Regional utveckling och kollektivtrafik i Östergötland

Transkript

1 Regional utveckling och kollektivtrafik i Östergötland VTI-seminarium Kollektivtrafik som lokalt och regionalt utvecklingsverktyg Torsdag den 16 februari 2012 Stefan Dahlskog, Regionförbundet Östsam 1

2 Större befolkningsregioner har visat sig ha bättre utveckling - Ekonomiskt - Sysselsättningsmässigt - Hälsomässigt 2

3 Samband befolkningsstorlek och sysselsättning 3

4 Samband persontransporter och BNP 4

5 Transporternas miljöpåverkan Svenska utsläpp av växthusgaser 2005 (inkl utrikes flyg och sjöfart) Personbil Lastbil Flyg Övr transporter Arbetsmaskiner Industri El och fjärrvärmeproduktion Bebyggelse, service mm Övrigt 5 J. Åkerman

6 6 Restidens betydelse

7 Kollektivtrafiken ett regionalt utvecklingsverktyg Se kollektivtrafiken som ett miljövänligt, energisnålt och yteffektivt verktyg för regional utveckling för att skapa en flerkärnig stadsregion med ett större befolkningsunderlag genom att knyta ihop regionens ortsystem till en funktionell arbetsmarknadsregion - Snabb och frekvent kollektivtrafik längs de stora pendlingsstråken Glöm inte områdena utanför stråken - Ökad samordning av olika trafikslag 7

8 Geografiska och funktionella förutsättningar Stor befolkning på liten yta Sveriges fjärde största befolkningskoncentration Tydligt tvåkärnigt centrum Fördelaktigt geografiskt läge Bra kommunikationsläge Bra grundstruktur för kommunikationer men brister i kvalitet och kapacitet Kollektivtrafiken väl utbyggd med pendeltåget som ryggrad 8

9 9 Östergötlands tätorter

10 10 Arbetspendling

11 andel av befolkningen 60,0% Hur lång restid olika andelar av befolkningen i Östergötland har till arbete och studier 2000 och 2005 (källa: RVU 2000 och RVÖ 2005). 50,0% 40,0% 30,0% Faktisk 2000 Faktisk ,0% 10,0% 0,0% 0-15 min min min min över 60 min 11

12 Bästa möjliga integrering 12 Kollektivtrafiken ska bidra: Till att utveckla en flerkärnig stadsregion genom att knyta ihop regionens ortssystem. Till att regionen blir en gemensam arbetsmarknad. Genom att satsa på tätt och strukturerat utbud i de stora pendlingsstråken och större städerna. Genom att kraftsamla resurser där det finns stora resandeunderlag. Till balans mellan centrum och omland genom att ge möjlighet till rimlig kollektivtrafik i de mer glesbefolkade områdena. Genom att låta samhällsnyttan styra fördelningen av resurser.

13 Planeringsstrategi Etablera/utveckla stråktänkandet - Mellan regionens ortsystem - Mellan centralort och närförorter - Snabb och frekvent kollektivtrafik i stråken - Framkomlighet för kollektivtrafiken i stråken ska garanteras, även i tätort - Innebär åtagande när det gäller infrastrukturen (för både LTP och kommunerna) - Till stråken bör samordnad anropsstyrd områdestrafik ansluta i strategiska noter - Även i tätortstrafiken bör stråktänkande etableras 13

14 14 Strategi för integrerad planering

15 Framtida regionalt stomlinjenät Regionalt stomlinjenät för kollektiv- Omstigningshållplatser, exempel trafiken (blå=tåg, röd=buss) Finspång Åby Norrköping Motala Borensberg Söderköping Vadstena Skänninge Linköping Mjölby Ödeshög Boxholm Åtvidaberg Rimforsa Tranås Kisa Österbymo 15 Valdemarsvik Fågelsången, Åtvidaberg, Rv 35 Bankekind, Rv 35 Rimforsa, Rv 23 Skeda Udde, Rv 23 Vistinge, Rv 51 (Grebo, Rv 35, senare ska utredas) (Gusum, E22, senare ska utredas) (Ringarum, E22, senare ska utredas) Ev. flera på sikt.

16 Antal arbetsplatser som ligger 0,5-3,0 km från regional stomlinjehållplats Arbetsplatser 2006 Intervall Antal arbetsplatser Andel i procent 0,5 km ,9% 1 km ,5% 2 km ,3% 3 km ,3% Totalt ,0% 16

17 17 Hur tänker Linköping

18 18 Hur tänker Norrköping

19 Andra faktorer att tänka på Parkeringsstrategier i de större tätorterna 19

20 Andra faktorer att tänka på Hur lokalisera bostäder/verksamheter i förhållande till kollektivtrafiken Enkelt att köpa färdbevis Marknadsföring/Kunskap 20