Li#eratur. Internetresurser. A.tyder 1ll amning. Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej så motiverad väljer annat

Transkript

1 2012 Li#eratur Breastfeeding: A Guide for the Medical Profession Ruth Lawrence, Robert Lawrence Human Lactation Jan Riordan Immunobiology of Human Milk Lars-Åke Hansson Amningsboken Kristin Svensson Att amma Nanna Bylund Amning idag Gothia Förlag Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Internetresurser på länksidan hittar ni allt Alfabet.reg: V vårdprogram AMSAK videoclips instruktionsfilmer amning och läkemedel Till dig som inte ammar Karolinskas skrift %20Solna/Inte%20ammar.pdf Förväntningar och tankar hos mammorna/föräldrarna A.tyder 1ll amning Stark tillit och motivation Svag tillit stark motivation Ej så motiverad väljer annat Alla arter har sin egen mjölk Perfekt anpassad till den egna avkommans behov 1

2 Stödet vik1gt Nära och kära partner viktigast.. BVC Amningshjälpen.. Mjölkproduk1on Laktogenes I (mitten av grav till ett par- tre dgr pp) Endokrin reglering. Mjölksyntesen startar. Bröstet förändras. (Kan ej förhindras av att man ej ammar..) Stimulering av bröstet i starten gynnar utveckling av prolaktinreceptorer, antalet receptorer viktigare för mjölkproduktionen är mängden prolaktin Laktogenes II När placenta lossat faller östrogen o progesteron så att prolaktin inte längre hämmas Prolaktin stiger till högsta nivå. Mjölkproduktionen tar fart när nivåerna av östrogen och HPL efter ett par dagar minskat ordentligt. Denna tid karatäriseras av en stängning av passagen mellan de mjölkproducerande cellerna. Mjölkproduktionen skiftar från endokrin regulering till att handla om stimulans och tömning av bröstet. Därefter sjunker prolaktinnivåerna, men om mamman ammar får hon ett prolaktinpåslag vid varje amning och nedtrappningen sker på så vis långsammare. Om brösten inte stimuleras sjunker prolaktin till normal nivå efter ca 1-2 veckor. Lactogenes III ( galactopoes) /Lacta1on upprä#hållande av mjölkproduk1onen Produktionen styrs från hypotalamus via en Prolaktin- Inhibiting Factor (PIF), som hämmar utsöndringen av prolaktin (autokrin regulering). Då bröstvårtan stimuleras och bröstet töms hämmas PIF detta är alltså förutsättningen för att etablera och upprätthålla produktionen. Själva tömningen av bröstet har stor betydelse, - mjölken innehåller ett protein: Feedback Inhibitor of Lactation (FIL), som hämmar produktionen när bröstet blir fullt. Utdrivningsreflex Mjölkproduktion Oxytocinfrisättning Prolaktinfrisättning Oxytocin i blodet Sensoriska impulser från bröstvårtan Före och under amningen, mor släpper mjölken Lugn och ro-hormon Prolaktin i blodbanan Sensoriska impulser från bröstvårtan Högre prolaktinnivåer på natten Barnet diar/ suger Stresskänslig Betingad reflex Livmodern drar ihop sig Barnet diar/suger Stiger vid amning för att producera Undertrycker ägglosning 2

3 Mjölkflöde Hur spelar mammas självförtroende in? Kärlek till barnet Tillförsikt Barnets ljud Åsynen av barnet Smärta Oro Stress Tvivel Mjölkproduk1on Produktionen påverkas av hur fyllt bröstet är. Ju mindre mjölk i bröstet, ju mer produceras. Mjölkproduktionen är därför störst direkt efter amning och det har betydelse för mjölkproduktionen från den ena måltiden till den andra. Barn inte äter lika mycket vid alla måltider så det har inte så stor betydelse sett över dygnet. Mjölkproduktionen fortsätter så länge bröstet töms. När produktionen avtar (involution) tillbakabildas de mjölkproducerande cellerna och mjölkkörtlarna, men aldrig helt. Mjölkproduk1on /mjölkmängd Kolostrum Fullt Bröst = långsammare mjölkproduktion Tomt Bröst = snabbare mjölkproduktion Tänk på mängden mjölk i brösten / lagringskapaciteten som en kopp! Man kan lätt dricka en stor mängd vatten under dagen, vilken storlek man än har på koppen liten medium eller stor. Men använder man en mindre kopp behöver den fyllas på oftare.. Tjock, klar eller gulaktig finns där direkt efter förlossningen (även före) Små volymer 2-20ml per amning Rikt på protein och mineraler, vitamina+d låg halt av fett Immunoglobuliner skyddar barnet Fungerar som laxativ Mkt lättsmält, skonsamt för mage och tarm Op#mal start Första amningen inom två timmar efter förlossningen /man kan börja om / Prolaktinnivåer som högst inom 6 tim efter förl. Hud- mot- hud 3

4 Hud- mot- hud Barnet ini1erar Signalfas/kommunikationsfas sökfas/rootingreflex sugningsfas/snabbsugninglångsamsugning eftersugningsfas bra tag! Barnet tar tag Börja näsan i höjd med vårtan Gapar stort Ev. Kan mor stryka med bröstvårtan mot läppen för att stimulera rootingreflexen så att barnet gapar stort När barnet gapar som störst, förs barnet emot bröstet - överläppen behöver bara precis nå över bröstvårtan låt barnet ligga tätt intill mors kropp. Överläppen precis över vårtan Omstart : Barnets väg 1ll bröstet Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby och en lugn mamma.människor lär sig saker bäst när de är lugna och receptiva. Barnets instinkt och hungerkänsla kommer att föra det mot bröstet. Hud-mot-hud- kontakt är mycket viktigt del av den instinktiva processen. Båda håller på att öva och lära mor o barn i samspel! Tag av tröja och bh och barnets kläder, lämna bara blöjan. Bild Australian Breastfeeding Asssociation 4

5 Olika beteenden de första dygnen Dygn 1 - sover mkt. Hud- mot- hud - ev handmjölka Dygn 2 vid bröstet hela tiden. Viktigt : BRA TAG! Bra a# veta/självkontroll Titta på bröstvårtan efter amning Den ska vara utsugen och rund som ett geléhallon Ej tillplattad = för nätt tag Ej peka åt ovanligt håll = barnet har legat för långt åt det hållet Sugblåsor normalt första veckan. Sår som inte läker behöver hjälp! Dygn 3-5 mogen mjölk Svullna bröstkörtlar Vad kan man säga till den här mamman? Rund och utsugen bröstvårta efter amning Amningsbeteende första 1den Suger släpper, behöver börja om för att få bra tag. Suger aktivt - slösuger / somnar Paus inte färdig! Förrätt huvudrätt efterrätt Max 1 tim för att : Bättre med fler än få och låånga amningar Goda tecken Barnet diar villigt (minst) 8-12 ggr /dygn Bajsar varje dag de första 3 veckorna Kissar ca 5-6 våta blöjor Verkar nöjd emellan amningarna 5

6 Hur ofta? Natt : medeltal amningstillfällen vid 2v 2.9ggr vid 12v 1.3ggr vid 20v 1.8ggr Variation antal amningstillfällen vid 2v dagtid och natten ggr Hur länge? WHO rekommenderar helamning i 6 månader och delamning i 2 år eller längre Annan kost bör introduceras i skydd av amning tidigast vid 4 mån ålder De första 6 mån endast 2% som inte ammas nattetid Acta Paediatr Feb;88(2): Undvik a# Forcera barnet till bröstet Trycka eller hålla fast barnets huvud mot bröstet Skrik vid bröstet Ge nappflaska i tidigt skede Många sä# a# amma hobbyamma? Vanliga företeelser Ca 2mån innan amning är etablerad- trygg mor.. 4 mån planar i vikt oro för lite mjölk 5 mån inte tid att dia 6 mån äälskar mamma, mys o lugn kan sitta med vid bordet och plocka i sig smakprov själv.. 9 mån utforskar världen återvänder för en slurk Övergång- 1 år.äter bra med annat. 1,5 år vill dia oftare. Amningsnapp Individuell bedömning utifrån mammans situation. Viktigt att mammans välbefinnande runt amningen förbättras. Få behöver amningsnapp. Orsaken till önskan/rekommendation? Rund bröstvårta efter avslutad amning! Hjälp få bort nappen? Fördelar + Lätt att föra in i barnets mun, stimulerar sugreflex lättare behålla taget (prematurer) Kan ge visst skydd och lindring vid sår/smärta Nackdelar - Kan ge skavsår Kan ge minskad mjölkproduktion/dålig viktuppgång Ökad risk för infektioner (svamp o bakterier) Barnet vänjer sig och har svårt att ta bröstet Naturellt 6

7 Sammanfattning Initiera amning vid barnets vakenhetsperiod i anslutning till förlossningen om inte det går börja om då tillfälle ges. Ge inte barnet ersättning före amning Använd inte flaska och tröstnapp. Amningsnapp först vid mjölkflöde om det är indicerat Amma fritt minst 8-12 ggr per dygn, även på natten Amma i en bra amningsposition och med bra tag Bygg upp mammas självförtroende och tilltro till sin förmåga att producera tillräckligt med mjölk. Tvivel ger stress ger mindre mjölk.. Hur vill denna mamma amma? Bröstmjölk under andra levnadsåret % Dagligt behov som erhålls från 500 ml bröst- mjölk From: Breastfeeding counselling: A training course. Geneva, World Health Organization, 1993 (WHO/CDR/93.6). Frågor? Referenser Breastfeeding patterns in exclusively breastfed infants: a longitudinal prospective study in Uppsala, Sweden. Acta Paediatr Feb;88(2): Breastfeeding and Human Lactation. Riordan / Auerbach. Breastfeeding for the Medical profession. R.Lawrence WHO Bilder : privata, NHS och 7