En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. redaktörer: Märta Molin. Bengt Wittgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. redaktörer: Märta Molin. Bengt Wittgren"

Transkript

1 omabm

2 2

3 omabm 1 En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer redaktörer: Märta Molin Bengt Wittgren

4 4 ABM Resurs Redaktörer: Märta Molin och Bengt Wittgren Form: Pia Nykvist och Märta Molin Foto: Björn Grankvist där inget annat anges Tryck: Hemströms tryckeri, Härnösand, februari 2005 ISBN: Utgiven av ABM Resurs Länsmuseet Västernorrland Box Härnösand Telefon: E-post:

5 10 Förord 12 Inledning och bakgrund 12 Kulturarv Östergötland av Dan Malmsten och Hans Nilsson 12 Våra verktyg 13 Universitetets roll 13 Länsmuseets roll 14 Våra ben 14 Några exempel 15 Ett slags kulturpolitik 16 Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand? Frågeställningar, möjligheter och farhågor inför ett fördjupat regionalt ABM-arbete av Anna Christina Rutquist och Anders Hjertén 16 Medborgarperspektiv 16 ABM i Värmland 17 Projekt som träningsläger 18 Vambit 19 Calimera 20 Idéer för framtiden 21 Möjligheter och risker 22 Öar når folket med ny teknik av Roland Tidström 23 Fakta Västerbottens län 23 Fakta 23 Fakta finansiärer 24 Arkiv i det dolda 24 Glest befolkat län 24 Museet vänder sig utåt 25 Göra kulturarvet tillgängligt 26 Referensgrupp länk mellan folk, arkiv och länsmuseet 28 Biblioteken har kontaktytan 28 Invigningsdagen planeras 30 Lokal entusiasm och engagemang 31 Ön resurs för skolan 31 Spå-Klemmet en mytomspunnen legend 32 Personliga mötet oerhört viktigt 5

6 6 32 Arrangemang marknadsför Öarna 34 Tjärtunna symbolen 36 Vad händer i mellanrummet? av Tomas Olsson 36 Kulturinstitutionen 38 Omgivning i förändring 40 ABM-området 42 ABM-samverkan offentligt entreprenörskap: västernorrländska erfarenheter av Hans Wiklund och Märta Molin 42 Institutionell samverkan 42 Tjänsteproduktion i organisationssamhället 43 ABM-samverkan västernorrländska erfarenheter 46 Kulturmagasinet i Sundsvall 46 Sollefteå ABM-grupp 48 Betydelsen av offentligt entreprenörskap 49 Referenser 50 ABM UTVECKLING av Tom Sahlén 50 Från samhällets horisont 50 ABM-sektorns och andra sektorers produktivitet 54 Från sektorns horisont hur vi är och varför vi blivit som vi är 55 Vetenskapliga paradigm, sektorsfilosofi, brukarmiljö 56 ABM som moderniseringsprojekt 56 Det fjärde rummet som pedagogisk resurs 57 Det fjärde rummet som brukarmiljö 57 Det fjärde rummets golv, tak och väggar 58 Fjärde rummet som institutionsförnyelse 58 Fjärde rummet som sektor för ökad produktivitet 59 ABM-källor i samverkan av Hans Rengman 59 Användarna ställer nya krav en ovan utgångspunkt 60 I begynnelsen var ABM 61 Tidigare försök

7 62 Grundvalar för möten 62 Användarens förförståelse 63 Tekniska förutsättningar 63 Terminologi som är gemensam 63 Innehåll som överensstämmer 63 Fält att mötas på 65 Något om sam-orden och samverkansvinster 65 Är det så att? 67 Ordna eller finna 68 Auktoritetsarbete har en baksida 68 Några önskade resultat av ett ABM-samarbete 69 Avslutande resonemang 71 ABM, utbildningarna och vetenskapen av Inga-Lill Aronsson, Björn Asker och Kerstin Rydbeck 71 Inledning 73 Hur det började i Uppsala 74 Arkiven och arkivvetenskapen 77 Biblioteken och biblioteks- & informationsvetenskapen 79 Museerna och museologin 81 Ämnesövergripande samarbete idag 82 Utvecklingsidéer för framtiden 83 Slutord 84 Noter 85 Käll- och litteraturförteckning 87 Arkiv, bibliotek och museer samarbete på gott och ont av Karin Tångeberg 87 ABM i ett samhällsperspektiv 92 Noter 92 Käll- och litteraturförteckning 93 ABM-sektorns idé utifrån ABM-folket och dess utbildning av Bengt Wittgren 94 Profession 95 Identitet 95 Praktiker 95 Forskare/forskning 7

8 8 97 Poler, skillnader och likheter 99 Matrisen sett ur praxisens perspektiv 99 Praktik och profession 100 Praktik och identitet 100 Professionen och forskningen 101 Forskaren och identiteten 102 Matrisen sett ur akademisk synvinkel 103 Gemensam identitet och teoretisk grund 104 Kompetensutveckling och fortbildning 104 Summering 105 Noter 106 Källor och litteratur 107 Den ideella delen av ABM-sektorn i Västernorrland av Karl-Ingvar Ångström 107 Ex 1 Sockenmuseer 107 Ex 2 Registrering av föremål och fotografier 109 Ex 3 Forskarstugor 109 Ex 4 Landsarkiven 110 Ex 5 Samarbete med skolorna 110 Resurser för ideella föreningar 110 Sammanfattning 111 Deltagande och delaktighet om den goda viljan och människors motsträvighet av Bo Westas 111 Ett problem: Deltagande och delaktighet något gott i sig? 111 En iakttagelse: Parallellitet mellan politik och kultur 112 Aktuella exempel: Mindre engagemang mer pedagogik 114 Ett historiskt perspektiv: Från revolution till devolution 115 I dag är situationen radikalt annorlunda 115 Ett teoretiskt perspektiv: Från förtryck till förförelse 116 Den politiska reflexen: Utred förutsättningarna för demokrati! 117 Ett klarläggande: Vad var det egentligen Demokratiutredningen kom fram till? 119 Den professionella reflektionen: Att i tanke och handling utveckla deltagande, delaktighet, inflytande och legitimitet

9 120 ABM-utvikling statens senter for arkiv,bibliotek og museer Etablering, visjon, verdigrunnlag, strategier og prioriteringer av Jon Birger Østby 120 Formålet med etableringen 124 Visjon, verdigrunnlag og strategier 125 Organisering 126 Prioriterte arbeidsoppgaver for perioden Tverrsektorielt prosjekt for digital bevaring, formidling og læring 130 Støtte til regionale ABM-satsinger 130 Noter 131 Hur kan ett landsarkiv bidra till ABM-samarbete inom ramen för verksamhetsstyrningen i regleringsbrevet? av Carina Strömberg 131 Vad är ett landsarkiv? 133 Samarbete i nätverk 134 ABM och arkivverkets verksamhetsmål 135 Verksamhetsgrenar 135 Arbeta för en god arkivhantering 136 Ta emot leveranser, bevara och vårda 137 Tillhandahålla och tillgängliggöra 138 Kunskapsuppbyggnad 139 Slutord 139 Noter 140 Folkbiblioteken och kulturarvet av Roland Tiger 144 Litteratur 145 Länsmuseet Västernorrland en regional kulturarvsaktör av Bengt Edgren 147 Noter 148 Slutord 9

10 Förord Hur vi i Västernorrland ser på ABM i olika sammanhang har stått under stark belysning under 2003 och I länsmuseet, länsbiblioteket och landsarkivet har frågan behandlats såvida att vi valt att ansvara för en inledande analys kring ABM-samverkan som en gemensamt åtagande i ett brett regionalt perspektiv. Den samverkan institutionerna traditionellt haft har här inte varit ämnet för dagen, utan snarare att finna former för arbetet med samhällets behov av nya strukturer för lärande, dess behov av den kunskap som finns i både mänsklig mening och samlat på hyllor, i register och i arkiven. 10 De regionala institutionerna har idag andra roller och uppdrag än vad som gällde bara för något årtionde sedan. Inom ramen för projektet ABM Resurs har vår arbetsgrupp försökt finna lösningar och partnerskap, sprida ny kunskap i länet om metoder och forskning, men också att etablera medvetenheten om att nätverk över sektorsgränserna är bra dels för att stärka och utveckla professionerna, dels för att få en mer sömlös framsida mot vår omvärld våra medborgare och användare. Det är kanske till och med så att vi ska stiga ut ur våra institutioner och samverka med allmänheten på allmänhetens hemmaplan, så som Tomas Olsson beskriver det i sin artikel senare i denna antologi? Projektets arbetsgrupp har mött många personer som är aktiva i ABM-projekt på olika nivåer och i flera regioner. I föreliggande skrift har några av dessa personer ombetts beskriva problemområden, erfarenheter och förslag till lösningar. Det gäller ett brett fält av samhällsteori, utbildning, kulturpolitik och naturligtvis verksamhetsfältet med arkiv, bibliotek och museer och dess samarbetsparter. Arbetsgruppen och vi önskar dig en intressant och förhoppningsvis inspirerande läsning om ABM! Härnösand i februari 2005 Carina Strömberg Roland Tiger Bengt Edgren landsarkivarie länsbibliotekarie landsantikvarie

11 11

12 Kulturarv Östergötland av Dan Malmsten och Hans Nilsson Hans Nilsson, lektor i historia vid Linköpings universitet med lokalhistoria som specialitet. Projektledare för Kulturarv Östergötland. Dan Malmsten, lärare och historiker, samordnare för Kulturarv Östergötland med placering på Östergötlands länsmuseum. 12 Oskar Brusell vandrade runt i Östergötland i början av seklet, klädd som en trashank. Ett original, en mäniska i marginalen. Han uppehöll sig i trakterna kring Linköping vid sekelskiftet 1900 och fortfarande finns det människor som har hört talas om denne märklige man. Men vem skriver hans historia? Trots att vi har många fina bibliotek, arkiv, museer och dessutom ett universitet så finns det kulturhistoriskt material i vårt län som aldrig kommer upp till ytan, aldrig når ut, till alla oss som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är här arbetet med Kulturarv Östergötland kommer in. Vi har valt att använda bilden på Oskar Brusell som vår symbol. Våra verktyg Redan hösten 1998 när arbetet påbörjades stod det klart hur arbetet med Kulturarv Östergötland skulle läggas upp. Riktlinjerna har sedan i huvudsak följts fram till idag. I grunden fanns en ambition att på ett bättre sätt tillgängliggöra kulturarvet. Vi anser att vi som samhällsmedborgare och skattebetalare har rätt till vår historia. Ambitionen har varit att underlätta för forskare, både från universitetet och från fritidsforskarnas skara, att kunna ta del av den östgötska historien. Som ett hjälpmedel i denna strävan fanns redan från början modern teknik. Med hjälp av Internet, hemsidor och databaser existerar möjligheter att nå ut med mängder av information och material som tidigare varit nästan omöjliga att finna för de flesta. Vårt projekt gick från början, påverkat av tidsandan, under namnet Kulturarvsdatabas Östergötland. Det andra verktyget har bestått i att bygga nätverk ett nätverk för de aktörer som intresserar sig för och arbetar med det östgötska kulturarvet. Arkiv, bibliotek, museer, skolor och universitet agerar utifrån sina egna utgångspunkter och sina egna traditioner. Kontakterna mellan aktörerna har inte alltid varit självklara, något som förstås inte gynnat den som velat ta del av det material som finns på de olika institutionerna. Till detta kommer också alla släkt- och fritidsforskare som ofta haft svårt att hitta fram

13 med sin egen forskning. Genom att ordna möten, skapa referensgrupper etcetera utvecklades nätverket Kulturarv Östergötland till något tämligen unikt i Sverige. Idag finns en gemensam plattform och ett kontaktnät som underlättar och effektiviserar för den som vill arbeta med det östgötska kulturarvet. När vi förstod nätverkets hela betydelse ändrade vi följdriktigt namnet till Kulturarv Östergötland. Universitetets roll Det breda samarbete vi skapar är något kvalitativt nytt. Hela tiden har universitetet spelat en viktig roll, främst genom sin centrumbildning, Centrum för lokalhistoria. Parallellt med planerna på ett östgötskt kulturarvsnät pågick också viktiga diskussioner bland kulturarbetare och politiker i ett arbete under namnet Den östgötska kulturutredningen. Utredningen ställde sig bakom de planer som fanns på universitetet och som den nytillträdde länsmuseichefen också kom att omfatta. På så vis stod projektet på tre ben. 13 Samarbetet med andra innehåller också egennytta. På universitetet forskas, handleds och undervisas förstås. För att detta ska fungera smärtfritt behövs en väloljad infrastruktur som inbegriper goda kontakter från universitetets sida med arkiv, museer, bibliotek och hembygdsföreningar. Detta faktum var viktigt när samarbetet skulle organiseras. Universitetet kom lite utifrån och kunde därför öppna upp en del låsningar utan att direkt misstänkas för att vara imperialister. Samtidigt kanske en del nya låsningar skapades det är smällar man får ta som kulturarvsorganisatör. Länsmuseets roll Som nämndes ovan var Östergötlands länsmuseum tidigt med i samverkansarbetet och har hela tiden varit en viktig plattform för Kulturarvs arbete. I länsmuseets uppdrag finns länsperspektivet och via Kulturarv Östergötland söktes en ingång till ett jämbördigt samarbete med andra aktörer. Tillsammans med länsmuseet har flera stora och även mindre projekt drivits. Personal och medel från museets övriga verksamhet har engagerats i dessa projekt. Det kan gälla alltifrån tillfälliga projekt till mer permanenta verksamheter. Till de senare hör forskarmiljön på Faktahyllan och den stora bilddatabasen Östgötabild. På länsmuseet sitter också samordnaren för Kulturarv Östergötland och härifrån produceras de Nyhetsbrev som kommer fyra gånger per år.

14 Våra ben Kulturarv Östergötland står idag på flera ben än tidigare. Utöver universitet och länsmuseum har vårt nybildade regionförbund spelat en viktig roll. Regionförbundet har engagerat sig kraftfullt i Kulturarvs arbete då man sett nätverket som en viktig resurs i arbetet med att stärka regionen. I vår ledningsgrupp finns representanter från länsstyrelsen, länsbiblioteket och de tretton östgötakommunerna. Vi arbetar nu på att arkiven, genom landsarkivet, ska få en starkare representation i ledningsgruppen. 14 I den breda referensgrupp som också finns kopplad till nätverket (med ungefär tjugo platser) representeras hembygdsrörelsen, Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet, regionala och lokala museer. Denna grupp fungerar som en förankringsgrupp för de riktlinjer som dragits upp av ledningsgruppen. Några exempel I länet bedrivs idag en mängd kulturhistoriska projekt som på ett eller annat sätt har anknytning till Kulturarv Östergötland. Ett exempel är de lokalhistoriska rum som byggs upp i samarbete med de kommunala biblioteken och länsbiblioteket. Tillsammans drivs detta som ett projekt under beteckningen Lokalhistoria på bibliotek. Meningen är att besökarna ska finna lokalhistoriskt material i de lokala forskarmiljöer som skapas, oavsett om det rör sig om böcker, källmaterial eller digitaliserat material. Sådana miljöer finns nu i Boxholm, Kisa, Söderköping, Ödeshög, Vadstena, Motala och Linköping. Andra projekt värda att nämna är exempelvis Produkt och Bild i Mjölby och dess systerprojekt i Finspång som båda syftat till att dokumentera industrihistoria. Mångfald i Bild i Motala har intresserat sig för mångfalden i denna kommun och filmer som kulturarv. En del av projektens synliga resultat kan följas på vår hemsida. Flera bildprojekt har också drivits i länet med knytning till Kulturarvs arbete. Östgötabild som nämndes ovan, där för närvarande ca bilder ligger ute på nätet, har huvudsakligen genomförts vid fyra fristående registreringscentraler. Hembygdsföreningarnas bilder som iscensattes tillsammans med Östergötlands hembygdsförbund och ett tiotal hembygdsföreningar. Emigrationen från Kinda som utmynnat i en registrering av omkring amerikabrev, vilka också nu ligger ute på Internet, skannade och fullt läsbara på dataskärmen. Detta projekt har genomförts i samverkan med bland andra Kinda kommun och Riksarkivet/SVAR.

15 Emigrationsprojektet har sedan i sin tur lett fram till det EU-projekt som för närvarande upptar en del av Kulturarvs engagemang. Projektet kallat Emile är ett samarbetsprojekt med Irland, Italien, Polen och Tjeckeien där det handlar om att belysa amerikabrevens betydelse som information och källa i forskningen. Dessutom pågår flera pedagogiska projekt främst avsedda för skolans värld. Här har Historieportalen, vår gemensamma skolportal, den samordnande rollen. Denna nås också från vår hemsida. Ett slags kulturpolitik Ambitionen med arbetet är hela tiden att så mycket av det som forskas fram här i länet också ska tillgängliggöras. På så vis kan man faktiskt påstå att vi står för en ny kulturpolitik, där tillgänglighet, decentralisering och demokratisering står i centrum. Kunskap kan uppstå på många håll inte bara inom den institutionella världen, därför lägger vi särskild vikt vid samarbetet med fritidsforskare och hembygdsföreningar. Brukarperspektivet är också självklart för oss. Det är inte vi som ska tala om vad forskaren ska söka, vi ska ge tips, men det är forskarens intressen och frågor som ska styra. Vi tror också på nätverksmetoden i arbetet med kulturarvet. Vi ska göra det vi är bäst på i samverkan med andra som är bra på andra saker. 15 På den hemsida, som är något av hjärtat i verksamheten, kan den som vill ta del av ett brett utbud av vårt kulturarv. Här läggs kontinuerligt ut direktproducerat material eller länkar till databaser, bildsamlingar eller kartor som tidigare nästan varit omöjligt att hitta fram till. Du kan även få information om projekt som pågår och om de hembygdsföreningar som finns i området. Här kan du även, för att anknyta till inledningen, läsa mer om Oskar Brusell eller någon av de andra personerna som finns bland våra levnadsöden. Besök vår hemsida: Från denna kan man också beställa vårt digitala nyhetsbrev som kommer ut några gånger per år.

16 Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand? Frågeställningar, möjligheter och farhågor inför ett fördjupat regionalt ABM-arbete av Anna Christina Rutquist och Anders Hjertén båda verksamma vid Länsbiblioteket i Värmland 16 ABM? Mer aktiv och genomtänkt samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer? Jaha, det är väl nån ny käck idé som centralbyråkraterna har hittat på för att hålla kvalificerade tänkare sysselsatta med tidskrävande och fullständigt harmlösa skrivbordsprodukter? Ytterligare ett sätt att få bort fokus från de verkliga problemen, de ständiga bekymren med bibliotekens bristande resurser, krympande öppettider, förändrade omvärldskrav och avsaknaden av en vital bibliotekspolitisk debatt av verklig dignitet? Så kan man kanske lite luttrat sammanfatta den ryggmärgsreaktion som med blixtsnabb automatik glider in i bibliotekariemedvetandet. ABM! Precis som om vi inte skulle ha nog att göra! OK, ryggmärgsreaktioner och instinktiva beteenden är inte alltid helt fel. Ibland är dessa reaktioner livsnödvändiga men oftast står de tyvärr bara i vägen för ett rationellt och förnuftsbaserat tänkande. Medborgarperspektiv ABM är en förkortning som för oss utgår från ett medborgarperspektiv. På vilket eller vilka sätt kan arkiven, biblioteken och museerna utveckla gemensamma strategier och tjänster för att öka sin gemensamma medborgarnytta. Vilka offerter kan vi biblioteksmänniskor tillsammans med företrädare för arkiv och museer erbjuda 2000-talets medborgare och presumtiva brukare? Hur formulerar vi svaret på frågorna: Vad kan ni egentligen göra för oss? Vilket är ert pris? ABM:en är tillsammans samhällets viktigaste informationsförvaltare och ur brukarens perspektiv är det helt likgiltigt var eller hur informationen förvaras och klassificeras, så länge den bara är tillgänglig, helst enkelt och smärtfritt, hemma där jag bor och hela dygnet runt sju dagar i veckan. Vi bedömer att utmaningen att finna gemensamma strategier är av avgörande betydelse för ABM:ens framtida samhällsroller. ABM i Värmland Hur står det då till i praktiken sett från en utsiktspunkt en bit från huvudstaden (ca 300 km)? Hur ser sambandet och samsynen inom ABM-området ut?

17 På det personliga planet cheferna för respektiver verksamheter känner varandra väl och respekterar varandra funkar det bra. Diskussionen om möjligheten att hitta gemensamma strategier har kommit igång, eller snarare: man har precis börjat montera startblocken och skall alldeles strax sätta igång med uppvärmningen. På det institutionella planet är det mer komplicerat. Lagar, regleringsbrev, politiska målsättningar och uppdrag skiljer sig åt i hög grad för de olika sektorerna. Huvudmannaskapet är helt olikartat. Arkiven ligger helt vid sidan av Kulturrådets tillsynsansvar. Här är det Riksarkivet som förmedlar de statliga medlen och direktiven. Arkivens grundläggande uppgift är att säkra rättstryggheten genom att samla och tillhandahålla juridiskt och politiskt bindande dokument. Kulturpolitiska och utbildningspolitiska aspekter blir i arkivens fall i och för sig mycket viktiga men ändå sekundära. 17 Länsbibliotekens huvudman är enligt lag landstingen och finansieringen sker delvis från Kulturrådet. De lokala biblioteken är så gott som till 100 % rent kommunala. På museiområdet kan huvudmannaskapet se ut lite hur som helst. Stiftelseformen är inte ovanlig och ren föreningsdrift förekommer också. De politiskt styrda organisationerna har att följa de mål som sätts av de politiker som har mandat att sätta dem. Tjänstemän och chefer har inte fria händer att utan hänsyn till dessa omständigheter börja utveckla nya strategier och odla nya allianser. För att nå framgång måste frågan upp till debatt på lokal och regional politisk nivå. Projekt som träningsläger Det vi de värmländska aktörerna Värmlands Museum, Värmlandsarkiv och Länsbiblioteket i Värmland hittills hunnit med är dels att genomföra ett eget projekt (Vambit) och dels att delta som observatörer och bollplank i ett internationellt ABM-projekt (Calimera). Frånsett de rent konkreta resultaten i form av ökad insikt och den därmed förknippade kompetenshöjningen har vi genom våra projekt dessutom börjat väva de nätverk, som är absolut nödvändiga för att för att kunna börja sammanlänka tre tidigare helt självständiga och dessutom i hög grad självmedvetna professioner och traditioner kring gemensamma strategier. Projekten har givit oss värdefulla insikter om varandras yrkesfilosofier och grundläggande värderingar.

18 Vambit Vambit-projektet (januari -98 oktober -99) genomfördes i samverkan mellan Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Värmlands Museum, Universitetsbiblioteket i Karlstad samt Länsbiblioteket i Värmland (det sistnämnda agerade som projekthuvudman). Ledningsgruppen bestod av projektledare Anna Christina Rutquist, Länsbiblioteket, Alain Droguet, Värmlandsarkiv, Susanne Hallgren, Värmlands Museum, Berit Sande, Folkrörelsernas arkiv och Britt-Marie Klinghagen och Jutta Kubler från Universitetsbiblioteket. För det praktiska arbetet ansvarade under var sin period två heltidsanställda bibliotekarier, först Kirsi Rutanen och sedan Jenny Hansen. 18 Projektets huvudmål var att ge de olika organisationernas medarbetare en gemensam kunskapsbas avseende IT (e-post, Internet, elementär web-hantering ). Ja, den kanske i förstone något kryptiska projekttiteln Vambit säger ju egentligen i klartext exakt vad det hela handlade om: Värmlands arkiv, museer och bibliotek erövrar IT! Ett annat mål var att under projekttiden hitta ytterligare ett gemensamt projekt, en mer konkret idé med omedelbar praktisk tillämpning. Båda de uppsatta målen uppnåddes. För det första deltog långt över 100 medarbetare i de gemensamma utbildningarna inom IT-området. Några av programrubrikerna var Internet som informationskälla och Internet och kommunikation, som bl. a. tog upp specialaspekter som släktforskning, museer och tidningar och tidskrifter på Internet. En annan rubrik var Digitala bilder hantering, förvaring, förmedling. Den kursen samlade 83 deltagare. Som helhet kan man med fog påstå att Värmland genom Vambit-projektet tog ett viktigt språng framåt när det gäller förmågan att inse IT:s betydelse för den framtida utvecklingen inom ABM-området. För det andra lyckades vi också hitta den där nya och spännande idén. Den fick rubriken Nycklar till brukssamhället och resultatet kan besiktigas via Nycklar till brukssamhället är en web-baserad instruktion och vägledning för den blivande eller halvfärdige lokalforskaren. Man får där tips och goda råd om källor och metodik, som gör forskningsarbetet snabbare, enklare, mer relevant och klart mycket roligare. Thomas Kvarnbratt från Värmlandsarkiv står

19 för manus och utformning i samverkan med museipersonal, Karin Berntsson Engström från länsbiblioteket har gjort webbappliceringen. Ett mycket viktigt resultat av projektet blev att intresset för ett breddat och fördjupat samarbete inom det värmländska ABM-området steg. Såväl den mellaninstitutionella kännedomen har ökat och insikten om vars och ens unika kompetensområde som det personliga kamratskapet och kollegialiteten har stärkts. Calimera Från vår sida Värmlandsarkiv (Alain Droguet), Länsbiblioteket (Anna Christina Rutquist) och Värmlands Museum (Göran Gullbro) har vi nu också engagerat oss i ett massivt och ambitiöst alleuropeiskt (38 länder) ABM-projekt med arbetsnamnet Calimera. Vår roll är att ingå i referensgruppen. Det betyder att vi med uppmärksamhet skall följa projektarbetet och dessutom lämna remissvar på de olika Work Packages som pågår runt om i Europa. 19 Vi skall dessutom sprida goda svenska exempel till övriga Europa. Calimera-projektet som bygger vidare på resultaten från det tidigare genomförda Pulman-projektet försöker tackla den framtida ABM-utvecklingen i Europa med bredast tänkbara angreppssätt. Huvudmålen är att mobilisera folkbibliotek, lokala museer och arkiv för att utnyttja teknologi på ett effektivt sätt för att förbättra tjänsterna mot medborgarna (brukarna); att samarbeta med teknikleverantörer och relevanta forskningsmiljöer för att förbättra utbudet av hjälpmedel och metoder; att medvetet och klarsynt inrikta sig på användarnas behov (med användare menar man faktiskt klokt nog såväl brukare som icke brukare); att säkra att nationella och internationella strategier inom ABM-området följs upp i lokala handlingsplaner och att tjänsterna blir anpassade till lokala förhållanden; att främja ett ökat deltagande från arkiv, bibliotek och museer i forsknings- och utvecklingsprojekt under EU-programmet IST (Information Society Technologies) med tonvikt på det nya satsningsområdet Community Memory; att omvandla resultaten från forskning finansierad av IST till nyttiga digitala tjänster för allmänheten.

20 Under oktober månad 2004 har vi fått in ett par hundra sidor utredningstext, som vi förväntas yttra oss över. Detta har vi också efter bästa förmåga försökt göra, även om det varit ganska tidsödande, inte minst att läsa in och kritiskt granska det inkomna materialet. Den primära avsikten med vårt engagemang är att vi genom att följa den internationella debatten skall fånga upp nya idéer och metoder och på olika sätt sprida dessa tankar i första hand i vår egen region och helst också till övriga intressenter i hela Sverige. Detta kommer att bli möjligt när slutrapporterna är färdigredigerade och från engelska blivit översatta till bl. a. svenska. 20 Preliminärt kan man konstatera att Calimera redan presenterat en hel del kloka och konstruktiva tankar, t.ex. avseende social integration, om mätning och utvärdering och om digitaliseringens möjligheter och konsekvenser. Det är faktiskt med en viss förväntan som vi ser fram mot publiceringen av slutrapporterna. För ytterligare info: kolla! Idéer för framtiden Ett självklart framtida gemensamt arbetsområde måste bli att på ett konkret sätt utforma tjänster för att i digital form förmedla det värmländska kulturarvet. Idén har funnits i luften ganska länge. Redan på 1980-talet började vi tala om något som vi kallade för Värmlandsminnet men länge än till idéstadiet hann vi aldrig komma. Andra akuta förändringskrav har hunnit tränga sig före. Men nu är det dags. Vi kommer också att permanenta det samarbete som inletts mellan Värmlands Museum och Länsbiblioteket när det gäller arrangemanget Den värmländska bokmässan, som avfestas i museets lokaler under senhösten varje år. Speciellt roligt med just denna mässa är att den aktiverar och engagerar användare och brukargrupper av många olika slag (föreningar, författare, läsare, konstnärer, forskare ) Ett annat viktigt utvecklingsområde är att ABM:en hittar gemensamma metoder, kanaler och fora för att samverka med de lokala kulturförvaltningarna. I dag är det i stort sett bara Länsbiblioteket som via sina täta förbindelser med folkbiblioteken har en direkt och väl etablerad kommunikation med de lokala aktörerna. Här finns stora möjligheter för såväl arkiven som museerna att spela en mer aktiv mentorsroll. Behovet av professionella metoder och moraliskt stöd är stort, inte minst bland alla de ideellt initierade och drivna museer som växer fram här och var ute i landet men också hos många kommunarkivarier, som efter arkivlagens senaste skärpning ställts inför ökade kvalitetskrav.

21 Möjligheter och risker Tack vare närheten till Norge och vårt inom andra områden redan väl upparbetade kanaler med Hedmarks fylke ser vi stora möjligheter att ta del av de erfarenheter som görs i vårt grannland. Där finns ju en tillsynsmyndighet ABM-utvikling som har till uppgift att bevaka och stimulera ABM-sektorn och som redan tillägnat sig ett synsätt där man set ABM som en naturlig kulturpolitisk enhet. (Samtidigt inser man givetvis att varje bokstav i förkortningen A, B och M har sin egen unika uppgift och identitet.) Norska ABM-utvikling fick under sommaren Kultur- og kirkedepartementets uppdrag att genomföra en massiv biblioteksutredning. I direktiven påpekas med eftertryck att ABM-aspekten skall beaktas i utredningsarbetet (se BBL nr 8:2004 och /dokbn.html). 21 Vi värmländska ABM:are kommer tillsammans med våra kollegor i Hedmarks fylke att hålla ögon och öron öppna för att kolla vad som sker i det arbetet med denna utgreiing och vi skall dessutom hålla dörrarna på glänt för eventuell samverkan inom ABM-området. Vad finns det nu för risker? Vilka fallgropar finns på vägen mot ett mer intensifierat ABM-samarbete? Ja, egentligen inga alls. Vi har på allvar försökt hitta eventuella fallgropar men tvingas konstatera att ett ökat samarbete bara kan föra gott med sig.

22 Öar når folket med ny teknik av Roland Tidström Roland Tidström är journalist, verksam vid Västerbottens Kuriren. Han är också styrelseledamot i Västerbottens läns hembygdsförbund. 22 I Västerbottens län har Internetbaserade InformationsÖar blivit ett intressant koncept för hur historien kan nås med ny teknik, och för hur länsmuseet, arkiv och bibliotek kan hitta nya former att arbeta tillsammans. De geografiska avstånden är så stora i Västerbottens län att det kan vara svårt att knyta samman de olika parterna i ABM-samarbetet, men genom att lägga ut museets och arkivens samlingar av föremål, bilder och inspelningar på webben kan länsborna numera komma in i länsmuseet och arkiven från varje kommun via datorn. Dessutom vill Västerbottens museum och Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Umeå eller DAUM som arkivet förkortas och dagligen kallas öka det personliga kontaktnätet i Västerbottens län för att nå ut med all den kunskap de har, men också att den vägen öka på sina samlingar. En InformationsÖ består av en liten utställning på kommunbiblioteket med ett par, tre utställningsmontrar med tänkvärda föremål, utmärkande för orten i fråga, och en dator med en specialdesignad webbsida som presenterar den egna kommunens och länets kulturhistoria och som har direktuppkoppling via internet till länsmuseets, arkivens och bibliotekens databaser. InformationsÖn sköts av en referensgrupp med representanter från det lokala biblioteket, studieförbund, skolan, hembygdsföreningen eller släktforskarföreningen, länsmuseet, något av arkiven samt enskilda personer. Referensgruppen underhåller utställningen och ordnar dessutom kulturella arrangemang med musik, föreläsningar och bildvisningar i anslutning till Ön, detta för att visa på att det numera finns en lättillgänglig kanal direkt in i länsmuseet och arkiven i Umeå. Jag ser InformationsÖarna som ett väldigt bra sätt att till exempel göra mitt arkiv, Daum, mer känt. Arkivet är väl mest känt för de som redan känner till det, övriga känner just inte till att vi har mycket förnämliga samlingar av folkminnen från Övre Norrland, det vill säga Väster- och Norrbotten, säger Staffan Lundmark, arkivarie på DAUM.

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport november. Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Rapport november Nytta & nöje på nätet : Internetguidning på östgötabibliotek Viktiga händelser under den gångna månaden Styrgruppen samlades för ett första möte den 23 november. Kerstin Olsson, Anne Hederén,

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 Slutredovisning av genomförda projekt och aktiviteter Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Dokumentations- och forskningsprojekt... 5 Stadens skriftspråkliga landskap...

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten Vinster med samverkan Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten www.regionvasterbo.en.se Vinster med samverkan - kring e. gemensamt regionalt verksamhetsstöd Västerbo)en 1/8 del av Sveriges yta.

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Drygt 50 registratorer och arkivarier från offentliga myndigheter i Västernorrlands län samlades på Mitthögskolan för en första nätverksträff. Initiativet

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek

Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek Rapport mars 2010 Nytta & nöje på nätet: Internetguidning på östgötabibliotek 1. Viktiga händelser under den gångna månaden Politikerbesök i Mjölby Den 16 mars besökte socialdemokraternas It politiska

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer Kommun Idé/vision/mål Inriktning Förutsättningar Sökta Boxholm Utveckla. lärmiljö Flexibelt lärande Atterbomrummet, tre Stödja grundläggande stationära datorer, e-kom-

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer:

Lugnås Björkängen 1 542 94 Mariestad. Fråga 3 - Kontaktperson/ den som svarar på enkäten. Namn. mail och telefonnummer: Välkommen att delta i denna enkätundersökning! Denna enkät är avsedd att kartlägga nuläget inom regionens arbetslivsmuseer/industrihistoriska föreningar för att ge ett bra underlag för NAV:s fortsatta

Läs mer