Vägvalet Oktober En undersökning om ungdomars val till gymnasiet

Transkript

1 Vägvalet 2004 Oktober En undersökning om ungdomars val till gymnasiet

2 Inledning Näringslivet och skolan har en otroligt viktig uppgift. Tillsammans kan de hjälpa elever som ska välja inriktning i gymnasiet att göra genomtänkta och framåtsyftande val. Som ett stöd i detta arbete presenterar Svenskt Näringsliv för andra året i rad ungdomsundersökningen Vägvalet i en förkortad version. Undersökningen har genomförts bland elever i årskurs 9 som lämnade grundskolan våren ungdomar har besvarat telefonenkäten. Media, data, IT, hotell och restaurang är alltjämt branscher som unga människor är relativt positiva till. Övriga, till exempel verkstadsindustri, skogsoch lantbruk, ligger betydligt sämre till. Frågan är om detta speglar det arbetsliv som väntar i framtiden. Ungdomar som söker till gymnasiet har ofta en neutral eller negativ attityd till näringslivet. En förklaring kan vara deras ofta vaga uppfattningar om hur olika branscher ser ut och fungerar. Detta är kanske särskilt tydligt i deras omoderna syn på verkstadsarbete. Vägvalet understryker de ungas behov av information. Undersökningen har genomförts av greycells communication AB. Ansvarig på Svenskt Näringsliv har varit Margareta Nygren. Stockholms i oktober 2004 Vägvalet är en produkt och ett varumärke som producerats och ägs av Greycells Communication AB. Under varumärket Vägvalet innefattas även en ungdomstidning med samma namn. Denna skrift är en kort sammanfattning av Vägvalets totala rapport som i sin helhet innehåller över 20 frågeställningar och 80 olika analyser av ungdomars preferenser inför utbildnings- och yrkesval. Samtliga undersökningsresultat och diagram är copyright-skyddade och får inte kopieras eller mångfaldigas utan upphovsmannens tillstånd. Används utdrag ur materialet i något sammanhang, skall alltid källa anges. För mer information om Vägvalet, välkommen till För mer information om Vägvalet, välkommen till

3

4 Så här har de intervjuade valt Totalt finns det 17 nationella gymnasieprogram. I undersökningen är programmen indelade i två grupper, studieförberedande (SF) och yrkesförberedande (YF). Till de studieförberedande programmen räknar vi Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Estetiska programmet samt Teknikprogrammet. Resterande program kategoriseras som yrkesförberedande program. I rapporten kommer olika förkortningar för respektive gymnasieprogram att användas. Nedan visas förkortningarna samt antalet personer som valt ett visst program och som har besvarat undersökningen. Andel Antal % Samhällsvetenskap (SP) ,3 Naturvetenskap (NV) ,8 Estetiska (ES) 64 6,6 Teknikprogrammet (TE) 69 7,1 Barn- o fritid (BF) 44 4,5 Bygg (BP) 47 4,8 El (EC) 40 4,1 Energi (EN) 4 0,4 Fordon (FP) 28 2,9 Handels- o adm. (HP) 18 1,8 Hantverk (HV) 29 3,0 Hotell- o restaurang (HR) 42 4,3 Industri (IP) 15 1,5 Livsmedel (LP) 4 0,4 Medie (MP) 64 6,6 Naturbruk (NP) 28 2,9 Omvårdnad (OP) 27 2,8 Individuella pr. (IV) 3 0,3 Vet ej 47 4,8 Total ,0 3

5 Hälften gillar tanken på eget företag 47 % av eleverna uppger att de i framtiden kan tänka sig att starta ett eget företag. Killar på yrkesförberedande program är något mer positiva till eget företag, men skillnaderna är små mellan de redovisade grupperna. I jämförelse med tidigare mätning (Vägvalet 2002) har elever med 1-2 föräldrar födda utanför Norden blivit betydligt mindre positiva till eget företag. Då uppgav 60 % att de kunde tänka sig eget företag i framtiden. Idag är andelen knappt 50 %. De regionala skillnaderna är små men resultatet indikerar att elever i Stockholm och norra Mellansverige är mest positiva till eget företag. Elever på Teknik-, Bygg-, Energi-, Hantverks-, Hotell och restaurang-, Industrioch Naturbruksprogrammen är mest positiva till eget företag. Där är över 60 % positiva. 100% KAN DU TÄNKA DIG EGET FÖRETAG I FRAMTIDEN 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Vet ej SF-elever YF-elever Killar Tjejer Elev med 1-2 föräldrar födda utanför Norden 4

6 Avvaktande attityder till flera branscher Ungdomarnas val påverkas tydligt av de attityder de har till olika utbildningar, branscher och yrken. Många ungdomar har en negativ attityd som kanske baseras på fördomar och okunnighet. De kan också påverkas av vad som uppfattas som häftigt, exempelvis media, reklam, musik och mode. Vägvalet har låtit dem rangordna olika branscher, med utgångspunkt från var de kan tänka sig att jobba. MEDIA MEST POPULÄRT 4 av 10 ungdomar har en positiv attityd till branschen Media, reklam, marknadsföring. Branscherna Konst, musik, mode och Hotell, turism, restaurang samt Data/IT följer därnäst, som de branscher ungdomarna är mest positiva till. Generellt har dock andelarna positiva sjunkit med cirka 10 procentenheter för de fyra mest populära branscherna, sedan förra mätningen. VERKSTADSINDUSTRI, SKOG OCH LANTBRUK ÄR DE FLESTA NEGATIVA TILL Några branscher ligger sämre till bland samtliga ungdomar, bland annat Transport, Skog & lantbruk och Verkstadsindustri, stål & metall. Mot dessa branscher finns en negativ attityd hos en klar majoritet av ungdomarna. ATTITYD TILL BRANSCHER 1. Media, reklam, marknadsföring 2. Konst, musik, mode 3. Hotell, turism, restaurang 4. Data/IT 5. Handel & försäljning 6. Elektronik 7. Kemi & läkemedel 8. Ekonomi & revision 9. Bygg & fastighet 10. Service, hantverk, restaurering 11. Vård & omsorg 12. Utbildning & skola 13. Elinstallation, kraft & energi 14. Bank, finans & försäkring Positiv attityd Neutral attityd Negativ attityd 15. Transport 16. Verkstadsindustri, stål & metall 17. Skog & lantbruk 18. Livsmedel 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 5

7 Så avgörs valet av gymnasieprogram EGET INTRESSE AVGÖR VALET Ungdomarnas eget intresse för till exempel media, snickeri och teknik, är den viktigaste grunden vid valet av gymnasieprogram. Drygt 8 av 10 ungdomar uppger att det egna intresset styrt valet. Relativt sett tar ungdomarna lite intryck av och hänsyn till kompisars val eller vad föräldrar och familj har för synpunkter. 9 av 10 ungdomar uppger att kompisarnas val har spelat liten roll för det egna valet av gymnasieprogram. TYDLIGT YRKES- OCH BRANSCHSIKTE Att utbildningen leder till det yrke man vill jobba med samt att det leder till ett jobb i den bransch man vill arbeta, är de näst viktigaste grunderna för valet. VAD VAR GRUNDEN FÖR DITT VAL Du har ett speciellt intresse som styrde ditt val Det leder till det yrke du vill jobba med Det leder till ett jobb i den bransch du vill jobba Det är en bred utbildning Utbildningen ger dig jobb direkt efter gymnasiet Dina föräldrar tyckte att det var ett lämpligt val Spelat stor roll Spelat roll delvis Spelat liten roll Vet ej Dina kompisar valde det programmet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 6

8 Prao viktig del i skolans aktiviteter PRAO OCH SKOLAKTIVITETER VANLIGAST Nästan samtliga ungdomar har haft möjlighet, till praktisk arbetslivsorientering (prao). I övrigt är aktiviteter som innebär samröre med gymnasieskolor betydligt vanligare än aktiviteter tillsammans med företag. 9 av 10 ungdomar har varit på besök på gymnasieskolor och 7 av 10 har haft besök från andra gymnasieelever. Besök från företag uppger 3 av 10 ungdomar att de haft. Mässor om utbildning och arbetsliv har drygt hälften av ungdomarna varit på. FÖR LITE FÖRETAGSAKTIVITETER Vägvalet visar att företagsaktiviteter, utöver prao, arrangeras i relativt liten utsträckning. Ungdomarna upplever inte heller att kontakter med företag och branscher påverkar deras val till gymnasiet. Brist på företagsaktiviteter kan vara en bidragande orsak till att många branscher får en orättvist stor andel ungdomar med negativ attityd. VILKA AKTIVITETER HAR ARRANGERATS FÖR DIN KLASS 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Ja Nej 20% 10% 0% Prao Besök på gymnasieskola Besök från gymnasieelever Mässor Studiebesök på företag Besök från företag 7

9 Information om möjliga yrken viktig 8 av 10 ungdomar upplever information om vilka yrken, som olika utbildningar kan leda till, som mycket viktig liksom information om möjligheter till vidare studier. Något mindre viktiga informationsområden är karriärmöjligheter, marknadens efterfrågan samt lönenivåer. Men hälften av ungdomarna upplever trots allt information om lönenivåer i yrken, som de är intresserade av, som mycket viktig. HUR VIKTIG UPPLEVER DU INFORMATION OM vilka yrken som olika utbildningar kan leda till möjlighet till vidare studier arbetsuppgifter i yrken du är intresserad av Mycket viktig Delvis viktig karriärmöjligheter efterfrågan av olika yrken på arbetsmarknaden Inte viktig Vet ej lönenivåer i yrken som du är intresserad av 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 8

10 Så värdefulla är olika informationskanaler Vägvalet visar hur värdefulla ett antal informationskanaler är i samband med gymnasievalet, enligt ungdomarna. BESÖK PÅ GYMNASIESKOLOR MEST VÄRDEFULLT 7 av 10 ungdomar uppger att besök på gymnasieskolor är en mycket värdefull informationskanal inför valet. PERSONLIGA MÖTEN VIKTIGT De tre mest värdefulla kanalerna är fysiska, som innebär möten av olika slag. Det kan tolkas som att ungdomarna helst vill ha personliga kontakter för den här typen av information. Prao upplevs som mycket värdefull av en stor majoritet av ungdomarna. Studieoch yrkesvägledaren är experten på skolan och uppfattas som mycket värdefull informationskanal för en tydlig majoritet av ungdomarna. Däremot värderas föräldrar och kompisar som mindre värdefulla informationskanaler. INTERNET MYCKET VÄRDEFULL KANAL Mekaniska kanaler som exempelvis Internet och hemskickat material är också mycket värdefulla för en dryg majoritet av ungdomarna. I jämförelse med tidigare mätning (Vägvalet 2002) har Internet ökat markant i värde för ungdomarna. HUR VIKTIGA VAR OLIKA INFORMATIONSKANALER INFÖR GYMNASIEVALET? 1. Besök på gymnasieskolor 2. Prao 3. Samtal med din studie- och yrkesvägledare 4. Internet 5. Hemskickat material, ex tidningar o kataloger 6. Besök från gymnasieelever eller företag 7. Studiebesök på företag 8. Mässor Mycket värdefull Delvis värdefull Inte värdefull Vet ej 9. Hemskickad reklam 10. Föräldrar 11. Kompisar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 9

11 Vilka aktiviteter vill ungdomarna ha mer av? MER PRAO OCH PRAKTIK EFTERFRÅGAS 7 av 10 ungdomar efterfrågar mer prao- och praktikaktiviteter. Samtliga aktiviteter, förutom mässor, efterfrågas mer av en majoritet av ungdomarna. Det kan tolkas både som att aktiviteterna inte arrangerats i tillräcklig omfattning, och att ungdomarna har så pass positiva erfarenheter av aktiviteterna att de gärna skulle vilja ha mer av dessa. TJEJER VILL HA MER ELEVBESÖK En signifikant variation är att nästan 7 av 10 tjejer vill ha mer besök från andra gymnasieelever, i jämförelse med att endast 5 av 10 killar vill ha mer av den aktiviteten. VILKA AKTIVITETER VILL ELEVERNA HA? Prao eller praktik Besök på gymnasieskolor Studiebesök på företag Besök från gymnasieelever Besök från företag Mässor Mer Oförändrat Mindre Vet ej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 10

12 Ger företagsaktiviteter resultat? FÖRETAGSBESÖK PÅVERKAR VALET När företag och arbetslivet engagerar sig i skolan, har det en tydlig påverkan på ungdomarnas val till gymnasiet. 4 av 10 ungdomar som har deltagit vid studiebesök på företag uppger att kontakter med företag och branscher har påverkat valet. Av de ungdomar som inte deltagit vid företagsbesök uppger endast 2 av 10 att kontakter med företag och branscher påverkat valet. 50% 40% 30% Andelen som uppger att valet påverkats av kontakter med företag och branscher 20% 10% 0% Har haft studiebesök på företag Har ej haft studiebesök på företag 11