Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Innehåll Fakta om statistiken Kommentarer till statistiken Skolkommuner, skolor och elever läsåren 2001/ /11. Fördelade efter huvudman Behöriga förstahandssökande och intagna till gymnasieskolans program höstterminen Fördelade efter program och kön Elever i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter program, gren, inriktning, år och kön Elever i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter kön, utländsk bakgrund, program och inriktningar samt utbildningar vid fristående gymnasieskolor Elever i kompletterande utbildningar höstterminen 2003/ /11. Fördelade efter stödform och kön Elever på program i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter år, ålder och kön Avgångna elever från gymnasieskolan 2002/ /10. Fördelade efter program och kön Elever i gymnasieskolan med grundläggande behörighet samt genomsnittliga betygspoäng läsåret 2009/10. Fördelade efter program och kön Andel elever avgångna från gymnasieskolans nationella program 2009/10. Fördelade efter kön, program och ålder Fullföljd utbildning i gymnasieskolan inom 4 år, för nybörjare i år 1, Fördelade efter studieväg och kön Övergång till komvux för elever i gymnasieskolans år 3 läsåren 2004/ /09. Fördelade efter betyg, huvudman, studieväg och kön Elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 2007/08. Planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom tre år. Fördelning efter program och kön Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna från gymnasieskolans program 1997/ /07. Andel i procent av antalet avgångna på respektive linjer/program och avgångsår. Fördelade efter program och kön Studerande som avslutat gymnasieskolan läsåret 2008/09 och som påbörjat högskolestudier t.o.m. 2009/10. Fördelade efter program i gymnasieskolan och kön Statistiska centralbyrån 111

2 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Lärare i gymnasieskolan läsåren 2001/ /11. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter personalkategori, kön och ålder Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter pedagogisk högskoleexamen, kön och personalkategori Lärare i kompletterande utbildningar läsåren 2002/ /11. Fördelade efter utbildningsstöd, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag och heltidstjänster List of tables 7.1 School municipalities, schools and students by type of organiser, by organiser Eligible first-choice applicants and those admitted to upper secondary school programmes, by programme and sex Upper secondary school students by programme, field and grade Upper secondary school students in programmes and branches, by sex and foreign origin Students in supplementary education, by form of support and sex Upper secondary school students in programmes, by year, age and sex Upper secondary school students leaving programmes with completed education, by programme and sex Upper secondary school students and average grades obtained and basic eligibility for university education, by programme and sex Upper secondary school students completing national programmes, by sex, programme and age Upper secondary school students in year 1 completing education within four years, by programme and sex Transition to municipal adult education for upper secondary school graduates within three years, by grade organiser and sex Upper secondary school students in the final year. Plans to enter university or university college education within three years after graduation. Distribution by programmes and sex Transition rate for upper secondary school graduates within three years. Shares in percentage of number of graduates, by programme, final year and sex Transition rate for upper secondary school leavers. Percentage university entrants by the end of the academic year Teachers in upper secondary school, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.16 Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in upper secondary school by category, sex and age Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in upper secondary school by teacher training, sex and category Teachers in supplementary education by education subsidy, sex, teacher training, form of employment and full-time equivalents Statistiska centralbyrån 113

4 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Fakta om statistiken Huvuddelen av den officiella statistiken om gymnasieskolan och kompletterande utbildningar framställs på uppdrag av Skolverket. Genom de årliga insamlingar baserade på individuppgifter som genomförs finns möjlighet att följa eleverna från ansökan, via intagning, gången genom gymnasieskolan och slutligen avgångsbetyg/slutbetyg från gymnasieskolan. Underlag till statistiken om elever samlas in från olika källor: intagningsnämndernas register, CSN:s studiestödsystem samt skolornas elevadministrativa system och/eller direkt i form av kopior på betyg. Officiell statistik, framställd på uppdrag av Skolverket, är totalräknad. I statistiken, som presenteras här, ingår inte uppdragsutbildning. Statistik rörande övergång från gymnasieskola till högskola och gymnasieungdomars studieintresse produceras av SCB. Förklaringar och definitioner Skolkommun Kommun där gymnasial utbildning anordnas. Utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avgångna elever Elever som slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg, omdöme eller liknande från program eller International Baccalaureate (IB). Specialutformat program (SM) Ett specialutformat program ligger utbildningsmässigt på samma nivå som ett nationellt program och ligger därmed till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Individuellt program (IV) Ett individuellt program kan vara ett första steg in i gymnasiet för elever utan behörighet. Eleverna på IV kan senare gå över till ett nationellt program eller ett specialutformat program. Individuellt program kan även möjliggöra för ungdomar att genomgå lärlingsutbildning. Utbildning vid fristående- eller internationella skolor (FR) och riksinternaten Från och med läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor, inklusive internationella skolor samt riksinternat inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang. Tidigare redovisades eleverna på de nationella programmen. Kompletterande utbildning En kompletterande utbildning är en utbildning som anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person och antingen utgör ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar eller har lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss yrkeserfarenhet som antagningskrav men som inte kan anses vara jämför- 114 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar bar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, hantverksutbildningar, dansutbildningar, utbildningar inom reklam och mode, utbildningar inom handel och ekonomi, teknikutbildningar, utbildningar inom kost och hälsa etc. Antal tjänstgörande lärare Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Antal lärare omräknat till heltidstjänster Omräkningen till heltidstjänster har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Källor och annan publicering Statistik om gymnasieskolan publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik (riksnivå), "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) finns på databas för jämförelsetal. Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2007 finns på skolverkets hemsida under publikationer. Enkätundersökningen om gymnasieungdomars studieintresse redovisas i Statistiska meddelanden (SM), serie UF 36. Resultat från de nationella proven publiceras av Skolverket. För mer information, se statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik. E-post: skolstatistik@scb.se Statistiska centralbyrån 115

6 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kommentarer till statistiken Tabell Antalet elever minskar och antalet skolor ökar Elevminskningen fortsätter i gymnasieskolan. Trots att antalet elever minskar så ökar antalet skolor. Såväl kommunala som fristående skolor har blivit fler detta läsår. Fler och fler elever väljer att gå i en fristående gymnasieskola. Kommunala skolor har i år färre elever medan fristående skolor ökar med elever. Elevminskningen är störst på yrkesförberedande utbildningar medan studieförberedande utbildningar ökar. Könsfördelningen är skev på de flesta utbildningarna. Jämnast könsfördelning har naturvetenskap, mest ojämn har energi. Elevminskningen i gymnasieskolan påbörjades redan läsåret 2008/09 och kommer att bli kraftig under de kommande åren. Anledningen till detta är små födelsekullar i slutet av förra seklet. Redan förra läsåret hade antalet elever minskat med elever och uppgick då till Detta läsår är minskningen betydligt större. Antalet elever är nu drygt färre och uppgår till totalt Elevminskningen blir tydlig om man följer elever i år 1 över tid. Detta läsår är dessa elever färre jämfört med läsåret 2009/10, då motsvarande minskning var färre elever. Enligt elevprognosen kommer elevantalet att minska ytterligare fram till och med 2015 för att 2016 börja stiga igen. Över tid har antalet gymnasieskolor blivit allt fler under samma period som antalet elever ökat. Utvecklingen med allt fler gymnasieskolor fortsätter även detta läsår trots att antalet elever nu minskar rejält. Läsåret 2010/11 finns skolor, vilket är 39 fler än föregående läsår. Nu finns 505 kommunala skolor, 489 fristående skolor och 21 landstingskommunala skolor. Detta betyder att det finns åtta fler kommunala och 31 fler fristående skolor. Sedan förra året har 28 skolor lagts ned och 67 nya startats. Av de nedlagda hade 15 kommuner som huvudmän och 13 var fristående. Kommuner startade 23 nya skolor och de fristående huvudmännen 44 nya skolor. Färre elever går yrkesförberedande utbildningar Elevminskningen drabbar främst de yrkesförberedande1 utbildningarna. Detta läsår är antalet elever i yrkesförberedande utbildningar färre jämfört med förra läsåret, vilket motsvarar en minskning med 4 procent sedan förra läsåret. Även det första läsåret med elevminskning (2008/09) hade de yrkesförberedande utbildningarna tappat flest elever. Det är endast i kommunala skolor där yrkesförberedande utbildningar tappat elever. För dem har elevantalet minskat med 8 procent jämfört med förra läsåret, vilket motsvarar färre elever. Fristående skolor har däremot inte drabbats av den generella elevminskningen, vilket gäller för både deras yrkesförberedande och studieförberedande utbildningar. Vad gäller deras yrkesförberedande utbildningar har elevantalet ökat med elever, vilket för de fristående skolorna motsvarar en ökning med 7 procent jämfört med förra läsåret. 116 Statistiska centralbyrån

7 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Fristående skolor främst etablerade i stora städer Konsekvenserna av att antalet elever minskar generellt varierar mellan olika kommuner och län. I Stockholms län utbildas fler gymnasieelever detta läsår jämfört med förra, medan elevantalet i övriga län har minskat med 1,4 5,6 procent. Storstadskommunen Stockholm har inte påverkats negativt av det minskade elevunderlaget, vilket däremot Göteborg och Malmö har. Kommungruppen större städer, som inte märkte av elevminskningen förra läsåret, har däremot tappat elever detta läsår när elevminskningen är större. Samtliga övriga kommungrupper har färre elever detta läsår jämfört med förra. Elevminskningen slår olika för olika kommuner. I kommunerna runt omkring Stockholm, Göteborg och Malmö beror elevminskningen till stor del på att många elever söker sig in till storstädernas fristående skolor. I Stockholms gymnasieskolor går elever. Drygt hälften av eleverna (52 procent) får sin utbildning i fristående skolor. I Stockholm finns nu 95 gymnasieskolor och 67 av dessa har fristående huvudman. Allt större andel elever får sin utbildning i fristående skolor i Göteborg (45 procent) och i Malmö (39 procent). Andelen elever i fristående skolor i några andra stora städer är: Norrköping (34 procent), Linköping (33 procent) och Uppsala (28 procent). I samtliga dessa kommuner är andelen elever i fristående skolor större detta läsår jämfört med förra. Nya behörighetsregler ger färre behöriga Från och med läsåret 2009/10 har behörighetsreglerna till universitet och högskola ändrats. Tidigare krävdes för grundläggande behörighet att eleven i sitt slutbetyg hade lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng. Från och med 2010 krävs också att eleven har betyget Godkänt i kurserna Matematik A, Engelska A och Svenska A och B, alternativt Svenska som andraspråk A och B. Dessutom måste eleven ha läst ett fullständigt program, det vill säga minst poäng. Det betyder att elever som läser reducerat program inte längre kan få grundläggande behörighet. Av de elever som erhöll ett slutbetyg med kurs- och målrelaterade betyg från gymnasieskolan våren 2010 har 87 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Det är en minskning med 3 procentenheter jämfört med avgångskullen året innan. Var fjärde elev går direkt till universitet och högskola Av de elever som slutförde gymnasieskolan och erhöll slutbetyg eller motsvarande våren 2009 har 25 procent påbörjat högskolestudier läsåret därpå. Det är en kraftig ökning jämfört med eleverna som slutade gymnasieskolan året innan. Direktövergången till högskolestudier har därmed ökat tre år i rad. Tabell Oförändrat antal lärare i gymnasieskolan I gymnasieskolan finns tjänstgörande lärare, hälften är kvinnor och hälften är män. Var tionde lärare är född utomlands. 81 procent av lärarna är tillsvidareanställda. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 83 pro- Statistiska centralbyrån 117

8 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2012 cent, och omräknat till heltidstjänster motsvarar det totalt lärare. De flesta lärarna undervisar i kommunala skolor, men en allt större andel undervisar i fristående skolor (22 procent). Oförändrat antal lärare med pedagogisk högskoleexamen Av samtliga lärare (omräknat till heltidstjänster) har 75 procent en pedagogisk högskoleexamen, en andel som är oförändrad sedan föregående läsår. Det är vanligare att kvinnorna har en examen än att männen har det, 81 procent jämfört med 69 procent. Andelen kvinnor med en pedagogisk högskoleexamen har varit relativ konstant medan andelen män med en pedagogisk högskoleexamen har minskat med 8 procentenheter sedan 2001/02. Bland de tillsvidareanställda lärarna har 82 procent en pedagogisk högskoleexamen. En jämförelse mellan olika huvudmän visar att kommunala skolor har en högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (80 procent) medan fristående skolor har en lägre andel (58 procent). Lärartätheten lägre i fristående skolor Antalet lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i gymnasieskolan är 8,1, en siffra som varit närapå konstant sedan läsåret 2001/02. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor med olika huvudmän. Lärartätheten är lägre i fristående skolor än i kommunala skolor (7,0 i jämförelse med 8,4). Lärartätheten varierar också mellan kommunerna. I drygt sju av tio kommuner är lärartätheten minst 8 lärare per 100 elever. Antalet lärare i kompletterande utbildningar har ökat Antalet tjänstgörande lärare i kompletterande utbildningar uppgår läsåret 2010/11 till personer, en minskning med 1,7 procent. Totalt är drygt hälften av lärarna män. Omräknat till heltidstjänster finns det 437 lärare i kompletterande utbildningar, vilket är en ökning med 1,4 procent jämfört med läsåret 2009/10. Tjänstgöringsgraden uppgår till 43 procent. Andelen lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen uppgår läsåret 2010/11 till 17 procent vilket är en ökning med 1 procentenhet. Källa: Skolverket 118 Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.1 Skolkommuner, skolor och elever läsåren 2001/ /11. Fördelade efter huvudman 7.1 School municipalities, schools and students by type of organiser, by organiser År Huvudman Antal skolkommuner Antal skolor Antal elever Antal kvinnor Antal män Elever bosatta i annan kommun Antal Andel (%) 2001/ Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående Statistiska centralbyrån 119

10 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Behöriga förstahandssökande och intagna till gymnasieskolans program höstterminen Fördelade efter program och kön 7.2 Eligible first-choice applicants and those admitted to upper secondary school programmes, by programme and sex Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån 121

12 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Sökande Intagna Sökande Intagna Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handelsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Specialutformat program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor International Baccalaureate Statistiska centralbyrån 123

14 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Elever i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter program, gren, inriktning, år och kön 7.3 Upper secondary school students by programme, field and grade Program Gren/Inriktning Antal elever Totalt År 1 År 2 År 3 2 Gymnasieskolan totalt Samtliga nationella program Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet inriktning anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet inriktning automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet inriktning drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet inriktning bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet inriktning flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet inriktning handel och service turism och resor lokal Hantverksprogrammet inriktning lokal Hotell- och restaurangprogrammet inriktning hotell restaurang och måltidsservice lokal Industriprogrammet inriktning lokal Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.3 (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever Totalt År 1 År 2 År 3 2 Livsmedelsprogrammet inriktning lokal Medieprogrammet inriktning medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet inriktning djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvet. programmet inriktning matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap lokal Omvårdnadsprogrammet inriktning lokal Samhällsvet. programmet inriktning ekonomi kultur samhällsvetenskap språk lokal Teknikprogrammet inriktning datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureat (kom. IB) Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning riksrekryterande Statistiska centralbyrån 125

16 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever Totalt År 1 År 2 År 3 2 Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Lärlingsutbildning utan anknytning Invandrarintroduktion Utbildningar vid fristående skolor med programtillhörighet till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) Individuella (IV) Int. Baccalaureat Waldorf ) Fr. o m. läsåret 2006/07 redovisas under rubrikerna Nationella program, SM och IV endast elever vid kommunala alt. landstingskommunala skolor. Tidigare har i vissa fall elever vid riksinternat samt internationella skolor redovisats under nationella program. Dessa elever redovisas nu under Elever vid fristående skolor. Vidare redovisas elever vid lärlingsutbildning under respektive program/inriktning. 2) I redovisningen för år 3 ingår även elever som går ett fjärde år. 126 Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Statistiska centralbyrån 127

18 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Elever i gymnasieskolan läsåret 2010/11. Fördelade efter kön, utländsk bakgrund, program och inriktningar samt utbildningar vid fristående gymnasieskolor 7.4 Upper secondary school students in programmes and branches, by sex and foreign origin Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Totalt Totalt Totalt Gymnasieskolan totalt Nationella program Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet inriktning anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet inriktning automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet inriktning drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet inriktning bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet inriktning flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet inriktning handel och service turism och resor lokal Hantverksprogrammet inriktning lokal Statistiska centralbyrån

19 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Samtliga elever Elever med utländsk bakgrund 1 Totalt Totalt Gymnasieskolan totalt Nationella program Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet inriktning anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet inriktning automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet inriktning drift- och underhållsteknik sjöfartsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet inriktning bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet inriktning flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet inriktning handel och service turism och resor lokal Hantverksprogrammet inriktning lokal Statistiska centralbyrån 129

20 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Totalt Totalt Totalt Hotell- och restaurangprogrammet inriktning hotell restaurang måltidsservice lokal Industriprogrammet inriktning lokal Livsmedelsprogrammet inriktning lokal Medieprogrammet inriktning medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet inriktning djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvetenskapsprogrammet inriktning matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap lokal Omvårdnadsprogrammet inriktning lokal Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning ekonomi kultur samhällsvetenskap språk lokal Teknikprogrammet inriktning datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureate (kom IB) Statistiska centralbyrån

21 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Samtliga elever Elever med utländsk bakgrund 1 Totalt Totalt Hotell- och restaurangprogrammet inriktning hotell restaurang måltidsservice lokal Industriprogrammet inriktning lokal Livsmedelsprogrammet inriktning lokal Medieprogrammet inriktning medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet inriktning djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvetenskapsprogrammet inriktning matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap lokal Omvårdnadsprogrammet inriktning lokal Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning ekonomi kultur samhällsvetenskap språk lokal Teknikprogrammet inriktning datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureate (kom IB) Statistiska centralbyrån 131

22 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Totalt Totalt Totalt Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) utan anknytning riksrekryterande Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning Invandrarintroduktion (IVIK) Utbildning vid fristående skola med programtillhörighet till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) Individuella (IV) Int. Baccalaureat Waldorf ) Med utländsk bakgrund menas att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. 132 Statistiska centralbyrån

23 Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Samtliga elever Elever med utländsk bakgrund 1 Totalt Totalt Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) utan anknytning riksrekryterande Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning Invandrarintroduktion (IVIK) Utbildning vid fristående skola med programtillhörighet till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) Individuella (IV) Int. Baccalaureat Waldorf Statistiska centralbyrån 133