sätt det framträder. (Kvale 1997:54). 3.2 En kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie För att på bästa sätt kunna besvara min frågeställning, som både handlar om teori beskriven i litteraturen och praktisk användning av teorierna, har jag valt att göra en kombinerad empirisk, kvalitativ studie och en litteraturstudie. Jag hade i åtanke att göra en enkätundersökning när det gäller den empiriska studien för att få ett brett underlag, men återvände till den kvalitativa intervjun för att ha möjlighet att ställa fördjupande frågor i samtalet, kunna klargöra det personen avser samt att under samtalets gång verifiera mina tolkningar av det intervjupersonen berättar. Kvalitet syftar på arten, på beskaffenheten av något. Kvantitet syftar på hur mycket, hur stort, mängden av något (Kvale 1997:67). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

13 3.3 Planering och genomförande av studien Jag kommer att använda ett liknande upplägg i utforskandet av såväl den empiriska, kvalitativa studien som litteraturstudien. Jag har planerat och utfört studien enligt följande: Urvalskriterier A Empirin: Jag har valt ut externa och interna gestaltkonsulter som för närvarande använder begreppen fält och system. B Litteraturen: I huvudsak har jag valt gestaltlitteratur för att söka efter beskrivningar av fält och system samt litteratur kring olika systemteorier, för att på bästa sätt ge förklaringar till dessa begrepp. Utformning av metod för att ställa samma frågor till litteraturen och empirin A Den empiriska datainsamlingen: För att utforska gestaltkonsulternas erfarenheter, valde jag den kvalitativa intervjun som metod. Inför intervjuerna utformade jag en intervjuguide. B Data från litteraturen: För att utforska litteraturen utformade jag en speciell frågeguide. Utformning av analysmetod A Analys av den empiriska datainsamlingen: Jag har valt en strukturerad och fenomenologisk metod för att analysera data från intervjuerna med de sju konsulterna. Jag har använt intervjuguiden och förhållit mig systematiskt till svaren på frågorna samt att fenomenologiskt stanna vid de intervjuades berättelser. Analysen har skett i tolv steg: 1. Anteckningar av mina reflektioner efter varje intervju. 2. Transkribering. 3. Anteckningar av mina reflektioner efter varje transkribering. 4. Sortering av svaren på mina frågor i varje intervju/transkribering. 5. Färgkodning av de textavsnitt som representerar svaren i respektive intervju. 6. Genomgång av återstående text. 7. Sortering av svar från de olika intervjuerna i nya dokument. 8. Tabeller för respektive fråga med meningskoncentrat. 9. Godkännande av transkribering och meningskoncentrat från respektive konsult. 10. Essens/meningstolkning. 11. Sortering av meningstolkningar under respektive frågeställning. 12. Underrubriker/teman av meningstolkningarna. Upptäckande av mönster. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

14 B Analys av data från litteraturen: Jag har genom en medveten urvalsprocess av gestaltlitteratur analyserat litteraturen i sex steg: 1. Hur beskrivs rötterna till gestalt i gestaltlitteraturen? 2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna? 3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin? 4. Vilka författare tar upp någon systemteori? 5. Utav de författare som beskriver fältteorin har jag valt ut fem och låtit dem definiera begreppet fält. 6. Jag har valt två författare och låtit dem definiera begreppet system. Jag kommer att starta med redovisningen av den empiriska undersökningen. Därefter följer redovisningen av litteraturstudien. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

15 Figur 2: Disposition av den empiriska studien. 4 DEN EMPIRISKA STUDIEN 4.1 Metod Jag har valt en kvalitativ metod i form av fokusgrupper samt forskningsintervjuer med nu verksamma gestaltkonsulter. Jag valde fokusgruppen för att deltagarna har möjlighet att beskriva sin livsvärld och sociala värld utifrån sina egna erfarenheter, reaktioner och upplevelser. Det empiriska materialet från fokusgruppen utformas så att den berättelse som växer fram genom samtalet av deltagarna upplevs som rättvisande för vad man vill berätta (Samarbetsdynamik 2007). För att komplettera fokusgruppen valde jag intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun definieras som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening (Kvale 1997:13). Med livsvärlden avses i den här uppsatsen den professionella världen, där personen verkar. Jag har intervjuat gestaltkonsulter för att utforska deras definition, förståelse och användning av begreppen fält och system. Fokusgruppen samt intervjuerna med respektive konsult har genomförts vid ett tillfälle. Såväl fokusgruppen som de individuella intervjuerna har skett som halvstrukturerade intervjuer. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

16 4.2 Urvalskriterier för fokusgruppen/intervjuerna med gestaltkonsulter A Personer som har examinerats från Gestaltakademins organisationslinje. B Personer som undervisar på Gestaltakademins organisationslinje. C Personer som är aktiva som gestaltkonsulter, såväl externa som interna i organisationer. 4.3 Urvalsprocess Jag ställde mig frågan var jag bäst hittar gestaltiska organisationskonsulter och kom fram till två vägar: A I Sverige finns föreningen FGO - Föreningen Gestalt i Organisation. FGO är en mötesplats för personer som är diplomerade vid Gestaltakademins 4-åriga organisationslinje, med den gemensamma bakgrunden att leva och utveckla ett gestaltiskt förhållningssätt i organisationer, som konsulter, ledare, personalutvecklare m.fl (FGO 2007). Föreningen har 104 medlemmar. Urvalsprocessen med FGO: 1. För att nå ut till flera gestaltkonsulter samtidigt valde jag att gå via Föreningen FGO. Jag tog kontakt med föreningens ordförande och berättade om mitt syfte. Han godkände min önskan om att skicka ut en inbjudan till FGO:s medlemmar. 2. Jag skrev en inbjudan till fokusgruppsintervju med ett i förväg bestämt datum (bilaga 1). Brevet mailades ut till föreningens medlemmar, via ordföranden. 3. Jag fick svar med visat intresse från 3 personer, varav 2 personer kunde delta det utsatta datumet. Reflektion: Utskicket gick via ordföranden och jag hade inte kontroll över vilka personer som fått mailet. Med tanke på de få svar jag fick utifrån det omfattande utskicket, tog jag kontakt med en medlem jag känner och som inte svarat. Hon hade ett vagt minne av att hon fått ett mail om detta. 4. Jag skickade ut en påminnelse 1 månad senare, även denna gång via FGO:s ordförande. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

17 5. Ytterligare 2 personer hörde av sig med intresse av att delta, varav 1 kunde delta det utsatta datumet. Reflektion: Eftersom endast 3 personer som kunde delta det planerade datumet, valde jag att gå via mina personliga kontakter för att finna ytterligare personer till intervjuerna. 6. Jag tog kontakt med en av FGO:s medlemmar som visat intresse att delta i fokusgruppintervjun men som inte kunde delta det utsatta datumet. B Mina personliga kontakter 7. Jag valde ut tre av lärarna på Gestaltakademin som undervisar i teori och kontaktade dem via mail, med samma information som i brevet till FGO-medlemmarna. 8. Alla tre samtyckte och en utav lärarna rekommenderade dessutom en kollega. 4.4 Slutgiltigt urval Gestaltkonsulter Person 1 Man Konsult Extern konsult Person 2 Man Konsult Extern konsult Person 3 Kvinna Konsult Intern konsult Person 4 Man Konsult och lärare Extern konsult Person 5 Man Konsult och lärare Extern konsult Person 6 Kvinna Konsult och lärare Extern konsult Person 7 Man Konsult och lärare Extern konsult Tabell 1 Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

18 Varje person fick före intervjun ett mail, i vilket jag bad dem förbereda sig genom att fundera på hur de förstår och definierar respektive begrepp samt ge exempel på situationer där de använder begreppen och vilken nytta de ser med dem. 4.5 Metod för insamling av data Jag använde två metoder för datainsamlingen för den empiriska studien: A Fokusgrupp 1. Fokusgruppsamtalet har skett som en halvstrukturerad intervju. Den halvstrukturerade intervjun omfattar en rad teman och förslag till relevanta frågor. Men på samma gång finns möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form och ordningsföljd om så krävs, för att följa upp svaren och berättelserna från den intervjuade. (Kvale 1997:117). Personen/personerna har fått välja hur han eller hon vill börja berätta. Mitt syfte med denna intervjuform har varit att i största möjliga mån låta personen/personerna själv välja vad han eller hon vill berätta kring dessa begrepp. Mot slutet av intervjun har jag stämt av med min frågeguide (se nedan) för att se att jag fått svar på mina frågor. 2. Utformning av frågeguide För att utforska forskningsfråga A: Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system? utformade jag en frågeguide: Hur definierar du fält och system? I vilka sammanhang eller situationer använder du fältteorin? I vilka sammanhang eller situationer använder du systemteorin? Hur använder du de respektive begreppen? Ge exempel. När blir ett fält ett system? När blir ett system ett fält? Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

19 3. Genomförande av fokusgruppen Fokusgruppintervjun tog ca 3 timmar. I början av samtalet berättade jag om upplägget och ritade upp 3 cirklar på whiteboarden för att personerna skulle ha mina fokusområden synliga (figur 3). Samtalet spelades in. Efteråt skrev jag ner mina reflektioner från samtalet. Figur 3: Fokusområden för intervjun Reflektion: Endast två av tre personer kom till fokusgruppen, vilket gjorde att jag beslutade mig för att lägga till en intervju (se slutgiltigt urval). B Intervjuer Jag använde samma halvstrukturerade intervjuform som vid fokusgruppen och även samma frågeguide. Genomförande av respektive intervju tog ca 1 timme. Varje intervju spelades in. Min förförståelse inför intervjusituationen och fokusgruppen: Vissa personer av dem jag intervjuat, har jag känt ganska väl, andra har jag känt till. För att vara medveten om min egen process har jag efter varje intervju antecknat min upplevelse av intervjun. Detta har varit viktigt för att ha möjlighet att se mönster hos mig själv, bland annat egna kontaktstilar och reflektera över hur de kan påverka resultaten. Reflektioner efter fokusgruppsamtalet och intervjuerna: Jag upplevde varje samtal som engagerat och dynamiskt. Min känsla är att det är angelägna begrepp att prata om och att inga svar är helt självklara eller enkla. Jag kände mig bekräftad i att det finns förvirring kring dessa områden. Många polariteter dök upp i mitt huvud, t.ex Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

20 konkret/abstrakt och introvert/extrovert, och jag får lust att visualisera de resultat jag kommer fram till. 4.6 Etiska överväganden Är det ur en etisk synvinkel skillnad mellan en intervju som handlar om personliga upplevelser av en situation och en intervju som handlar om förståelse och tillämpning av en teori? När jag i början av denna process övervägde om jag ville vara öppen med vilka konsulter som deltog eller om jag skulle låta dem vara anonyma, var det denna fråga jag ställde mig. Jag resonerade kring att det kunde vara bra att ha med mig ett antal konsulter som offentliga medforskare för att vara helt öppen med resultaten och därmed ge läsaren möjlighet att gå tillbaka till källan. Efterhand kom jag dock fram till att gestaltvärlden är en liten värld och en risk med att vara offentlig är att det skulle kunna skapa prestationskrav på personen jag intervjuade i fråga om kunskap eller säkerhet inom de båda teoribildningarna. En annan aspekt är att jag vill undvika att läsaren tänker: ja, det vet man ju vad hon tycker om systemteorin, eftersom det kan leda till fokus på personen i fråga och därmed skugga helhetsuppfattningen av uppsatsen. Jag har också en hypotes om att deltagaren känner sig friare i samtalet om han eller hon får vara anonym i sin berättelse av den egna förståelsen eller eventuella förvirring av begreppen. Deltagandet har naturligtvis varit frivilligt. Ett centralt begrepp inom gestalt är kontakt. För att skapa förutsättningar för så öppen information som möjligt har jag strävat efter en god kontakt mellan mig och intervjupersonen/intervjupersonerna. Jag har ansett det viktigt att intervjusituationen har präglats av ömsesidig respekt och tillit och att det varit tillåtet att visa sin eventuella förvirring eller okunskap kring begreppen. Mot bakgrund av ovanstående argument blev mitt beslut att behandla varje intervju konfidentiellt. Jag har varit noga med att vid presentation av analysen och de exempel jag där ger, ta bort namn, platser eller tidpunkter som kan leda till en speciell person. Intervjuerna har spelats in med deltagarens godkännande. Jag har informerat om processens olika steg och tidsplanen för uppsatsen. Varje intervjuperson har godkänt steg 9 i analysfasen (se analysavsnittet, s. 28), vilket betyder att de godkänt mina meningskoncentrat av hur de svarat på frågorna. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

21 4.7 Validitet och reliabilitet Validitet Mitt urval består av personer gestaltkonsulter - som använder Fält och System som begrepp i sitt arbete. De som tackat ja till att medverka är alla engagerade i gestalts teoribildning. Jag beskriver de olika stadierna i processen, både planering och genomförande och jag redovisar och motiverar de metoder jag använt, såväl under insamlingen av data samt de olika stegen i analysfasen. Detta för att du som läsare och de intervjuade personerna ska kunna följa hela processen och bilda sig en egen uppfattning. Intervjupersonerna har läst och godkänt transkriberingen samt meningskoncentraten. Min strävan är att intervjupersonerna ska känna igen sig i de i uppsatsen beskrivna fenomenen under respektive frågeställning. Validiteten handlar också om hur självreflexiv jag är, dvs. på vilket sätt jag diskuterar min egen roll och position i forskningsprocessen och hur kunskapen produceras i fältet eller är det systemet? Bryman (2004) skriver om olika kriterier för autenticitet. Under hela forskningsprocessen har jag strävat efter autenticitet, att låta olika åsikter och röster höras. En annan aspekt av studien och intervjuerna är förhållandet lärare/student. Skulle det på något sätt kunna påverka intervjusituationen och resultaten att en elev intervjuar en lärare? Eventuella prestationskrav kring att kunna mycket om teorierna, att visa sig som en kompetent lärare, är en hypotes jag har haft. För att undvika detta har jag varit öppen med mina funderingar under intervjuerna och efteråt antecknat mina reflektioner kring samspelet och hur jag själv agerat. Under intervjutillfället uppfattade jag läraren mer som en kollega. Reliabilitet Reliabiliteten av intervjuresultaten fastställer om de är generaliserbara (Kvale 1997:85) På grund av det smala urvalet av personer finns risken att resultaten inte är generaliserbara. Flertalet av de intervjuade konsulterna är, som jag tidigare skrev, engagerade och aktiva i att undervisa teori. Intern reliabilitet fastställs när mer än en person bekräftar vad hon ser och hör (Bryman 2004). Detta gäller mig och min handledare under processens gång. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

22 Reflektion: Min hypotes är att de som inte svarat på mailutskicket antingen 1) Inte har sett mailet. 2) Inte använder begreppen. 3) Tycker att det är svårt. 4) Inte tycker det är tillräckligt intressant. 4.8 Avgränsningar och begränsningar Avgränsningar - Datainsamlingen har genomförts i Sverige och inom ramen för svensk verksamhet. Ett par av konsulterna har uppdrag utomlands men jag kommer inte att jämföra olika länders användning av begreppen fält och system. En annan avgränsning är att denna studie genomförs inom ramen för Gestaltakademin i Skandinavien. Begränsningar - Risken med resultaten är, som jag nämnt, att de inte är generaliserbara. Jag har intervjuat ett litet antal konsulter som verkar i gestaltvärlden och med tanke på min egen erfarenhet av att gestalt står för individuella upplevelser av fenomen, även kring begrepp och teorier, hade resultaten eventuellt blivit annorlunda om jag intervjuat sju helt andra konsulter. En annan risk är att intervjupersonerna kanske har en ambition att visa sin kunskap inom området och inte velat visa en eventuell osäkerhet kring begreppen. Det kan också vara så att vissa konsulter har avstått från att delta, just för att begreppen är svåra och diffusa. Detta är dock en hypotes från min sida. 4.9 Strategi och metod för analys av data För att förstå och analysera de data jag har från intervjuerna har jag valt en kombination av ett fenomenologiskt förhållningssätt, för att förstå erfarenheten och meningen av berättelserna från intervjuerna och direkta svar på de frågor jag ställt för att ha möjlighet att besvara min forskningsfråga Med det fenomenologiska förhållningssättet är jag öppen för den intervjuades livsvärld och upplevelser, jag prioriterar beskrivningarna och försöker sätta mina förkunskaper inom parentes. Inom fenomenologin är det viktigare att beskriva det givna så exakt och fullständigt som möjligt, snarare än att förklara och analysera (Kvale 1997). För att förhålla mig fenomenologiskt till materialet från intervjuerna, har jag försökt att inte tolka det personerna säger, utan att stanna vid deras ord och meningen av orden. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

23 Med de specifika frågorna vill jag, utifrån det som kommer fram genom det fenomenologiska förhållningssättet, försäkra mig om att jag får svar på mina specifika forskningsfrågor. Analysstrategi Jag kommer att presentera min analysmetod i 12 steg. Vid varje fas kommer jag att beskriva hur jag gick tillväga för att analysera materialet i just den fasen. Jag kommer också ge exempel på de resultat jag kom fram till. De olika faserna 1. Efter varje intervju skrev jag ner mina reflektioner och känslor. Hur jag uppfattat mig själv under intervjun och hur jag uppfattat vårt samspel. Jag har också tittat på mina kontaktstilar och mönster. Exempel: Några reflektioner utifrån kontaktcirkeln: Vi hade en kort awareness-fas som gick över i mobiliseringsfasen. Där var vi en bra stund. Jag tappade lite av stukturen i och med att inte X dök upp. Det var precis som att jag tillät oss alla att prata på och hade inte lika mycket koll på klockan. Jag styrde heller inte så mycket och just nu vet jag inte om det var bra eller dåligt. Det bara kändes som om det tog lång tid innan vi kom till skott, eller hittade figuren. Samtalet hade en hög abstraktionsnivå och jag märkte mitt mönster med att ställa förklarande frågor för att förstå. Under mobiliseringsfasen rörde sig samtalet mycket kring att citera olika författare. Övergången till action kom när de började prata om användning av begreppen. Kontakt uppstod när vi pratade om själva nyttan och meningsskapandet. Jag var frustrerad under mobiliseringsfasen och märkte att jag retroflekterade: Vad pratar vi om egentligen? Är mina frågor tillräckligt bra? Vad ska jag göra för att komma vidare? Får jag ut något av detta? Min egen process pågick parallellt. Jag höll tillbaka och försökte bli klok på vad som hände. Kanske pågick en parallellprocess mellan oss avseende det abstrakta och luddiga kring fält och system. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

24 2. Efter de inspelade intervjuerna har jag transkriberat dem i den ordning jag genomfört dem. Vid transkriberingen har jag tagit med pauser och ord som t.ex: eh. och njaa.. Syftet med detta har varit att upptäcka eventuella mönster vid tvekan. Jag har även tagit med mina egna frågor. 3. Efter varje transkriberad intervju har jag antecknat mina reflektioner i processdagboken eftersom jag upplevt nya saker när jag lyssnat på intervjuerna i hörlurarna. 4. När jag färdigställt en transkribering har jag läst igenom den och noterat mina spontana reflektioner kring materialet. Därefter har jag mer noggrant läst igenom texterna och tittat på vilka svar jag fått på de frågor jag ställt samt hur personerna har svarat. 5. Därefter färgkodade jag de textavsnitt i respektive intervju som jag tycker speglar svaren. Jag har varit noga med att markera hela avsnittet så att texten ska förstås i sitt sammanhang. Vissa avsnitt kan i en mening handla både om fält och system och då har jag lagt in samma stycke (kopierat) under respektive fråga. Se tabell 2 för val av färger för respektive frågeställning. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

25 Tabell 2: Exempel på färgkodning av transkribering Frågor och färgmarkeringar Hur förstår och definierar du fält? Hur använder du fält? Vilken är nyttan för dig att använda fält? Hur förstår och definierar du system? Hur använder du system? Vilken är nyttan för dig att använda system? Tillfällen då fältet övergår i system eller tvärtom? X: Så för mig är fältteorin en hållning som genomsyrar gestaltterapin. Så kan man säga. Som Ler och Långhalm. Det hänger ihop. Sen tror jag att vi har pratat väldigt mycket om fältteorin men vi har inte benämnt det vid dess rätta namn utan sagt systemteori istället. När jag säger vi så menar jag mig själv och kolleger, många gestaltare jag känner. K: Vad tänker du kring hur du använder fältteorin? X: Min utgångspunkt är the organism and environment field. Att inte se individen eller organismen som separata enheter. Han finns i ett fält. Ibland kan jag använda det för att få en person att förstå. Handledning kan jag ta som exempel. En VD hade bestämt nånting som hade skapat problem. Så fanns det en underchef och så den här personen. De var ute och jobbade med XXXXXXXXXX. Och så ville de inte längre vara arbetsmiljöansvariga. Och så returnerade de till henne för den här VDn vägrade betala räkningar från XXXXXX. Och så gick hon och hade konflikt med sin chef. Då beskrev jag systemet: Hur ser du det här då? Jag visade de olika nivåerna. Jag frågade henne, vad är det som gör att du vill träffa din chef? Nä, vi borde ju båda träffa VD. Det är ju han som bidragit till det här. Alltså, då kunde jag använda mig av de här nivåerna. Lite principer som kan användas på en bild. Det var en vanlig organisationsskiss jag gjorde. För att få henne att se det sammanhang som hon fanns i. Men sen går jag över i att jobba mer gestaltiskt. X: Då beskrev du tycker jag, phenomena are determined by the whole field. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet. 6. När jag färgkodat de texter som jag tycker svarar på frågorna har det funnits en återstående text som blivit kvar och som är svartmarkerad. Jag har läst den igen och även läst de texter som nu finns under varje frågeställning. Jag har ställt mig frågan: Vilken ytterligare information får jag av texten? Vilka frågor har jag inte ställt, där berättelsen ändå kan vara viktig för min forskningsfråga? Vilken information får jag som är viktig utifrån det jag utforskar, dvs. hur förstår och definierar gestaltkonsulter begreppen fält och system? Om den återstående texten har sagt mig något, har jag färgkodat även den och lagt in under respektive fråga. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

26 Reflektion: Vid det här stadiet av analysen märkte jag att det fanns sammanblandningar av begreppen, olika värderingar och berättelser om Gestaltakademins förhållande till begreppen. Dessa delar av intervjun gav inte direkta svar på mina frågor, men jag ville ändå ta med dem. 7. När jag färgkodat transkriberingarna, har jag sorterat svaren på mina frågor i nya dokument, t.ex ett som handlar om definition och förståelse av fält och nästa som handlar om användningen av fält (tabell 3). Tabell 3: Exempel på färgkodade frågor och svar Hur använder du fält? Exempel på svar på frågan, sorterat i dokument med enhetliga färger. Jo, men det är väl själva poängen. Fältteorin är ju ett sätt att förhålla sig till. Att närma sig en människa eller eller en grupp eller en organisation. Så det är ditt förhållningssätt som är grejen. Och på vad sätt förhåller jag mig då? Ja t ex genom min grundsyn på människan. Och där kommer det här existentiella in. Hur jag ser på dig som människa. Ska jag tro på att människan kan och vill. Att människan är en fri varelse, tar eget ansvar Så förhåller jag mig. Och när jag ser på människan försöker jag ju hjälpa till att få ihop det. Inte separering eller splittring. Och då har vi hjälp av polaritetstänkandet. Istället för en polarisering försöker jag få ett flyt istället... K: Pratar du om ordet fält med dem du jobbar? Ja, om jag ritar. Förr så beskrev jag allt det där som system. Innan jag började tänka om. X: Då beskrev du tycker jag, phenomena are determined by the whole field. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

27 Vilken är nyttan för dig att använda system? Exempel på svar på frågan, sorterat i dokument med enhetliga färger. T.ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan två. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. Och så börjar då den här och den här personen en diskussion. Drar igång nånting. Då är det ju en process pågåendes där. Men den processen påverkar ju de andra också. Så plötsligt börjar ju den här lägga sig i där (X ritar under tiden han pratar). Då kan jag som konsult be den här personen: Vänta lite grand låt dem få göra färdigt sitt. Jag tänker på energicykeln. Annars går vi härifrån om tre timmar med ett antal bollar i luften som inte har fått landa. 8. I denna fas har jag lagt in textavsnitten som svarar på frågorna i en tabell med tre kolumner (för respektive intervju). Textavsnittet från transkriberingen monterade jag in i den vänstra spalten. I mittenspalten har jag gjort meningskoncentrat av texten från ursprungstranskriberingen (tabell 4). Tabell 4: Exempel på meningskoncentrat Hur använder du fält? Meningskoncentrat Då beskrev du tycker jag, phenomena are determened by the whole field. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

28 Vilken är nyttan för dig att använda system? T ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan 2. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. Meningskoncentrat Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. 9. Detta dokument samt transkriberingen, har jag sedan skickat för godkännande till respektive konsult, för att stämma av att jag inte övertolkat något han eller hon har sagt, eller att jag missat något. Samtliga intervjupersoner har godkänt denna fas innan jag gått vidare. 10. Efter godkännande har jag tagit ut essensen, dvs. meningstolkningen av det personen sagt. Här lägger jag in mitt eget perspektiv på meningskoncentratet och tolkar det utifrån det jag undersöker (tabell 5). Tabell 5: Exempel på Essens/Meningstolkning Hur använder du fält? Meningskoncentrat Essens/Meningstolkning Då beskrev du tycker jag, phenomena are determened by the whole field. Om jag jobbar med en grupp och så börjar de berätta om en annan avdelnings chef eller påverkan på dem, så är det ju så att det avgör ju också faktiskt vad de själva kan göra. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet. Då tittar man ju inte bara på gruppen som sådan utan också den påverkan, de möjligheter jag har att fungera i min lilla grupp har sin betydelse av vad som händer runtomkring. Så tänker jag när jag jobbar med fältet. För att se hur vi påverkar varandra och blir påverkade av det som finns runtomkring. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

29 Vilken är nyttan för dig att använda system? Meningskoncentrat Essens/Meningstolkning T ex så här: Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer. Det här är en systemnivå, det som händer inom skinnet på en person. Och så det som händer mellan 2. Det vi kallar för dyad. Sen kan man prata om subgrupp och sen hela gruppen. Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. Jag jobbar med den här gruppen och så pratar vi om våra olika systemnivåer Det här beskriver man utifrån systemteori som olika systemnivåer. Det har man ju nytta av när man står framför den här gruppen. Så börjar folk agera utifrån det här. Att se och beskriva en grupp i olika nivåer. Från individnivå, dyad, subgrupp till grupp. Pedagogisk modell för att klargöra för klienten. Och visa olika handlingsalternativ för klienten. 11. Essensen från varje frågeställning och varje intervju har jag sedan klippt ut och sorterat i nya dokument (tabell 6). Tabell 6: Exempel på dokument med meningstolkningar Hur använder du fält? Essens/Meningstolkning FOK 34 FOK 35 FOK 36 FOK 37 FOK 38 Som ett verktyg för att stämma av hur jag själv som konsult reagerar och blir påverkad. För att se hur vi påverkar varandra och blir påverkade av det som finns runtomkring. Tänker fält men nämner aldrig ordet. Fältet är ett verktyg för att se vad som är figur mot en bakgrund. Fältet är den skola jag jobbar med. Fältet är även det rum vi sitter och jobbar i. Och fältet är även påverkan från de personer som finns på skolan, t.ex rektorn och andra lärare, som inte finns i rummet just då. Det är utifrån fältet som förhållningssätt jag närmar mig människor. Vilken är nyttan för dig att använda system? Essens/Meningstolkning FOK 72 FOK 73 Att se en grupp i olika nivåer. Från individnivå, dyad, sub-grupp till grupp. Pedagogisk modell för att klargöra för klienten, t ex olika nivåer. Och visa olika handlingsalternativ för klienten. 12. Jag har därefter klippt isär alla enskilda essenser/meningstolkningar från respektive intervju och blandat dem. Det är essensen/meningstolkningen jag utgår från när jag arbetar med vilka mönster jag ser. Vid varje huvudfråga, t.ex Hur använder du Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

30 system? har jag lagt in underrubriker/teman. Dessa har hjälpt mig att leta efter mönster. Kodningen, t.ex FOK 73, har varit till hjälp när jag har tittat på om denna meningstolkning gäller för alla intervjuerna, en majoritet eller minoritet Resultat Jag har nu kommit fram till presentationen av resultaten. Min ambition och min uppfattning är att jag har analyserat materialet tillräckligt för att se viktiga strukturer och innebörder. Jag kommer först att ge en överblick över teman jag har funnit utifrån mönstren från analysfas 12 (tabell 7 och 8). Ett tema innebär inte nödvändigtvis att resultaten är likartade. Ett exempel är temat värderingar, där min upptäckt är att det finns värderingar kring fält och system och att de kan stå emot varandra. Efter överblicken jag i efterföljande kapitel att utveckla respektive tema. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

31 Tabell 7: Resultat och teman Frågeställningar/färg och teman/svart Definition och förståelse av fält Definition och förståelse av system Definition av fält Fältets innehåll och beståndsdelar Nuet och det som sker i stunden Fältet och individen Fältet och sammanhanget Fält som syns och fält som inte syns Definitioner av system Olika systemteorier och system kontra systemisk System och organisation Användning av fält Användning av system Att uppmärksamma för mig själv Verktyg för utforskande Att uppmärksamma för andra Kraftfältsanalys Instrument för att ställa diagnos och att se strukturer Att se nivåer, förklara och beskriva Nyttan av fält Nyttan av system Upptäckandet av krafters påverkan Att tydligt se individen i sitt sammanhang Att förstå och förklara Att se nivåer och hierarkier i en organisation Övergångar från fält till system Övergångar från system till fält Övrigt kring fält Övrigt kring system Fältteori och Gestalt Fältteori och Gestaltakademin Fältteori och Gestaltpsykologi Fältteorins historik Fältteori och Fenomenologi Fältteorin teori eller förhållningssätt? Systemteorins ursprung och historik Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

32 Tabell 8: Fält och System gemensamma teman Skillnader Likheter Värderingar Otydligheter Lätt, eller svårt och besvärligt Presentation av resultaten kopplat till teman Jag kommer inom varje tema redovisa resultaten. Resultaten är en presentation av de meningstolkningar jag gjort utifrån meningskoncentraten. För att ge exempel på ett tema lägger jag ibland in citat av intervjupersonerna. Efter det presenterade resultatet vid varje tema, delar jag med mig av mina reflektioner. Definition och förståelse av fält Sex av de sju intervjuade konsulterna använder fältteorin i sitt arbete. Definition av fält Fältet definieras och avgränsas av individen och individen definierar konstellationen människor i fältet och sätter fältets gränser. I fältet sker påverkan över avstånd. Fältet är en bärare av påverkan och definieras som sammanhanget nu. Reflektion: När jag läser detta, blir jag först förvånad. Var det bara detta? Var det inte mer? Är detta definitionen? För att göra ännu en kontroll, läser jag igenom alla transkriberingar ytterligare en gång. Nej, fältet blir inte mer definierat än så. Jag tänker på att jag ändå vid Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

33 varje intervju känt en tillfredsställelse över att ha fått svar på mina frågor. Dessa begrepp är svåra att prata om. Vad är egentligen definition och vad är något annat? Fältets innehåll och beståndsdelar Fältet innehåller människors värderingar, förhållningssätt, koncept och förförståelse, det har fyra av intervjupersonerna varit inne på. Fältet består av nuet, individens tidigare upplevelser och förväntningar på framtiden. Hur du tolkar människor och hur människor tolkar dig, beror på dina tidigare erfarenheter av just det sammanhang du befinner dig i. En persons närvaro påverkar fältet. Samtidigt som fältet innehåller värderingar är fältet icke värderande i sig. De sex personer som använder fältteorin har varit inne på att fältet består av krafter som kan vara hindrande eller stödjande. Alla krafterna i fältet har ett ursprung och krafterna rör sig ständigt, möts och sätts i spel. Reflektion: Temat kring fältets innehåll verkar ha varit lättare att prata om. Här har jag hittat mer material. Jag märker här den första kopplingen till system, då två av personerna pratar om att fältet påverkas av systemiska krafter. Nuet och det som sker i stunden I fältteorin finns ett fokus på nuet. Fyra av de sju intervjupersonerna betonar nuet. De krafter som verkar, möts i varje stund. Som konsult handlar det om att förstå en persons beteende och psykologi i stunden. Fältet är där du och jag beter oss just nu och fältet är allt annat än stabilt. Det växlar ständigt. Som konsult blir jag också en del av det som är gemensamt i stunden. Reflektion: Det finns ingen tvekan kring fält kopplat till nuet hos de personer som betonar det. Fältet och individen Fem av de sju intervjupersonerna pratar om fältteorins fokus på individen och att fältteorin är inifrånägd. Två av dem hänvisar till Perls och gestalts tradition av individcentrering. En av personerna menar att fältet täcker oss bägge två, medan life-space täcker individen i fältet. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

34 Life-space definieras som allt jag som individ i stunden uppfattar som väsentligt och som påverkar mig. Två av personerna tycker att vi inom gestalt jobbar mycket med Du-och-Jag-Relationen men glömmer det andra, uppdraget, uppgiften, det som är bakgrunden. Reflektion: I detta sammanhang funderar jag på skillnader mellan T-linjen och O-linjen. Räcker fältteorin för oss på organisationslinjen? Fältet och sammanhanget Även om fältteorin har fokus på individen är det individen i relation till sin omgivning som räknas. Av samtliga sex personer som använder fältteorin definieras fält som sammanhanget NU. I fältet sker interaktion och ömsesidig påverkan. Personerna använder i intervjuerna ord som samskapande, möte och relation. Individen kan inte förstås som en isolerad enhet utan behöver förstås i ett sammanhang. För att förklara allt som i stunden är väsentligt för en person, behöver man titta på personens sammanhang. Vi människor ingår alltid i, och interagerar i ett fält. Det viktiga är dock att det är individen som definierar det sammanhanget. Reflektion: Det är individen som har tolkningsföreträde, som definierar fältet. Här används ordet sammanhang synonymt med fält. Fält som syns och fält som inte syns Fyra av personerna beskriver att ett fält kan vara samma sak som en organisation. Fält kan alltså definieras som synliga och osynliga. De synliga fälten kan vi vara överens om, t.ex en skola eller organisatoriska enheter med olika mål. Fältet kan också vara det rum vi jobbar i, t.ex ett klassrum. I det synliga fältet som i det här fallet är klassrummet påverkas vi av personerna i rummet och även personer som inte är i rummet i stunden, t.ex rektorn eller andra lärare. Reflektion: De synliga fälten skulle här kunna ersättas med system. Här sker överlappningarna mellan begreppen och min hypotes är att detta skapar förvirring. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

35 Användning av fält Att uppmärksamma för mig själv De sex konsulter som använder fältteorin ser den som ett verktyg för att märka hur jag själv som konsult reagerar och blir påverkad. Ett fälttänkande hjälper konsulten att fokusera på nuet. Fältet är intressant för att det är där jag ser individerna och hur de påverkar. Fältteorin förbereder konsulten på att uppmärksamma de krafter som finns men inte syns. Den hjälper konsulten att ha fokus på drivande och återhållande krafter. Det är utifrån ett fälttänkande som konsulterna närmar sig människor och genom att använda fältteorin ökas medvetenheten om att jag tolkar det jag ser och det jag inte ser, men märker på andra sätt. De personer som använder fältteorin ser den som ett verktyg för att upptäcka vad som är figur mot vilken bakgrund. De brukar inte använda ordet fält i samband med uppdrag och ber inte heller någon annan, t.ex en uppdragsgivare att beskriva fältet. En av personerna vill hellre använda ordet sammanhang. Det fältteoretiska förhållningssättet är viktigare som vägledning för konsulten själv än att uttala för andra. Fältteorin används som verktyg för att medvetandegöra sig själv i mötet med andra kulturer. En av konsulterna kopplar ihop fältteorin med kreativitet och att han genom fältteorin lättare blir sitt eget instrument. Fältteorin blir som en mall, för att ha koll på vad jag gör och som konsult väljer i stunden. En av konsulterna ser fältteorin som ett viktigt verktyg för utforskande. Frågor han ställer sig själv under ett uppdrag är: Vad rör sig, vad är det som pågår, vilka krafter strider mot varandra? Genom fältteorin får konsulten ett inifrånperspektiv. Fältteorin hjälper också konsulten att se utanför de egna erfarenheterna, att separera fakta och möjligheter från den egna personen. Fältteorin representerar idén om att använda sig själv som instrument. Reflektion: Det centrala i det här temat är inifrånperspektivet, att som konsult medvetandegöra sig själv om processen. Att uppmärksamma för andra Fältteorin har inga instrument, anser två av konsulterna. Det är den egna perceptionen, inifrånperspektivet och delandet med andra, av det i stunden upplevda som är fältteorins styrka, anser tre av konsulterna. Fältteorin används också för att skapa awareness hos andra Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

36 kring vilka krafter som rör sig. Att använda fältteorin är också att kunna sätta fingret på något som är svårt, något annat än det funktionella i en organisation. Fältteorin är en hjälp att presentera tankar, inte förklaringar. En av konsulterna beskriver en typisk life-space-fråga som hur ser du din situation? Hur betraktar du din möjlighet att göra det jobb du vill göra utifrån den omgivning du får göra det i? Reflektion: Att visa på något, att uppmärksamma utan att förklara, blir centralt vid det här temat. Kraftfältsanalys Ett tydligt och känt användningsområde är kraftfältsanalysen. Fyra av personerna nämner att de använder ordet kraftfältsanalys i samband med uppdrag men inte ordet fält enskilt. Tre av dem tycker också att det är lite synd att Kurt Lewin mest är känd för kraftfältsanalysen, när fältteorin kan användas så mycket mer. Reflektion: Även om jag inte har frågat, inser jag att ingen av de konsulter som använder fältbegreppet berättat varför de inte använder ordet fält i samband med uppdrag. Nyttan av fält Upptäckandet av krafters påverkan En av konsulterna tycker att han har nytta av fältteorin vid interventioner, för att påverka en kraft i någon riktning. Den används också för att se mönster bland olika krafter och för att förstå skeenden, t.ex för att hitta vilken kraft som behövs för att skapa jämvikt. Att tydligt se individen i sitt sammanhang Fältteorin skapar möjligheter att se nya helheter. Är individen ensam om en handling eller är större krafter i rörelse? Den hjälper till att jobba med komplexa sammanhang. Fältteorin gör att konsulten blir medveten om att det är omöjligt att veta vad som finns runt en annan människa. När en persons life-space förändras, händer någonting i hela fältet, som påverkar alla. Nya krafter sätts i spel. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

37 I mötet med t.ex en annan kultur, blir konsulten medveten om att det kan finnas större krafter, en kollektiv kultur, bakom individens svar. Fältteorin gör konsulten medveten om att göra avstämningar utifrån att vi kanske har olika referensramar. Att tänka fältteoretiskt gör konsulten mer nyfiken. Att ställa fler utforskande frågor. Reflektion: Det är någonting i beskrivningarna av nyttan med fältteorin som påminner om den beskrivna nyttan med systemteorin: Att förstå och se mönster. Definition och förståelse av system Definitioner av system En intervjuperson beskriver ett system som en godtyckligt avgränsad enhet, vars delar är beroende av varandra och interagerar med varandra. En del av ett system kan t.ex vara ett lokalkontor. En annan person säger: Ett system är en helhet som är något annat än de samverkande delarna tillsammans. Typiskt för ett system är lagbundenheten och att det är någorlunda stabilt över tid. Ett system består av olika nivåer. Typiskt för systemteorin är att använda hypoteser. Olika systemteorier och system kontra systemisk Så gott som alla konsulterna beskriver att det finns olika typer av systemteorier 1. Gregory Bateson står för mentala samband för att skapa mentala bilder och gemensamma gestalter. Peter Senge står för fysiska samband och är mer en företrädare för det sociotekniska tänkandet. Skillnaden mellan de olika systemteorierna beror på hur mycket mjukvara man lägger in i dem, tycker en konsult. Bertalanffy s General Systems Theory, beskriver t.ex olika nivåer i systemet men inte individer av kött och blod. Den typ av systemteori som kommer från systemisk terapi och som i sin tur kommer från Bateson s tankar passar ihop med gestalt. Det systemtekniska synsättet kom från cybernetiken, ett synsätt som objektifierar organisationer. 1 Personerna/teorierna refereras till utan litteraturhänvisningar eftersom det är personer som konsulterna pratat om under intervjuerna. Punkterna representerar olika ståndpunkter hos konsulterna. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

38 Systemteknik handlar om den yttre, tekniska världen och systemiskt tänkande om mänskliga system, hur vi skapar mening tillsammans. En systemisk konsult vill påverka funktionerna i en organisation så att samspelet dem emellan förändras. Att tänka systemiskt är att tänka hur det skulle kunna vara om det var optimalt. Systemisk familjeterapi har blivit ett framgångsrikt sätt att använda systemtänkande. Den kommer från den psykodynamiska skolan, som kommer från psykoanalytisk teori. En yrkesidentitet är en systemisk identitet. Att jobba systemiskt är att ha ett instrumentellt förhållningssätt. Att se organisationen som en maskin och vara mer resultatinriktad. Där finns värderingar kring vad som är bra och dåligt, vilket inte finns i fältteorin. En systemisk konsult ser allting som en helhet, allt relaterar till allt och allt förändras. Fem av sju personer pratar om hellre om systemiskt tänkande än systemtänkande. Reflektion: På något sätt verkar det vara mer ok inom gestalt att vara systemisk än att använda ett systemtänkande. Det systemiska anses ligga närmare fältteorin och det gestaltiska, dvs. att observatören är en del av det hon observerar. System och Organisation Ytterligare två begrepp som används på liknande sätt är system och organisation. En person använder organisation synonymt med system. En annan person använder organisation i samband med organiserandet av enheter och hur man format dem. En tredje person beskrev skillnaden mellan organisation och system: Du ingår i systemet GA men inte i organisationen GA. En organisation som system är de funktioner som finns och som skapar den verksamhet som företaget bedriver. Det är hur dessa funktioner agerar gentemot varandra som är intressant, säger en av konsulterna. Reflektion: Här finns fler begrepp som vi inte gemensamt har definierat. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

39 Användning av system Instrument för att ställa diagnos och se strukturer Systemteorin hjälper oss att ställa diagnoser i en organisation, t.ex hierarkiskt. Det är också ett sätt att ta reda på fokus i en given struktur. Systemtänkandet bidrar i gestalt med struktur och möjlighet att diagnosticera och beskriva. Systemtänkandet behövs för att skapa bakgrunder till det som är figur, att kunna förklara vad som är bakgrunden och vad som är figur i relation till vad. Systemteorin hjälper oss på O-linjen att ta oss från den terapeutiska världen. Systemteorin har instrumenten och ger oss helikopterperspektivet, uppifrån- och utifrånperspektivet. Över tid. Systemtänkandet ger ett utifrånperspektiv. Att se men inte bli påverkad av helheten. Utforskandet och paradoxala interventioner kommer från systemtänkandet. Reflektion: Systemteorin gör det möjligt att definiera och förklara gemensamma bakgrunder. Att se nivåer, förklara och beskriva Systemteorin ger redskap för att se på vilka nivåer olika problem ligger. Systemtänkandet hjälper oss att förflytta oss mellan olika nivåer i en organisation. Genom systemtänkandet kan man arbeta på olika nivåer och röra sig mellan nivåerna. Genom att tänka i system är det lättare att beskriva olika nivåer för en grupp man jobbar med. Ett användbart systemverktyg är parallella processer. Ett system går att rita, de olika avdelningarna, rollerna och kunderna. Användandet av systemteorin har ett förklaringsvärde. Personen kan lättare se det sammanhang hon befinner sig i. Reflektion: Ordet synlig blir figur för mig. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

40 Nyttan av system Förklara, förstå Systemteorin behövs då den är mer övergripande och tydligt kan förklara skeenden och samband, i förlängningen att förstå hela världen. Systemtänkandet är bra som ett utifrånperspektiv. Att se utan att bli påverkad. En av konsulterna uttrycker en skillnad mellan att jobba systemiskt och att förklara systemiskt. Reflektion: Jag inser att jag inte själv fått skillnaden förklarad mellan att jobba systemiskt och att förklara systemiskt. Nivåer, hierarkier och sammanhang På Gestaltakademins organisationslinje behöver vi titta på alla nivåerna, från individ, dyad, subgrupp, grupp till organisation - de olika sammanhangen, och inte bara stanna på individnivån. Eftersom vi på O-linjen arbetar i organisationer behöver vi systemteorin. Nyttan är att kunna se gränserna i organisationen och hur den fungerar. Systemteorin ger en pedagogisk modell för att klargöra för klienten, t.ex olika nivåer och hierarkier. Samt att visa olika handlingsalternativ för klienten. Reflektion: Det finns något enkelt med systemtänkandet och jag undrar om det har att göra med det gemensamt observerbara? Övergångar fält/system, system/fält Fältet handlar om individens upplevelse i stunden, medan systemet alltid finns runtomkring. I individens upplevelse i stunden ingår erfarenheten av just det speciella sammanhanget och de behov som sammanhanget väcker. De båda teorierna kan samspela i användandet i en organisation. Systemet består även om du byter personal, men fältet förändras. Systemet påverkar fältet i stunden. När ett system flyttar till en ny plats skapas ett nytt fält. Systemet är dock detsamma. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

41 Arbetsplatsen, jobbet är systemet men mötet jag är på, (där det kan delta personer utanför systemet) är fältet, som påverkas av systemet. Systemet över tid. Fältet i varje stund. Ett system som har en subgrupp med män och en subgrupp av kvinnor består, även om vissa av männen eller kvinnorna byts ut. Men fältet ändras. Fältet är de dynamiska krafterna av systemet i stunden. Den stunden försvinner så fort du ser den. Fältet är instabilt. Reflektioner: Det här blir tydligt! Skillnaden mellan fält och system och hur de kan samspela. Uttryckta skillnader Fält och System Fem av de sju intervjupersonerna pratar om fält- och systemteoriernas olika rötter och att de kommer från olika världar. De är oförenliga för att de bygger på olika ontologier. Tre av personerna anser att teorierna har olika förståelsehorisonter, där systemteorin är mer övergripande och kan förklara en större helhet. De tycker också att fältteorin har en djupare förståelse för människan än vad systemteorin har. Därför är den viktig att hävda inom gestalt. Fältet organiserar sig själv när krafterna börjar uppnå ett slags jämvikt och kan mäta sig mot varandra, vilket är något helt annat än ett system, hävdar en person. Fältteorins storhet är att inget utesluts. I och med att allt är med hela tiden, finns också otydligheten. Det finns en brist på struktur i fältteorin som kan kompenseras av systemteorin, menar tre av personerna. Behovet att kunna förklara tillgodoses inte inom fältteorin. Systemteorin står för ömsesidig påverkan, men inte ett ömsesidigt psykologiskt samskapande här och nu. De olika teorierna lånar begrepp från varandra. Systemteorin är konkret. Fältteorin är abstrakt. Därför tycker folk att den är flummig. Konsulten är en del av fältet men inte en del av systemet man jobbar med. Systemet är stabilt över tid. Fältet växlar ständigt. Två av konsulterna uttrycker att de utifrån ett systemiskt tänkande tittar mer på helheten. När de arbetar utifrån fältet ser de individen i första hand. En annan skillnad är: jag är fält men jag är inte system. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

42 Fältteorin teori eller förhållningssätt? Frågan om vad som är en teori och vad som inte är det, kom upp i flera av intervjuerna. Ingen av konsulterna ifrågasatte huruvida systemteorin är en teori eller inte. Däremot kom det upp i samtalen kring fältteorin. Tre av personerna uttrycker att man nog inte kan förstå fältteorin som man kan förstå systemteorin. En teori ska man kunna förstå. En av personerna anser att fältteorin som teori är oanvändbar eftersom man inte kan resonera sig fram till interventioner eller diagnosticera. En teori ska ha ett förklaringsvärde. För honom kan fältteorin användas som metafor. En annan person ser fältteorin mer som en metateori än en teori. Fyra av konsulterna tycker att fältteorin är mer ett förhållningssätt än en teori. Den är ett sätt att leva. En av personerna vill ha bort fältbegreppet som en del i teori- och metodikdiskussionerna och tycker att vi kan använda begreppet som en metafor. Reflektion: Det finns något paradoxalt i att fältteorin anses som grundbulten i gestalt och den viktigaste teorin, samtidigt som den inte anses som en teori i klassisk bemärkelse. Uttryckta likheter Fält och System Fält- och systemteorin liknar varandra med det holistiska tänkandet. Tre av personerna tycker att det skapas en förvirring därför att definitionerna är slående lika. En annan likhet är tanken om den ständigt pågående förändringen. En av personerna påpekar Kurt Lewins påverkan av naturvetenskapen och menar att rötterna till de olika teorierna kanske är mer lika än olika. Han gillar Malcolm Parlett s beskrivningar av faktorer inom fältbegreppet men för honom är det systemteori Parlett beskriver. Att uttrycka sig systemiskt låter likadant som att uttrycka sig fältteoretiskt. Både fältteorin och systemteorin har ett cirkulärt tänkande. Därför påminner de om varandra. Värderingar av Fältteorin och Systemteorin Under intervjuerna uttrycks tydliga värderingar för eller emot fältteorin. De sex konsulter som använder fältteorin, anser att den är viktig och behövs. Fältteorin har en djupare förståelse för människan än vad systemteorin har. Två av konsulterna anser att vi tagit till Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

43 oss systemteorin för att fältteorin är svår att förklara. Det är för att fältteorin är besvärlig som vi letar efter grönare gräs på andra sidan. Risken är att vi tappar det som är vårt eget. Den konsult som inte använder fältteorin är förundrad över att fältbegreppet kommit in så starkt i gestalt men kan delvis se en användbarhet för fältbegreppet som ett samlingsbegrepp för påverkansfaktorer vi inte kan sortera ut. Att jobba med det systemiska i en organisation, dvs. med hypoteser och det kognitiva, kolliderar med känslorna i gestalt. En av personerna känner sig obekväm om han jobbar systemiskt. Märker att han drar sig undan. Risken inom gestalt är att vi jobbar för lite med sammanhanget och systemet som personen befinner sig i och för mycket med individens relation till sig själv och sin historia, anser två av konsulterna. Den linjära systemteorin är värderande. Den dynamiska, icke-linjära systemteorin är inte värderande. Den är mer lik fältteorin, anser en av konsulterna. En person tycker att fältteorin är mer användbar än systemteorin därför att den är mer flexibel. En annan person tycker att fältteorin är en sämre modell för att skapa förståelse än systemteorin. Reflektioner: Det som framträder är värderingar kring vad som ska finnas inom de gestaltteoretiska ramarna, vilka teorier som är ok. Otydligheter Två av personerna anser att fältet är det övergripande och inom fältet kan det sedan finnas olika system. En person uttrycker: jag påverkas av vad som finns i mitt fält eller system i stunden och systemverktyg i fältet. Inom gestalt pratar vi om systemteori men vi menar fältteori, säger två av konsulterna. Det finns också otydligheter kring vilken fältteori som gestalt tagit till sig, den som är kopplat till fysiken och går att mäta, eller den som är mer som en metafor. De olika teorierna möts utan tydlig kontaktyta inom Gestaltakademin. Systemteorin togs in utan att vi pratade om det. Ur ett vetenskapligt perspektiv blir fältteorin flummig. Påverkan sker via fältet men är oförklarlig. Det är det omätbara som skapar flummigheten och om allt är fältet, vad är då inte fältet? En annan konsult berättar att den dynamiska systemteorin är ett sätt för honom att vara systemteoretiker och använda fältteorin. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

44 Två av konsulterna tycker själva att de inte är tydliga med definitionerna. Fältteorin är ett förhållningssätt som man kan ladda med vad som helst utifrån det man tror på, säger två av personerna. En av konsulterna säger att han förklarar utifrån ett systemtänkande men har ett fältteoretiskt förhållningssätt. Två av konsulterna säger sig använda nivåerna i systemteorin med fältteoretiska ögon. Lätt, eller svårt och besvärligt Fältteorin tar tid att lära sig och är svår att ta till sig, uttrycker fyra av sju personer. Kurt Lewins egna texter kan vara svåra. Det är knepigt med både fält och system för att begreppen innehåller så många dimensioner. Kurt Lewin bidrog själv till förvirringen av begreppen fält och life-space, eftersom han mot slutet av sitt liv började se fältteorin som en metateori, dvs. ett sätt att teoretisera kring beteenden. Elektromagnetiska fält och gravitationsfält kan man mäta men fält i det här sammanhanget går inte att mäta. Det är också besvärligt att beskriva skillnaden mellan life-space och fält, men det är viktigt att förstå skillnaden, för att kunna förstå beteenden i en organisation, anser en av intervjupersonerna. Systemteorin är lätt och verklig at ta till sig, tycker tre av konsulterna. Den är bekväm att använda när man går utanför rummet. Två av konsulterna tycker att det är komplicerat med systemteorin, då de ska tänka på vilken nivå de befinner sig och var problemet ligger, t.ex i form av en avdelning, klinik eller sjukhus. Det igenkännbara är systemiskt. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

45 Övrigt kring fält Förutom de redovisade resultaten, har jag funnit kopplingar mellan fältteorin och övriga gestaltteorier: Fältteori och Fenomenologi Två av konsulterna nämner ett flertal gånger fältteorins länkar till fenomenologin. De ser fenomenologin som en förutsättning att kunna ta till sig fältteorin. Fältteori och Gestaltpsykologi Fältteorins rötter finns att hämta hos gestaltpsykologerna och Kurt Lewin. Två av konsulterna kommer in på fältteorins rötter i gestaltpsykologin och den utvidgning av gestaltpsykologin som fältteorin stod för, med fokus på individen. Fältteori och Gestalt (generellt) Inom gestalt är vi dåliga på att argumentera varför fältteorin behövs, anser två av konsulterna. Vi har heller inte fördjupat oss i fältteorin tillräckligt mycket. Ändå är fältteorin det kitt som håller ihop gestalt, anser de. Fältteorin är inte bättre än systemteorin men den är gestalts själ. Vi behöver inte leta efter andra teorier då allt finns inom gestalt. Fältteori och Gestaltakademin Fältteorin har tidigare haft en undanskymd roll på utbildningen. Teorierna har växlat. Det är som om Gestaltakademin är osäker på sin teoretiska bakgrund. Tidigare tog systemteorin stor plats på utbildningen medan fältteorin skymtade förbi. Då Gestaltakademin kämpar för sin akademiska status tycker tre av konsulterna att vi inte ska leta efter annat utan fördjupa oss i det vi har, dvs. fältteorin. Den är hittills inte integrerad i Gestaltakademin. Två av konsulterna uttrycker en polaritet, nämligen att Gestaltakademin har varit sluten och ovillig att ta in andra influenser. Det finns också en kritik mot utbildningen att inte ha tillräckligt på fötterna teoretiskt, när man ska ut och jobba. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

46 Fältteorins historik Det finns diametralt motsatta meningar konsulterna emellan, kring hur fältteorin kom in i gestalt. Å ena sidan nämns fältteorin som det ursprungliga i gestalt och en av de viktiga rötterna. Å andra sidan anses fältbegreppet ha haft en undanskymd roll i utvecklingen av gestalt. Ingen av konsulterna uttrycker helt klart hur fältbegreppet kom in i gestalt. Det tydligaste som beskrivs är att Laura Perls väl kände till Kurt Lewins arbete och att Fritz Perls tog in fältteorin genom holismen och Jan Smuts i Sydafrika. En av konsulterna ger sin förklaring till varför fältteorin blev populär: Att ta in fältteorin var en reaktion mot de strömningar inom organisationsteorin på 1980-talet, då man försökte föra in det systemtekniska ingenjörstänkandet i organisationer, istället för det systemiska tänkandet. Övrigt kring system Ursprung och historik kring systemteorin Tre av personerna nämner Ludwig von Bertalanffy som den som skapade systemteorin. Systemtänkandet har rötter från industrin, bland annat med feed back-processer och cybernetiken. Från början fanns en teknisk och naturvetenskaplig syn på system. En person uttrycker osäkerhet kring de kronologiska kopplingarna mellan fält och system, men anser att det inom systemteorin inte spelar någon roll vem det handlar om, det är vad det handlar om som är viktigt. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

47 Figur 4: Disposition av litteraturstudien 5 LITTERATURSTUDIEN Jag har redovisat den empiriska undersökningen och har nu kommit till redovisningen av litteraturstudien. I samband med att gestaltkonsulterna under intervjuerna refererade till olika författare blev jag nyfiken på hur dessa nyckelförfattare tolkat fält- och systembegreppen. Finns det oklarheter historiskt, som idag påverkar vår förståelse och användning av begreppen? Syftet med denna litteraturstudie är att svara på forskningsfrågorna nedan och att komplettera resultaten från intervjuerna. Jag vill också bidra till en fortsatt teoridiskussion på Gestaltakademins organisationslinje. Forskningsfråga B: Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen Fält och System. Forskningsfråga C: Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen? 5.1 Metodologi Jag har valt att utforska begreppen Fält och System likheter, skillnader och samband. För att förstå betydelsen av dessa begrepp och hur de beskrivs i litteraturen, har jag valt ett ontologiskt förhållningssätt. 5.2 Urvalskriterier Rötterna är snåriga och jag behövde ta ställning till hur jag skulle förhålla mig till denna djungel av litteratur inom system-, fält- och gestaltområdet. Mina urvalskriterier har varit: Personer/litteratur som de intervjuade gestaltkonsulterna refererar till. Litteratur som refereras till på Gestaltakademins organisationslinje. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

48 5.3 Urvalsprocess och metod för insamling av data För att utforska litteraturen enligt kriterierna ovan och finna några nyckelförfattare, utformade jag en speciell frågeguide under sökprocessen: 1. Hur beskrivs rötterna till Gestalt? 2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna? 3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin? - Finns ordet fält (separat eller i kombination med -teori) i registret? - I de fall där svaret är JA, har jag läst dessa kapitel/sidor. - I de fall där svaret är NEJ, har jag bläddrat igenom boken för att se om jag missat någon rubrik som verkar handla om fält. 4. Vilka gestaltförfattare tar upp någon systemteori? - Finns ordet system (separat eller i kombination med -teori) i registret? - I de fall där svaret är JA, har jag läst dessa kapitel/sidor. - I de fall där svaret är NEJ, har jag bläddrat igenom boken för att se om jag missat någon rubrik som verkar handla om system. I de böcker som saknar register/referenser, har jag ögnat igenom texten för att se om orden fält/system ändå finns med samt beskrivningar av dessa. Jag har också scannat böckerna utifrån kapitelindelningen, som en extra kontroll, t.ex om teman på system eller fält skulle finnas insprängt i kapitelindelningen. 5.4 Källor, avgränsningar och begränsningar För att inför denna studie få en överblick över området system- och fältteori har jag läst litteratur och sökt artiklar på: - Gestaltakademins referensbibliotek och arkiv: Ursprungslitteratur inom gestalt samt aktuell kurslitteratur och historik. - Olika gestaltlänkar, t.ex Gestalt Review, Gestalt Journal, Gestalt International Journal: Aktuella gestaltartiklar. - Libris nationella bibliotekssystem de vetenskapliga bibliotekens katalog: Sökning av litteratur om fält- och systemteorier. Avgränsningar: Litteraturen jag läst är skriven av svenska, tyska, engelska eller amerikanska författare, på svenska eller engelska. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

49 Den litteratur jag läst om systemteorier har behandlat dess ursprung samt påverkan på organisationsutveckling. Den litteratur jag läst om fältteorin har sitt ursprung hos Kurt Lewin och hans påverkan på gestalt. Jag gör dock inte anspråk på att teckna Kurt Lewins liv och gärning. Det är hans definition av fält och kopplingarna till hur vi använder fältteorin i gestalt som jag utforskar. Jag berör inte andra gestaltrötter som existentialismen, fenomenologin eller gestaltpsykologin. Begränsningar: Frågeguiden kan i sig vara en begränsning (se 5.3) för resultatet, då jag i litteraturen sökt på orden system och fält och de kapitel som handlar om dessa begrepp. Jag gör inte anspråk på att ha läst all gestaltlitteratur och ger här endast en bild av hur ett litet urval författare förstår och definierar de respektive begreppen. 5.5 Etiska aspekter, validitet och reliabilitet I den här studien tolkar jag vad andra personer skrivit. Min avsikt är vara tillräckligt påläst för att göra de utvalda författarna rättvisa. Den litteratur jag valt, finns med för att jag har funnit den relevant för min forskningsfråga. Jag har inte medvetet undvikit litteratur som skulle kunna vara relevant. Som läsare ska du kunna lita på att jag läst litteraturen tillräckligt noga för att kunna göra en analys. Objektivitet är omöjlig men min ambition är att vara tydlig med vad som är författarens åsikter och vad som är mina egna tolkningar och åsikter. Jag kommer därför, precis som vid presentation av resultaten i den empiriska studien, dela med mig av mina reflektioner. 5.6 Metod för att analysera data från litteraturen Nedan presenterar jag ett sammandrag av mina resultat utifrån frågeguiden (5.3). Dessa första resultat kan också ses som en bruttolista att utgå ifrån för att besvara mina forskningsfrågor: B: Hur förstår, definierar och använder vissa nyckelförfattare begreppen fält och system? C: Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen? En utförligare redovisning presenteras i bilaga 2. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

50 1. Hur beskrivs rötterna till Gestalt? Mitt svar på den frågan är: Det beror på vem som skrivit litteraturen och vid vilken tidpunkt. I den tidiga gestaltlitteraturen finns inte fältteorin nämnd som en utav rötterna (bilaga 2). Det var på 1990-talet som fältteorin upptäcktes av författare som Gordon Wheeler, Gary Yontef och Malcolm Parlett. I gestaltakademins arkiv har jag studerat utskick och kurslitteratur (både från O- och T-linjen), det mesta tyvärr odaterat. Det som varit daterat har varit från mitten av talet till mitten 1990-talet och fältteorin finns inte nämnd som en utav gestaltrötterna. I dessa dokument beskrivs systemteori som en del av kursinnehållet. I programbeskrivningarna hittar jag mer om systemteori än om fältteori. Jag gör dock inte anspråk på att ha gått igenom all dokumentation, då rektorn förklarat att arkivet finns utspritt hos olika personer. 2. Hur ser Perls på begreppen och teorierna? Jag har i litteraturen följt en debatt om Fritz Perls kännedom och kunskap om Lewins arbete (Clarkson & Mackewn 1989 och Wheeler 1991). Perls skriver själv (1969:62-63): My relation to the gestalt psychologists were a peculiar one. I admired a lot of their work, especially the early work of Kurt Lewin. I could not go along when they became logical positivists. I have not read any of their text books, only some papers of Kurt Lewin, Wertheimer and Köhler (bilaga 2). 3. Vilka författare inom gestaltlitteraturen behandlar fältteorin? Exempel på gestaltförfattare som skriver om fältteorin är: Petruska Clarkson & Jennifer Mackewn (1993), Joel Latner (1983), Malcolm Parlett (2005), Peter Philippson (2006), Frank-M. Staemmler (2005), Gordon Wheeler (1991), Gary Yontef (1993). I den tidiga gestaltlitteraturen nämns inte fältteorin som teoretisk grund men däremot holismen (bilaga 2). 4. Vilka gestaltförfattare tar upp någon systemteori? Få av gestaltförfattarna har skrivit något om systemteorier (bilaga 2). Litteratur om systemtänkande som används på organisationsutbildningen är t.ex: Bo Ahrenfelt (2001), Gregory Bateson (1998), Peter Senge (1990) och Lars Wiberg (1999). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

51 5.7 Slutgiltigt urval, analys och resultat Hur ser då mitt slutgiltiga urval av nyckelförfattare ut, vilka jag kommer låta definiera begreppen fält och system? Under processen med att finna nyckelförfattare för att svara på min forskningsfråga B, har jag parallellt fått svar på fråga C, om hur resan in i gestalt sett ut för begreppen. För att definiera FÄLT har jag valt fem författare som ofta refereras till i såväl nutida gestaltartiklar som i övrig gestaltlitteratur och som haft betydelse för utvidgningen av fältbegreppet. Att en av dem är Kurt Lewin är kanske inte helt oväntat. De andra är Joel Latner, Malcolm Parlett, Gordon Wheeler och Gary Yontef. Det var svårare att välja ut SYSTEMförfattare. Eftersom systemteorin inte är en av rötterna till gestalt, har jag gått utanför gestaltvärlden för att definiera system. Peter Senge är en person som genom att översätta abstrakta idéer om systemtänkande, skapat bättre förståelse för ekonomisk och organisatorisk förändring (SoL 2008) Av utrymmesskäl faller mitt slutliga val av systemförfattare på Ludwig von Bertalanffy, skapare av General Systems Theory samt Gregory Bateson som starkt påverkat utvecklingen av familjeterapi samt organisationsutveckling med sitt systemiska sätt att se på system. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

52 Jag inleder med att låta författarna definiera FÄLT: Kurt Lewin Lewins definition av fält 2 Lewin förespråkade vad han kallade ett galileiskt snarare än aristoteliskt angreppssätt på psykologiska problem, dvs. en inriktning på funktion snarare än struktur. Grundläggande för fältteorin är: A) Allt beteende kommer från det totala antalet samexisterande fakta. B) Dessa fakta har karaktären av ett dynamiskt fält, på så sätt att varje del i fältet är beroende av vilken annan del som helst i fältet (1997:187). Man behöver också ta hänsyn till mångfalden och de inbördes förhållanden som finns representerade i den psykologiska rymd, också kallad individens life-space. Allt beteende, inklusive handling, tanke, önskningar, värderingar, strävanden, gärningar etc., kan formuleras som en förändring i ett fält vid en given tidsenhet (1997:161). En grundläggande princip i fältteorin är: Any behavior or any other change in a psychological field depends only upon the psychological field at that time. (1997:201) Fältet definieras som: the totality of coexisting facts which are conceived of as mutually interdependent (Lewin, 1951; ref. i Marrow 1969:207). Karaktäristika för fältteorin: The use of a constructive rather than classificatory method; an interest in the dynamic aspects of events; a psychological rather than physical approach; an analysis which starts with the situation as a whole; a distinction between systematic and historical problems; a mathematical representation of the field (1997:212). Användning av fältteorin Kurt Lewin anser att fältteori inom socialvetenskaperna bäst karaktäriseras som en metod för att analysera orsaksmässiga relationer och för att bygga vetenskapliga begrepp. I sin forskning använde han fältteorin och dess matematiska beräkningar för att studera t.ex begreppet spänning (tension). Lewin skriver också om vikten av att kunna förklara sina experiment (1997). 2 Artiklarna jag refererar till är originalartiklar skrivna åren och sammanställda av Gertrud Weiss Lewin (1997). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

53 Life Space För att hantera en individs psykologi, måste man ta hänsyn till individens life-space, vilket består av personen och den psykologiska omgivning/sammanhang (environment) som existerar för honom eller henne. Lewin kom fram till att avgörande faktorer för att förstå mänskligt beteende finner man i ett ömsesidigt beroende fält. Enligt fältteorin kan det aktuella beteendet relateras till en kraft som riktas mot personen i just det ögonblicket. Därför är det mycket viktigt att ta reda på vilka andra krafter som kan verka i det ögonblicket. Kurt Lewin ville inte utveckla en modell, utan istället visa den dynamiska relationen mellan psykologiska fakta med hjälp av matematiska begrepp (1997). Krafter och kraftfält Vilken förändring som faktiskt inträffar beror på konstellationen och strukturen av de psykologiska krafterna. Begreppet kraft karaktäriseras vid ett givet ögonblick av life space samt riktningen och styrkan av förändringstendensen. Begreppet innefattar inte antaganden om orsakerna till denna tendens. Kombinationen av antalet krafter som samspelar ett givet ögonblick kallas för the resultant force (1997:349). Figur 5 Figur 6 Figur 5: A positive central field of forces corresponding to a positive valence (1997:349). Figur 6: A negative central field of forces corresponding to a negative valence (1997:350). Reflektion: Jag får ett sympatiskt intryck av Kurt Lewin, men hans fältteoretiska texter är svåra. Ibland flyr jag till böcker om Kurt Lewin, där andra tolkar fältteorin Lewin använde fältteorin för att för att förklara experiment, vilket får mig att fundera över konsulterna som inte tycker att fältteorin är en bra förklaringsmodell. Har vi tappat något på vägen? Lewin presenteras utförligare i bilaga 4. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

54 Joel Latner I sin bok från 1972 nämner Latner varken Kurt Lewin eller fältteorin. Däremot finner jag centrala gestaltbegrepp som figur/grund, holism och kontakt skriver han en artikel I the Gestalt Journal: This is the Speed of Light: Field and Systems Theories in Gestalt Therapy. In Gestalt Therapy, there are two major strains of theoretical assumptions about how things the universe, people, we individually and in relation are related to each other. One is derived from classical physics and is called systems theory; the other is derived from modern physics and is called field theory (1983:72). Fält- och systemteori är två skilda sätt att förstå och beskriva hur olika saker länkar till varandra, anser Latner. Var och en av dem utvecklades först inom fysiken för att förklara fysiska fenomen. Latner beskriver skillnaderna: den klassiska fysiken, från vilken systemteorin kommer, beskrev tid och rum som absoluta. All actions were determined by those preceding them (1983:73). Subjekten, t.ex planeter, växter, djur och människor, fanns där ute, oberoende av oss. Att vi tittade på dem hade ingen effekt på dem. Systemteorin är ett sätt att se hur tekniska och mänskliga saker relaterar till varandra: A system may be defined as an organized or complete whole; an assemblage or combination of things or parts forming a complex or unitary whole (Cleland & King, 1968; ref. i Latner, 1983:74). Any system which can be investigated in its own right must have boundaries, either special or dynamic. De mänskliga systemen karaktäriseras av activity, tension, homeostasis, boundaries ( Bertalanffy, 1968; ref. i Latner 1983:74). Latner definierar sedan fältet: Body A creates a field in every direction around it and body B experiences the field that exists at its position. The field is thus a middleman for transmitting forces A body experiences the force due to a given field only if the body itself is also a source of that kind of field (The Columbia Encyclopedia, 1975; ref. i Latner, 1983:75). A field is a dynamic whole. The organization of the items of experience in to articulated forms can sometimes be understood if the material are regarded as being shaped by interacting field forces or by a field or force which acts in a manner analogous to a magnetic or electrical field s action (Boring 1950; ref. i Latner, 1983:75). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

55 it has become apparent that the true solution can not be a machine theory based on a sum of independent sensory processes, but must be a thoroughly dynamic theory in which the processes organize themselves under the prevailing dynamic and constraining conditions (Koffka, 1935; ref. i Latner, 1983:75). Latner menar att man kan beskriva skillnaden mellan fält -och systemteorierna genom att prata om space. I systemteorin är space tomt, med fokus på kollisionerna, eller interaktionerna mellan delarna, medan space i fältteorin inte är tomt. Fältet i gestalt är the total of the figure and background. En annan beskrivning av fältet är: The field is what is happening, not things are happening in the field (1983:78). Latner anser att användandet av både fältteorin och systemteorin inom gestalt kolliderar, eftersom fält och system bl.a har olika antaganden och ramverk. Han förespråkar fältteorin framför systemteorin. Man lämnar det holistiska synsättet om man går över till ett systemtänkande eftersom kontaktgränserna då blir som biljardbollar som möts i ett tomt space. Fältkonceptet i gestalt är fenomenet med figur/grund som organiserar the organism/environment field (1983:81). Reflektion: Latner verkar ha satt igång en teoretisk diskussion med sin artikel i the Gestalt Journal, vilken han skrev ett knappt decennium före återupptäckandet av fältteorin. Flera personer refererar till artikeln, t.ex Yontef (1993) och Wheeler (1991). Gordon Wheeler Wheeler definierar fältet som grunden eller omgivningen för ett varseblivande subjekt. Denna grund är organiserad och skapar mening åt figurerna (1991). Enligt Lewin måste the cause and meaning of present behavior be sought in present dynamics, with the past as reference, but not as unmediated cause (Wheeler 1991:95). Huvudidén i Perls/Goodmans kontaktmodell är att den är figurbunden. Men för att helt kunna förstå t.ex dysfunktioner hos en person eller system, måste man ta större hänsyn till the underlying, dynamically structured ground (1991: 54). Wheeler påpekar vid ett flertal tillfällen att Perls och Goodmans gestaltterapimodell till för stor del baseras på de tidiga gestaltpsykologernas forskning i laboratorierna och för lite på Lewins och Goldsteins mer holistiska utvidgning. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

56 Wheeler ser Goodman som den som utvecklat den gestaltiska modellen och som står bakom teoribildningen, medan Perls är den som inspirerat Goodman. Revisionen av gestaltmodellen, med fokus på grunden istället för figuren, bidrar till att man nu lättare kan använda modellen i organisationsvärlden. The Gestalt Model is not everywhere supported by theory, but is forced to make certain habitual leaps, unexplained reversals, or fuzzy connections. This is all very well if you know what you are doing, but it is very hard to teach! (1991:8). Hela omgivningen är för subjektet mer än en passiv eller neutral grund för formandet av perceptuella figurer. Det underliggande budskapet är att hela fältet, eller grunden, är organiserad. Det varseblivande subjektet måste ordna fältet i mentala beteendekartor som skapar mening åt subjektets egna mål i fältet. Det är denna figur, denna gestalt eller karta, och inte ett odefinierat fält som skapar grunden för varierade figurer över tid. Lewin sa att The need organizes the field (Lewin cit. i Wheeler, 1991:28). Reflektion: För Wheeler blir grunden figur och fältteorin mindre individorienterad. Gary Yontef Med tanke på fältteorins betydelse inom gestalt, har det funnits få genomtänkta och tydliga diskussioner om fältteorin i gestaltlitteraturen, anser Yontef (1993). Att skriva och prata om fältteorin är svårt, eftersom det fältteoretiska sättet att tänka är väldigt abstrakt. Fältteorin handlar om hur vi tänker, menar Yontef. Den hjälper oss att fokusera på vad som är viktigt och vad vi gör med sådant som är perifert. Yontef pratar om fältteorins begränsningar, t.ex att den är svår att diskutera. Frankly I think I am clearer when I discuss phenomenology or Gestalt psychology (1993:290). Han vill begränsa användandet av fältteorin som ett slags religion eller validitet för olika mystiska idéer. Definition: Field is a Systematic Web of Relationships (1993:295). I define field as: a totality of mutually influencing forces that together form a unified interactive whole (1993:295). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

57 Han skriver vidare att det fältteoretiska förhållningssättet är holistiskt. Lewins princip om relatedness slår fast att en händelse alltid är resultatet av en interaktion mellan två eller flera fakta (1993:295). Characteristics of Fields (1993:295): A field is a systematic web of relationships. A field is continuous in space and time. Everything is of-a-field. Phenomena are determined by the whole field. The field is a unitary whole: everything effects everything else in the field. Därefter går han vidare med Additional Field Theory Attitudes : Perceived reality is configured by the relationship between the observer and the observed. The Principle of Contemporaneity. Process: everything is becoming. Insight into genotypic invariants. Nyttan med fältteorin och organiserandet av fältet är att genom awarenessarbetet bli medveten om hur fältet är organiserat. Fältet har en struktur. Att komma till insikt (aware), är att bli medveten om denna struktur. Reflektion: I Yontef s beskrivning av fältet känner jag igen det systemiska: the relationship between the observer and the observed. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

58 Malcolm Parlett: Gestalt Therapy, History, Theory and Practice (2005) De första årtiondena efter grundandet av gestaltterapin fanns ett fokus på praktiska experiment snarare än på utveckling av teorin. Laura Perls ansåg att det var bra att gestaltterapeuterna tog med sig lite av varje och gick sina egna vägar, så det kanske inte är så konstigt att teoribildningen har sett olika ut vid olika tidpunkter. För 20 år sedan var det inte självklart att fältteorin var en del av gestalts teoribildning, skriver Parlett. Begreppet fält är numera är ett av de mest frekventa i nutida gestaltlitteratur och Parlett anser att fältteorin är kärnan i dagens gestaltterapiteori. Även om begreppet fält är mycket svårt att definiera har det blivit både oumbärligt, centralt och nödvändigt när det gäller samspelet mellan människor och deras erfarenheter, skriver Parlett. Fältet är situationen som helhet. Det skapas och omskapas ständigt. Som människor existerar vi i flera fält samtidigt men det är svårt att separera dem. När vi t.ex pratar om att atmosfären förändras, pratar vi om fältet (2005:43). Det som försvårar fältbegreppet är att det kan användas med olika mening och innebörd i samma artikel, menar Parlett. I sin definition av fältet refererar Parlett till Yontef: The field in Gestalt therapy can be defined as a totality of mutually influencing forces that together form a unified interactive whole (2005:47). Hur fältet definieras beror på vilket syfte du har i stunden, skriver Parlett. Några exempel: Fältet inkluderar dem som studerar eller observerar det. Det går aldrig att utforska fältet utifrån. Man måste vara i det. Gestaltterapeuten arbetar här och nu och utforskar därmed det omedelbara fältet. Gestaltterapeuter lär sig att bli skickliga i att observera en situation som en helhet, att lägga märke till processen och hur fältet är organiserat. Detta betyder t.ex att man inser när tiden är mogen för en intervention. Observationerna känns eller märks, snarare än arbetas fram och kommer inte från tillämpning av en regel eller teori. Parlett skriver vidare att Gestalt is a field approach. Det finns ingen rätt väg för interventioner, vilket inte betyder att alla interventioner är rätt. Allt beror på fältets egenskaper och förhållanden i stunden. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

59 Parlett frågar sig också om vi har kommit närmare en djupare förståelse av fältet. Många frågor är fortfarande obesvarade, anser han. T.ex om fältet bara är en metafor, ett användbart begrepp som kommer från vetenskapen, eller om det faktiskt finns något där? Något i form av ett energifält. Reflektion: Parlett uppmärksammar otydligheten i gestalts teoribildning historiskt och ser det fältteoretiska förhållningssättet som centralt för gestalt. En gestaltterapeut gör observationer och känner när tiden är mogen för en intervention (Parlett 2005). En systemisk terapeut planerar noggrant interventionen (Tomm 2003). Och i organisationsvärlden? Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

60 SYSTEM Ludwig von Bertalanffy och General Systems Theory Generell systemteori uppmärksammades på 1950-talet för att den gav ett alternativ till reduktionistisk vetenskap. Genom att se på saker som system kan vi skrida över gränserna mellan olika discipliner (Midgley 2003, vol. 1). Ludwig von Bertalanffy anses vara grundaren av Generall Systems Theory. General Systems Theory, i fortsättningen förkortad GST, föreslog att system av alla slag delar samma karaktäristik och kan beskrivas genom matematik eller genom vårt vanliga språk. Bertalanffy (1968) ansåg det nödvändigt att inte bara studera isolerade delar och processer utan även de organiserade relationer som är resultatet av en dynamisk interaktion. De teorier som fanns var otillräckliga för att hantera problem, ansåg han. Speciellt inom de biosociala vetenskaperna. Systemtänkandet är nödvändigt och GST är en vetenskap om helhet. Gestaltpsykologen Köhler, kollega till Kurt Lewin, arbetade med GST. Dock inte tillräckligt generellt, ansåg Bertalanffy (1968), eftersom han riktade sin forskning mot fysiken. A system may be defined as a set of elements standing in interrelation among themselves and with environment (Bertalanffy 2008). Han beskriver fem mål med GST (1968:38): 1. There is a general tendency towards integration in the various sciences, natural and social. 2. Such integration seems to be centred in a general theory of systems. 3. Such theory may be an important means for aiming at exact theory in the nonphysical fields of science. 4. Developing unifying principles running vertically through the universe of the individual sciences, this theory brings us nearer to the goal of the unity of science. 5. This can lead to a much-needed integration in scientific education. Skillnaden mellan öppna och slutna system är att ett öppet system interagerar med andra system medan ett slutet system är isolerat från sin omgivning. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

61 Reflektion: I systemet handlar det om organiserade relationer som resultatet av en dynamisk interaktion (Bertalanffy). I fältet handlar det om the dynamically structured ground (Wheeler 1991). Är det en skillnad som gör skillnad, mellan system och fält? Gregory Bateson Gregory Bateson, zoolog, biolog och antropolog inspirerades av cybernetiken och upptäckte att feed back-mekanismer verkade förekomma i många olika sammanhang, bl.a i levande organismers beteenden (1995). Den sorts system som Bateson kallar ande (mind), kännetecknas av att kunna ha mål och mening tack vare sina möjligheter till självkorrigering (Bateson 1995). Kännetecknen för ett sådant system är (1998:73): 1. Systemet ska arbeta med och genom skillnader. Det är bara ett fåtal skillnader som verkligen gör skillnad, enligt Bateson. Denna skillnad kallar Bateson för information. 2. Systemet ska bestå av slutna öglor eller nätverk av banor längs vilka skillnader och transformer av skillnader blir vidarebefordrade. 3. Mycket av det som händer inom systemet ska få sin drivkraft av den svarande parten snarare än genom inverkan av den utlösande parten. 4. Systemet ska kunna korrigera sig själv i riktning mot homeostas och/eller i riktning mot en skenande utveckling. Självkorrigering förutsätter trial-and-error, att kunna pröva sig fram. Bateson pratade om likheterna mellan levande system, om homologi, vilket han definierar som en likhet i form mellan två organismer sådan att relationerna mellan vissa delar av A liknar relationerna mellan motsvarande delar hos B (Bateson; ref. i Ahrenfelt 2001:148) Bateson upptäckte att ett system löper amok när feed back och självkorrigering inte fungerar. Denna upptäckt blev mycket viktig för Bateson som utvecklade teorin om double binds utifrån studier av schizofrenas beteenden. Han ville studera personen i dess miljö istället för individuellt. I familjekontexten med spel och nätverk av relationer kunde det schizofrena beteendet förefalla både adekvat och funktionellt. En relation är alltid en produkt av en dubbel beskrivning (Bateson 1998:187). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

62 Det är mönstren som binder samman. Ingenting har mening utom uppfattat i ett sammanhang, vilket visas om man bryter mönstret som binder samman delarna (Bateson 1995). Bateson kom fram till att kommunikation innehåller två nivåer av mening: En relationsnivå och en innebörds/innehållsnivå. De två nivåerna har en hierarkisk organisation där relationsnivån formar sammanhanget för att tolka innebördsnivån (Foerster 1979). Bateson hade en stor påverkan på Milanogruppens arbete (Tomm 2003). De började betrakta system som varande i utveckling snarare än homeostatiska (strävan efter jämvikt). Milanogruppen arbetade systemiskt. De såg familjer och individer som observerande system, där terapeuten bidrar till de uppfattningar som utvecklas inom det terapeutiska systemet. Terapeuten, eller betraktaren, blir själv en del av helheten. Reflektion: Det är mönstren som binder samman i ett system. Binder något samman det dynamiskt strukturerade fältet som ständigt växlar? 5.8 Övrig forskning kring fält och system Det finns enormt mycket litteratur och forskning om systemteorier. När jag söker på Systems Theory på Libris nationella bibliotekssystem (2007) får jag 611 träffar. På ordet Field Theory får jag 1284 träffar. Det mesta som finns skrivet om fält handlar om elektromagnetiska fält och statistik. Jag har letat efter studier som jämfört de båda teorierna men förutom Latners artikel (1983), har jag inte funnit någon forskning utifrån mitt perspektiv, att utforska likheter och skillnader mellan fält och system mot bakgrund av gestalts teoribildning. Då jag utforskat fältteorin, vore det oansvarigt av mig att inte nämna Kurt Lewins forskning. Lewin använde fältteorin för att förstå och beskriva sina experiment. Experimenten använde han för att utveckla fältteorin. Några exempel (Lewin 1999): Intention, Will and Need (1926) Lewin använder fältteorin för att förklara intentional acts. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

63 Two Fundamental Types of Life Processes (1929) här utvidgar Lewin gestaltteorin från perception till action. Levels of Aspiration (1944) mycket i denna artikel ägnas åt fältteoretiska tolkningar. Ett flertal personer har skrivit om fältteorin kopplat till gestalt, t.ex Malcolm Parlett (2005), Gordon Wheeler (1991) och Gary Yontef (1993). Joel Latner (1983) skrev om fältoch systemteorin, vilket satte igång en debatt kring gestalts teoretiska ramar. Det gemensamma för dessa personer är att de oftare beskriver relationen mellan terapeut och klient än mellan konsult och organisation. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

64 6 DISKUSSION Jag kommer nu att diskutera de resultat jag presenterat. Fokus för diskussionen är mina forskningsfrågor, vilka jag här kommer att besvara. Övergripande Forskningsfråga: Vilka likheter och skillnader finns mellan begreppen Fält och System? A. Hur förstår, definierar och använder gestaltkonsulter begreppen fält och system? B. Hur förstår och definierar vissa nyckelförfattare begreppen fält och system? C. Hur har resan in i gestalt sett ut för de båda begreppen? Jag startar med en diskussion om gestaltkonsulternas förståelse, definition och användning av begreppen för att därefter gå över till de utvalda författarnas förståelse och definition samt hur de respektive teorierna kom in i gestalt. Slutligen diskuterar jag likheter och skillnader. Reflektion: Under arbetet med resultaten har bilder på system och fält vuxit fram. Hur ser begreppen ut? Syftet med illustrationerna är att visualisera skillnader mellan begreppen. Och syftet med att visa skillnader är att öka möjligheten att som gestaltisk organisationskonsult göra medvetna teorival i stunden. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

65 Gestaltkonsulternas förståelse och definition av FÄLT Jag har upplevt att konsulterna hellre pratar om vad fältet innehåller än att definiera det. Resultaten visar att det är individen som definierar fältet = Sammanhanget nu. Fältets innehåll är något annat. Exempel på vad ett fält innehåller är värderingar, förhållningssätt, tidigare upplevelser och förväntningar på framtiden, vilka har en betydelse för nuet. Fältet kopplas alltid till nuet sammanhanget nu - och består av krafter som kan vara stödjande eller hindrande. Fältteorin fokuserar på individen och är inifrånägd. Bara en av konsulterna har pratat om life-space. Fältteorin är individorienterad men det individen i relation till sin omgivning som är det viktiga: individens definition av relationen till omgivningen. I fältteorin har individen tolkningsföreträde (figur 7). Figur 7: Individen definierar fältet och dess gränser. Figur 8: Systemets gränser definieras gemensamt. Gestaltkonsulternas förståelse och definition av SYSTEM Till skillnad mot definitionen av fält, fann jag hos konsulterna tydligare definitioner av system. Ett system definieras som En helhet vars delar är beroende av varandra och interagerar med varandra. Denna helhet är något annat än de samverkande delarna tillsammans. Ett system har tydliga gränser (figur 8), olika nivåer och är någorlunda stabilt över tid. Typiskt för ett system är lagbundenheten. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

66 Att vara systemisk konsult ligger närmare det gestaltiska än att använda systemteorin generellt. Gestaltkonsulternas användning av FÄLT Sex av de sju intervjuade konsulterna använder fältteorin i sitt arbete. De använder den som ett verktyg för att märka hur de som konsulter reagerar och blir påverkade av det som händer. Det fältteoretiska förhållningssättet hjälper konsulten att fokusera på nuet, både hos sig själv och andra samt att skapa uppmärksamhet (awareness) kring vad som pågår. Att förhålla sig till fältet betyder för konsulten att vara beredd på, och uppmärksamma krafter som finns men inte syns. Fältteorin är ett verktyg för att upptäcka vad som är figur mot vilken bakgrund. Det fältteoretiska förhållningssättet är viktigare som vägledning för konsulten själv än att uttala för andra. Fältteorin behövs inom gestalt för att den har en djupare förståelse för människan än systemteorin. Den saknar de instrument som systemteorin har men konsulten blir sitt eget instrument genom fältteorin. Orden fält och krafter används i samband med kraftfältsanalyser, annars används inte dessa ord utanför gestaltkretsar. Gestaltkonsulternas användning av SYSTEM Systemteorin hjälper konsulten att ställa diagnos och se hierarkier i en organisation. Den bidrar med struktur och möjlighet att se och röra sig mellan olika nivåer och upptäcka på vilken nivå ett problem ligger. Systemtänkandet behövs om vi ska arbeta med och i organisationer för att kunna förklara vad som är bakgrunden och figur i relation till vad. Exempel på systemverktyg är parallella processer, paradoxala interventioner och att använda hypoteser. Systemteorin ger konsulten ett helikopterperspektiv, uppifrån- och utifrånperspektivet och den har ett förklaringsvärde. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

67 Gestaltkonsulternas syn på när ett system övergår till att bli ett fält och hur de olika begreppen kan samspela Fältet är de dynamiska egenskaperna av ett system i stunden. En individ på en arbetsplats har alltid systemet runtomkring sig och är en del av systemet. Systemet är stabilt över tid (figur 9). Men på t.ex ett sammanträde övergår systemet till att bli ett fält som återskapas nu. Nu. Nu och nu (figur 10). I individens upplevelse i stunden ingår erfarenheten av just det speciella sammanhanget och de behov som sammanhanget väcker. På sammanträdet, dvs. i just det fältet kan också andra personer ingå, t.ex en konsult. Konsulten ingår däremot inte i systemet. Ett system som har en subgrupp med män och en subgrupp med kvinnor består, även om vissa av männen eller kvinnorna byts ut. Men fältet förändras. Min arbetsplats är systemet men mötet jag är på är fältet, som påverkas av systemet. Figur 9: Systemet är stabilt över tid. Figur 10: Fältet växlar ständigt. Litteraturen och de utvalda författarnas definition av FÄLT Jag kommer här att ge varje författares definition av fält. Vid citat använder jag engelskan oöversatt. Fält enligt Lewin: The totality of coexisting facts which are conceived of as mutually interdependent (Lewin, 1951; ref. i Marrow 1969:207). Any behavior or any other change in a psychological field depends only upon the psychological field at that time. (Lewin 1997:201). Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

68 Fält enligt Latner: Latner definierar fältet genom de tidiga gestaltpsykologerna, bl. a Koffka (1983:75). Han ägnar mer tid åt att beskriva fältet. Fältet i gestalt beskriver Latner som the total of the figure and background. Och: The field is what is happening, not things are happening in the field. Fält enligt Wheeler: Wheeler definierar fältet som grunden eller omgivningen för ett varseblivande subjekt. Denna grund är organiserad och skapar mening åt figurerna. Han betonar the underlying, dynamically structured ground (1991:54). Hela omgivningen är för subjektet mer än en passiv eller neutral grund för formandet av perceptuella figurer. Fält enligt Yontef: Field is a Systematic Web of Relationships och: A totality of mutually influencing forces that together form a unified interactive whole (1993:295). En reflektion jag gör är att i sina definitioner av fältet är Kurt Lewin den som nämner tidsaspekten. Fält enligt Parlett: I sin definition av fält refererar Parlett till Yontef (se ovan). Hur fältet definieras beror på vilket syfte du har i stunden, skriver Parlett. Litteraturen och de utvalda författarnas definition av SYSTEM System enligt von Bertalanffy: A system may be defined as a set of elements standing in interrelation among themselves and with environment (2008). System enligt Bateson: Bateson inspirerades av cybernetiken med självkorrigerande system genom feed back. Det är mönstren som binder samman och en relation är alltid en produkt av en dubbel beskrivning. Ett system ska arbeta med och genom skillnader. En skillnad som gör en skillnad är information. Bateson införde det systemiska sättet att se på en organisation (Bateson 1995, 1998). Begreppens ursprung Även om fältteorin är en psykologisk teori har båda teorierna sitt ursprung i fysiken. Teorierna har emellertid olika ontologier. Systemteorin kommer från den klassiska fysiken och fältteorin har sitt ursprung i modern fysik (Latner 1983). I den klassiska fysiken är space tomt med fokus på interaktioner mellan delarna. I den moderna fysiken är space fyllt (figur 11 och 12). Enligt Aristoteles, som får representera den klassiska fysiken, berodde en rörelse på objektets inneboende krafter. Enligt Galilei, som inspirerade den moderna fysiken, är objektets rörelse resultatet av olika typer av påverkan (Staemmler 2005). Kurt Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

69 Lewin förespråkade det galileiska angreppssättet snarare än ett aristoteliskt angreppssätt, dvs. en inriktning på funktion snarare än struktur. Figur 11: I systemteorin finns ett fokus på relationerna mellan delarna samt mönstren i dessa relationer. Figur 12: I fältteorin är det den dynamiskt strukturerade grunden som skapar mening åt figurerna. Resan in i gestalt Det finns olika uppfattningar, både i litteraturen och hos gestaltkonsulterna om hur fältteorin kom in i gestalt. Perls var inspirerad av de tidiga gestaltpsykologerna med fokus på individens skapande av figurer, snarare än den dynamiskt strukturerade grunden (Parlett 2005, Wheeler 1991). Därför var gestaltterapin från början individcentrerad. Perls skriver själv (1969) att han inte kände till Lewins arbete speciellt väl. När organisationslinjen startades fanns ett behov att ta sig från den terapeutiska världen med fokus på individen. Därav systemtänkandets inträde på O-linjen. Ett par av konsulterna anser att systemteorin togs in i gestalt för att fältteorin är besvärlig och svår att förklara. I gestaltakademins kursbeskrivningar från 1980-talet finns inte fältteorin nämnd som en av gestalts rötter. Däremot beskrivs kurserna innehålla systemteoretiska studier skrev Latner en artikel i the Gestalt Journal om system och fält, två teoribildningar inom gestalt som han ansåg krockade med varandra. Han tog där aktivt ställning för fältteorin som han ansåg stå mer för en holistisk människosyn än systemteorin. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University

70 Från och med 1990-talet anses fältteorin vara hjärtat i gestalt. Den är både oumbärlig och central, anser Parlett (1991). Jag visar här en tidsaxel med exempel på händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt (figur 13). Figur 13: Händelser som påverkat utvecklingen av fältteorin, systemteorier och gestalt. Reflektion: Både Kurt Lewin och Gregory Bateson deltog i de tvärvetenskapliga Macykonferenserna på 1940-talet. I Svedbergs Gruppsykologi (2003:46) beskrivs fältteorin som en del av systemteorin. I Midgley s tre volymer om systemtänkandets historia och utveckling (2003) finns inte Kurt Lewin eller fältteorin nämnd. Karin Grönberg O18 - Master of Science - Gestalt in Organisations Gestaltakademin i Skandinavien Derby University