En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. redaktörer: Märta Molin. Bengt Wittgren

Transkript

1 omabm

2 2

3 omabm 1 En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer redaktörer: Märta Molin Bengt Wittgren

4 4 ABM Resurs Redaktörer: Märta Molin och Bengt Wittgren Form: Pia Nykvist och Märta Molin Foto: Björn Grankvist där inget annat anges Tryck: Hemströms tryckeri, Härnösand, februari 2005 ISBN: Utgiven av ABM Resurs Länsmuseet Västernorrland Box Härnösand Telefon: E-post:

5 10 Förord 12 Inledning och bakgrund 12 Kulturarv Östergötland av Dan Malmsten och Hans Nilsson 12 Våra verktyg 13 Universitetets roll 13 Länsmuseets roll 14 Våra ben 14 Några exempel 15 Ett slags kulturpolitik 16 Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand? Frågeställningar, möjligheter och farhågor inför ett fördjupat regionalt ABM-arbete av Anna Christina Rutquist och Anders Hjertén 16 Medborgarperspektiv 16 ABM i Värmland 17 Projekt som träningsläger 18 Vambit 19 Calimera 20 Idéer för framtiden 21 Möjligheter och risker 22 Öar når folket med ny teknik av Roland Tidström 23 Fakta Västerbottens län 23 Fakta 23 Fakta finansiärer 24 Arkiv i det dolda 24 Glest befolkat län 24 Museet vänder sig utåt 25 Göra kulturarvet tillgängligt 26 Referensgrupp länk mellan folk, arkiv och länsmuseet 28 Biblioteken har kontaktytan 28 Invigningsdagen planeras 30 Lokal entusiasm och engagemang 31 Ön resurs för skolan 31 Spå-Klemmet en mytomspunnen legend 32 Personliga mötet oerhört viktigt 5

6 6 32 Arrangemang marknadsför Öarna 34 Tjärtunna symbolen 36 Vad händer i mellanrummet? av Tomas Olsson 36 Kulturinstitutionen 38 Omgivning i förändring 40 ABM-området 42 ABM-samverkan offentligt entreprenörskap: västernorrländska erfarenheter av Hans Wiklund och Märta Molin 42 Institutionell samverkan 42 Tjänsteproduktion i organisationssamhället 43 ABM-samverkan västernorrländska erfarenheter 46 Kulturmagasinet i Sundsvall 46 Sollefteå ABM-grupp 48 Betydelsen av offentligt entreprenörskap 49 Referenser 50 ABM UTVECKLING av Tom Sahlén 50 Från samhällets horisont 50 ABM-sektorns och andra sektorers produktivitet 54 Från sektorns horisont hur vi är och varför vi blivit som vi är 55 Vetenskapliga paradigm, sektorsfilosofi, brukarmiljö 56 ABM som moderniseringsprojekt 56 Det fjärde rummet som pedagogisk resurs 57 Det fjärde rummet som brukarmiljö 57 Det fjärde rummets golv, tak och väggar 58 Fjärde rummet som institutionsförnyelse 58 Fjärde rummet som sektor för ökad produktivitet 59 ABM-källor i samverkan av Hans Rengman 59 Användarna ställer nya krav en ovan utgångspunkt 60 I begynnelsen var ABM 61 Tidigare försök

7 62 Grundvalar för möten 62 Användarens förförståelse 63 Tekniska förutsättningar 63 Terminologi som är gemensam 63 Innehåll som överensstämmer 63 Fält att mötas på 65 Något om sam-orden och samverkansvinster 65 Är det så att? 67 Ordna eller finna 68 Auktoritetsarbete har en baksida 68 Några önskade resultat av ett ABM-samarbete 69 Avslutande resonemang 71 ABM, utbildningarna och vetenskapen av Inga-Lill Aronsson, Björn Asker och Kerstin Rydbeck 71 Inledning 73 Hur det började i Uppsala 74 Arkiven och arkivvetenskapen 77 Biblioteken och biblioteks- & informationsvetenskapen 79 Museerna och museologin 81 Ämnesövergripande samarbete idag 82 Utvecklingsidéer för framtiden 83 Slutord 84 Noter 85 Käll- och litteraturförteckning 87 Arkiv, bibliotek och museer samarbete på gott och ont av Karin Tångeberg 87 ABM i ett samhällsperspektiv 92 Noter 92 Käll- och litteraturförteckning 93 ABM-sektorns idé utifrån ABM-folket och dess utbildning av Bengt Wittgren 94 Profession 95 Identitet 95 Praktiker 95 Forskare/forskning 7

8 8 97 Poler, skillnader och likheter 99 Matrisen sett ur praxisens perspektiv 99 Praktik och profession 100 Praktik och identitet 100 Professionen och forskningen 101 Forskaren och identiteten 102 Matrisen sett ur akademisk synvinkel 103 Gemensam identitet och teoretisk grund 104 Kompetensutveckling och fortbildning 104 Summering 105 Noter 106 Källor och litteratur 107 Den ideella delen av ABM-sektorn i Västernorrland av Karl-Ingvar Ångström 107 Ex 1 Sockenmuseer 107 Ex 2 Registrering av föremål och fotografier 109 Ex 3 Forskarstugor 109 Ex 4 Landsarkiven 110 Ex 5 Samarbete med skolorna 110 Resurser för ideella föreningar 110 Sammanfattning 111 Deltagande och delaktighet om den goda viljan och människors motsträvighet av Bo Westas 111 Ett problem: Deltagande och delaktighet något gott i sig? 111 En iakttagelse: Parallellitet mellan politik och kultur 112 Aktuella exempel: Mindre engagemang mer pedagogik 114 Ett historiskt perspektiv: Från revolution till devolution 115 I dag är situationen radikalt annorlunda 115 Ett teoretiskt perspektiv: Från förtryck till förförelse 116 Den politiska reflexen: Utred förutsättningarna för demokrati! 117 Ett klarläggande: Vad var det egentligen Demokratiutredningen kom fram till? 119 Den professionella reflektionen: Att i tanke och handling utveckla deltagande, delaktighet, inflytande och legitimitet

9 120 ABM-utvikling statens senter for arkiv,bibliotek og museer Etablering, visjon, verdigrunnlag, strategier og prioriteringer av Jon Birger Østby 120 Formålet med etableringen 124 Visjon, verdigrunnlag og strategier 125 Organisering 126 Prioriterte arbeidsoppgaver for perioden Tverrsektorielt prosjekt for digital bevaring, formidling og læring 130 Støtte til regionale ABM-satsinger 130 Noter 131 Hur kan ett landsarkiv bidra till ABM-samarbete inom ramen för verksamhetsstyrningen i regleringsbrevet? av Carina Strömberg 131 Vad är ett landsarkiv? 133 Samarbete i nätverk 134 ABM och arkivverkets verksamhetsmål 135 Verksamhetsgrenar 135 Arbeta för en god arkivhantering 136 Ta emot leveranser, bevara och vårda 137 Tillhandahålla och tillgängliggöra 138 Kunskapsuppbyggnad 139 Slutord 139 Noter 140 Folkbiblioteken och kulturarvet av Roland Tiger 144 Litteratur 145 Länsmuseet Västernorrland en regional kulturarvsaktör av Bengt Edgren 147 Noter 148 Slutord 9

10 Förord Hur vi i Västernorrland ser på ABM i olika sammanhang har stått under stark belysning under 2003 och I länsmuseet, länsbiblioteket och landsarkivet har frågan behandlats såvida att vi valt att ansvara för en inledande analys kring ABM-samverkan som en gemensamt åtagande i ett brett regionalt perspektiv. Den samverkan institutionerna traditionellt haft har här inte varit ämnet för dagen, utan snarare att finna former för arbetet med samhällets behov av nya strukturer för lärande, dess behov av den kunskap som finns i både mänsklig mening och samlat på hyllor, i register och i arkiven. 10 De regionala institutionerna har idag andra roller och uppdrag än vad som gällde bara för något årtionde sedan. Inom ramen för projektet ABM Resurs har vår arbetsgrupp försökt finna lösningar och partnerskap, sprida ny kunskap i länet om metoder och forskning, men också att etablera medvetenheten om att nätverk över sektorsgränserna är bra dels för att stärka och utveckla professionerna, dels för att få en mer sömlös framsida mot vår omvärld våra medborgare och användare. Det är kanske till och med så att vi ska stiga ut ur våra institutioner och samverka med allmänheten på allmänhetens hemmaplan, så som Tomas Olsson beskriver det i sin artikel senare i denna antologi? Projektets arbetsgrupp har mött många personer som är aktiva i ABM-projekt på olika nivåer och i flera regioner. I föreliggande skrift har några av dessa personer ombetts beskriva problemområden, erfarenheter och förslag till lösningar. Det gäller ett brett fält av samhällsteori, utbildning, kulturpolitik och naturligtvis verksamhetsfältet med arkiv, bibliotek och museer och dess samarbetsparter. Arbetsgruppen och vi önskar dig en intressant och förhoppningsvis inspirerande läsning om ABM! Härnösand i februari 2005 Carina Strömberg Roland Tiger Bengt Edgren landsarkivarie länsbibliotekarie landsantikvarie

11 11

12 Kulturarv Östergötland av Dan Malmsten och Hans Nilsson Hans Nilsson, lektor i historia vid Linköpings universitet med lokalhistoria som specialitet. Projektledare för Kulturarv Östergötland. Dan Malmsten, lärare och historiker, samordnare för Kulturarv Östergötland med placering på Östergötlands länsmuseum. 12 Oskar Brusell vandrade runt i Östergötland i början av seklet, klädd som en trashank. Ett original, en mäniska i marginalen. Han uppehöll sig i trakterna kring Linköping vid sekelskiftet 1900 och fortfarande finns det människor som har hört talas om denne märklige man. Men vem skriver hans historia? Trots att vi har många fina bibliotek, arkiv, museer och dessutom ett universitet så finns det kulturhistoriskt material i vårt län som aldrig kommer upp till ytan, aldrig når ut, till alla oss som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är här arbetet med Kulturarv Östergötland kommer in. Vi har valt att använda bilden på Oskar Brusell som vår symbol. Våra verktyg Redan hösten 1998 när arbetet påbörjades stod det klart hur arbetet med Kulturarv Östergötland skulle läggas upp. Riktlinjerna har sedan i huvudsak följts fram till idag. I grunden fanns en ambition att på ett bättre sätt tillgängliggöra kulturarvet. Vi anser att vi som samhällsmedborgare och skattebetalare har rätt till vår historia. Ambitionen har varit att underlätta för forskare, både från universitetet och från fritidsforskarnas skara, att kunna ta del av den östgötska historien. Som ett hjälpmedel i denna strävan fanns redan från början modern teknik. Med hjälp av Internet, hemsidor och databaser existerar möjligheter att nå ut med mängder av information och material som tidigare varit nästan omöjliga att finna för de flesta. Vårt projekt gick från början, påverkat av tidsandan, under namnet Kulturarvsdatabas Östergötland. Det andra verktyget har bestått i att bygga nätverk ett nätverk för de aktörer som intresserar sig för och arbetar med det östgötska kulturarvet. Arkiv, bibliotek, museer, skolor och universitet agerar utifrån sina egna utgångspunkter och sina egna traditioner. Kontakterna mellan aktörerna har inte alltid varit självklara, något som förstås inte gynnat den som velat ta del av det material som finns på de olika institutionerna. Till detta kommer också alla släkt- och fritidsforskare som ofta haft svårt att hitta fram

13 med sin egen forskning. Genom att ordna möten, skapa referensgrupper etcetera utvecklades nätverket Kulturarv Östergötland till något tämligen unikt i Sverige. Idag finns en gemensam plattform och ett kontaktnät som underlättar och effektiviserar för den som vill arbeta med det östgötska kulturarvet. När vi förstod nätverkets hela betydelse ändrade vi följdriktigt namnet till Kulturarv Östergötland. Universitetets roll Det breda samarbete vi skapar är något kvalitativt nytt. Hela tiden har universitetet spelat en viktig roll, främst genom sin centrumbildning, Centrum för lokalhistoria. Parallellt med planerna på ett östgötskt kulturarvsnät pågick också viktiga diskussioner bland kulturarbetare och politiker i ett arbete under namnet Den östgötska kulturutredningen. Utredningen ställde sig bakom de planer som fanns på universitetet och som den nytillträdde länsmuseichefen också kom att omfatta. På så vis stod projektet på tre ben. 13 Samarbetet med andra innehåller också egennytta. På universitetet forskas, handleds och undervisas förstås. För att detta ska fungera smärtfritt behövs en väloljad infrastruktur som inbegriper goda kontakter från universitetets sida med arkiv, museer, bibliotek och hembygdsföreningar. Detta faktum var viktigt när samarbetet skulle organiseras. Universitetet kom lite utifrån och kunde därför öppna upp en del låsningar utan att direkt misstänkas för att vara imperialister. Samtidigt kanske en del nya låsningar skapades det är smällar man får ta som kulturarvsorganisatör. Länsmuseets roll Som nämndes ovan var Östergötlands länsmuseum tidigt med i samverkansarbetet och har hela tiden varit en viktig plattform för Kulturarvs arbete. I länsmuseets uppdrag finns länsperspektivet och via Kulturarv Östergötland söktes en ingång till ett jämbördigt samarbete med andra aktörer. Tillsammans med länsmuseet har flera stora och även mindre projekt drivits. Personal och medel från museets övriga verksamhet har engagerats i dessa projekt. Det kan gälla alltifrån tillfälliga projekt till mer permanenta verksamheter. Till de senare hör forskarmiljön på Faktahyllan och den stora bilddatabasen Östgötabild. På länsmuseet sitter också samordnaren för Kulturarv Östergötland och härifrån produceras de Nyhetsbrev som kommer fyra gånger per år.

14 Våra ben Kulturarv Östergötland står idag på flera ben än tidigare. Utöver universitet och länsmuseum har vårt nybildade regionförbund spelat en viktig roll. Regionförbundet har engagerat sig kraftfullt i Kulturarvs arbete då man sett nätverket som en viktig resurs i arbetet med att stärka regionen. I vår ledningsgrupp finns representanter från länsstyrelsen, länsbiblioteket och de tretton östgötakommunerna. Vi arbetar nu på att arkiven, genom landsarkivet, ska få en starkare representation i ledningsgruppen. 14 I den breda referensgrupp som också finns kopplad till nätverket (med ungefär tjugo platser) representeras hembygdsrörelsen, Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet, regionala och lokala museer. Denna grupp fungerar som en förankringsgrupp för de riktlinjer som dragits upp av ledningsgruppen. Några exempel I länet bedrivs idag en mängd kulturhistoriska projekt som på ett eller annat sätt har anknytning till Kulturarv Östergötland. Ett exempel är de lokalhistoriska rum som byggs upp i samarbete med de kommunala biblioteken och länsbiblioteket. Tillsammans drivs detta som ett projekt under beteckningen Lokalhistoria på bibliotek. Meningen är att besökarna ska finna lokalhistoriskt material i de lokala forskarmiljöer som skapas, oavsett om det rör sig om böcker, källmaterial eller digitaliserat material. Sådana miljöer finns nu i Boxholm, Kisa, Söderköping, Ödeshög, Vadstena, Motala och Linköping. Andra projekt värda att nämna är exempelvis Produkt och Bild i Mjölby och dess systerprojekt i Finspång som båda syftat till att dokumentera industrihistoria. Mångfald i Bild i Motala har intresserat sig för mångfalden i denna kommun och filmer som kulturarv. En del av projektens synliga resultat kan följas på vår hemsida. Flera bildprojekt har också drivits i länet med knytning till Kulturarvs arbete. Östgötabild som nämndes ovan, där för närvarande ca bilder ligger ute på nätet, har huvudsakligen genomförts vid fyra fristående registreringscentraler. Hembygdsföreningarnas bilder som iscensattes tillsammans med Östergötlands hembygdsförbund och ett tiotal hembygdsföreningar. Emigrationen från Kinda som utmynnat i en registrering av omkring amerikabrev, vilka också nu ligger ute på Internet, skannade och fullt läsbara på dataskärmen. Detta projekt har genomförts i samverkan med bland andra Kinda kommun och Riksarkivet/SVAR.

15 Emigrationsprojektet har sedan i sin tur lett fram till det EU-projekt som för närvarande upptar en del av Kulturarvs engagemang. Projektet kallat Emile är ett samarbetsprojekt med Irland, Italien, Polen och Tjeckeien där det handlar om att belysa amerikabrevens betydelse som information och källa i forskningen. Dessutom pågår flera pedagogiska projekt främst avsedda för skolans värld. Här har Historieportalen, vår gemensamma skolportal, den samordnande rollen. Denna nås också från vår hemsida. Ett slags kulturpolitik Ambitionen med arbetet är hela tiden att så mycket av det som forskas fram här i länet också ska tillgängliggöras. På så vis kan man faktiskt påstå att vi står för en ny kulturpolitik, där tillgänglighet, decentralisering och demokratisering står i centrum. Kunskap kan uppstå på många håll inte bara inom den institutionella världen, därför lägger vi särskild vikt vid samarbetet med fritidsforskare och hembygdsföreningar. Brukarperspektivet är också självklart för oss. Det är inte vi som ska tala om vad forskaren ska söka, vi ska ge tips, men det är forskarens intressen och frågor som ska styra. Vi tror också på nätverksmetoden i arbetet med kulturarvet. Vi ska göra det vi är bäst på i samverkan med andra som är bra på andra saker. 15 På den hemsida, som är något av hjärtat i verksamheten, kan den som vill ta del av ett brett utbud av vårt kulturarv. Här läggs kontinuerligt ut direktproducerat material eller länkar till databaser, bildsamlingar eller kartor som tidigare nästan varit omöjligt att hitta fram till. Du kan även få information om projekt som pågår och om de hembygdsföreningar som finns i området. Här kan du även, för att anknyta till inledningen, läsa mer om Oskar Brusell eller någon av de andra personerna som finns bland våra levnadsöden. Besök vår hemsida: Från denna kan man också beställa vårt digitala nyhetsbrev som kommer ut några gånger per år.

16 Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand? Frågeställningar, möjligheter och farhågor inför ett fördjupat regionalt ABM-arbete av Anna Christina Rutquist och Anders Hjertén båda verksamma vid Länsbiblioteket i Värmland 16 ABM? Mer aktiv och genomtänkt samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer? Jaha, det är väl nån ny käck idé som centralbyråkraterna har hittat på för att hålla kvalificerade tänkare sysselsatta med tidskrävande och fullständigt harmlösa skrivbordsprodukter? Ytterligare ett sätt att få bort fokus från de verkliga problemen, de ständiga bekymren med bibliotekens bristande resurser, krympande öppettider, förändrade omvärldskrav och avsaknaden av en vital bibliotekspolitisk debatt av verklig dignitet? Så kan man kanske lite luttrat sammanfatta den ryggmärgsreaktion som med blixtsnabb automatik glider in i bibliotekariemedvetandet. ABM! Precis som om vi inte skulle ha nog att göra! OK, ryggmärgsreaktioner och instinktiva beteenden är inte alltid helt fel. Ibland är dessa reaktioner livsnödvändiga men oftast står de tyvärr bara i vägen för ett rationellt och förnuftsbaserat tänkande. Medborgarperspektiv ABM är en förkortning som för oss utgår från ett medborgarperspektiv. På vilket eller vilka sätt kan arkiven, biblioteken och museerna utveckla gemensamma strategier och tjänster för att öka sin gemensamma medborgarnytta. Vilka offerter kan vi biblioteksmänniskor tillsammans med företrädare för arkiv och museer erbjuda 2000-talets medborgare och presumtiva brukare? Hur formulerar vi svaret på frågorna: Vad kan ni egentligen göra för oss? Vilket är ert pris? ABM:en är tillsammans samhällets viktigaste informationsförvaltare och ur brukarens perspektiv är det helt likgiltigt var eller hur informationen förvaras och klassificeras, så länge den bara är tillgänglig, helst enkelt och smärtfritt, hemma där jag bor och hela dygnet runt sju dagar i veckan. Vi bedömer att utmaningen att finna gemensamma strategier är av avgörande betydelse för ABM:ens framtida samhällsroller. ABM i Värmland Hur står det då till i praktiken sett från en utsiktspunkt en bit från huvudstaden (ca 300 km)? Hur ser sambandet och samsynen inom ABM-området ut?

17 På det personliga planet cheferna för respektiver verksamheter känner varandra väl och respekterar varandra funkar det bra. Diskussionen om möjligheten att hitta gemensamma strategier har kommit igång, eller snarare: man har precis börjat montera startblocken och skall alldeles strax sätta igång med uppvärmningen. På det institutionella planet är det mer komplicerat. Lagar, regleringsbrev, politiska målsättningar och uppdrag skiljer sig åt i hög grad för de olika sektorerna. Huvudmannaskapet är helt olikartat. Arkiven ligger helt vid sidan av Kulturrådets tillsynsansvar. Här är det Riksarkivet som förmedlar de statliga medlen och direktiven. Arkivens grundläggande uppgift är att säkra rättstryggheten genom att samla och tillhandahålla juridiskt och politiskt bindande dokument. Kulturpolitiska och utbildningspolitiska aspekter blir i arkivens fall i och för sig mycket viktiga men ändå sekundära. 17 Länsbibliotekens huvudman är enligt lag landstingen och finansieringen sker delvis från Kulturrådet. De lokala biblioteken är så gott som till 100 % rent kommunala. På museiområdet kan huvudmannaskapet se ut lite hur som helst. Stiftelseformen är inte ovanlig och ren föreningsdrift förekommer också. De politiskt styrda organisationerna har att följa de mål som sätts av de politiker som har mandat att sätta dem. Tjänstemän och chefer har inte fria händer att utan hänsyn till dessa omständigheter börja utveckla nya strategier och odla nya allianser. För att nå framgång måste frågan upp till debatt på lokal och regional politisk nivå. Projekt som träningsläger Det vi de värmländska aktörerna Värmlands Museum, Värmlandsarkiv och Länsbiblioteket i Värmland hittills hunnit med är dels att genomföra ett eget projekt (Vambit) och dels att delta som observatörer och bollplank i ett internationellt ABM-projekt (Calimera). Frånsett de rent konkreta resultaten i form av ökad insikt och den därmed förknippade kompetenshöjningen har vi genom våra projekt dessutom börjat väva de nätverk, som är absolut nödvändiga för att för att kunna börja sammanlänka tre tidigare helt självständiga och dessutom i hög grad självmedvetna professioner och traditioner kring gemensamma strategier. Projekten har givit oss värdefulla insikter om varandras yrkesfilosofier och grundläggande värderingar.

18 Vambit Vambit-projektet (januari -98 oktober -99) genomfördes i samverkan mellan Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Värmlands Museum, Universitetsbiblioteket i Karlstad samt Länsbiblioteket i Värmland (det sistnämnda agerade som projekthuvudman). Ledningsgruppen bestod av projektledare Anna Christina Rutquist, Länsbiblioteket, Alain Droguet, Värmlandsarkiv, Susanne Hallgren, Värmlands Museum, Berit Sande, Folkrörelsernas arkiv och Britt-Marie Klinghagen och Jutta Kubler från Universitetsbiblioteket. För det praktiska arbetet ansvarade under var sin period två heltidsanställda bibliotekarier, först Kirsi Rutanen och sedan Jenny Hansen. 18 Projektets huvudmål var att ge de olika organisationernas medarbetare en gemensam kunskapsbas avseende IT (e-post, Internet, elementär web-hantering ). Ja, den kanske i förstone något kryptiska projekttiteln Vambit säger ju egentligen i klartext exakt vad det hela handlade om: Värmlands arkiv, museer och bibliotek erövrar IT! Ett annat mål var att under projekttiden hitta ytterligare ett gemensamt projekt, en mer konkret idé med omedelbar praktisk tillämpning. Båda de uppsatta målen uppnåddes. För det första deltog långt över 100 medarbetare i de gemensamma utbildningarna inom IT-området. Några av programrubrikerna var Internet som informationskälla och Internet och kommunikation, som bl. a. tog upp specialaspekter som släktforskning, museer och tidningar och tidskrifter på Internet. En annan rubrik var Digitala bilder hantering, förvaring, förmedling. Den kursen samlade 83 deltagare. Som helhet kan man med fog påstå att Värmland genom Vambit-projektet tog ett viktigt språng framåt när det gäller förmågan att inse IT:s betydelse för den framtida utvecklingen inom ABM-området. För det andra lyckades vi också hitta den där nya och spännande idén. Den fick rubriken Nycklar till brukssamhället och resultatet kan besiktigas via Nycklar till brukssamhället är en web-baserad instruktion och vägledning för den blivande eller halvfärdige lokalforskaren. Man får där tips och goda råd om källor och metodik, som gör forskningsarbetet snabbare, enklare, mer relevant och klart mycket roligare. Thomas Kvarnbratt från Värmlandsarkiv står

19 för manus och utformning i samverkan med museipersonal, Karin Berntsson Engström från länsbiblioteket har gjort webbappliceringen. Ett mycket viktigt resultat av projektet blev att intresset för ett breddat och fördjupat samarbete inom det värmländska ABM-området steg. Såväl den mellaninstitutionella kännedomen har ökat och insikten om vars och ens unika kompetensområde som det personliga kamratskapet och kollegialiteten har stärkts. Calimera Från vår sida Värmlandsarkiv (Alain Droguet), Länsbiblioteket (Anna Christina Rutquist) och Värmlands Museum (Göran Gullbro) har vi nu också engagerat oss i ett massivt och ambitiöst alleuropeiskt (38 länder) ABM-projekt med arbetsnamnet Calimera. Vår roll är att ingå i referensgruppen. Det betyder att vi med uppmärksamhet skall följa projektarbetet och dessutom lämna remissvar på de olika Work Packages som pågår runt om i Europa. 19 Vi skall dessutom sprida goda svenska exempel till övriga Europa. Calimera-projektet som bygger vidare på resultaten från det tidigare genomförda Pulman-projektet försöker tackla den framtida ABM-utvecklingen i Europa med bredast tänkbara angreppssätt. Huvudmålen är att mobilisera folkbibliotek, lokala museer och arkiv för att utnyttja teknologi på ett effektivt sätt för att förbättra tjänsterna mot medborgarna (brukarna); att samarbeta med teknikleverantörer och relevanta forskningsmiljöer för att förbättra utbudet av hjälpmedel och metoder; att medvetet och klarsynt inrikta sig på användarnas behov (med användare menar man faktiskt klokt nog såväl brukare som icke brukare); att säkra att nationella och internationella strategier inom ABM-området följs upp i lokala handlingsplaner och att tjänsterna blir anpassade till lokala förhållanden; att främja ett ökat deltagande från arkiv, bibliotek och museer i forsknings- och utvecklingsprojekt under EU-programmet IST (Information Society Technologies) med tonvikt på det nya satsningsområdet Community Memory; att omvandla resultaten från forskning finansierad av IST till nyttiga digitala tjänster för allmänheten.

20 Under oktober månad 2004 har vi fått in ett par hundra sidor utredningstext, som vi förväntas yttra oss över. Detta har vi också efter bästa förmåga försökt göra, även om det varit ganska tidsödande, inte minst att läsa in och kritiskt granska det inkomna materialet. Den primära avsikten med vårt engagemang är att vi genom att följa den internationella debatten skall fånga upp nya idéer och metoder och på olika sätt sprida dessa tankar i första hand i vår egen region och helst också till övriga intressenter i hela Sverige. Detta kommer att bli möjligt när slutrapporterna är färdigredigerade och från engelska blivit översatta till bl. a. svenska. 20 Preliminärt kan man konstatera att Calimera redan presenterat en hel del kloka och konstruktiva tankar, t.ex. avseende social integration, om mätning och utvärdering och om digitaliseringens möjligheter och konsekvenser. Det är faktiskt med en viss förväntan som vi ser fram mot publiceringen av slutrapporterna. För ytterligare info: kolla! Idéer för framtiden Ett självklart framtida gemensamt arbetsområde måste bli att på ett konkret sätt utforma tjänster för att i digital form förmedla det värmländska kulturarvet. Idén har funnits i luften ganska länge. Redan på 1980-talet började vi tala om något som vi kallade för Värmlandsminnet men länge än till idéstadiet hann vi aldrig komma. Andra akuta förändringskrav har hunnit tränga sig före. Men nu är det dags. Vi kommer också att permanenta det samarbete som inletts mellan Värmlands Museum och Länsbiblioteket när det gäller arrangemanget Den värmländska bokmässan, som avfestas i museets lokaler under senhösten varje år. Speciellt roligt med just denna mässa är att den aktiverar och engagerar användare och brukargrupper av många olika slag (föreningar, författare, läsare, konstnärer, forskare ) Ett annat viktigt utvecklingsområde är att ABM:en hittar gemensamma metoder, kanaler och fora för att samverka med de lokala kulturförvaltningarna. I dag är det i stort sett bara Länsbiblioteket som via sina täta förbindelser med folkbiblioteken har en direkt och väl etablerad kommunikation med de lokala aktörerna. Här finns stora möjligheter för såväl arkiven som museerna att spela en mer aktiv mentorsroll. Behovet av professionella metoder och moraliskt stöd är stort, inte minst bland alla de ideellt initierade och drivna museer som växer fram här och var ute i landet men också hos många kommunarkivarier, som efter arkivlagens senaste skärpning ställts inför ökade kvalitetskrav.

21 Möjligheter och risker Tack vare närheten till Norge och vårt inom andra områden redan väl upparbetade kanaler med Hedmarks fylke ser vi stora möjligheter att ta del av de erfarenheter som görs i vårt grannland. Där finns ju en tillsynsmyndighet ABM-utvikling som har till uppgift att bevaka och stimulera ABM-sektorn och som redan tillägnat sig ett synsätt där man set ABM som en naturlig kulturpolitisk enhet. (Samtidigt inser man givetvis att varje bokstav i förkortningen A, B och M har sin egen unika uppgift och identitet.) Norska ABM-utvikling fick under sommaren Kultur- og kirkedepartementets uppdrag att genomföra en massiv biblioteksutredning. I direktiven påpekas med eftertryck att ABM-aspekten skall beaktas i utredningsarbetet (se BBL nr 8:2004 och /dokbn.html). 21 Vi värmländska ABM:are kommer tillsammans med våra kollegor i Hedmarks fylke att hålla ögon och öron öppna för att kolla vad som sker i det arbetet med denna utgreiing och vi skall dessutom hålla dörrarna på glänt för eventuell samverkan inom ABM-området. Vad finns det nu för risker? Vilka fallgropar finns på vägen mot ett mer intensifierat ABM-samarbete? Ja, egentligen inga alls. Vi har på allvar försökt hitta eventuella fallgropar men tvingas konstatera att ett ökat samarbete bara kan föra gott med sig.

22 Öar når folket med ny teknik av Roland Tidström Roland Tidström är journalist, verksam vid Västerbottens Kuriren. Han är också styrelseledamot i Västerbottens läns hembygdsförbund. 22 I Västerbottens län har Internetbaserade InformationsÖar blivit ett intressant koncept för hur historien kan nås med ny teknik, och för hur länsmuseet, arkiv och bibliotek kan hitta nya former att arbeta tillsammans. De geografiska avstånden är så stora i Västerbottens län att det kan vara svårt att knyta samman de olika parterna i ABM-samarbetet, men genom att lägga ut museets och arkivens samlingar av föremål, bilder och inspelningar på webben kan länsborna numera komma in i länsmuseet och arkiven från varje kommun via datorn. Dessutom vill Västerbottens museum och Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Umeå eller DAUM som arkivet förkortas och dagligen kallas öka det personliga kontaktnätet i Västerbottens län för att nå ut med all den kunskap de har, men också att den vägen öka på sina samlingar. En InformationsÖ består av en liten utställning på kommunbiblioteket med ett par, tre utställningsmontrar med tänkvärda föremål, utmärkande för orten i fråga, och en dator med en specialdesignad webbsida som presenterar den egna kommunens och länets kulturhistoria och som har direktuppkoppling via internet till länsmuseets, arkivens och bibliotekens databaser. InformationsÖn sköts av en referensgrupp med representanter från det lokala biblioteket, studieförbund, skolan, hembygdsföreningen eller släktforskarföreningen, länsmuseet, något av arkiven samt enskilda personer. Referensgruppen underhåller utställningen och ordnar dessutom kulturella arrangemang med musik, föreläsningar och bildvisningar i anslutning till Ön, detta för att visa på att det numera finns en lättillgänglig kanal direkt in i länsmuseet och arkiven i Umeå. Jag ser InformationsÖarna som ett väldigt bra sätt att till exempel göra mitt arkiv, Daum, mer känt. Arkivet är väl mest känt för de som redan känner till det, övriga känner just inte till att vi har mycket förnämliga samlingar av folkminnen från Övre Norrland, det vill säga Väster- och Norrbotten, säger Staffan Lundmark, arkivarie på DAUM.