Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar

Transkript

1 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Innehåll Fakta om statistiken Kommentarer till statistiken Skolkommuner, skolor och elever läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman Behöriga förstahandssökande och antagna till gymnasieskolans program höstterminen Fördelade efter program och kön Elever i gymnasieskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter program, gren, inriktning, år och kön Elever i gymnasieskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter kön, utländsk bakgrund, program och inriktningar samt utbildningar vid fristående gymnasieskolor Elever i gymnasieskolan årskurs 1 och 2 läsåret 2012/13. Fördelade efter kön, utländsk bakgrund, program och inriktningar Elever på Teknikprogrammets fjärde år läsåret 2012/13. Fördelade efter program, inriktning och kön Elever i kompletterande utbildningar höstterminen 2004/ /13. Fördelade efter stödform och kön Elever på program i gymnasieskolan årskurs 3 läsåret 2012/13. Fördelade efter år, ålder och kön Elever på program i gymnasieskolan, årskurs 1 och 2, läsåret 2012/13. Fördelade efter år, ålder och kön Avgångna elever från gymnasieskolan 2003/ /12 med slutbetyg. Fördelade efter program och kön Elever i gymnasieskolan med grundläggande behörighet samt genomsnittliga betygspoäng läsåret 2011/12. Fördelade efter program och kön Andel elever avgångna från gymnasieskolans nationella program 2011/12. Fördelade efter kön, program och ålder Fullföljd utbildning i gymnasieskolan inom 4 år, för nybörjare i år 1, Fördelade efter studieväg och kön Övergång till komvux för elever i gymnasieskolans år 3 läsåren 2005/ /11. Fördelade efter betyg, huvudman, studieväg och kön Elever i gymnasieskolans avgångsklasser läsåret 2011/12. Planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom tre år. Fördelning efter program och kön Statistiska centralbyrån 113

2 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Övergångsfrekvens till högskolan inom tre år för avgångna från gymnasieskolans program 1999/ /09. Andel i procent av antalet avgångna på respektive linjer/program och avgångsår. Fördelade efter program och kön Studerande som avslutat gymnasieskolan läsåret 2010/11 och som påbörjat högskolestudier t.o.m. 2011/12. Fördelade efter program i gymnasieskolan och kön Lärare i gymnasieskolan läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag, heltidstjänster och lärartäthet Lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i gymnasieskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter personalkategori, kön och ålder Lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare med huvudsaklig tjänstgöring i gymnasieskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter pedagogisk högskoleexamen, kön och personalkategori Lärare i kompletterande utbildningar läsåren 2002/ /13. Fördelade efter utbildningsstöd, kön, pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag och heltidstjänster List of tables 7.1 School municipalities, schools and students by type of organiser, by organiser Eligible first-choice applicants and those admitted to upper secondary school programmes, by programme and sex Upper secondary school students by programme, field and grade Upper secondary school students in programmes and branches, by sex and foreign origin Upper secondary school students in programmes and branches, by sex and foreign origin Upper secondary school students studying technology programme fourth year by field and grade Students in supplementary education, by form of support and sex Upper secondary school students in programmes, by year, age and sex Upper secondary school students in programmes, by year, age and sex Upper secondary school students leaving programmes with completed education, by programme and sex Upper secondary school students and average grades obtained and basic eligibility for university education, by programme and sex Upper secondary school students completing national programmes, by sex, programme and age Upper secondary school students in year 1 completing education within four years, by programme and sex Statistiska centralbyrån

3 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.14 Transition to municipal adult education for upper secondary school graduates within three years, by grade organiser and sex Upper secondary school students in the final year. Plans to enter university or university college education within three years after graduation. Distribution by programmes and sex Transition rate for upper secondary school graduates within three years. Shares in percentage of number of graduates, by programme, final year and sex Transition rate for upper secondary school leavers. Percentage university entrants by the end of the academic year Teachers in upper secondary school, by organiser, sex, teacher training, form of employment, full-time equivalents and staffing ratio Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in upper secondary school by category, sex and age Teachers, headteachers and study and vocational counsellors mainly employed in upper secondary school by teacher training, sex and category Teachers in supplementary education by education subsidy, sex, teacher training, form of employment and full-time equivalents Statistiska centralbyrån 115

4 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Fakta om statistiken Huvuddelen av den officiella statistiken om gymnasieskolan och kompletterande utbildningar framställs på uppdrag av Skolverket. Genom de årliga insamlingar baserade på individuppgifter som genomförs finns möjlighet att följa eleverna från ansökan, via antagning, gången genom gymnasieskolan och slutligen avgångsbetyg/slutbetyg från gymnasieskolan. Underlag till statistiken om elever samlas in från olika källor: antagningskansliernas register, CSN:s studiestödsystem, skolornas elevadministrativa system samt Universitets- och högskolerådet. Statistik rörande övergång från gymnasieskola till högskola och gymnasieungdomars studieintresse produceras av SCB. Program i gymnasieskolan enligt GY11 Från och med höstterminen 2011 trädde en ny gymnasiereform, Gy11, i kraft. I Gy11 delas gymnasieprogrammen in i högskoleförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen ger inte längre automatiskt behörighet till universitet och högskola men leder istället till en yrkesexamen. Under utbildningen ges mer tid till yrkesämnena och det är möjligt att gå gymnasieutbildningen som lärling. Barn- och fritidsprogrammet (BF) Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Centralt i barn- och fritidsprogrammet är människors lärande och växande, samarbete och kommunikation samt möten mellan människor. På programmet läggs stor vikt vid etik, demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) På Bygg- och anläggningsprogrammet får eleven lära sig arbeta med byggnation och anläggning och får kunskap om hur man bygger rationellt, säkert och miljömässigt samtidigt som kunskaper ges om branschens olika yrken och arbetsprocesser. På programmet läggs stor vikt vid arbetsmiljöfrågor bland annat för att undvika arbetsskador och för en god hälsa. Programet är ett yrkesprogram. Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program där man studerar ekonomiska förhållanden i samhället, handel mellan länder, och företagens roll och ansvar i en globaliserad värld. Eleven lär sig metoder att lösa företags problem och får insikt i människor sätt att tänka, känna, handla och samspela med andra människor. Eleven lär sig också om rättsordningens betydelse i ett demokratiskt samhälle och utvecklar sin förmåga att analysera och bedöma juridiska problem. El- och energiprogrammet (EE) El- och energiprogrammet är ett yrkesprogram. Elever som går programmet lär sig om produktion, installation och distribution av system för el, energi och vatten men också om el- och energiteknik, automation, datoroch kommunikationsteknik och IT-infrastruktur. Programmet lägger stor vikt vid arbetsmiljö och säkerhetsfrågor som standarder och informationssäkerhet. 116 Statistiska centralbyrån

5 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst de konstnärliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Fordons- och transport- programmet (FT) På fordons- och transportprogrammet lär man sig om olika fordons funktion och konstruktion. För en mekaniker innebär det hur man diagnosticerar, reparerar och utför service på fordon, och för en förare hur man transporterar gods eller personer. Inriktning godshantering lär ut hur man hanterar gods på lager och i terminaler. Eleven lär sig också betydelsen av att ge god service och gott kundbemötande. Programmet är ett yrkesprogram. Handels- och administrationsprogrammet (HA) Handels- och administrationsprogrammet har en tydlig karaktär som genomsyras av service, kommunikation och entreprenörskap. Det handlar om att lära sig kommunicera på många sätt, att möta människor och få tillägna sig digitala kunskaper och färdigheter. Yrkesprogrammet vänder sig till elever som vill arbeta med handel, administration och kommunikation. Hantverksprogrammet (HV) Hantverksprogrammet är ett yrkesprogram som vänder sig till elever som vill använda händerna och arbeta med ett kreativt hantverksyrke. Inom hantverksprogrammet finns nu fem inriktningar, varav fyra - finsnickeri, florist, frisör och textil design - täcker in de största hantverksområdena. Inom den femte, övriga hantverk, finns ett antal yrken som skolan kan profilera sig mot. Hotell- och turismprogrammet (HT) Service och kundens upplevelser är centralt på hotell- och turismprogrammet och genomsyrar alla ämnen och kurser. Det är upplevelser, tjänster och det personliga mötet som är i fokus, och det ska resultera i ett yrkesmässigt förhållningssätt i varierande servicesituationer. Efter utbildningen ska eleverna ha kunskaper för att arbeta inom hotell-, konferens- eller turismnäringen. Programmet är ett yrkesprogram. Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet är ett högskoleförberedande program och vänder sig till elever som vill arbeta inom humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningen lägger grunden för fortsatta studier i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen på högskolan. Industritekniska programmet (IN) Industritekniska programmet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom områden som processinriktad eller maskinell materialbearbetning och produktframställning, driftsäkerhet och underhåll samt svetsning och annan sammanfogning. Statistiska centralbyrån 117

6 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Naturbruksprogrammet (NB) Naturbruksprogrammet är ett brett yrkesprogram med många möjligheter. Naturbruksprogrammet har fyra inriktningar som får börja redan första året. Programmet vilar på områden som biologi, teknik och entreprenörskap. Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program På programmet utvecklar eleven sina kunskaper om sammanhang i naturen, livets villkor, fysikaliska fenomen, kemiska processer och matematik. Eleven lär sig om modeller som utvecklas i samspelet mellan experiment och teori. Man studerar naturvetenskapens idéer och teorier som delar av historien och aktuell forskning. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Restaurang- och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Programmet utbildar mot yrken inom restaurangbranschen, delikatesshandeln, catering och branscher med som arbetar hantverksmässigt med mat, bröd och dryck nära kunder och gäster. Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet vänder sig till elever som är intresserade av hur människan och samhället utvecklas och fungerar idag på olika sätt. Utbildningen lägger grunden för fortsatta studier inom ett brett samhällsvetenskapligt område. Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och vänder sig till elever som vill arbeta med problemlösning och teknikutveckling. Utbildningen lägger grunden för fortsatta studier i teknik och naturvetenskap på högskolan. VVS- och fastighetsprogrammet (VF) VVS- och fastighetsprogrammet är inriktat mot installation, service och underhåll av energitekniska anläggningar och system i fastigheter. Samtidigt ligger fokus på mötet med andra människor i yrkesutövningen. Programmet är ett yrkesprogram. Vård- och omsorgsprogrammet (VO) På yrkesprogrammet, vård och omsorg lär sig eleven om hälsa, ohälsa, funktionsnedsättning, medicin, pedagogik och psykologi. Man studerar människans behov och lär sig vilken betydelse livsstilen har för hälsan. Man lär sig också att bemöta människor på ett yrkesmässigt sätt. Introduktionsprogram Fem olika introduktionsprogram ska ge obehöriga elever nya möjligheter. Via programmen kan eleven bli behörig till ett nationellt program, förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning. Introduktionsprogrammen ersätter de tidigare individuella programmen och ska bättre tillgodose obehöriga elevers olika behov. De fem introduktionsprogrammen är preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion. 118 Statistiska centralbyrån

7 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Preparandutbildning (IMPRE) Preparandutbildning (IMPRE) ska ge eleven behörighet till ett nationellt program, antingen högskoleförberedande eller yrkesprogram. Utbildningen är anpassad för en elev som är studiemotiverad och snabbt vill bli behörig. Den utformas för en enskild elev och ska pågå i högst ett år. Det ska också vara möjligt för en elev att göra mindre ämneskompletteringar för att bli antagen till ett nationellt program efter kort tid. En lösning med sommarkurser är tänkbar. Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programinriktat individuellt val (IMPRO) är en utbildning som ska leda till antagning på ett nationellt yrkesprogram. Utbildningen är sökbar och står öppen för ungdomar som saknar behörighet till ett yrkesprogram. Eleven kan följa flera kurser på ett nationellt program samtidigt som han eller hon läser de kurser som saknas för behörighet. Yrkesintroduktion (IMYRK) Yrkesintroduktion (IMYRK) vänder sig till ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ (IMIND) Individuellt alternativ (IMIND) förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Individuellt alternativ anpassas individuellt efter varje enskild elevs behov. Språkintroduktion (IMSPR) Språkintroduktion (IMSPR) ska ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning i svenska för att de ska kunna gå vidare till gymnasieskolan eller annan utbildning. Språkintroduktion är individuellt anpassad efter varje enskild elevs behov Avvikelser inom de nationella programmet För att kunna profilera sina utbildningar kan skolhuvudmän ansöka om särskild variant, riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning. En särskild variant är en utbildning där hela eller delar av det utrymme som motsvarar inriktning och programfördjupning avviker från det nationella programmet. Riksrekryterande utbildning innebär att elever kan söka från hela landet på samma villkor. Riksrekryterande utbildningar får finnas inom yrkesprogram, estetisk spetsutbildning och som idrottsutbildning. Dessutom är utbildningar med egna examensmål riksrekryterande. Statistiska centralbyrån 119

8 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Förklaringar och definitioner Skolkommun Kommun där gymnasial utbildning anordnas. Svensk bakgrund Elever med minst en förälder född i Sverige. Utländsk bakgrund Elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Avgångna elever Elever som slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg, omdöme eller liknande. Specialutformat program (SM) Ett specialutformat program ligger utbildningsmässigt på samma nivå som ett nationellt program och ligger till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Individuellt program (IV) Ett individuellt program kan vara ett första steg in i gymnasiet för elever utan behörighet. Eleverna på IV kan senare gå över till ett nationellt program eller ett specialutformat program. Individuellt program kan även möjliggöra för ungdomar att genomgå lärlingsutbildning. Utbildning vid fristående eller internationella skolor (FR) och riksinternaten Från och med läsåret 2003/04 särredovisas elever på utbildningar vid fristående gymnasieskolor, inklusive internationella skolor samt riksinternat inom en egen grupp fördelade på de program de hänförs till i bidragssammanhang. Tidigare redovisades eleverna på de nationella programmen. I samband med gymnasiereformen Gy11, 2011, kommer elever på fristående skolor åter redovisas på de nationella programmen. Kompletterande utbildning En kompletterande utbildning är en utbildning som anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person och antingen utgör ett komplement till gymnasieskolan eller motsvarande utbildningar eller har lägst genomgången gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning eller viss yrkeserfarenhet som antagningskrav men som inte kan anses vara jämförbar med en högskoleutbildning enligt högskolelagen. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, hantverksutbildningar, dansutbildningar, utbildningar inom reklam och mode, utbildningar inom handel och ekonomi, teknikutbildningar, utbildningar inom kost och hälsa etc. Antal tjänstgörande lärare Antal lärare, skolledare samt studie- och yrkesvägledare vars tjänstgöring omfattar undervisning. Korttidsanställda (anställda mindre än en månad) samt lärare som varit helt tjänstlediga hela höstterminen ingår inte. 120 Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel av alla tjänstgörande lärare som har lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och som fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Antal lärare omräknat till heltidstjänster Omräkningen till heltidstjänster har gjorts genom en summering av de uppgifter som för varje lärare lämnats om omfattningen av lärarens tjänst. Källor och annan publicering Statistik om gymnasieskolan publiceras i Skolverkets serie om officiell statistik (riksnivå), "Jämförelsetal för huvudmän" (kommunnivå) finns på databas för jämförelsetal. Beskrivande data om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning 2012 finns på skolverkets hemsida under publikationer. Enkätundersökningen om gymnasieungdomars studieintresse redovisas i TEMA: Utbildning 2012:3. Resultat från de nationella proven publiceras av Skolverket. För mer information, se statistik efter ämne Utbildning och forskning respektive Statistik. E-post: skolstatistik@scb.se Statistiska centralbyrån 121

10 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Kommentarer till statistiken Tabell Antalet elever minskade mellan 2011 och 2012 Både antalet fristående gymnasieskolor och antalet elever som går i fristående gymnasieskola minskade mellan 2011 och Där med bröts en mer än decennielång trend av ökad andel elever på fristående skolor. Samtidigt blev antalet kommunala skolor fler till följd av införandet av skolenhetsbegreppet, som sedan 1 juli 2011 ersätter skola som organisatorisk enhet. Antalet elever i gymnasieskolan minskade alltjämt från föregående år och det var framförallt yrkesprogramen som tappade elever till förmån för de högskoleförberedande programen som över lag såg ett ökat elevantal. Könsfördelningen på gymnasieprogrammen fortsätter också att vara skev. Endast på ett fåtal program kan andelen män och kvinnor sägas vara ungefär densamma. Könsfördelning var jämnast på ekonomiprogrammet följt av naturvetenskapliga programmet. Mest ojämn könsfördelning hade energiprogrammet och VVS- och fastighet. En ny gymnasiereform genomförs Den 1 juli 2011 trädde den nya gymnasieformen, Gy11, i kraft och gäller läsåret 2012/13 för elever som går i årskurs 1 och 2. Elever i årskurs 3 följer gymnasieskolan enligt Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994, Lpf 94, samt de revideringar som genomfördes med Gy Ett syfte med gymnasiereformen är att i högre grad standardisera utbudet av gymnasieutbildningar, särskilt genom att både kommunala och enskilda huvudmän nu erbjuder utbildningar som följer samma examensmål. De specialutformade programmen som tidigare erbjöds av kommunala huvudmän utgår, och så gör även fristående skolors möjlighet att låta sina utbildningar avvika från de nationella programmens fastställda programstrukturer. Den nya gymnasiereformen innehåller 18 nationella program; 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Därutöver finns utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varianter, vissa riksrekryterande utbildningar, nationellt godkända idrottsutbildningar samt International Baccalaureate. Det individuella programmet ersätts av fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Gymnasial lärlingsutbildning, som bedrivits som försöksverksamhet under tre läsår, är fr.o.m. 2011/12 ett permanent alternativ på yrkesprogrammen. Fortsatt elevminskning i gymnasieskolan Elevminskningen i gymnasieskolan påbörjades redan läsåret 2008/09 och kommer att bli kraftig under de kommande åren. Anledningen till detta är små födelsekullar i slutet av förra seklet. Redan läsåret 2011/12 hade antalet elever minskat med cirka elever jämfört med föregående år och uppgick då till Läsåret 2012/13 var minskningen ännu större. Antalet elever var drygt färre än året innan och uppgick till knappt Elevminskningen var dock något lägre än tidigare för elever i år 1. Läsåret 2012/13 gick färre elever år 1, vilket kan jämföras med 122 Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 2011/12 då motsvarande minskning var Enligt elevprognosen kommer elevantalet fortsätta att minska till och med 2015 för att 2016 börja stiga igen. Över tid har antalet gymnasieskolor blivit allt fler under samma period som antalet elever ökat. Läsår 2011/12 bröts utvecklingen och antalet gymnasieskolor minskade. I Skollagen (2010:800) har skola ersatts med begreppet skolenhet. En skolenhet får endast ha en rektor till skillnad från en skola som kunde ha flera rektorer. Detta har under läsåret 2012/13 resulterat i att flera skolor organiserat sig i flera skolenheter. Det finns således betydligt fler skolenheter än skolor och en jämförelse dem emellan är inte möjligt. Läsåret 2011/12 fanns det skolor, vilket är 10 färre än föregående läsår. Läsåret 2012/13 fanns det totalt skolenheter varav 751 kommunala, 485 fristående och 17 landstingskommunala. Det är främst kommunala skolor som har organiserat sig i flera skolenheter. Färre elever går yrkesförberedande utbildningar I den nya gymnasiereformen, Gy11, görs en tydlig uppdelning mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Innan reformen var uppdelningen inte lika tydlig vilket innebär att en direkt jämförelse med tidigare läsår är komplicerad. De flesta utbildningarna som följer den gamla läroplanen, Lpf94, går dock att kategorisera genom att utbildningar med 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning räknas som yrkesprogram och resten som högskoleförberedande utbildningar. Vissa specialutformade program och riksrekryterande utbildningar kan dock inte kategoriseras på detta sätt. Läsåret 2012/13 är andra året sedan införandet av Gy11 vilket innebär att det är möjligt att jämföra elever på yrkesprogram respektive högskoleförberedande program i årskurs 1 med föregående läsår utan att behöva jämföra två olika läroplaner. För både yrkes och högskoleförberedande program syns en minskning av elever i årskurs 1 jämfört med förra året. För högskoleförberedande program minskade elevantalet med ca 3 procent medan det för yrkesförberedande minskade med 12 procent. Oförändrad andel behöriga Från och med läsåret 2009/10 har behörighetsreglerna till universitet och högskola ändrats. Tidigare krävdes för grundläggande behörighet att eleven i sitt slutbetyg hade lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program, det vill säga poäng. Från och med 2010 krävs också att eleven har betyget Godkänt i kurserna Matematik A, Engelska A och Svenska A och B, alternativt Svenska som andraspråk A och B. Dessutom måste eleven ha läst ett fullständigt program, det vill säga minst poäng. Det betyder att elever som läser reducerat program inte längre kan få grundläggande behörighet. Statistiska centralbyrån 123

12 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Av de ca elever som erhöll ett slutbetyg med kurs- och målrelaterade betyg från gymnasieskolan läsåret 2011/12 har 86,7 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Det är 0,4 procentenheter lägre jämfört med avgångskullen året innan. Var fjärde elev går direkt till universitet och högskola Av de elever som slutförde gymnasieskolan och erhöll slutbetyg eller motsvarande läsår 2010/11 har 22,8 procent påbörjat högskolestudier läsåret därpå. Det är en minskning med knappt en procentenhet jämfört med eleverna som slutade gymnasieskolan året innan. Tabell Antalet lärare i gymnasieskolan minskar något I gymnasieskolan finns tjänstgörande lärare, hälften är kvinnor och hälften är män. Förra året var antalet lärare Elva procent av lärarkåren är född utomlands. 81 procent av lärarna är tillsvidareanställda. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden är 83 procent. Omräknat till heltidstjänster är det totalt knappt lärare. De flesta lärarna undervisar i kommunala skolor, men en allt större andel undervisar i fristående skolor, knappt 24 procent. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen ökar Av samtliga lärare (omräknat till heltidstjänster) har drygt 77 procent en pedagogisk högskoleexamen, en marginell ökning sedan föregående läsår. Det är vanligare att kvinnorna har en examen än att männen har det, 83 procent jämfört med 72 procent. Bland de tillsvidareanställda lärarna har 84 procent en pedagogisk högskoleexamen, en marginell ökning sedan föregående läsår. En jämförelse mellan olika huvudmän visar att kommunala skolor har högst andel lärare omräknat till heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen: drygt 81 procent medan fristående skolor har lägst andel knappt 65 procent. Denna andel har dock ökat med drygt en procentenhet sedan föregående läsår. Lärartätheten har ökat något Antalet elever per lärare (omräknat till heltidstjänster) i gymnasieskolan är 12,1, en siffra som varit närapå konstant sedan läsåret 2004/05. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor med olika huvudmän. Lärartätheten är lägre i fristående skolor än i kommunala skolor, 14,2 elever per lärare omräknat till heltidstjänster i jämförelse med 11,6. Källa: Skolverket 124 Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.1 Skolkommuner, skolor och elever läsåren 2003/ /13. Fördelade efter huvudman 7.1 School municipalities, schools and students by type of organiser, by organiser År Huvudman Antal skolkommuner Antal skolor/skolenheter Antal elever Antal kvinnor Antal män Elever bosatta i annan kommun Antal Andel (%) 2003/ Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Fristående / Kommun med endast ind. program Landsting Enskild Anmärkning: I och med att skollagen (2010:800) började tillämpas 1 juli 2011 ersattes skola som organisatorisk enhet med begreppet skolenhet. Statistiska centralbyrån 125

14 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Behöriga förstahandssökande och antagna till gymnasieskolans program höstterminen Fördelade efter program och kön 7.2 Eligible first-choice applicants and those admitted to upper secondary school programmes, by programme and sex Program Sökande Antagna Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Gymnasieskolan totalt Yrkesprogram Barn- och fritid Bygg- och anläggning El- och energi Fordons- och transport Handels- och administration Hantverk Hotel- och turism Industritekniska Naturbruk Restaurang- och livsmedel VVS- och fastighet Vård- och omsorg Riksrekryterande utbildningar Högskoleförberedande program Ekonomi Estetiska Humanistiska Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Int. Baccalaurate Introduktionsprogram Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.3 Elever i gymnasieskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter program, gren, inriktning, år och kön 7.3 Upper secondary school students by programme, field and grade Program Gren/Inriktning Antal elever Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Gymnasieskolan totalt Samtliga nationella program Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet inriktning anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet inriktning automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet inriktning drift- och underhållsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet inriktning bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet inriktning flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet inriktning handel och service turism och resor lokal Hantverksprogrammet inriktning lokal Hotell- och restaurangprogrammet inriktning hotell restaurang och måltidsservice lokal Industriprogrammet inriktning lokal Statistiska centralbyrån 127

16 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Livsmedelsprogrammet inriktning lokal Medieprogrammet inriktning medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet inriktning djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvet. programmet inriktning matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap lokal Omvårdnadsprogrammet inriktning lokal Samhällsvet. programmet inriktning ekonomi kultur samhällsvetenskap språk lokal Teknikprogrammet inriktning datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureat (kom. IB) Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning riksrekryterande Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar 7.3 (forts.) Program Gren/Inriktning Antal elever Totalt Kvinnor Män År 1 År 2 År 3 2 Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Lärlingsutbildning utan anknytning Invandrarintroduktion Utbildningar vid fristående skolor med programtillhörighet till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Specialutformat program (SM) Teknik (TE) Individuella (IV) Int. Baccalaureat Waldorf ) Fr. o m. läsåret 2006/07 redovisas under rubrikerna Nationella program, SM och IV endast elever vid kommunala alt. landstingskommunala skolor. Tidigare har i vissa fall elever vid riksinternat samt internationella skolor redovisats under nationella program. Dessa elever redovisas nu under Elever vid fristående skolor. Vidare redovisas elever vid lärlingsutbildning under respektive program/inriktning. 2) I redovisningen för år 3 ingår även elever som går ett fjärde år. Statistiska centralbyrån 129

18 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok Elever i gymnasieskolan läsåret 2012/13. Fördelade efter kön, utländsk bakgrund, program och inriktningar samt utbildningar vid fristående gymnasieskolor 7.4 Upper secondary school students in programmes and branches, by sex and foreign origin Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Gymnasieskolan totalt Nationella program Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet inriktning anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet inriktning automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet inriktning drift- och underhållsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet inriktning bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet inriktning flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet inriktning handel och service turism och resor lokal Hantverksprogrammet inriktning lokal Statistiska centralbyrån

19 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Samtliga elever Elever med utländsk bakgrund 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Gymnasieskolan totalt Nationella program Barn- och fritidsprogrammet inriktning fritid pedagogisk och social verksamhet lokal Byggprogrammet inriktning anläggning husbyggnad måleri plåtslageri lokal Elprogrammet inriktning automation datorteknik elektronik elteknik lokal Energiprogrammet inriktning drift- och underhållsteknik VVS- och kylteknik lokal Estetiska programmet inriktning bild- och formgivning dans musik teater lokal Fordonsprogrammet inriktning flygteknik karosseri maskin- och lastbilsteknik personbilsteknik transport lokal Handels- och adm. programmet inriktning handel och service turism och resor lokal Hantverksprogrammet inriktning lokal Statistiska centralbyrån 131

20 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Hotell- och restaurangprogrammet inriktning hotell restaurang måltidsservice lokal Industriprogrammet inriktning lokal Livsmedelsprogrammet inriktning lokal Medieprogrammet inriktning medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet inriktning djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvetenskapsprogrammet inriktning matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap lokal Omvårdnadsprogrammet inriktning lokal Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning ekonomi kultur samhällsvetenskap språk lokal Teknikprogrammet inriktning datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureate (kom IB) Statistiska centralbyrån

21 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Samtliga elever Elever med utländsk bakgrund 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Hotell- och restaurangprogrammet inriktning hotell restaurang måltidsservice lokal Industriprogrammet inriktning lokal Livsmedelsprogrammet inriktning lokal Medieprogrammet inriktning medieproduktion tryckteknik lokal Naturbruksprogrammet inriktning djurvård hästhållning jord miljö- och naturvård skog trädgård lokal Naturvetenskapsprogrammet inriktning matematik datavetenskap miljövetenskap naturvetenskap lokal Omvårdnadsprogrammet inriktning lokal Samhällsvetenskapsprogrammet inriktning ekonomi kultur samhällsvetenskap språk lokal Teknikprogrammet inriktning datorteknik teknik, miljö och samhällsbyggande människa och teknik teknik och företagande virtuell design lokal Int. Baccalaureate (kom IB) Statistiska centralbyrån 133

22 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Utbildningsstatistisk årsbok (forts.) Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Antal elever år 1 Antal elever år 2 Antal elever år 3 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) utan anknytning riksrekryterande Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning Invandrarintroduktion (IVIK) Utbildning vid fristående skola med programtillhörighet till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Specialutformat program (SM) Teknik (TE) Individuella (IV) Int. Baccalaureat Waldorf ) Med utländsk bakgrund menas att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. 134 Statistiska centralbyrån

23 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Gymnasieskolan och kompletterande utbildningar Program Inriktning Utbildning vid fristående skola Samtliga elever Elever med utländsk bakgrund 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Specialutformade program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknik (TE) utan anknytning riksrekryterande Individuella program med anknytning till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) utan anknytning Invandrarintroduktion (IVIK) Utbildning vid fristående skola med programtillhörighet till: Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Specialutformat program (SM) Teknik (TE) Individuella (IV) Int. Baccalaureat Waldorf Statistiska centralbyrån 135