Punktlighetsrapport från trafiken november 2010
|
|
- Alexander Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(1) Datum Vår referens Ragna Forslund Trafiknämnden Punktlighetsrapport från trafiken november 2010 På styrelsens uppdrag sammanställs en rapport över ett antal kvalitets- och produktionsfaktorer. Rapporten är tänkt att ge en övergripande bild av SLtrafiken uppdelat på trafikslag samt innehålla förslag till/genomförda åtgärder vid brister som uppstått. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna rapporten. Göran Gunnarsson Verkställande direktör Ragna Forslund Trafikdirektör Bilaga Månadsrapport om punktligheten i SL-trafiken för november 2010
2 Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för november 2010
3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 4 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken... 6 Punktligheten... 7 Kundsynpunkter Pendeltåg Orsaker till avvikelser Utförd trafik Orsaker till inställda avgångar Punktligheten Kundsynpunkter Buss Orsaker till avvikelser Utförd trafik Utförd trafik per avtalsområde Orsaker till inställda avgångar Punktligheten Kundsynpunkter Lokalbanor Orsaker till avvikelser Utförd trafik Orsaker till inställda avgångar Punktligheten Kundsynpunkter Andel kunder i tid Upplevd kvalitet; punktlighet Färdtjänstverksamheten Orsaker till avvikelser Punktligheten Punktligheten per leverantör Kundsynpunkter Varifrån kommer alla siffror?... 29
4 3(29) Sammanfattning SL-trafiken påverkades i varierande grad av vinterväderleken som rådde i november. Tunnelbanetrafikens utförda trafik och punktlighet påverkades främst av yttre omständigheter men även av tekniska fel på fordonen vilket bland annat ledde till bristande utsättning. Pendeltågstrafikens andel utförda trafik har förbättrats. Trafikverket står i november för en tredjedel av de inställda avgångarna. Punktligheten påverkades av ett fel i programvaran för dörrarna. Busstrafiken påverkades av snö och halka men den främst bidragande orsaken till inställda avgångar är fordonsfel. Lokalbanornas trafik har i stort sett fungerat bra under november. Saltsjöbanan har hastighetsbegränsningar vilket trots den anpassning av tidtabellen som gjorts fortfarande påverkar punktligheten negativt. Färdtjänsttrafikens punktlighet för specialfordon fortsätter att vara försämrad då fordonsresurserna också används för den nya reseformen rullstolstaxi Kompletterande redovisning av värden utan snökaos Styrelsen har efterfrågat statistik som tar hänsyn till den väderlek som rådde under februari. SL har i enlighet med detta kompletterat rapporteringen av ackumulerade värden för utförd trafik och punktlighet med ackumulerade värden där februari representeras av ett normalfebruari baserat på ett medelvärde för februari Dessa värden presenteras i parantes efter ordinarie värden. Förändrad redovisning av tunnelbanans punktlighet Den punktlighetsserie som tidigare redovisats (värden från manuella mätningar för Grön linje, värden från Veolias respektive MTR:s mätningar för Röd och Blå linje) har fr.o.m. septembers rapport ersatts med en punktlighetsserie med värden från manuella mätningar för samtliga tunnelbanelinjer. Den redovisade punktligheten för Röd och Blå linje är generellt lägre med denna mätmetod då manuella mätningar endast sker vardagar
5 4(29) Tunnelbanan Orsaker till avvikelser Den dominerande orsaken till ej utförd trafik är tekniska fel på fordonen. Den inställda trafiken uppkommer dels akut men också i form av indragna tåg vid utsättning av fordon under morgontrafiken. En förbättring avseende C20- fordonens tillförlitlighet har konstaterats p.g.a. en dörrevision som nu genomförs. Den händelse som fick störst konsekvenser i november skedde i samband med en sprängning vid Svedmyra den 16:e med ett längre stopp i morgontrafiken till följd Problem med tursättning av fordon har genererat en hög andel inställda avgångar. Detta påverkar också punktligheten, som denna månad är 92. Åtgärder MTR redovisar åtgärdsplaner dels för tekniska ingrepp (dörrevisioner) men också avseende ledarskap och organisation. MTR jobbar med daglig uppföljning av trafikhändelser tillsammans med TBT, där man analyserar tekniska brister, förarrelaterade avvikelser och handhavandefel. Repetitionsutbildning och rutinförbättringar skall leda till minskade störningar. För att få ner/korta antalet stopp i trafiken arbetar SL och MTR tillsammans med förbättrad och utökad kontroll av ställverk och växlar. MTR samarbetar med både polis och räddningstjänst för att korta tidsåtgången vid ingripanden från dessa, ett arbete som man nu ser ger resultat i form av kortare tid för ingripanden, och minskad trafikpåverkan av de ingripanden som görs.
6 5(29) Utförd trafik Diagrammen visar andel utförda avgångar per tunnelbanelinje. Gröna linjen Gröna linjen ,5 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för gröna linjen jan-nov: 97,3 (98,2 ) Röda linjen Röda linjen ,3 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för röda linjen jan-nov: 96,8 (97,9) Blå linjen Blå linjen ,6 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för blå linjen jan-nov: 98,7 (98,8)
7 6(29) Diagrammet visar andel utförda avgångar för tunnelbanan totalt. Tunnelbanan Tunnelbanan ,7 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförda avgångar för tunnelbanan totalt jan-nov: 97,5 (98,3) mål 2010: 99,6 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken Definition på stopp: Mer än 10 minuters försening. Antal 70 (2009 inom parentes) 60 Yttre orsaker Entreprenör fordon 50 Entreprenör personal (18) 13 (20) 9 (23) 12 (26) 10 (23) 18 (19) 18 (4) 14 (27) 24 (31) 15 (19) 14 (9) SL Bana/Signal/Fordon 0 Förklaring till orsaksfördelning: Yttre orsaker: Polisingripanden, beträdande på spårområde, vandalism mm Entreprenör fordon: Fel kopplade till löpande underhåll mm Entreprenör personal: Handhavandefel mm SL Bana/Signal/Fordon: Fel i den fasta anläggningen.
8 7(29) Punktligheten Diagrammen nedan visar andelen avgångar som avgått i tid. En avgång räknas som opunktlig om den avgått mer än 3 minuter sent eller 1 minut tidigt. Gröna linjen Gröna linjen *Punktligheten för tunnelbanan i februari 2010 är beräknad exklusive vecka 8, då den rådande trafiksituationen gjorde att inga jämförbara mätningar kunde genomföras. 89,0 Punktligheten för Gröna linjen jan-nov: 92,2 (92,2) Röda linjen Röda linjen , *Punktligheten för tunnelbanan i februari 2010 är beräknad exklusive vecka 8, då den rådande trafiksituationen gjorde att inga jämförbara mätningar kunde genomföras. ** Punktlighetsserie för 2009 och 2010 ersätts from septemberrapporten med serie från manuella mätningar. Punktligheten för Röda linjen jan-nov: 94,2 (94,3) Blå linjen Blå linjen , *Punktligheten för tunnelbanan i februari 2010 är beräknad exklusive vecka 8, då den rådande trafiksituationen gjorde att inga jämförbara mätningar kunde genomföras. ** Punktlighetsserie för 2009 och 2010 ersätts from septemberrapporten med serie från manuella mätningar. Punktligheten för Blå linjen jan-nov: 96,9 (96,8)
9 8(29) Diagrammet nedan visar punktligheten i tunnelbanan uppdelat på olika tidsperioder. Hela dygnet Hela dygnet 2009 Högtrafik kl 7-9 och Högtrafik kl 7-9 och ,0 89,9 *Punktligheten för tunnelbanan i februari 2010 är beräknad exklusive vecka 8, då den rådande trafiksituationen gjorde att inga jämförbara mätningar kunde genomföras. ** Punktlighetsserie för 2009 och 2010 ersätts from septemberrapporten med serie från manuella mätningar. Punktligheten för tunnelbanan totalt jan-nov: 93,8 (93,8) mål 2010:,5
10 9(29) Kundsynpunkter Diagrammen nedan visar antalet kundsynpunkter på tunnelbanan som inkommit till SL Kundtjänst under månaden Punktlighet Personal Station/Hållplats Information Skada Fordon Trafikplanering Tjänster Övrigt Biljett/pris Regelverk
11 10(29) Pendeltåg Orsaker till avvikelser Andelen utförd trafik förbättrades något i november, däremot sjönk punktligheten 2,9 procentenheter till 85,3. Ett fel i programvaran för dörrarna har medfört risk för säkerhetsrelaterade problem. Den omedelbara åtgärden vid misstanke om denna typ av dörrfel är att föraren stänger och kontrollerar dörrarna manuellt vilket försämrar punktligheten avsevärt. Drygt en tredjedel av antalet inställda tåg berodde på orsaker inom Trafikverkets ansvarsområde. Knappt en tredjedel beror på garantifel på X60 fordonen. Sammanlagt 26 större störningar inträffade under månaden, 18 av dessa orsakades av olika fel i Trafikverkets anläggningar. Den tidiga snön och kylan orsakade problem med dörrar och fotsteg på X60- fordonen. Det har även visats sig att växellådorna är otäta och att vatten tränger in. Avisningsanläggningen i Bro har därför inte kunnat användas med full kapacitet. Åtgärder Provisoriska varmluftsanläggningar för avisning i uppställningshallarna i Bro och Södertälje har beställts och kommer att installeras och tas i drift successivt v Tester för att lösa felet med dörrarnas programvara sker under v 49. SL har haft möte med ledningen för Trafikverket respektive Stockholmståg för att framhålla nödvändigheten av ökade resurser för drift och underhåll av infrastrukturen. Det årliga arbetet med ett gemensamt kvalitetsprogram för SL, Trafikverket och Stockholmståg pågår inför 2011 och kommer att vara klart i mitten av december.
12 11(29) Utförd trafik Diagrammet nedan visar andel utförda avgångar i procent. Utförd avgång: Avgång som går hel planerad sträcka, mindre än 15 minuter försenad. Pendeltåg Pendeltåg , Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförda avgångar för pendeltågen jan-nov: 96,7 (97,8) mål 2010: 99,0 Orsaker till inställda avgångar Antal (3) 879 (327) 751 (340) 605 (289) 721 (354) 278 (1) 248 (253) (2009 inom parantes) 177 (300) 432 (150) 248 (274) 199 (358) Yttre omständigheter Entreprenör fordon Entreprenör personal SL Trafikverket Förklaring till orsaksfördelning Yttre orsaker: Polisingripanden, beträdande av spårområde mm Entreprenör fordon: Fordonsfel kopplade till löpande underhåll mm Entreprenör personal: Personalbrist, försovning, sjukdom mm. SL: Garantifel och konstruktionsbrister i fordon mm Banverket: Fel i anläggningen, signaler och växlar mm
13 12(29) Punktligheten Diagrammet visar punktlighet mätt som genomsnittlig punktlighet mellan ankomst- och avgångstider vid 35 mätpunkter. En avgång räknas som punktlig om den är < 3 minuter försenad Hela dygnet Hela dygnet 2009 Högtrafik kl 7-9 och Högtrafik kl 7-9 och ,3 77,3 Punktligheten för pendeltågen jan-nov: 85,5 (86,8) mål 2010: 91,5 Kundsynpunkter Diagrammet nedan visar antalet kundsynpunkter på pendeltågstrafiken som inkommit till SL Kundtjänst under månaden Punktlighet Personal Station/Hållplats Information Skada Fordon Trafikplanering Tjänster Övrigt Biljett/pris Regelverk
14 13(29) Buss Orsaker till avvikelser Snö och halka gjorde att flertalet avtalsområden hade en lägre andel utförd trafik under november än i oktober. De områden som klarade sig bra var Ekerö, Upplands Väsby/Sigtuna/Vallentuna, Handen, Järfälla/Upplands Bro och Södertälje. Arriva Ekerös trafik påverkades av långa köer på grund av flera trafikolyckor under några enstaka dagar. Upplands Väsby/Sigtuna/Vallentuna drabbades av tekniska problem de två kallaste dagarna. Keolis I Innerstaden påverkades trafiken inte nämnvärt av halkan, dock var det många fordon som ställdes in på grund av fordonsfel. Övergången till nya depån i Frihamnen har fungerat bra. Lidingö har haft fortsatta bekymmer med de nya biogasbussarna. I slutet av november ställdes samtliga bussar av för teknisk kontroll. I Söderort orsakade en försening i flytt av ramper från Hammarbydepån ett antal inställda avgångar på grund av kylan. I Solna/Sundbyberg och Sollentuna fortsätter arbetet med att åtgärda de problem som har funnits i verkstaden. Flertalet fel beror fortfarande på fordonsfel och andelen utförd trafik är inte tillfredställande. Nynäshamn hade lägst andel utförd trafik i november främst beroende på en enstaka dag då snöröjningen i princip var obefintlig vilket gjorde att flertalet vägar inte var framkomliga. Nobina I Nacka/Värmdö var det olyckor vid två tillfällen på Skurubron med mycket förseningar och inställda avgångar som följd. I Huddinge/Botkyrka åkte flera bussar av vägen de dagar det var som mest halt, dock skedde inga allvarliga avåkningar. Tyresö drabbades av mycket tekniska fel på fordonen med anledning av kylan. Åtgärder Arriva satte in extra personal direkt med anledning av kylan för att få ut så många bussar som möjligt. Arriva har även haft fortsatt täta kontakter med väghållare. Keolis har haft täta kontakter med väghållare, speciellt i Nynäshamn. De har även haft extra rampvakter ute och kallar in extra resurser vid risk för omfattande snöfall. Nobina har utökat nattpersonalen i depåerna och har tillsatt extra driftledare för att kunna omdirigera trafik och ha kontroll på väderförhållanden och halkbekämpningsinsatser. Nobina jobbar kontinuerligt med väghållarna och har även valt att hyra in mindre fordon till vissa områden då vägarna inte är framkomliga med ordinarie fordonstyper. En glädjande nyhet är att MANbussarna i Järfälla/Upplands Bro som under föregående år drabbades av omfattande fordonsfel, inte har haft dessa fel under årets kyla vilket tyder på vidtagna åtgärder har haft önskvärd effekt.
15 14(29) Utförd trafik Diagrammet nedan visar andel utförda avgångar i procent. Buss Buss , Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för buss jan-nov: 99,6 (99,7) mål 2010: 99,8 Utförd trafik per avtalsområde Buss totalt Södertälje Järfälla/Upplands-Bro Handen Vallentuna/Sigtuna/Upplands-Väsby Ekerö Norrort Huddinge & Botkyrka Bromma Tyresö Nacka & Värmdö Norrtälje Innerstaden Söderort Sollentuna Solna/Sundbyberg Lidingö Nynäshamn 98,1 99,6 99,8 99,8 99,7 99,7 99,7 99,6 99,6 99,6 99,6 99,6 99,5 99,5 99,5 99,4 99,4 99,
16 15(29) Orsaker till inställda avgångar Antal (1931) 4066 (2270) 3271 (2638) 1683 (1771) 2065 (1833) 2018 (2065) (2009 inom parantes) 1377 (1270) (1529)(1421) (1816) Förklaring till orsaksfördelning Yttre orsaker: Extrem väderlek mm Entreprenör fordon: Fel på fordon, vagnbrist mm Entreprenör personal: Personalbrist, sjukfrånvaro mm Övrigt: Ersättningstrafik för pendeltåg, problem med biogas mm 3230 (1394) Entreprenör fordon Övrigt Entreprenör personal Yttre orsaker
17 16(29) Punktligheten Diagrammet nedan visar andelen avgångar som avgått i tid. En avgång räknas som opunktlig om den avgått mer än 3 minuter sent eller mer än 1 minut tidigt. Hela länet Hela länet ,0 Punktligheten för buss jan-nov: 88,7 (89,3) mål 2010: 93 Punktligheten per avtalsområde Vallentuna/Sigtuna/Upplands-Väsby Lidingö Norrtälje Nacka & Värmdö Söderort Tyresö Handen Södertälje Norrort Järfälla/Upplands-Bro Solna/Sundbyberg Nynäshamn Bromma Huddinge & Botkyrka Sollentuna Ekerö Innerstaden Mätningar avseende punktlighet per avtalsområde görs på hela procenttal.
18 17(29) Kundsynpunkter Diagrammen nedan visar antalet kundsynpunkter på busstrafiken som inkommit till SL Kundtjänst under månaden Punktlighet Personal Station/Hållplats Information Skada Fordon Trafikplanering Tjänster Övrigt Biljett/pris Regelverk
19 18(29) Lokalbanor Orsaker till avvikelser Veolia Punktligheten för Saltsjöbanan har ökat något men är fortfarande låg på grund av höstens bullerrelaterade nedsättning av hastighet. Den justerade tidtabell som nu används kan inte fullt ut kompensera för hastighetsnedsättningen då övriga faktorer som enkelspår och placering av bytesplatser påverkar. Under hösten har störningskänsligheten också förstärkts av en hastighetsnedsättning orsakad av halt spår. När det gäller Veolias övriga banor har punktlighet och andelen utförd trafik legat på normal nivå. Roslagståg Punktligheten har legat på normal nivå. De flesta störningar har orsakats av problem med matning till kontaktledning i Åkers Runö. Ett växelfel i Ålkistan påverkade punktlighet för 59 tåg. Dessutom förekom förseningar på grund av fordonsfel och lövhalka. Stockholms spårvägar Spårväg city drabbades av fordonskollisioner och fordonsfel i busstrafiken som hindrade framkomligheten, strömförsörjningsproblem samt en urspårning på grund av att växelvärmen inte fungerade. Åtgärder Veolia Veolia har inlett ett projekt där man ser över möjligheterna att förbättra punktligheten på Saltsjöbanan genom att införa ytterligare ändringar i tidtabellen i kombination med bland annat ett justerat spårval i Igelboda samt manuella trafikledaråtgärder. SL tittar på möjligheten att minska hastighetsnedsättningar på grund av halt spår med hjälp av en ny försignal. Stockholms spårvägar En likriktarstation har justerats och intrimmats för att klara de strömförsörjningsproblem som uppstått. Värmeväxlarna är justerade och fungerar nu som avsett.
20 19(29) Utförd trafik Diagrammet nedan visar andel utförda avgångar i procent. Saltsjöbanan Saltsjöbanan 2009 Lidingöbanan Lidingöbanan , Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för Saltsjöbanan jan-nov: 98,9 (99,3) mål 2010: 99,5 Utförd trafik för Lidingöbanan jan-nov: 99,2 (99,4) mål 2010: 99, Tvärbanan Tvärbanan 2009 Nockebybanan Nockebybanan ,9 99,1 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för Tvärbanan jan-nov: 99,2 (99,3) mål 2010: 99,4 Utförd trafik för Nockebybanan jan-nov: 99,8 (99,9) mål 2010: 99,6 Roslagsbanan Roslagsbanan 2009 Spårväg city ,4 94,9 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utförd trafik för Roslagsbanan jan-nov: 98,8 (99,1) mål 2010: 99,4 Utförd trafik för Spårväg city jan-nov: 97,6 (***) mål 2010: ***
21 20(29) Orsaker till inställda avgångar (188) 1 (134) 199 (143) 170 (234) (2009 inom parantes) 111 (706) 128 (74) 313 (278) 227 (169) 248 (79) 153 (117) 523 (84) Yttre orsaker SL Bana/Signal/Fordon Entreprenör fordon Entreprenör personal (Maj 2009; banavstängning Nockebybanan) Förklaring till orsaksfördelning Yttre orsaker: Polisingripande, beträdande på spårområde mm Entreprenör fordon: Fel kopplade till löpande underhåll mm Entreprenör personal: Personalbrist, bristande trafikledning mm SL Bana/Signal/Fordon: Fel i den fasta anläggningen, garantifel och konstruktionsbrister
22 21(29) Punktligheten Diagrammen nedan visar andelen avgångar som avgått i tid. En avgång räknas som opunktlig om den avgått mer än 3 minuter sent eller 1 minut tidigt Saltsjöbanan Lidingöbanan Saltsjöbanan 2009 Lidingöbanan 2009,5 77,7 Punktlighet för Saltsjöbanan jan-nov: 83,2 (85,4) mål 2010:,5 Punktlighet för Lidingöbanan jan-nov: 94,5 (,0) mål 2010: 96,5 Tvärbanan Nockebybanan Tvärbanan 2009 Nockebybanan ,5 96, Punktlighet för Tvärbanan, jan-nov: 96,6 (96,9) mål 2010: 97,5 Punktlighet för Nockebybanan jan-nov: 99,0 (99,3) mål 2010: 99,0 Roslagsbanan Roslagsbanan 2009 Spårväg city Spårväg city 85 94,0 89,9 75 Punktlighet för Roslagsbanan jan-nov: 91,2 (93,1) mål 2010: 97,5 Punktlighet för Spårväg city aug-nov: 94,2 (***) mål 2010: ***
23 22(29) Kundsynpunkter Diagrammen nedan visar antalet kundsynpunkter på lokalbanorna som inkommit till SL Kundtjänst under månaden Punktlighet Personal Station/Hållplats Information Skada Fordon Trafikplanering Tjänster Övrigt Biljett/pris Regelverk
24 23(29) Andel kunder i tid Diagrammen nedan visar andelen kunder i tid (< 1 min tidig, < 3 min sen) Totalt Totalt Kunder i tid, hela SL-trafiken jan-okt: 85 mål 2010: 89 Tunnelbana Tunnelbana Kunder i tid för tunnelbanan jan-nov: 85 Pendeltåg Pendeltåg Kunder i tid för pendeltåg jan-nov: 76
25 24(29) Buss Buss Kunder i tid för buss jan-nov: 85 Lokalbana Lokalbana Kunder i tid för lokalbanor jan-nov: 93 Kunder tid Saltsjöbanan jan-nov: 89 Kunder tid Lidingöbanan jan-nov: 92 Kunder tid Tvärbanan jan-nov: 94 Kunder tid Nockebybanan jan-nov: 99 Kunder tid Roslagsbanan jan-nov: 92
26 25(29) Upplevd kvalitet; punktlighet Diagrammet nedan visar hur SLs resenärer enligt SLs kundundersökning upplever punktligheten i SLtrafiken, d.v.s. hur många som är nöjda med tidhållningen. Innevarande månad de tre senaste åren Tunnelbana Pendeltåg Buss Lokalbana TOTALT Tre månader löpande Tunnelbana Pendeltåg Buss Lokalbana TOTALT September Oktober November
27 26(29) Färdtjänstverksamheten Orsaker till avvikelser Hämtprecisionen som har förbättrats successivt under året har börjat vända. Det är säsongmässiga variationer som är anledningen. Varje år i slutet av hösten och början av vintern vänder hämtprecisionen och försämras jämfört med tidigare månader under året. I april började hämtprecisionen visa en uppåtgående trend efter den stora vinterproblematiken. I maj var punktligheten för taxiresor högre jämfört med båda tidigare månader under året och föregående års motsvarande period. Denna trend har fortsatt även de senaste månaderna. I oktober var utfallet något sämre jämfört med motsvarande period förra året. I november var utfallet ännu lägre jämfört med tidigare månaderna. För specialfordon har utfallet under en längre tid varit något sämre jämfört med utfallet föregående år. Orsaken till denna utveckling är en anpassning av användning av fordonsresurserna mellan specialfordonsresorna och den nytillkomna reseformen rullstolstaxi. Fordonsresurserna har flyttats över från specialfordonsresor till de mer efterfrågade rullstolstaxiresorna. Det har lett till att tillgängligheten på specialfordon har blivit sämre än budgeterat samt sämre än utfallet föregående år. Färdtjänstverksamheten har för avsikt att redovisa tillgänglighetsnyckeltal för rullstolstaxiresor fr.o.m. februari Antalet synpunkter har visat en stigande trend under de senaste månaderna. Under juli månad var antalet kundsynpunkter det lägsta som mättes hittills under hela året. Den här månaden visar en stor ökning av kundsynpunkterna. Bidragande orsak kan vara, det ökade antalet resor, det ovan nämnda förändring av vädret och lägreprecision i hämtningen som redovisas här under. Synpunkterna som redovisas i den här rapporten visar inte om synpunkterna är negativa eller positiva som kan påverka verksamheten. Även här har färdtjänsten för avsikt att ta fram nya nyckeltal som visar de kvalitativa förändringarna i verksamheten och en mer specificerad klassificering av synpunkterna.
28 27(29) Punktligheten (hämtprecision) Diagrammen nedan visar andelen utförda uppdrag för taxiresor samt resor med specialfordon enligt överenskommen hämttid (inom 10 minuter) Taxi Taxi ,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Punktligheten för taxi jan-nov: 94 mål 2010: Specialfordon Specialfordon ,3 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Punktligheten för specialfordon jan-nov: 91 mål 2010: 92,5
29 28(29) Punktligheten (hämtprecision) per leverantör Diagrammet nedan visar andelen hämtningar inom avtalat tid per leverantör (taxi) Leverantör 2009 Leverantör Värmdö TAXI Ringtaxi Botkyrka Taxi Ekeröbilarna Roslagstaxi Totalt Taxi Nynäs Taxi Kurir Taxi 020 Norrtälje taxi Stockholm Transfer 91,7 91,6 91,1,8,7 89,6 89,3 89,1 89,1 88,6 88,3 Södertälje Taxi Kundsynpunkter Diagrammen nedan visar antalet kundsynpunkter på leverantörernas utförande jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
30 29(29) Varifrån kommer alla siffror? Denna rapport sammanställs av SL Kontrakt. Grunddata för de mätningar som redovisas hämtas in dels från entreprenörernas avvikelserapporter och dels från ATR-systemet. ATR står för Automatisk Trafik Räkning och finns installerat i ca 10 av de fordon i SLtrafiken som mäts via detta system. Upplevd kvalitet tas från SLs återkommande månadsundersökning och kundsynpunkterna från SL Kundtjänst. Tunnelbana För ej utförd trafik i tunnelbanan räknas varje passage av T-centralen som en avgång. Inställda avgångar mellan perifera stationer räknas inte. Ej utförd trafik redovisas för tunnelbanan delvis som Stopp i trafiken. Anledningen är att alla tåg på linjen påverkas vid stora trafikstörningar och det är då svårt att härleda vilka tåg det är som faktiskt blir inställda. Punktligheten i tunnelbanan mäts manuellt och avser vardagar Mätningen sker vid 14 mätstationer i tunnelbanenätet, vilka täcker infart och utfart vid innerstadssnitten. Pendeltåg För ej utförd trafik i pendeltågstrafiken räknas start och slut vid Centralstationen som ny avgång. Även sträckan Nynäshamn-Västerhaninge räknas som en avgång. Ej utförd trafik redovisas för pendeltågstrafiken som inställda avgångar. Punktligheten hämtas från Banverkets trafikledningssystem. Buss Ej utförd trafik i busstrafiken innebär att bussen ej trafikerat hela eller delar av en avgångs linjesträcka och redovisas som inställda avgångar. Punktligheten mäts med ATR. Lokalbanor Ej utförd trafik för lokalbanorna innebär att tåget ej trafikerat hela eller delar av en avgångs linjesträcka och redovisas som inställda avgångar. Punktligheten mäts på Nockebybanan, Tvärbanan och Lidingöbanan med ATR. På Roslagsbanan och Saltsjöbanan mäts punktligheten med hjälp av trafikledningssystemet. Färdtjänstverksamheten De redovisade data för färdtjänsten hämtas från två källor. Huvudkällan är färdtjänstens datalager, där alla verksamhets och beslutskritiska data lagras. Det är en del av det data som hämtas och bearbetas. Den andra källan är statistisk data som redovisas av olika enheter som nyckeltal.
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2009
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för oktober 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för januari 2011
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för januari 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Tunnelbanan... 4 Utförd trafik... 4 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken... 5 Punktligheten... 6 Kundsynpunkter...
Not 1: Förändrad redovisning av tunnelbanans punktlighet
1 2 3 Sammanfattning Den enskilt största orsaken till inställda avgångar i Tunnelbanetrafiken i februari var ett strömavbrott på Grön linje. Ett längre stopp på Röd linje uppstod i samband med en personolycka.
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för oktober 2010
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för oktober 2010 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Pendeltågstrafiken uppvisade relativt goda resultat i maj och punktligheten har förbättrats.
1 2 3 Sammanfattning Denna automatgenererade månadsrapport är ett arbetsmaterial som fr.o.m. rapporteringen av januari 2011 ersätter den version av "Punktlighet i SL-trafiken" som tidigare beslutades av
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för september 2010
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för september 2010 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för december 2009
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för december 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighetsrapport från trafiken december 2010
1 Datum 2011-01-27 Trafiknämnden Punktlighetsrapport från trafiken december 2010 På styrelsens uppdrag sammanställs en rapport över ett antal kvalitets- och produktionsfaktorer. Rapporten är tänkt att
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för september 2009
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för september 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för maj 2009
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för maj 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för augusti 2010
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för augusti 2010 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 Orsaker till avvikelser... 4 Utförd trafik... 5 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för januari 2008
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för januari Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 2.1 Orsaker till avvikelser... 4 2.2 Utförd trafik... 5 2.3 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för februari 2008
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för februari Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 2.1 Orsaker till avvikelser... 4 2.2 Utförd trafik... 5 2.3 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
1(21) Bilaga 7. Restidseffekter per trafiksektor
1(21) Bilaga 7. Restidseffekter per I denna bilaga ges en redogörelse för restidseffekterna av det föreslagna stomnätet jämfört med jämförelsealternativet JA fördelat på SLs er. Innehållsförteckning: SLs
Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för november 2007
Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för november Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 2.1 Orsaker till avvikelser... 4 2.2 Utförd trafik... 5 2.3 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...
Månadsrapport april 2016
Månadsrapport april 216 Dnr 216/354-Ks Befolkning Befolkningsutvecklingen är fortsatt svag. Hittills i år är ökningen 241 personer. Invandringsöverskottet är fortsatt största ökningsfaktorn. Arbetsmarknad
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012
2012-06-15 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av maj 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i slutet
Trafikförbä*rande åtgärder 2012. Presenta7on av de största trafikförbä*rande åtgärder som medför trafikstörningar under 2012
Trafikförbä*rande åtgärder 2012 Presenta7on av de största trafikförbä*rande åtgärder som medför trafikstörningar under 2012 Planera din resa Var ute i god 7d Ta del av aktuell trafikinforma7on på www.trafiken.nu
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012
2012-04-16 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser är fortsatt högt i Stockholms län. Totalt anmäldes under mars månad
Forskarnas syn på punktlighet
Forskarnas syn på punktlighet Seminarium om punktlighet och tillförlitlighet för resenärer och gods Anders Lindfeldt och Jennifer Warg Trafik och logistik 2014-05-15 Översikt Vad är punktlighet? Vad påverkar
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Riksantikvarieämbetets. Miljöredovisning 2015
Riksantikvarieämbetets Miljöredovisning 2015 Riksantikvarieämbetet 2015 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se registrator@raa.se 2 Sammanfattning Riksantikvarieämbetet redovisar årligen sin miljöpåverkan till
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:3 20.4.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Mars 2016 Färre hotellgästnätter i mars Totala antalet övernattningar på hotellen var
Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012
Hastighetsmätningar E20 Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Mätplatser... 5 Resultat av hastighetsmätningarna... 7 Mätplats 1 Infart soptippen,
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?
KF 06:1 Dnr KS/2016:205-035 2016-04-13 1/3 Svar på interpellation ställd av Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP), Josefin Valham (MP) och Björn Siljeström (MP) om personalpolitik och kommunen som
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Diskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Fyra myter om bostadsplaneringen
Fyra myter om bostadsplaneringen En regions attraktionskraft kan definieras som dess förmåga att locka till sig människor och företag. Genom företagen skapas en arbetsmarknad som ger förutsättningar för
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Utvärdering av Nynäshamn
1 (2) Datum 2011-05-05 Identitet TN 1105-119 SL 2011-04033 Trafiknämnden Utvärdering av Nynäshamn Bakgrund AB Storstockholms Lokaltrafik ( SL ) har efter genomförd upphandling, (den s.k. E15-upphandlingen),
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Månadsrapport februari (mall från RH riktlinjer för uppföljning)
01054 Datum -03-24 01054 Månadsrapport februari (mall från RH riktlinjer för uppföljning) MÅNADSRAPPORT Nämnd: DN ADH (Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik) Period: Jan-Feb Kort sammanfattning Resultatet
Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i
Under v. 45-50 genomfördes den årliga enkätundersökningen riktad till barn, elever, ungdomar och föräldrar i Lärande och kulturnämndens verksamheter. Resultaten som presenteras är kopplade till kommunfullmäktiges
ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR
Svenska trafik- och transport akademien Rapport Nybro 2012-03-30 Willy Jensen ÖVNINGSKÖRNINGSOLYCKOR - Vilken tidpunkt är farligast - Handledare: Lars Lindén SAMMANFATTNING Övningskörning har varit tillåtet
Pressmeddelande från SCB
1(5) Arbetsmarknadsläget i juni 2002: Fortsatt låg arbetslöshet. Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Sysselsättningen ökade mellan maj och juni.
kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Dnr Bun 2011/302 Stimuleringsinsatser för utökning av antalet utbildade förskollärare i egenregins förskolor
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-01-30 Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2011/302 Stimuleringsinsatser för utökning av antalet utbildade förskollärare i egenregins förskolor Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Regionalräkenskaper 2012
Nationalräkenskaper 2014 Regionalräkenskaper 2012 Egentliga Tavastlands ekonomi hade den största tillväxten år 2012 tidigare toppområden låg alltjämt i täten I Egentliga Tavastland, på Åland och i Lappland
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).
Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden
Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen
Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
INSTÄLLD PÅ FÖRSENING
INSTÄLLD PÅ FÖRSENING EN ANALYS AV ÖRESUNDSTÅGENS PUNKTLIGHET 1 Öresundsperspektiv är Öresundskomiteens serie av rapporter, analyser och PM. Öresundsperspektiv ger ett fördjupande perspektiv på en aktuell
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:36 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:17 av Lars Dahlberg och Erika Ullberg (S) om lånecyklar vid bytespunkter i SL-trafiken Föredragande landstingsråd: Christer G
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2009
Christina Akbar Trafikplanering 08-508 278 14 christina.akbar@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-04-19 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2009 Förslag till
chefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter
Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur
Esplanaden 3C. Sundbyberg 996 kvm kontor
Esplanaden 3C Sundbyberg 996 kvm kontor Välkommen till Diligentia Esplanaden 3 C Yta: 996 kvm Våning: 3tr Husets karaktär Huset på Esplanaden byggdes i början på 1980-talet och har en total uthyrningsbar
Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknasutskotts sammanträde den 11 maj 2015
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknasutskotts sammanträde den 11 maj 2015 Ärende 1 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2015-05-05 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Källa:
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Svar på skrivelse från (S) angående beslut om trafikförändringar
1(6) Trafikavdelningen Handläggare Sara Catoni 08-686 19 37 sara.catoni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 39 Ärende/Dok. id. Svar på skrivelse från (S) angående beslut
Uppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2014-01-20 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Pressmeddelande från SCB
1(5) Arbetsmarknadsläget i juli 2002 Ökad sysselsättning inom vård och omsorg Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Sysselsättningen som förra månaden
Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6
Motion till riksdagen 1988/89:T339 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) Upprustning av Europaväg 6 Europaväg 6 (E6) är tillsammans med järnvägen Köpenham-Malmö/ Helsingborg-Göteborg-Oslo förbindelselänk mellan
Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson
Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Presentation... 3 Resultat... 9 Diskussion... 9 Sammanfattning... 9 Källförteckning... 10
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka?
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka? Monica Berntman Teknik och samhälle, LTH Kan dessa aspekter inverka? Det är inget fordon inblandat i olyckan De är
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 30 september 2009
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 30 september Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan - aug
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,
Index vid lastbilstransporter
index vid lastbilstransporter Matematiken Snabbhjälpen för att räkna rätt Index vid lastbilstransporter Innehåll A. Tre steg för att räkna rätt Sidan 1 B. Förändring enligt index 2 C. Andelskorrigering
Landstingsdirektörens ekonomirapport november 2012
1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-12-14 Landstingsdirektörens ekonomirapport november 2012 2 (6) Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall
Pressmeddelande från SCB
1(5) Arbetsmarknadsläget i maj 2002: Minskad sysselsättning för ungdomar jämfört med maj 2001 Förändring på kort sikt Liksom de senaste månaderna fortsätter antalet arbetslösa att minska. Den sysselsättningsminskning
Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete
januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER
VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER Dubbelklicka på aktuell ruta och välj Markerad KUNSKAPER NORMER OCH VÄRDEN ELEVENS ANSVAR
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08
Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Presentation Medarbetarundersökningen 2010
Presentation Medarbetarundersökningen 2010 Genom att svara på enkäten är du med och påverkar hur din arbetsplats ska utvecklas framöver. Det handlar om att vi tillsammans ska bli bättre, mer engagerade,
Bostad med särskild service
Social- och omsorgskontoret Bostad med särskild service plan för utbyggnad av boende enligt LSS År 2011- Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VAD ÄR BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE... 3 1.2 ANTAL PERSONER MED BOSTAD
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Repetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
När jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Från min. klass INGER BJÖRNELOO
Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur
Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet?
Sveriges nöjdaste fastighetsägare. Ett sätt att öka resultatet? Det låter helt enkelt för bra för att vara sant. Det är den vanligaste kommentaren när vi berättar om Ecopilot. En innovation som fungerar
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
2012-12-04. Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola
Resultatet av trafikenkät Hässelby Villastads skola Trafikenkät ht 2012 Trafikenkäten fylldes i av elever och föräldrar 535 enkäter sammanställdes av 843 elever, 64% Svaren är från alla åldrar men flest
Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?