Vad krävs för att nå 2-gradersmålet/klimatmålen

Transkript

1 Vad krävs för att nå 2-gradersmålet/klimatmålen (Jönköping 21 april 2009) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: Tel:

2 Jonas Åkerman Karolina Isaksson Jessica Johansson Leif Hedberg et.se/documents/bokhand eln/ htm 2

3 Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050 Syften: 1. Visa på utvecklingsvägar för svenska energi- och transport systemet som kan nå klimatmålen (2-gradersmålet). 2. Ge underlag för nutida beslut med långsiktiga konsekvenser; transportinfrastruktur, bebyggelse, drivmedelsproduktion etc. Fokus: Avgränsning: Utsläpp av växthusgaser och energianvändning Energitillförsel och energianvändning i transporter, industri och bebyggelse i Sverige inkl utrikes flyg och sjöfart. Ca 80% av Sveriges totala utsläpp ingår (ej metan och lustgas från jordbruket) 3

4 Klimatförändringarna värre än vad IPCC bedömde 2007 Det kan bli svårare än vad som hittills bedömts att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 2 grader. Till exempel stödjer senare forskning farhågorna om att kolsänkor kan bli mindre effektiva. Den dramatiska havsisminskningen i Arktis kan vara det första exemplet på en observerad tröskeleffekt, om den blir bestående Andra möjliga tröskeleffekter: - Avsmältning av is på Grönland - Avsmältning av is i Antarktis - Omvandling av Amazonas till savann - Metangas från tinad permafrost t ex i Sibirien Källa: Rummukainen, M & Källén, E (2009) Ny klimatvetenskap Kommissionen för hållbar utveckling, Regeringskansliet. 4

5 Målnivåer för växthusgaser som krävs år 2050 för att med ca 50% sannolikhet nå 2-gradersmålet (-87% per person i Sverige ) (ton CO2-ekv per person) År 2005 Målnivå 2050 Globalt Sverige Källor: Stern, Nicholas (2006), STERN REVIEW: The Economics of Climate Change; EEA (2005), Climate change and a European low-carbon system. 5

6 Svenska utsläpp av växthusgaser 2005 Personbil Lastbil Flyg Övr transporter Arbetsmaskiner Industri El och fjärrvärmeproduktion Bebyggelse, service mm Övrigt 6

7 Räcker det med bättre teknik och mer förnybar energi? Teknikscenario 7

8 Antaganden i Teknikscenariot Kraftig teknikeffektivisering (t ex bilar 60-80% effektivare) Starkt ökad tillförsel av koldioxidneutral energi (främst vindkraft, bioenergi och koldioxidlagring) Volymerna transporter, konsumtion etc, antas utvecklas enligt dagens framskrivningar (dvs inga dämpande styrmedel) 8

9 Utsläpp av växthusgaser i Teknikscenario för 2050 (milj ton CO2-e) Teknikscenario 2050 Målnivå

10 Slutsats: - Bättre teknik och förnybara bränslen är nödvändigt, men räcker inte för att nå målen. - Även den snabba ökningen av flygresande, vägtransporter och resursintensiv konsumtion behöver brytas 10

11 Huvuddimensioner i de 5 scenarierna som är utformade att nå målen Beteendemönster Högt tempo och Högt tempo och Lägre tempo och Energitillförsel materiell konsumtion upplevelseinriktad konsumtion upplevelseinriktad konsumtion Stor global tillgång på bioenergi (80 PWh) Scenario 2 Scenario 4 Behandlas ej. Minst utmaning att nå målen i detta fall. Liten global tillgång på bioenergi (25 PWh) Scenario 1 Scenario 3 Scenario 5 11

12 Biobränslens potential för minskad klimatpåverkan är osäker. Beror bland annat på: Framtida tillgång på bioenergi i Sverige och globalt, som beror på: - Globala kostvanor (andel animalisk föda) - Produktionsutveckling inom jordbruket - Behov av att behålla naturmark för ekosystemtjänster - Framtida total tillgång på bioproduktiv mark och vatten Klimatnyttan av bioenergi ur ett livscykelperspektiv 12

13 Några antaganden om fördelning av globala resurser år 2050 Vi utgår från global potential för energitillförsel 2050 (Två alternativ, Hög och Låg) Svensk energianvändning per capita i princip lika hög som globala genomsnittet år 2050, men tillägg för energiintensiv svensk exportindustri. Detta innebär: De lösningar som skissas i scenarierna är generaliserbara till en global befolkning på 9 miljarder invånare 13

14 Två alternativ för svensk energitillförsel år 2050 (men stor export!) (TWh) Bio/Hög 2050 Bio/Låg 2050 Solvärme Kärnkraft (netto el) Vind-, våg & solkraft Vattenkraft CO2-lagring (bio+fossilt) Biomassa Fossilt 14

15 15

16 Energi för uppvärmning av bostäder och lokaler (TWh) Solvärme Värmepumpar (energi ut) Biobränsle i villapannor Biobränsle i fjärrvärme El (exkl värmepumpar) Fossila bränslen (totalt) Materiell /Bio-låg 2. Materiell/Bio-hög 3. Tjänster/Bio-låg 4. Tjänster/Bio-hög 5. Fritid/Bio-låg 16

17 Resande i scenarierna 2050 jämfört med 2005 och prognos för 2050 (km per person och år) Cykel Kollektivt Flyg Personbil Trend Materiell /Biolåg 2. Materiell/Biohög 3. Tjänster/Biolåg 4. Tjänster/Biohög 5. Fritid/Bio-låg

18 Går det att bryta ökningen av resandet? Det är tillgängligheten till olika funktioner (arbetsplatser affärer, skolor etc) som är det viktiga inte resandet i sig Medel: Transportsnål (tät) stadsstruktur ger korta avstånd Decentraliserad lokalisering av mataffärer, skolor mm Internetköp med hemkörning Tillgänglighet via IT - Distansarbete - Virtuella möten 18

19 Synergier med annat än klimat underlättar... Videokonferenser Bättre företagsekonomi Bilpooler+Kollektivt Bättre hushållsekonomi Cykling Bättre hälsa 19

20 20

21 Skiss av långväga resande år 2050 i Scenario 5 (där ökad fritid prioriterats framför ökad konsumtion) Semestrar spenderas i större utsträckning än idag i Norden och Europa. Större delen av inrikesflyget är ersatt av förbättrad tåg och busstrafik (gäller ej norra Norrland och Gotland). Direktgående nattåg till städer som Berlin, Bryssel och Paris. (T ex avgång Jönköping 20.00, ankomst Bryssel 8.00) Långsammare Eco-flyg (ca 650 km/h) är vanligt till mer avlägsna resmål. Den tid man spenderar på resmålet är längre i detta scenario pga mer ledig tid. Turistresor från medelhavsområdet till Norden har ökat kraftigt under sommaren pga det varmare klimatet där. 21

22 För ett par år sedan var det etanol, nu heter lösningen elbilar... 22

23 Plug-in hybrider (och batterielbilar) - Betydande potential på sikt.. Potentiellt mycket låg energianvändning (och låga driftskostnader) vid drift med el laddad från nätet. På lång sikt ca 2050 kan ca 50% av antalet personbils-km ske med eldrift. En sådan andel skulle minska utsläppen av växthusgaser från hela transportsektorn med i storleksordningen 10-20% i förhållande till ett Trend-scenario till 2050 Flygresande och långväga lastbilstransporter ökar snabbare än bilresandet. Dessa är mycket svåra att elektrifiera (dock kan överflyttning till järnväg ske) 23

24 Men stora problem kvarstår! Batteriernas livslängd och tillförlitlighet Sannolikt hög inköpskostnad även på lång sikt GM Volt uppges komma att kosta mer än $, dvs mer än kr mer än motsvarande konventionella bil Energi för tillverkning av fordon ökar Kupéuppvärmning kräver extra energi Klimatnytta är beroende av elproduktionsmix 24

25 Energianvändning för transporter i scenarierna 2050 jämfört med 2005 (TWh) El Biobränsle Fossilt Materiell /Biolåg 2. Materiell/Biohög 3. Tjänster/Biolåg 4. Tjänster/Biohög 5. Fritid/Bio-låg

26 Slutsatser, om 2-gradersmålet ska nås (1) Kraftig teknikeffektivisering och ökad mängd koldioxidneutral energi är nödvändig men ej tillräcklig. Det krävs också trendbrott vad gäller det idag ökande flygresandet, bilresandet, godstransporterna och konsumtionen av resursintensiva varor. Energitillförsel Vindkraft är viktigt i alla scenarier. Biobränsle är effektivast att använda i kraftvärme och industrin. Räcker bara för en (mindre) del av transportsektorn. Sverige kan bli stor exportör av el och biobränsle (t ex för att ersätta kol i Danmark och Tyskland). Bebyggelse Värmepumpar är i de flesta scenarier ett bättre alternativ i småhus än fjärrvärme eller biobränslepannor. Miljonprogrammets renovering utgör möjlighetsfönster för energieffektivisering i bebyggelsen. 26

27 Slutsatser, om 2-gradersmålet ska nås (2) Transporter Paradigmskifte från mobilitet till funktionell tillgänglighet: - Stadsplanering för korta avstånd och attraktiv cykel- och kollektivtrafik. - IKT för att ersätta en del av arbetsresor med bil och tjänsteresor med flyg Bilresandet behöver minska betydligt i städer men knappast alls på landsbygden Mycket litet behov av ny vägkapacitet Överflyttning av lastilstransporter till järnväg och sjöfart Eldrift i form av ökad spårtrafik och, på lite längre sikt, plug-in hybrider och batterielbilar är viktigt. Vid planering av infrastruktur behöver man beakta vilka transport-volymer år 2050 som är förenliga med 2 gradersmålet Prioritering av spår och IKT. 27