Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Innehåll Fakta om statistiken Kommentarer till statistiken Skolkommuner, skolor och elever läsåren 1998/ /10. Fördelade efter huvudman Behöriga förstahandssökande och intagna till gymnasieskolans program höstterminen Fördelade efter program och kön Elever i gymnasieskolan läsåren 2003/ /10. Fördelade efter program, gren, inriktning, år och kön Elever i gymnasieskolan läsåret 2009/10. Fördelade efter kön, utländsk bakgrund, program och inriktningar samt utbildningar vid fristående gymnasieskolor Elever i kompletterande utbildningar höstterminen 2003/ /10. Fördelade efter stödform och kön Elever i kompletterande utbildningar höstterminen 2003/ /10. Fördelade efter stödform och kön Elever på program i gymnasieskolan läsåret 2009/10. Fördelade efter år, ålder och kön Avgångna elever från gymnasieskolan 2002/ /09. Fördelade efter program och kön Elever i gymnasieskolan med grundläggande behörighet samt genomsnittliga betygspoäng läsåret 2008/09. Fördelade efter program och kön Andel elever avgångna från gymnasieskolans nationella program 2008/09. Fördelade efter kön, program och ålder Fullföljd utbildning i gymnasieskolan inom 4 år, för nybörjare i år 1, Fördelade efter studieväg och kön Övergång till komvux för elever i gymnasieskolans år 3 läsåren 2004/ /08. Fördelade efter betyg, huvudman, studieväg och kön Elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 2007/08. Planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom tre år. Fördelning efter program och kön Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna från gymnasieskolans linjer/program 1996/ /06. Andel i procent av antalet avgångna på respektive linjer/program och avgångsår. Fördelade efter program och kön Statistiska centralbyrån 111

2 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Studerande som avslutat gymnasieskolan läsåret 2007/08 och som påbörjat högskolestudier t.o.m. 2008/09. Fördelade efter program i gymnasieskolan och kön Lärare i gymnasieskolan läsåren 2001/ /10. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Lärare i gymnasieskolan läsåren 2001/ /10. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i gymnasieskolan läsåret 2009/10. Fördelade efter personalkategori, kön och ålder Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i gymnasieskolan läsåret 2009/10. Fördelade efter pedagogisk högskoleexamen, kön och personalkategori Lärare i kompletterande utbildningar läsåren 2001/ /10. Fördelade efter utbildningsstöd, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag och heltidstjänster List of tables 7.1 School municipalities, schools and students by type of organiser, by organiser Eligible first-choice applicants and those admitted to upper secondary school programmes, by programme and sex Upper secondary school students by programme, field and grade Upper secondary school students in programmes and branches, by sex and foreign origin Students in supplementary education, by form of support and sex Students in supplementary education, by form of support and sex Upper secondary school students in programmes, by year, age and sex Upper secondary school students leaving programmes with completed education, by programme and sex Upper secondary school students and average grades obtained and basic eligibility for university education, by programme and sex Upper secondary school students completing national programmes, by sex, programme and age Upper secondary school students in year 1 completing education within four years, by programme and sex Transition to municipal adult education for upper secondary school graduates within three years, by grade organiser and sex Upper secondary school students in the final year. Plans to enter university or university college education within three years after graduation. Distribution by programmes and sex Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.13 Transition rate for upper secondary school graduates within three years. Shares in percentage of number of graduates, by programme, final year and sex Transition rate for upper secondary school leavers. Percentage university entrants by the end of the academic year Teachers in upper secondary school, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Teachers in upper secondary school, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in upper secondary school by category, sex and age Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in upper secondary school by teacher training, sex and category Teachers in supplementary education by education subsidy, sex, teacher training, form of employment and full-time equivalents Statistiska centralbyrån 113

4 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Fakta om statistiken Huvuddelen av den officiella statistiken om gymnasieskolan och kompletterande utbildningar framställs på uppdrag av Skolverket. Genom de årliga insamlingar baserade på individuppgifter som genomförs finns möjlighet att följa eleverna från ansökan, via intagning, gången genom gymnasieskolan och slutligen avgångsbetyg/slutbetyg från gymnasieskolan. Underlag till statistiken om elever samlas in från olika källor: intagningsnämndernas register, CSN:s studiestödsystem samt skolornas elevadministrativa system och/eller direkt i form av kopior på betyg. Officiell statistik, framställd på uppdrag av Skolverket, är totalräknad. I statistiken, som presenteras här, ingår inte uppdragsutbildning. Statistik rörande övergång från gymnasieskola till högskola och gymnasieungdomars studieintresse produceras av SCB. Förklaringar och definitioner Skolkommun Kommun där gymnasial utbildning anordnas. Utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avgångna elever Elever som slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg, omdöme eller liknande från program eller International Baccalaureate (IB). Specialutformat program (SM) Ett specialutformat program ligger utbildningsmässigt på samma nivå som ett nationellt program och ligger därmed till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Individuellt program (IV) Ett individuellt program kan vara ett första steg in i gymnasiet för elever utan behörighet. Eleverna på IV kan senare gå över till ett nationellt program eller ett specialutformat program. Individuellt program kan även möjliggöra för ungdomar att genomgå lärlingsutbildning. Utbildning vid fristående- eller internationella skolor (FR) och riksinternaten Från och med läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor, inklusive internationella skolor samt riksinternat inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang. Tidigare redovisades eleverna på de nationella programmen. Kompletterande utbildning En kompletterande utbildning är en utbildning som anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person och antingen utgör ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar eller har lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss 114 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar yrkeserfarenhet som antagningskrav men som inte kan anses vara jämförbar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, hantverksutbildningar, dansutbildningar, utbildningar inom reklam och mode, utbildningar inom handel och ekonomi, teknikutbildningar, utbildningar inom kost och hälsa etc. Antal tjänstgörande lärare Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Antal lärare omräknat till heltidstjänster Omräkningen till heltidstjänster har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Källor och annan publicering Statistik om gymnasieskolan publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik (riksnivå), "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) finns på databas för jämförelsetal. Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007 finns på skolverkets hemsida under publikationer. Enkätundersökningen om gymnasieungdomars studieintresse redovisas i Statistiska meddelanden (SM), serie UF 36. Resultat från de nationella proven publiceras av Skolverket. För mer information, se statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik. E-post: skolstatistik@scb.se Statistiska centralbyrån 115

6 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Kommentarer till statistiken De fristående gymnasieskolorna blir allt fler och de kommunala gymnasieskolorna allt färre. Det är i första hand i storstäder och större städer som friskolorna ökar. Störst är förändringen i Malmö där antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskat med 5 procent samtidigt som friskolorna ökat med 26 procent. I Stockholm går nu för första gången fler gymnasieelever i friskolor än i kommunala skolor. Läsåret 2009/10 gick elever i gymnasieskolan, vilket är en minskning med drygt sedan föregående läsår. Kommunala skolor har nu färre elever och fristående skolor fler elever jämfört med föregående läsår. Framför allt ökar de fristående skolorna bland de yrkesförberedande utbildningarna. Det rör sig om en ökning med elever och en trolig förklaring är att fristående skolor är mycket aktiva inom det pågående försöket med lärlingsutbildning. Samhällsvetenskaplig utbildning är störst i såväl kommunala som fristående skolor. Medieutbildning och el-utbildning är de gymnasiestudier som har störst andel elever i fristående skolor, 45 respektive 43 procent. Friskolor främst i storstäder Det finns idag 497 kommunala gymnasieskolor, 458 fristående och 21 landstingskommunala skolor. I 13 kommuner finns ingen gymnasieskola alls. Fyra kommuner har en friskola men ingen kommunal skola och 38 kommuner har endast individuella program. Fristående skolor finns i första hand i storstäder, 122 i storstäder och 199 i större städer. I alla tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö, minskar antalet elever i de kommunala skolorna samtidigt som de fristående skolorna ökar. I Stockholm finns nu 96 gymnasieskolor och 67 av dessa har fristående huvudman. Motsvarande uppgifter i Göteborg är 14 kommunala och 34 fristående och för Malmö 13 kommunala och 21 fristående skolor. Större städer lockar Till alla större städer sker en omfattande och ökande inpendling av gymnasieungdomar. Till Stockholm pendlar från omgivande kommuner, till Göteborg och till Malmö elever. Många byter utbildning det första året Två elever av sexton byter utbildning det första året. Elever som börjar på medieprogrammet samt handels- och administration byter ofta utbildning. Bygg- och energistuderande byter sällan utbildning. För elever på individuella program var andelen som byter till annan gymnasieutbildning som väntat hög. Antalet lärare har minskat I gymnasieskolan tjänstgör lärare, hälften är kvinnor och hälften är män. Drygt 82 procent av lärarna är tillsvidareanställda. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 83 procent. Omräknat till heltidstjänster är det totalt lärare, vilket är färre an föregående halvår. De flesta lärarna undervisar i kommunala skolor, men en allt större andel undervisar i fristående skolor (19 procent). 116 Statistiska centralbyrån

7 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Lärartätheten har minskat Antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan är 7,9, vilket är det lägsta lärartäthet sedan läsåret 2000/01. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor med olika huvudmän. Lärartätheten är lägre i fristående skolor än i kommunala skolor (6,8 i jämförelse med 8,2). Ökad andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Av samtliga lärare (omräknat till heltidstjänster) har nästan 75 procent en pedagogisk högskoleexamen, vilket är 1 procent högre än föregående läsår. Det finns variationer i utbildningsbakgrund mellan olika lärarbefattningar. Mer än 85 procent av speciallärarna/specialpedagogerna, lärarna i barnoch ungdomsämnen samt lärarna i svenska och SO-ämnen har en pedagogisk högskoleexamen. Mindre än 50 procent av lärarna i media, ADB/datakunskap, fordonstekniska ämnen och drift-/underhållstekniska ämnen har en pedagogisk högskoleexamen. Det är vanligare att kvinnliga lärarna har en pedagogisk högskoleexamen än att manliga har det, 80 procent jämfört med 70 procent. Andelen kvinnor med en pedagogisk högskoleexamen har varit relativ konstant medan andelen män med en pedagogisk högskoleexamen har minskat med 7 procentenheter sedan 2001/02. En jämförelse mellan olika huvudmän visar att kommunala skolor har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (80 procent) medan fristående skolor har lägst andel (56 procent). Ökningen av andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har dock skett både inom kommunala och fristående skolor. I kommunala skolor har andelen ökat med 1,9 procentenheter. Motsvarande ökning i de fristående skolorna var 1,4 procentenheter. Antalet lärare i kompletterande utbildningar har ökat Antalet tjänstgörande lärare i kompletterande utbildningar är personer, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med föregående läsår. Totalt är drygt hälften av lärarna män. Omräknat till heltidstjänster finns det 431 lärare i kompletterande utbildningar, vilket är en ökning med 7 procent. Tjänstgöringsgraden uppgår liksom föregående läsår till 42 procent. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen uppgår till 16 procent vilket är en minskning med 3 procentenheter. Källa: Skolverket. Statistiska centralbyrån 117

8 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Skolkommuner, skolor och elever läsåren 1998/ /10. Fördelade efter huvudman 7.1 School municipalities, schools and students by type of organiser, by organiser År Huvudman Antal skolkommuner Antal skolor Antal elever Antal kvinnor Antal män Elever bosatta i annan kommun Antal Andel (%) 1998/ Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.1 (forts.) År Huvudman Antal skolkommuner Antal skolor Antal elever Antal kvinnor Antal män Elever bosatta i annan kommun Antal Andel (%) 2008/ Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående Statistiska centralbyrån 119

10 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Behöriga förstahandssökande och intagna till gymnasieskolans program höstterminen Fördelade efter program och kön 7.2 Eligible first-choice applicants and those admitted to upper secondary school programmes, by programme and sex Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån 121

12 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån 123

14 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Elever i gymnasieskolan läsåren 2003/ /10. Fördelade efter program, gren, inriktning, år och kön 7.3 Upper secondary school students by programme, field and grade Program Gren/Inriktning Antal elever 2003/2004 Antal elever 2004/05 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Gymnasieskolan totalt Samtliga nationella program Barn- och fritidsprogrammet fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet handel och service turism och resor lokal Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Gren/Inriktning Antal elever 2005/2006 Antal elever 2006/07 1 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Gymnasieskolan totalt Samtliga nationella program Barn- och fritidsprogrammet fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet handel och service turism och resor lokal Statistiska centralbyrån 125

16 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever 2007/2008 Antal elever 2008/09 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Gymnasieskolan totalt Samtliga nationella program Barn- och fritidsprogrammet fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet handel och service turism och resor lokal Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Gren/Inriktning Antal elever 2009/2010 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Gymnasieskolan totalt Samtliga nationella program Barn- och fritidsprogrammet fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet handel och service turism och resor lokal Statistiska centralbyrån 127

18 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever 2003/2004 Antal elever 2004/05 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Hantverksprogrammet lokal Hotell- och rest. programmet hotell restaurang och måltidsservice Lokal Industriprogrammet lokal Livsmedelsprogrammet lokal Medieprogrammet medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvet. programmet matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap Lokal Omvårdnadsprogrammet lokal Samhällsvet. programmet ekonomi kultur Samhällsvetenskap språk lokal Statistiska centralbyrån

19 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Gren/Inriktning Antal elever 2005/2006 Antal elever 2006/07 1 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Hantverksprogrammet lokal Hotell- och rest. programmet hotell restaurang och måltidsservice Lokal Industriprogrammet lokal Livsmedelsprogrammet lokal Medieprogrammet medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvet. programmet matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap Lokal Omvårdnadsprogrammet lokal Samhällsvet. programmet ekonomi kultur Samhällsvetenskap språk lokal Statistiska centralbyrån 129

20 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever 2007/2008 Antal elever 2008/09 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Hantverksprogrammet lokal Hotell- och rest. programmet hotell restaurang och måltidsservice Lokal Industriprogrammet lokal Livsmedelsprogrammet lokal Medieprogrammet medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvet. programmet matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap Lokal Omvårdnadsprogrammet lokal Samhällsvet. programmet ekonomi kultur Samhällsvetenskap språk lokal Statistiska centralbyrån

21 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Gren/Inriktning Antal elever 2009/10 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Hantverksprogrammet lokal Hotell- och rest. programmet hotell restaurang och måltidsservice Lokal Industriprogrammet lokal Livsmedelsprogrammet lokal Medieprogrammet medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvet. programmet matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap Lokal Omvårdnadsprogrammet lokal Samhällsvet. programmet ekonomi kultur Samhällsvetenskap språk lokal Statistiska centralbyrån 131

22 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever 2003/2004 Antal elever 2004/05 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Teknikprogrammet datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureat (kom. IB) Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning riksrekryterande Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Statistiska centralbyrån

23 Utbildningsstatistisk årsbok 2011 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Gren/Inriktning Antal elever 2005/2006 Antal elever 2006/07 1 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Teknikprogrammet datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureat (kom. IB) Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning riksrekryterande Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Statistiska centralbyrån 133