En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. redaktörer: Märta Molin. Bengt Wittgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. redaktörer: Märta Molin. Bengt Wittgren"

Transkript

1 omabm

2 2

3 omabm 1 En antologi om samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer redaktörer: Märta Molin Bengt Wittgren

4 4 ABM Resurs Redaktörer: Märta Molin och Bengt Wittgren Form: Pia Nykvist och Märta Molin Foto: Björn Grankvist där inget annat anges Tryck: Hemströms tryckeri, Härnösand, februari 2005 ISBN: Utgiven av ABM Resurs Länsmuseet Västernorrland Box Härnösand Telefon: E-post:

5 10 Förord 12 Inledning och bakgrund 12 Kulturarv Östergötland av Dan Malmsten och Hans Nilsson 12 Våra verktyg 13 Universitetets roll 13 Länsmuseets roll 14 Våra ben 14 Några exempel 15 Ett slags kulturpolitik 16 Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand? Frågeställningar, möjligheter och farhågor inför ett fördjupat regionalt ABM-arbete av Anna Christina Rutquist och Anders Hjertén 16 Medborgarperspektiv 16 ABM i Värmland 17 Projekt som träningsläger 18 Vambit 19 Calimera 20 Idéer för framtiden 21 Möjligheter och risker 22 Öar når folket med ny teknik av Roland Tidström 23 Fakta Västerbottens län 23 Fakta 23 Fakta finansiärer 24 Arkiv i det dolda 24 Glest befolkat län 24 Museet vänder sig utåt 25 Göra kulturarvet tillgängligt 26 Referensgrupp länk mellan folk, arkiv och länsmuseet 28 Biblioteken har kontaktytan 28 Invigningsdagen planeras 30 Lokal entusiasm och engagemang 31 Ön resurs för skolan 31 Spå-Klemmet en mytomspunnen legend 32 Personliga mötet oerhört viktigt 5

6 6 32 Arrangemang marknadsför Öarna 34 Tjärtunna symbolen 36 Vad händer i mellanrummet? av Tomas Olsson 36 Kulturinstitutionen 38 Omgivning i förändring 40 ABM-området 42 ABM-samverkan offentligt entreprenörskap: västernorrländska erfarenheter av Hans Wiklund och Märta Molin 42 Institutionell samverkan 42 Tjänsteproduktion i organisationssamhället 43 ABM-samverkan västernorrländska erfarenheter 46 Kulturmagasinet i Sundsvall 46 Sollefteå ABM-grupp 48 Betydelsen av offentligt entreprenörskap 49 Referenser 50 ABM UTVECKLING av Tom Sahlén 50 Från samhällets horisont 50 ABM-sektorns och andra sektorers produktivitet 54 Från sektorns horisont hur vi är och varför vi blivit som vi är 55 Vetenskapliga paradigm, sektorsfilosofi, brukarmiljö 56 ABM som moderniseringsprojekt 56 Det fjärde rummet som pedagogisk resurs 57 Det fjärde rummet som brukarmiljö 57 Det fjärde rummets golv, tak och väggar 58 Fjärde rummet som institutionsförnyelse 58 Fjärde rummet som sektor för ökad produktivitet 59 ABM-källor i samverkan av Hans Rengman 59 Användarna ställer nya krav en ovan utgångspunkt 60 I begynnelsen var ABM 61 Tidigare försök

7 62 Grundvalar för möten 62 Användarens förförståelse 63 Tekniska förutsättningar 63 Terminologi som är gemensam 63 Innehåll som överensstämmer 63 Fält att mötas på 65 Något om sam-orden och samverkansvinster 65 Är det så att? 67 Ordna eller finna 68 Auktoritetsarbete har en baksida 68 Några önskade resultat av ett ABM-samarbete 69 Avslutande resonemang 71 ABM, utbildningarna och vetenskapen av Inga-Lill Aronsson, Björn Asker och Kerstin Rydbeck 71 Inledning 73 Hur det började i Uppsala 74 Arkiven och arkivvetenskapen 77 Biblioteken och biblioteks- & informationsvetenskapen 79 Museerna och museologin 81 Ämnesövergripande samarbete idag 82 Utvecklingsidéer för framtiden 83 Slutord 84 Noter 85 Käll- och litteraturförteckning 87 Arkiv, bibliotek och museer samarbete på gott och ont av Karin Tångeberg 87 ABM i ett samhällsperspektiv 92 Noter 92 Käll- och litteraturförteckning 93 ABM-sektorns idé utifrån ABM-folket och dess utbildning av Bengt Wittgren 94 Profession 95 Identitet 95 Praktiker 95 Forskare/forskning 7

8 8 97 Poler, skillnader och likheter 99 Matrisen sett ur praxisens perspektiv 99 Praktik och profession 100 Praktik och identitet 100 Professionen och forskningen 101 Forskaren och identiteten 102 Matrisen sett ur akademisk synvinkel 103 Gemensam identitet och teoretisk grund 104 Kompetensutveckling och fortbildning 104 Summering 105 Noter 106 Källor och litteratur 107 Den ideella delen av ABM-sektorn i Västernorrland av Karl-Ingvar Ångström 107 Ex 1 Sockenmuseer 107 Ex 2 Registrering av föremål och fotografier 109 Ex 3 Forskarstugor 109 Ex 4 Landsarkiven 110 Ex 5 Samarbete med skolorna 110 Resurser för ideella föreningar 110 Sammanfattning 111 Deltagande och delaktighet om den goda viljan och människors motsträvighet av Bo Westas 111 Ett problem: Deltagande och delaktighet något gott i sig? 111 En iakttagelse: Parallellitet mellan politik och kultur 112 Aktuella exempel: Mindre engagemang mer pedagogik 114 Ett historiskt perspektiv: Från revolution till devolution 115 I dag är situationen radikalt annorlunda 115 Ett teoretiskt perspektiv: Från förtryck till förförelse 116 Den politiska reflexen: Utred förutsättningarna för demokrati! 117 Ett klarläggande: Vad var det egentligen Demokratiutredningen kom fram till? 119 Den professionella reflektionen: Att i tanke och handling utveckla deltagande, delaktighet, inflytande och legitimitet

9 120 ABM-utvikling statens senter for arkiv,bibliotek og museer Etablering, visjon, verdigrunnlag, strategier og prioriteringer av Jon Birger Østby 120 Formålet med etableringen 124 Visjon, verdigrunnlag og strategier 125 Organisering 126 Prioriterte arbeidsoppgaver for perioden Tverrsektorielt prosjekt for digital bevaring, formidling og læring 130 Støtte til regionale ABM-satsinger 130 Noter 131 Hur kan ett landsarkiv bidra till ABM-samarbete inom ramen för verksamhetsstyrningen i regleringsbrevet? av Carina Strömberg 131 Vad är ett landsarkiv? 133 Samarbete i nätverk 134 ABM och arkivverkets verksamhetsmål 135 Verksamhetsgrenar 135 Arbeta för en god arkivhantering 136 Ta emot leveranser, bevara och vårda 137 Tillhandahålla och tillgängliggöra 138 Kunskapsuppbyggnad 139 Slutord 139 Noter 140 Folkbiblioteken och kulturarvet av Roland Tiger 144 Litteratur 145 Länsmuseet Västernorrland en regional kulturarvsaktör av Bengt Edgren 147 Noter 148 Slutord 9

10 Förord Hur vi i Västernorrland ser på ABM i olika sammanhang har stått under stark belysning under 2003 och I länsmuseet, länsbiblioteket och landsarkivet har frågan behandlats såvida att vi valt att ansvara för en inledande analys kring ABM-samverkan som en gemensamt åtagande i ett brett regionalt perspektiv. Den samverkan institutionerna traditionellt haft har här inte varit ämnet för dagen, utan snarare att finna former för arbetet med samhällets behov av nya strukturer för lärande, dess behov av den kunskap som finns i både mänsklig mening och samlat på hyllor, i register och i arkiven. 10 De regionala institutionerna har idag andra roller och uppdrag än vad som gällde bara för något årtionde sedan. Inom ramen för projektet ABM Resurs har vår arbetsgrupp försökt finna lösningar och partnerskap, sprida ny kunskap i länet om metoder och forskning, men också att etablera medvetenheten om att nätverk över sektorsgränserna är bra dels för att stärka och utveckla professionerna, dels för att få en mer sömlös framsida mot vår omvärld våra medborgare och användare. Det är kanske till och med så att vi ska stiga ut ur våra institutioner och samverka med allmänheten på allmänhetens hemmaplan, så som Tomas Olsson beskriver det i sin artikel senare i denna antologi? Projektets arbetsgrupp har mött många personer som är aktiva i ABM-projekt på olika nivåer och i flera regioner. I föreliggande skrift har några av dessa personer ombetts beskriva problemområden, erfarenheter och förslag till lösningar. Det gäller ett brett fält av samhällsteori, utbildning, kulturpolitik och naturligtvis verksamhetsfältet med arkiv, bibliotek och museer och dess samarbetsparter. Arbetsgruppen och vi önskar dig en intressant och förhoppningsvis inspirerande läsning om ABM! Härnösand i februari 2005 Carina Strömberg Roland Tiger Bengt Edgren landsarkivarie länsbibliotekarie landsantikvarie

11 11

12 Kulturarv Östergötland av Dan Malmsten och Hans Nilsson Hans Nilsson, lektor i historia vid Linköpings universitet med lokalhistoria som specialitet. Projektledare för Kulturarv Östergötland. Dan Malmsten, lärare och historiker, samordnare för Kulturarv Östergötland med placering på Östergötlands länsmuseum. 12 Oskar Brusell vandrade runt i Östergötland i början av seklet, klädd som en trashank. Ett original, en mäniska i marginalen. Han uppehöll sig i trakterna kring Linköping vid sekelskiftet 1900 och fortfarande finns det människor som har hört talas om denne märklige man. Men vem skriver hans historia? Trots att vi har många fina bibliotek, arkiv, museer och dessutom ett universitet så finns det kulturhistoriskt material i vårt län som aldrig kommer upp till ytan, aldrig når ut, till alla oss som vill ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är här arbetet med Kulturarv Östergötland kommer in. Vi har valt att använda bilden på Oskar Brusell som vår symbol. Våra verktyg Redan hösten 1998 när arbetet påbörjades stod det klart hur arbetet med Kulturarv Östergötland skulle läggas upp. Riktlinjerna har sedan i huvudsak följts fram till idag. I grunden fanns en ambition att på ett bättre sätt tillgängliggöra kulturarvet. Vi anser att vi som samhällsmedborgare och skattebetalare har rätt till vår historia. Ambitionen har varit att underlätta för forskare, både från universitetet och från fritidsforskarnas skara, att kunna ta del av den östgötska historien. Som ett hjälpmedel i denna strävan fanns redan från början modern teknik. Med hjälp av Internet, hemsidor och databaser existerar möjligheter att nå ut med mängder av information och material som tidigare varit nästan omöjliga att finna för de flesta. Vårt projekt gick från början, påverkat av tidsandan, under namnet Kulturarvsdatabas Östergötland. Det andra verktyget har bestått i att bygga nätverk ett nätverk för de aktörer som intresserar sig för och arbetar med det östgötska kulturarvet. Arkiv, bibliotek, museer, skolor och universitet agerar utifrån sina egna utgångspunkter och sina egna traditioner. Kontakterna mellan aktörerna har inte alltid varit självklara, något som förstås inte gynnat den som velat ta del av det material som finns på de olika institutionerna. Till detta kommer också alla släkt- och fritidsforskare som ofta haft svårt att hitta fram

13 med sin egen forskning. Genom att ordna möten, skapa referensgrupper etcetera utvecklades nätverket Kulturarv Östergötland till något tämligen unikt i Sverige. Idag finns en gemensam plattform och ett kontaktnät som underlättar och effektiviserar för den som vill arbeta med det östgötska kulturarvet. När vi förstod nätverkets hela betydelse ändrade vi följdriktigt namnet till Kulturarv Östergötland. Universitetets roll Det breda samarbete vi skapar är något kvalitativt nytt. Hela tiden har universitetet spelat en viktig roll, främst genom sin centrumbildning, Centrum för lokalhistoria. Parallellt med planerna på ett östgötskt kulturarvsnät pågick också viktiga diskussioner bland kulturarbetare och politiker i ett arbete under namnet Den östgötska kulturutredningen. Utredningen ställde sig bakom de planer som fanns på universitetet och som den nytillträdde länsmuseichefen också kom att omfatta. På så vis stod projektet på tre ben. 13 Samarbetet med andra innehåller också egennytta. På universitetet forskas, handleds och undervisas förstås. För att detta ska fungera smärtfritt behövs en väloljad infrastruktur som inbegriper goda kontakter från universitetets sida med arkiv, museer, bibliotek och hembygdsföreningar. Detta faktum var viktigt när samarbetet skulle organiseras. Universitetet kom lite utifrån och kunde därför öppna upp en del låsningar utan att direkt misstänkas för att vara imperialister. Samtidigt kanske en del nya låsningar skapades det är smällar man får ta som kulturarvsorganisatör. Länsmuseets roll Som nämndes ovan var Östergötlands länsmuseum tidigt med i samverkansarbetet och har hela tiden varit en viktig plattform för Kulturarvs arbete. I länsmuseets uppdrag finns länsperspektivet och via Kulturarv Östergötland söktes en ingång till ett jämbördigt samarbete med andra aktörer. Tillsammans med länsmuseet har flera stora och även mindre projekt drivits. Personal och medel från museets övriga verksamhet har engagerats i dessa projekt. Det kan gälla alltifrån tillfälliga projekt till mer permanenta verksamheter. Till de senare hör forskarmiljön på Faktahyllan och den stora bilddatabasen Östgötabild. På länsmuseet sitter också samordnaren för Kulturarv Östergötland och härifrån produceras de Nyhetsbrev som kommer fyra gånger per år.

14 Våra ben Kulturarv Östergötland står idag på flera ben än tidigare. Utöver universitet och länsmuseum har vårt nybildade regionförbund spelat en viktig roll. Regionförbundet har engagerat sig kraftfullt i Kulturarvs arbete då man sett nätverket som en viktig resurs i arbetet med att stärka regionen. I vår ledningsgrupp finns representanter från länsstyrelsen, länsbiblioteket och de tretton östgötakommunerna. Vi arbetar nu på att arkiven, genom landsarkivet, ska få en starkare representation i ledningsgruppen. 14 I den breda referensgrupp som också finns kopplad till nätverket (med ungefär tjugo platser) representeras hembygdsrörelsen, Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet, regionala och lokala museer. Denna grupp fungerar som en förankringsgrupp för de riktlinjer som dragits upp av ledningsgruppen. Några exempel I länet bedrivs idag en mängd kulturhistoriska projekt som på ett eller annat sätt har anknytning till Kulturarv Östergötland. Ett exempel är de lokalhistoriska rum som byggs upp i samarbete med de kommunala biblioteken och länsbiblioteket. Tillsammans drivs detta som ett projekt under beteckningen Lokalhistoria på bibliotek. Meningen är att besökarna ska finna lokalhistoriskt material i de lokala forskarmiljöer som skapas, oavsett om det rör sig om böcker, källmaterial eller digitaliserat material. Sådana miljöer finns nu i Boxholm, Kisa, Söderköping, Ödeshög, Vadstena, Motala och Linköping. Andra projekt värda att nämna är exempelvis Produkt och Bild i Mjölby och dess systerprojekt i Finspång som båda syftat till att dokumentera industrihistoria. Mångfald i Bild i Motala har intresserat sig för mångfalden i denna kommun och filmer som kulturarv. En del av projektens synliga resultat kan följas på vår hemsida. Flera bildprojekt har också drivits i länet med knytning till Kulturarvs arbete. Östgötabild som nämndes ovan, där för närvarande ca bilder ligger ute på nätet, har huvudsakligen genomförts vid fyra fristående registreringscentraler. Hembygdsföreningarnas bilder som iscensattes tillsammans med Östergötlands hembygdsförbund och ett tiotal hembygdsföreningar. Emigrationen från Kinda som utmynnat i en registrering av omkring amerikabrev, vilka också nu ligger ute på Internet, skannade och fullt läsbara på dataskärmen. Detta projekt har genomförts i samverkan med bland andra Kinda kommun och Riksarkivet/SVAR.

15 Emigrationsprojektet har sedan i sin tur lett fram till det EU-projekt som för närvarande upptar en del av Kulturarvs engagemang. Projektet kallat Emile är ett samarbetsprojekt med Irland, Italien, Polen och Tjeckeien där det handlar om att belysa amerikabrevens betydelse som information och källa i forskningen. Dessutom pågår flera pedagogiska projekt främst avsedda för skolans värld. Här har Historieportalen, vår gemensamma skolportal, den samordnande rollen. Denna nås också från vår hemsida. Ett slags kulturpolitik Ambitionen med arbetet är hela tiden att så mycket av det som forskas fram här i länet också ska tillgängliggöras. På så vis kan man faktiskt påstå att vi står för en ny kulturpolitik, där tillgänglighet, decentralisering och demokratisering står i centrum. Kunskap kan uppstå på många håll inte bara inom den institutionella världen, därför lägger vi särskild vikt vid samarbetet med fritidsforskare och hembygdsföreningar. Brukarperspektivet är också självklart för oss. Det är inte vi som ska tala om vad forskaren ska söka, vi ska ge tips, men det är forskarens intressen och frågor som ska styra. Vi tror också på nätverksmetoden i arbetet med kulturarvet. Vi ska göra det vi är bäst på i samverkan med andra som är bra på andra saker. 15 På den hemsida, som är något av hjärtat i verksamheten, kan den som vill ta del av ett brett utbud av vårt kulturarv. Här läggs kontinuerligt ut direktproducerat material eller länkar till databaser, bildsamlingar eller kartor som tidigare nästan varit omöjligt att hitta fram till. Du kan även få information om projekt som pågår och om de hembygdsföreningar som finns i området. Här kan du även, för att anknyta till inledningen, läsa mer om Oskar Brusell eller någon av de andra personerna som finns bland våra levnadsöden. Besök vår hemsida: Från denna kan man också beställa vårt digitala nyhetsbrev som kommer ut några gånger per år.

16 Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand? Frågeställningar, möjligheter och farhågor inför ett fördjupat regionalt ABM-arbete av Anna Christina Rutquist och Anders Hjertén båda verksamma vid Länsbiblioteket i Värmland 16 ABM? Mer aktiv och genomtänkt samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer? Jaha, det är väl nån ny käck idé som centralbyråkraterna har hittat på för att hålla kvalificerade tänkare sysselsatta med tidskrävande och fullständigt harmlösa skrivbordsprodukter? Ytterligare ett sätt att få bort fokus från de verkliga problemen, de ständiga bekymren med bibliotekens bristande resurser, krympande öppettider, förändrade omvärldskrav och avsaknaden av en vital bibliotekspolitisk debatt av verklig dignitet? Så kan man kanske lite luttrat sammanfatta den ryggmärgsreaktion som med blixtsnabb automatik glider in i bibliotekariemedvetandet. ABM! Precis som om vi inte skulle ha nog att göra! OK, ryggmärgsreaktioner och instinktiva beteenden är inte alltid helt fel. Ibland är dessa reaktioner livsnödvändiga men oftast står de tyvärr bara i vägen för ett rationellt och förnuftsbaserat tänkande. Medborgarperspektiv ABM är en förkortning som för oss utgår från ett medborgarperspektiv. På vilket eller vilka sätt kan arkiven, biblioteken och museerna utveckla gemensamma strategier och tjänster för att öka sin gemensamma medborgarnytta. Vilka offerter kan vi biblioteksmänniskor tillsammans med företrädare för arkiv och museer erbjuda 2000-talets medborgare och presumtiva brukare? Hur formulerar vi svaret på frågorna: Vad kan ni egentligen göra för oss? Vilket är ert pris? ABM:en är tillsammans samhällets viktigaste informationsförvaltare och ur brukarens perspektiv är det helt likgiltigt var eller hur informationen förvaras och klassificeras, så länge den bara är tillgänglig, helst enkelt och smärtfritt, hemma där jag bor och hela dygnet runt sju dagar i veckan. Vi bedömer att utmaningen att finna gemensamma strategier är av avgörande betydelse för ABM:ens framtida samhällsroller. ABM i Värmland Hur står det då till i praktiken sett från en utsiktspunkt en bit från huvudstaden (ca 300 km)? Hur ser sambandet och samsynen inom ABM-området ut?

17 På det personliga planet cheferna för respektiver verksamheter känner varandra väl och respekterar varandra funkar det bra. Diskussionen om möjligheten att hitta gemensamma strategier har kommit igång, eller snarare: man har precis börjat montera startblocken och skall alldeles strax sätta igång med uppvärmningen. På det institutionella planet är det mer komplicerat. Lagar, regleringsbrev, politiska målsättningar och uppdrag skiljer sig åt i hög grad för de olika sektorerna. Huvudmannaskapet är helt olikartat. Arkiven ligger helt vid sidan av Kulturrådets tillsynsansvar. Här är det Riksarkivet som förmedlar de statliga medlen och direktiven. Arkivens grundläggande uppgift är att säkra rättstryggheten genom att samla och tillhandahålla juridiskt och politiskt bindande dokument. Kulturpolitiska och utbildningspolitiska aspekter blir i arkivens fall i och för sig mycket viktiga men ändå sekundära. 17 Länsbibliotekens huvudman är enligt lag landstingen och finansieringen sker delvis från Kulturrådet. De lokala biblioteken är så gott som till 100 % rent kommunala. På museiområdet kan huvudmannaskapet se ut lite hur som helst. Stiftelseformen är inte ovanlig och ren föreningsdrift förekommer också. De politiskt styrda organisationerna har att följa de mål som sätts av de politiker som har mandat att sätta dem. Tjänstemän och chefer har inte fria händer att utan hänsyn till dessa omständigheter börja utveckla nya strategier och odla nya allianser. För att nå framgång måste frågan upp till debatt på lokal och regional politisk nivå. Projekt som träningsläger Det vi de värmländska aktörerna Värmlands Museum, Värmlandsarkiv och Länsbiblioteket i Värmland hittills hunnit med är dels att genomföra ett eget projekt (Vambit) och dels att delta som observatörer och bollplank i ett internationellt ABM-projekt (Calimera). Frånsett de rent konkreta resultaten i form av ökad insikt och den därmed förknippade kompetenshöjningen har vi genom våra projekt dessutom börjat väva de nätverk, som är absolut nödvändiga för att för att kunna börja sammanlänka tre tidigare helt självständiga och dessutom i hög grad självmedvetna professioner och traditioner kring gemensamma strategier. Projekten har givit oss värdefulla insikter om varandras yrkesfilosofier och grundläggande värderingar.

18 Vambit Vambit-projektet (januari -98 oktober -99) genomfördes i samverkan mellan Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Värmlands Museum, Universitetsbiblioteket i Karlstad samt Länsbiblioteket i Värmland (det sistnämnda agerade som projekthuvudman). Ledningsgruppen bestod av projektledare Anna Christina Rutquist, Länsbiblioteket, Alain Droguet, Värmlandsarkiv, Susanne Hallgren, Värmlands Museum, Berit Sande, Folkrörelsernas arkiv och Britt-Marie Klinghagen och Jutta Kubler från Universitetsbiblioteket. För det praktiska arbetet ansvarade under var sin period två heltidsanställda bibliotekarier, först Kirsi Rutanen och sedan Jenny Hansen. 18 Projektets huvudmål var att ge de olika organisationernas medarbetare en gemensam kunskapsbas avseende IT (e-post, Internet, elementär web-hantering ). Ja, den kanske i förstone något kryptiska projekttiteln Vambit säger ju egentligen i klartext exakt vad det hela handlade om: Värmlands arkiv, museer och bibliotek erövrar IT! Ett annat mål var att under projekttiden hitta ytterligare ett gemensamt projekt, en mer konkret idé med omedelbar praktisk tillämpning. Båda de uppsatta målen uppnåddes. För det första deltog långt över 100 medarbetare i de gemensamma utbildningarna inom IT-området. Några av programrubrikerna var Internet som informationskälla och Internet och kommunikation, som bl. a. tog upp specialaspekter som släktforskning, museer och tidningar och tidskrifter på Internet. En annan rubrik var Digitala bilder hantering, förvaring, förmedling. Den kursen samlade 83 deltagare. Som helhet kan man med fog påstå att Värmland genom Vambit-projektet tog ett viktigt språng framåt när det gäller förmågan att inse IT:s betydelse för den framtida utvecklingen inom ABM-området. För det andra lyckades vi också hitta den där nya och spännande idén. Den fick rubriken Nycklar till brukssamhället och resultatet kan besiktigas via Nycklar till brukssamhället är en web-baserad instruktion och vägledning för den blivande eller halvfärdige lokalforskaren. Man får där tips och goda råd om källor och metodik, som gör forskningsarbetet snabbare, enklare, mer relevant och klart mycket roligare. Thomas Kvarnbratt från Värmlandsarkiv står

19 för manus och utformning i samverkan med museipersonal, Karin Berntsson Engström från länsbiblioteket har gjort webbappliceringen. Ett mycket viktigt resultat av projektet blev att intresset för ett breddat och fördjupat samarbete inom det värmländska ABM-området steg. Såväl den mellaninstitutionella kännedomen har ökat och insikten om vars och ens unika kompetensområde som det personliga kamratskapet och kollegialiteten har stärkts. Calimera Från vår sida Värmlandsarkiv (Alain Droguet), Länsbiblioteket (Anna Christina Rutquist) och Värmlands Museum (Göran Gullbro) har vi nu också engagerat oss i ett massivt och ambitiöst alleuropeiskt (38 länder) ABM-projekt med arbetsnamnet Calimera. Vår roll är att ingå i referensgruppen. Det betyder att vi med uppmärksamhet skall följa projektarbetet och dessutom lämna remissvar på de olika Work Packages som pågår runt om i Europa. 19 Vi skall dessutom sprida goda svenska exempel till övriga Europa. Calimera-projektet som bygger vidare på resultaten från det tidigare genomförda Pulman-projektet försöker tackla den framtida ABM-utvecklingen i Europa med bredast tänkbara angreppssätt. Huvudmålen är att mobilisera folkbibliotek, lokala museer och arkiv för att utnyttja teknologi på ett effektivt sätt för att förbättra tjänsterna mot medborgarna (brukarna); att samarbeta med teknikleverantörer och relevanta forskningsmiljöer för att förbättra utbudet av hjälpmedel och metoder; att medvetet och klarsynt inrikta sig på användarnas behov (med användare menar man faktiskt klokt nog såväl brukare som icke brukare); att säkra att nationella och internationella strategier inom ABM-området följs upp i lokala handlingsplaner och att tjänsterna blir anpassade till lokala förhållanden; att främja ett ökat deltagande från arkiv, bibliotek och museer i forsknings- och utvecklingsprojekt under EU-programmet IST (Information Society Technologies) med tonvikt på det nya satsningsområdet Community Memory; att omvandla resultaten från forskning finansierad av IST till nyttiga digitala tjänster för allmänheten.

20 Under oktober månad 2004 har vi fått in ett par hundra sidor utredningstext, som vi förväntas yttra oss över. Detta har vi också efter bästa förmåga försökt göra, även om det varit ganska tidsödande, inte minst att läsa in och kritiskt granska det inkomna materialet. Den primära avsikten med vårt engagemang är att vi genom att följa den internationella debatten skall fånga upp nya idéer och metoder och på olika sätt sprida dessa tankar i första hand i vår egen region och helst också till övriga intressenter i hela Sverige. Detta kommer att bli möjligt när slutrapporterna är färdigredigerade och från engelska blivit översatta till bl. a. svenska. 20 Preliminärt kan man konstatera att Calimera redan presenterat en hel del kloka och konstruktiva tankar, t.ex. avseende social integration, om mätning och utvärdering och om digitaliseringens möjligheter och konsekvenser. Det är faktiskt med en viss förväntan som vi ser fram mot publiceringen av slutrapporterna. För ytterligare info: kolla! Idéer för framtiden Ett självklart framtida gemensamt arbetsområde måste bli att på ett konkret sätt utforma tjänster för att i digital form förmedla det värmländska kulturarvet. Idén har funnits i luften ganska länge. Redan på 1980-talet började vi tala om något som vi kallade för Värmlandsminnet men länge än till idéstadiet hann vi aldrig komma. Andra akuta förändringskrav har hunnit tränga sig före. Men nu är det dags. Vi kommer också att permanenta det samarbete som inletts mellan Värmlands Museum och Länsbiblioteket när det gäller arrangemanget Den värmländska bokmässan, som avfestas i museets lokaler under senhösten varje år. Speciellt roligt med just denna mässa är att den aktiverar och engagerar användare och brukargrupper av många olika slag (föreningar, författare, läsare, konstnärer, forskare ) Ett annat viktigt utvecklingsområde är att ABM:en hittar gemensamma metoder, kanaler och fora för att samverka med de lokala kulturförvaltningarna. I dag är det i stort sett bara Länsbiblioteket som via sina täta förbindelser med folkbiblioteken har en direkt och väl etablerad kommunikation med de lokala aktörerna. Här finns stora möjligheter för såväl arkiven som museerna att spela en mer aktiv mentorsroll. Behovet av professionella metoder och moraliskt stöd är stort, inte minst bland alla de ideellt initierade och drivna museer som växer fram här och var ute i landet men också hos många kommunarkivarier, som efter arkivlagens senaste skärpning ställts inför ökade kvalitetskrav.

21 Möjligheter och risker Tack vare närheten till Norge och vårt inom andra områden redan väl upparbetade kanaler med Hedmarks fylke ser vi stora möjligheter att ta del av de erfarenheter som görs i vårt grannland. Där finns ju en tillsynsmyndighet ABM-utvikling som har till uppgift att bevaka och stimulera ABM-sektorn och som redan tillägnat sig ett synsätt där man set ABM som en naturlig kulturpolitisk enhet. (Samtidigt inser man givetvis att varje bokstav i förkortningen A, B och M har sin egen unika uppgift och identitet.) Norska ABM-utvikling fick under sommaren Kultur- og kirkedepartementets uppdrag att genomföra en massiv biblioteksutredning. I direktiven påpekas med eftertryck att ABM-aspekten skall beaktas i utredningsarbetet (se BBL nr 8:2004 och /dokbn.html). 21 Vi värmländska ABM:are kommer tillsammans med våra kollegor i Hedmarks fylke att hålla ögon och öron öppna för att kolla vad som sker i det arbetet med denna utgreiing och vi skall dessutom hålla dörrarna på glänt för eventuell samverkan inom ABM-området. Vad finns det nu för risker? Vilka fallgropar finns på vägen mot ett mer intensifierat ABM-samarbete? Ja, egentligen inga alls. Vi har på allvar försökt hitta eventuella fallgropar men tvingas konstatera att ett ökat samarbete bara kan föra gott med sig.

22 Öar når folket med ny teknik av Roland Tidström Roland Tidström är journalist, verksam vid Västerbottens Kuriren. Han är också styrelseledamot i Västerbottens läns hembygdsförbund. 22 I Västerbottens län har Internetbaserade InformationsÖar blivit ett intressant koncept för hur historien kan nås med ny teknik, och för hur länsmuseet, arkiv och bibliotek kan hitta nya former att arbeta tillsammans. De geografiska avstånden är så stora i Västerbottens län att det kan vara svårt att knyta samman de olika parterna i ABM-samarbetet, men genom att lägga ut museets och arkivens samlingar av föremål, bilder och inspelningar på webben kan länsborna numera komma in i länsmuseet och arkiven från varje kommun via datorn. Dessutom vill Västerbottens museum och Dialekt-, ortnamnsoch folkminnesarkivet i Umeå eller DAUM som arkivet förkortas och dagligen kallas öka det personliga kontaktnätet i Västerbottens län för att nå ut med all den kunskap de har, men också att den vägen öka på sina samlingar. En InformationsÖ består av en liten utställning på kommunbiblioteket med ett par, tre utställningsmontrar med tänkvärda föremål, utmärkande för orten i fråga, och en dator med en specialdesignad webbsida som presenterar den egna kommunens och länets kulturhistoria och som har direktuppkoppling via internet till länsmuseets, arkivens och bibliotekens databaser. InformationsÖn sköts av en referensgrupp med representanter från det lokala biblioteket, studieförbund, skolan, hembygdsföreningen eller släktforskarföreningen, länsmuseet, något av arkiven samt enskilda personer. Referensgruppen underhåller utställningen och ordnar dessutom kulturella arrangemang med musik, föreläsningar och bildvisningar i anslutning till Ön, detta för att visa på att det numera finns en lättillgänglig kanal direkt in i länsmuseet och arkiven i Umeå. Jag ser InformationsÖarna som ett väldigt bra sätt att till exempel göra mitt arkiv, Daum, mer känt. Arkivet är väl mest känt för de som redan känner till det, övriga känner just inte till att vi har mycket förnämliga samlingar av folkminnen från Övre Norrland, det vill säga Väster- och Norrbotten, säger Staffan Lundmark, arkivarie på DAUM.

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Ang. Institutet för språk och folkminnens beslut att flytta folkminnesarkiv från Lund och Umeå.

Ang. Institutet för språk och folkminnens beslut att flytta folkminnesarkiv från Lund och Umeå. Stockholm 2014-11-13 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. Institutet för språk och folkminnens beslut att flytta folkminnesarkiv från Lund och Umeå. Sveriges Hembygdsförbund vill med denna skrivelse

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2012-2014 1 Innehåll Inledning 3 Vad är kulturarv? 7 Vision 9 Gemensamma mål 11 Kulturarvsarbete i rörelse 19 Planer och program på nationell, regional och

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Arkivlänet Västernorrland

Arkivlänet Västernorrland Arkivlänet Västernorrland Dåtid Nutid Framtid Länets Arkivkluster en unik resurs Arkivklustret Västernorrland har en kraftfull och dynamisk miljö inom arkivsektorn med en omfattande arkivvetenskaplig forskning

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Anna Molin hälsade välkommen varefter samtliga presenterade sig.

Anna Molin hälsade välkommen varefter samtliga presenterade sig. ABM Kulturarv Möte i Kulturmagasinet, Sundsvall den 13 mars 2014 Närvarande: Catarina Möllerberg, Lena Nygren, Pia Hoxell, Johanna Ulfsdotter, Karin Sundell och Sven Nordström, Sundsvalls museum; Maggis

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer och tankar

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000

FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 FINNSAM:s arkivkonferens i Uppsala vintern 2000 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Foto: Tor Eriksson, Örebro, och Christer Nilsson, Karlstad Fredagen den 14 januari Vinter betyder att vi bekantar oss med något

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Dnr. 131-1440-2015 Statens historiska museers digitaliseringsstrategi Föreliggande strategi gäller för Statens historiska museers (SHMM:s) arbete med att digitalisera, digitalt tillgängliggöra samt digitalt

Läs mer

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats

Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Men barns tillgång till böcker har försämrats Bakgrund Barn lär av Lust och Nyfikenhet! Från och med den dag ett barn föds eller kanske ännu tidigare utvecklas dess förmåga att tillägna sig ett språk. Fram till fyra års ålder är barnets förmåga att

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun

Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Biblioteksplan 2012-2015 för Vänersborgs kommun Antagen av 2012 03 28 Biblioteksplan 2012-2015 Denna biblioteksplan avser folkbibliotekens verksamhet och gäller således inte skoloch gymnasiebibliotek eller

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm

Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam 1 Vad bör den regionala kulturpolitiken göra? Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, ser en fara i att majoritetskulturen

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010

Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010 Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010 Innehåll Inledning 3 Kulturarv spelar roll 5 Vad menas med kulturarv? 7 Kulturarvsområdets aktörer 11 Kulturarv Östergötland ett nätverk för samverkan

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015

Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Skapa och uppleva kultur möjligheter och utmaningar. Åsele 2 februari 2015 Närvarande: Petra Rantatalo, Region Västerbotten Åsa J-Persson, Åsele kommun Tage Markusson, Västerbottensteatern Brage Sundberg,

Läs mer

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP HANDLINGSPLAN 2015-2016 Foto: Mårten Svensson SÖDRA ÖLAND ODLINGLANDSKAP - ETT VÄRLDSARV! Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer