SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 (34) Plats och tid Forsmarks kärnkraftverk, informationsbyggnaden, kl Beslutande Anna-Lena Söderblom (M) ordförande Anders Bäckström (M) Bertil Alm (C) Rune Nilsson (FP) Barbro Andersson Öhrn (S) Margareta Widén-Berggren (S) Örjan Mattsson (S) Christina Haaga (S) Ove Viksten (S) Bo S Englund (S) Fritz Wahlund (C) Börje Wennberg (S) Övriga deltagande Hans Jivander, sekreterare Leif Hägg (S) ersättare Gunnar Lindberg (S) ersättare Sune Pettersson (M) ersättare Claes-Inge Andersson, FKA Björn Bjurman, FKA Utses att justera Justeringens plats och tid Örjan Mattsson Underskrifter Sekreterare.. Paragrafer Hans Jivander Ordförande Justerande.. Anna-Lena Söderblom.. Örjan Mattsson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Lokala säkerhetsnämnden vid de kärntekniska anläggningarna i Forsmark Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Östhammar anslags nedtagande Underskrift.. Hans Jivander

2 (34) 27 Val av justerare Örjan Mattsson väljs att justera protokollet. 28 Fastställelse av föredragningslistan Tre tillägg till föredragningslistan anmäls: 1. Nacka Tingsrätt ger Lokala säkerhetsnämnden möjlighet att yttra sig över Forsmarks Kraftgrupp AB:s bemötanden av inkomna yttranden i ärendet om utbyggnad av markförvaret vid Svalören 2. Lokala säkerhetsnämndens sammanträdesdag i december 3. Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgiftsnivåer i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten 29 Information från Forsmarks Kraftgrupp AB Bilaga A Claes-Inge Andersson och Björn Bjurman informerar. Uppföljning Fysiskt skydd med anledning av Greenpeaceaktionen i juni 2010 Björn Bjurman meddelade att Forsmarks Kraftgrupp har blivit förelagda av Strålsäkerhetsmyndigheten att senast i december 2010 redovisa åtgärder som företaget åläggs med anledning av intrånget. Det gäller bland annat att utöka storleken av områdesskyddet kring det befintliga objektet, åtgärder med avseende på organisationen och åtgärder för att notera ett tidigt larm. Frågor ställs kring detta; bland annat om hur bevakning sker av ställverket. Björn Bjurman meddelade även att kärnkraftföretagen i Sverige i gemensam skrivelse har tagit upp frågan om samhällets beredskap vid händelser på kärn-

3 (34) kraftverk som anknyter till beredskap till utredningen som har till uppgift att göra en översyn av lagstiftningen inom kärnteknik- och strålskyddsområdet. Åtgärdsplan styrstavar F3 Det meddelades att 121 styrstavsförlängare har inspekterats på F3 utan anmärkning. Information gavs om åtgärder för att undvika den problematik som tidigare har rapporterats avseende styrstavarna. FKA räknar med att få drifttillstånd till hösten Bränsleskador F3 och F1 För F1 redovisades problem med detektering av mycket små bränsleskador. Indikation finns emellertid genom provning som indikerar att det är mätfel, det vill säga att det inte är frågas om bränsleskada. För F3 har rapporterats sex stycken bränsleskador under säsongen, men ingen bränsleskada vid revisionen. Ett utökat program för minimering av skräp har satts in. En inspektion av reaktortanken har genomförts. Ett annat förfarande vid skyffling av bränslet undersöks. Man planerar även att ta hjälp av den internationella samarbetsorganisationen WANO för erfarenhetsöverföring. Vibrationsproblemen F2 Båda turbinerna beräknas vara infasade till full effekt till 11 november. Svar på kraven i Miljödomen den som kom i samband med effekthöjningshanteringen. Kommentarer ges av företrädarna för FKA om följande: Radioaktiva ämnen till vatten Aerosoler Indunstning med indunstarkoncentrat som måste tas omhand. FKA vill frångå den hanteringen. Prövotidsförordnandet om nyttjande av överskottsvärme för fjärrvärmeändamål. Övriga frågor En artikel i UNT 21 oktober 2010 ger anledning till frågor. Artikeln handlade om en inspektionsrapport utfärdad av SSM och gällde att verifikationslistor som hjälpmedel är ett önskemål för SSM vid inspektioner av verksamheten i kontrollrum. Fråga ställs också om ett inslag i TV nyheterna cirka två veckor tidigare som gällde en rapport från SSM om hög arbetsbelastning vid Forsmarksverket.

4 (34) Fråga ställdes om stegvis avbokning för arbete i kontrollrummet. Det meddelades att FKA har fortsatt dialog med SSM i den frågan. Fråga ställdes om hur Forsmarks Kraftgrupp informerar journalister.

5 (34) Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Box Nacka Strand 30 Forsmarks Kraftgrupp AB:s ansökan om tillstånd till utbyggnad av markförvaret för lågaktivt avfall vid Svalören Miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har för yttrande senast 1 november 2010 översänt bemötande från Forsmarks Kraftgrupp AB över inkomna yttranden. Lokala säkerhetsnämnden har möjlighet att senast 1 november yttra sig i ärendet. Lokala säkerhetsnämnden avstår från att lämna yttrande.

6 (34) 31 Centrum för utvärderingsforskning, Umeå Universitet: Utvärdering av de lokala säkerhetsnämndernas verksamhet med fokus på insyn i kärnkraftverken och information till allmänheten Centrum för utvärderingsforskning, Umeå Universitet (UCER), har på uppdrag av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05) genomfört en utvärdering av de lokala säkerhetsnämndernas insyns- och informationsarbete. Lokala säkerhetsnämnden har tagit del av rapporten. Nämndens ledamöter diskuterar rapporten. Här redovisas en del av de synpunkter som förs fram. En åsikt är att utredaren inte tycks känna till förutsättningarna för hur ledamöter av en lokal säkerhetsnämnd utses. Nämnden ska representera ett lekmannaperspektiv och inte ett expertperspektiv. Det är egentligen ett omöjligt uppdrag att informera allmänheten med de former som en lokal säkerhetsnämnd arbetar i. Mycket har hänt sedan de lokala säkerhetsnämnderna inrättades i början av 1980-talet inte minst på områden för informationsspridning genom teknisk utveckling, vilket borde motivera att de lokala säkerhetsnämndernas uppdrag måste formuleras på ett annat sätt. Inte mycket har förändrats i instruktionen för nämnderna sedan de inrättades. Ägarstrukturen av kärnkraftverken har förändrats från att vara statliga till privata verksamheter, vilket har medfört att den offentliga insynen i verksamheterna har minskat. Ytterligare en åsikt som förs fram är att nämnden går i försvarsställning och nedvärderar utredningen. Utredaren har gjort ett professionellt arbete och en del av det som finns i utredningen kan man jobba vidare med. Utvärderingen ska ses som en del i det underlag som den statliga utredningen kommer att ha som underlag i det fortsatta arbetet med en samordnad lagstiftning inom kärnsäkerhet och strålskyddsområdet. En fundering är om utredaren har uppfattat sitt uppdrag rätt. En annan åsikt är att vissa förslag är konstruktiva och att det inte är lätt med information. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, borde vara med oftare vid nämndens sammanträden för att informera. De lokala säkerhetsnämnderna skulle kunna öppna upp för icke partipolitiska organisationer att ingå i nämnden. Vi har öppna möten och vi som politiker har rätt att uttrycka våra uppfattningar. Det är helt klart att det behövs ett nytt uppdrag. Det är bra att nämnden består av olika typer av människor. Flera ledamöter instämmer i att en annan typ av uppdrag behövs för de lokala säkerhetsnämnderna.

7 (34) Vad för typ av uppdrag ska lokala säkerhetsnämnden ha i framtiden? Se på utredarens rekommendationer. Fråga ställs hur nämnden ska hantera detta. Nämnden ska behållas och reformeras. Staten ska revidera. Nämnden bör aktivt kommunicera. Uppdraget behöver definieras och förändras. Av vikt att ta del av det fortsatta utredningsarbete, att följa det och kunna påverka. Lokala säkerhetsnämndens beslut Ordförande Anna-Lena Söderblom, vice ordförande Margareta Widén-Berggren och nämndens sekreterare Hans Jivander fick i uppdrag att skriva ett yttrande utifrån den diskussion som har förts. 32 SKB:s forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram, Fud 2010 Strålsäkerhetsmyndigheten har meddelat att sista dag för yttrande över SKB:s Fud-program är 31 december Lokala säkerhetsnämndens yttrande över Fud-program 2007 redovisades. Lokala säkerhetsnämndens beslut Ordförande Anna-Lena Söderblom, vice ordförande Margareta Widén-Berggren och nämndens sekreterare Hans Jivander fick i uppdrag att formulera ett yttrande. Yttrandet bör ta fasta på delar av det yttrande som kommunens slutförvarsorganisation kommer fram till. 33 Meddelanden Bilaga B, C a) Seminarium september i Studsvik om rivning av kärntekniska anläggningar. Peter Andersson och Hans Jivander deltog, bilaga B

8 (34) b) SKB:s styrelse har den 15 september fått en redovisning av arbetet med ansökningarna för KBS-3-systemet. Styrelsen konstaterade att arbetet framskrider väl och att ansökningarna med underlag nu närmar sig färdigställande. En förnyad avstämning kommer att ske vid nästa styrelsemöte i november och styrelsen räknar med att fatta beslut om inlämnande av ansökningarna vid dess möte den 16 mars c) KSO-möte och GMF-konferens i Bryssel september Anna-Lena Söderblom, Christina Haaga och Hans Jivander deltog, bilaga C.

9 (34) Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Stefan Appelgren STOCKHOLM 34 Remiss av Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till nya avgiftsnivåer i förordning (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten Regeringen önskar synpunkter på Strålsäkerhetsmyndighetens skrivelse. Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk beslutar meddela att den har inget att erinra mot förslaget.

10 (34) 35 Övriga frågor a) Sammanträdesdag i december. Nämnden beslutar att flytta sammanträdet från torsdag 9 december till torsdag 16 december 2010.

11 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 1 Erfarenheter från GP:s intrång på bevakat område 14/ Bilaga A Bild 2 Händelsebeskrivning Samtal till Bevakningscentralen (BC) att ett fordon med stege befinner sig vid G 13 och att personer obehörigt försöker ta sig in på bevakat område BC verifierar med kamera obehörigt intrång BC utlöser överfallslarm (till polis och kontrollrum) 2 Bild 3 Händelselista Larm till BC från områdesskyddet F3, pågående intrång med hjälp av stegar verifieras med kameror BC upprättar förbindelse med CKR, polis och VHI

12 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 4 Händelselista BC utlöser grupplarm till skyddsvakter Larm, Forsmarks anläggningsberedskap (FAB) utlöses av VD st aktivister grips på bevakat område. Vid F1smiter 6 st förbi vakterna och 3 av dom springer till F1 och 3 till F2. De 3 vid F1 grips omgående och de tre som kommer upp på reaktorbyggnadens tak vid F2 grips inom en dryg timme. Bild 5 Erfarenheter från inträffad händelse Händelsen gick mycket snabbt. Aktivisterna angrep på fyra ställen samtidigt. 28 av 34 aktivister som tagit sig in på bevakat område greps av vaktstyrkan på 8 minuter. Första polispatrull på plats efter 30 minuter. Kustbevakningen på plats efter 30 minuter. Polisens fältstab etablerad efter 70 minuter. Polisens insatschef på plats efter 48 minuter 100 poliser, en helikopter, NI och åtskilliga hundar var på plats vid insats Det är inte troligt att etablering och omhändertagande av obehöriga personer någon gång kommer att gå snabbare med de förutsättningar som gäller för Forsmark idag. Ett exempel är att många vakter fanns på plats när händelsen inträffade. Polis och kustbevakning var mycket snabbt på plats 5 Bild 6 Utvärdering av inträffad händelse Forsmarks Kraftgrupp har fått ett föreläggande från SSM med avseende på att intrånget ägde rum Vid behov komplettera och förbättra områdesskyddet Vid behov komplettera och förbättra skalskyddet Vid behov komplettera och förbättra organisationen, ledningen och styrningen av samt arbetsförutsättningarna för åtgärder för fysiskt skydd. 6

13 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 7 Förslag till åtgärder i områdesskyddet Åtgärder med avseende på områdesskyddet Utöka storlek på befintligt skyddsobjekt så att ett sammanhängande område erhålls och att tillfartsvägarna omfattas. Införa ytterligare en fordonsbarriär utanför de dubbla staketen på område som är utanför industristaketet. Punktvis förstärka övervakningen med såväl manuella som tekniska åtgärder. 7 Bild 8 Förslag till åtgärder i skalsyddet Åtgärder med avseende på skalskyddet Demontera eller ersätta stegar i tidigare planerad omfattning. I övrigt planeras inga andra åtgärder 8 Bild 9 Förslag till åtgärder avseende organisation m.m Åtgärder med avseende på organisation Brandförmannens roll som Insatsledare ska innehas av gruppchef i bevakningscentralen. En polis bör vara på plats i bevakningscentralen så tidigt som möjligt för att överenskomma hur ledningen av skyddsvakterna ska ske. Åtgärder för att förbättra BC-operatörens arbetsmiljö bör genomföras 9

14 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 10 Tack! Styrstavsförlängare F3 Bild 11 Drivdon och styrstav (Styrstavsförlängare) Bild 12 Styrstavsförlängare F3 Aktuell läge Inför kommande driftsäsong är alla styrstavsförlängare kontrollerade utan anmärkning. Åtgärder Tryckpolering (Nu) Ökad temperatur på crudborthållningsflödet (Kommande)

15 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 13 Tack! Bränsleskador F3 och F1 Bild 14 Forsmark 1 Problem med detektering av mycket små bränsleskador Indikerade enbart på Xe-kvot dvs Xe-133/Xe-135. Återspolning av ädelgaser via kolkolonner i avgassystemet. Provning pågår som indikerar mätfel dvs ingen bränsleskada. Bild 15 Forsmark 3 6 bränsleskador under säsongen. Ingen bränsleskada vid revisionen. Utökat program för minimering av skräp. Bl.a. inspektion av reaktortank genomförd Annan plan för skyffling av bränsle Planerat hjälp från WANO.

16 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 16 Högtrycksturbin TA 21: V508 TA 22; V502 TA 21: V507 TA 21: V506 TA 22; V504 TA 21: V505 TA 22; V503 TA 22; V501 TA 21: V504 TA 22; V506 TA 21: V503 TA 21: V502 TA 22; V505 TA 22; V508 TA 21: V501 TA 22; V507 Bild 17 Vibrationsproblemen F2 Renoverade ventiler från Ringhals 4 Byte av HT-reglerventiler pågår Trots tillkommande arbeten har ventilbytet gått så bra att planerad fasning har tidigarelagts med nästan en vecka. Turbin 21 beräknas fasa den 28 oktober och turbin 22 den 3 november. Båda turbinerna beräknas vara infasade på kraftnätet med full effekt den 11 november. Bild 18 Uppföljning av villkor i miljödom

17 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 19 Villkor för utsläpp av radioaktiva ämnen villkor 7 Villkor 7 villkor för utsläpp av radioaktiva ämnen Avloppsvatten från kontrollerat område ska behandlas och kontrolleras före utsläpp till recipienten (Bottenhavet). Från och med utgången av år 2011 ska allt avloppsvatten från kontrollerat område vid F1, F2 och F3 renas genom indunstning eller annan likvärdig metod till högst den radioaktivitetsnivå som uppnåddes på F3 år 2005 (0, msv). Sårbarheten ska minskas bl. a. genom att säkra buffertkapacitet samt genom att förbättra återanvändningen av vatten års nivåer: F1 0, msv F2 0, msv F3 0, msv 19 Bild 20 Villkor för utsläpp av radioaktiva ämnen villkor 8 Villkor 8 villkor för utsläpp av radioaktiva ämnen FKA ska undersöka från vilka utrymmen utsläpp av radioaktiva aerosoler förekommer. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten bedöma behovet av och förutsättningarna för att genom t.ex. filtrering av frånluft minska utsläppen. Utredningen ska syfta till att uppnå en minskning av aerosolutsläppen med minst 50 %, och att begränsningsåtgärder genomförs vid samtliga block. Bolaget ska därefter före utgången av år 2011 vidta erforderliga åtgärder Förstudie med åtgärdsförslag har tagits fram. Samråd har hållits med länsstyrelsen och SSM den 19 maj Myndigheterna var nöjda med det arbete som gjorts. Nytt avstämningsmöte under december. 20 Bild 21 Villkor för utsläpp av radioaktiva ämnen villkor 9 Villkor 9 Utsläppsbegränsande åtgärder och utredningar ska, utöver vad som anges i villkorspunkterna 7 och 8, genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av tabellerna i bilaga 1 3 till bilaga 2 till aktbilaga 141 och med de mål för utsläppsbegränsningar som anges där. Förnyelse av indunstare, tork samt blandare på F3 för behandling av indunstarkoncentrat. Plasmaprojektet har lagts ner. 21

18 Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 22 Villkor om energihushållning villkor 13 FKA ska successivt övergå till att, för uppvärmning av de egna lokalerna vid anläggningen, nyttiggöra spillvärme. Förslag till åtgärdsplan för en sådan övergång ska inges till tillsynsmyndigheten inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Tillsynsmyndigheten får enligt bemyndigande nedan föreskriva närmare villkor om hur övergången ska gå till Länsstyrelsen har godkänt den inlämnade tidplanen. Etapp 1: Nya korttidsboendet inkl. idrottshall och servicebyggnad. 22 Bild 23 Prövotidsförordnande A - Påverkan på det allmänna fisket Miljödomstolen uppskjuter under en prövotid avgörandet av vilken betydelse den ökade vattenbortledningen av kylvatten och den ökade värmetillförseln till havet kan få för det allmänna fiskeintresset. FKA ska i samråd med Fiskeriverket undersöka påverkan på fisket av den ökade vattenbortledningen och den ökade värmetillförseln enligt program som Fiskeriverket och FKA kommer överens om. Resultatet av utförda undersökningar och utredningar med förslag till slutligt avgörande ska redovisas till miljödomstolen senast fem (5) år från det att effekthöjningarna tagits i drift. Fiskeriverket är förordnade som sakkunniga att genomföra erforderlig utredning. Ett program har tagits fram i samarbete med Fiskeriverket. Bild 24 Prövotidsförordnande B Nyttiggörande av spillvärme Miljödomstolen uppskjuter under en prövotid frågan om nyttiggörande av spillvärme för fjärrvärmeändamål utanför den egna anläggningen. Bolaget ska under prövotiden utreda förutsättningarna (tekniska, ekonomiska och övriga) för sådant nyttiggörande. Bolaget ska senast den 31 augusti 2010 till miljödomstolen redovisa utredningen tillsammans med förslag till villkor. VPC har genomfört en utredning. Utredningen visar att ett lokalt biobränslealternativ är betydligt billigare. och har i stort samma miljöpåverkan. Utredningen skickad till Miljödomstolen.

19 Forsmarks Kraftgrupp AB Lokala säkerhetsnämnden (34) Bild 25 Tack

20 Lokala säkerhetsnämnden (34) Bilaga B "Decommissioning of nuclear facilities" Vy över Studsvikanläggningen, bilden är hämtad från med tillstånd från Studsvik AB. Minnesanteckningar från seminarium i Studsvik september, Deltagare från Östhammars kommun: Hans Jivander Peter Andersson

21 (34) Ett nordiskt kärnsäkerhetsforskningsseminarium ( har hållits av Studsvik AB tillsammans med SKB i Studsviks anläggningar utanför Nyköping. Seminariet hölls under tre dagar, september. Från kommunen deltog Hans Jivander och Peter Andersson. Totala antalet deltagare var cirka 110 stycken. NKS (nordisk kärnsäkerhetsforskning) är en nordisk plattform för kompetens inom kärnsäkerhet, inklusive strålskydd och beredskap. Arbetet finansieras av Nordiska myndigheter, företag och andra organisationer. Så här skrev Studsvik AB i sin inbjudan: INLEDNING Det senaste seminariet om avveckling arrangeras av NKS och hölls i Risø Sedan dess har det varit mycket aktivitet inom området för avveckling av kärntekniska anläggningar och en tillströmning av nya människor till området. Detta seminarium kommer att ge ett utmärkt tillfälle att träffa kollegor och utbyta erfarenheter från avslutade och pågående avvecklingsprojekt och diskutera framtiden. MÅL Målen för seminariet Att undersöka internationella och nationella bestämmelser, rekommendationer och riktlinjer för avveckling av kärntekniska anläggningar att utbyta erfarenheter från avslutade och pågående rivningsprojekt att visa framsteg i avvecklingen av kärntekniska anläggningar och för att identifiera områden för framtida forskning och utveckling att bevara och utveckla kunskapen i avveckling, friklassning och slutlig bortskaffande av avfall från rivningsprojekt. Målgrupp Konferensen syftar till att föra samman operatörer, tillsynsmyndigheter, forskare, konsulter och entreprenörer från de nordiska länderna för att utbyta information och åsikter angående avveckling, friklassning och slutlig bortskaffande av avfall från rivningsprojekt. På följande sidor finns minnesanteckningar från dagarna. Dessa minnesanteckningar presenteras med reservation för eventuella felskrivningar.

22 (34) Patrick O Sullivan, OECD/NEA Activities of the OECD/NEA WPDD in the field of decommissioning OECD/NEA arbetar med att ta fram en rådgivningsbok angående avveckling. De kallar den för Yellow book. Syftet med projektet är att det ska bli lättare att beräkna kostnader vid avvecklig. OECD/NEA arbetar även med friklassningsfrågor internationellt. Nationella regler angående friklassning orsakar vissa problem då lagstiftningen skiljer sig mellan olika länder. Melanie Wong, IAEA Revision of the IAEA Safety Standards for Decommissioning - Progress and Issues IAEA bildades 1957 och de började arbeta med avveklingsfrågor IAEA har tagit fram en mängd sk Safety Standards Programme som handlar om avveckling. Ms Wong tipsar om IAEA:s hemsida där det finns mycket information avfall och avveckling. Mathias Edelborg, WSE (Westinghouse Electric Sweden AB) Decommissioning planning for Forsmark and Oskarshamn NPPs Det huvudsakliga syftet med studien har varit att uppskatta hur stora volymer avfall som uppstår då man ska avveckla Forsmark och Oskarshamn. Att man är intresserad av hur stora dessa volymer blir har att göra med utbyggnaden av SFR. Studien kan även användas då avvecklingen ska kostnadsberäknas. I studien har man även tittat på vilken aktivitet avfallet har, detta för att man även ska kunna planera för vilka behållare som ska användas vid slutförvaringen. Håkan Mattsson, NRPA (Norwegian Radiation Protection Agency) Status and plans for decommissioning of nuclear facilities in Norway I Norge finns det två forskningsreaktorer, en i Kjeller och en i Halden. Det finns även ett förvar för låg och medelaktivt avfall i Himdalen. Frågor om hur man ska ta hand om avfallet kvarstår. Det är inte heller avgjort hur avvecklingen ska finansieras. Just nu ligger ansvaret för finansieringen hos reaktorägarna Institute For Energy technology, IFE. IFE har dock inte de resurser som krävs för att finansiera avvecklingen. Det använda kärnbränslet som finns i Norge lagras i dagsläget vid de två reaktorerna. För att undersöka lösningar på avfallsproblemet har ett antal utredningar genomförts. Det finns förslag på att det norska använda kärnbränslet ska upparbetas i Frankrike eller Ryssland. Sellafield är inte aktuellt enligt Håkan Mattsson.

23 (34) Det finns cirka 17 ton använt kärnbränsle i Norge, mängden ökar med 200 kg per år. Niels Strufe, DD (Danish Decommissioning) Decommissioning of the Danish 5 MW research reactor DR2 Reaktor DR2 vid Risø National Laboratory stängdes av Efter att reaktorn stängdes ner skeppades det använda bränslet till USA. Avveckling och nermontering skedde Eftersom 30 år passerat från det att reaktorn stängts ner till det att avvecklingen påbörjades hade mycket av radioaktiviteten avklingat, men fortfarande innehöll anläggningen komponenter som var mycket radioaktiva. Mer om avvecklingen hittas på Dansk Dekommissionerings hemsida. Där kan man även hämta projektets slutrapport. Jennifer Möller, VPC (Vattenfall Power Consultants) Handling of reactor internals at Forsmark Nuclear Power Plant Frågan om vad man ska göra med reaktordelar blev aktuell i samband med uppgraderingen av reaktorerna i Forsmark. Uppgraderingen medförde bland annat byte av reaktordelar. En rad problem uppmärksammades. Det finns inget förvar för långlivat avfall, det finns ingen plats i bassängerna vid reaktorerna, det finns ingen transportbehållare, reaktordelarna fick inte mellanförvaras i SFR. Detta resulterade i att ett mellanlager för dessa delar byggdes i Forsmark. Lärdomen av detta projekt blev att avfallshanteringen vid en reaktor i samband med uppgradering är ett mer komplext problem än man tidigare förmodat. Niklas Bergh, WSE (Westinghouse Electric Sweden AB) Dismantling of the RPV and internals at Barsebäck 1 and 2 RPV: reaktortryckskärl. Ett problem som uppstår vid avveckling av dessa delar är att de är så stora att man antingen måste lyfta bort hela eller dela upp den i mindre delar. Om man avser att dela upp de stora delarna till mindre så är en frågeställning hur denna delningen ska genomförs. Det finns termiska metoder som till exempel plasma arc cutter, oxy fuel cutting eller MDM. Dessa metoder är snabba men producerar gas och leder därmed till större persondos. Det finns även mekaniska metoder som till exempel klippning, sågning eller använda vattenjet, metoder som är enkla och pålitliga. Av interndelar beräknas 220 m 3 placeras i SFL och 1360 m 3 placeras i SFR. Slutsats: Mekaniska delningsmetoder som utförs under vatten rekommenderas.

24 (34) Pekka Viitanen, TVO (Teollisuuden Voima Oyj) Decommissioning plans for TVO's new Reactors Avveckling av reaktorn planeras redan i byggfasen. För att få drifttillstånd måste en detaljerad avvecklingsplan presenteras. Avvecklingsplanen ska senare, under drift, uppdateras var 6e år. Avvecklingen finansieras, likt i Sverige, av en avfallsfond som industrin betalar in till. En plan för rivning av OL1 och OL2 uppdaterades Förseningen i starten av OL3 är från planerat år 2009 till år 2013, d v s 4 år. Henrik Efraimsson, SSM New Swedish regulations for clearance of materials, rooms, buildings and land SSM har utvecklat nya regler för friklassning av material, rum, byggnader, och landområden. Dessa regler kommer antagligen att börja gälla En viktig princip är att ingen utspädning får ske före friklassning. Friklassning ska ske på ett riktigt, pålitligt och transparent sätt under övervakning av en effektiv myndighet. De nya reglerna ska först gå igenom EU för bedömning under hösten Jonatan Jiselmark, ALARA Engineering Assessment of activity inventories in Swedish LWRs at time of decommissioning ALARA Engineering har gjort beräkningar av totala aktiviteten för (Forsmark 1-3 och Barsebäck 1-2) de flesta av Sveriges lättvattenreaktorer. Det avfall som kommer att uppstå delas in i olika kategorier. Reaktordelar och tryckkärl: Dessa komponenter innehåller neutroninducerad aktivitet till följd av höga neutronflöden nära reaktorhärden. Driftsystem med olika grader av föroreningar. Föroreningarna kommer huvudsakligen från oxider (crud). De aktiverade korrosionsprodukterna transporteras med kylvattnet till olika system. Föroreningarna kommer även från tidiga problem med bränslet Avfallshanteringssystem till exempel jonbytarlösningar. Förorenad betong Det är stora osäkerheter i beräkningarna av totala aktivitetsinnehållet vid tidpunkten för rivning av reaktorerna.

25 (34) Karin von Kronhelm, Studsvik Survey of radiological contamination and hazardous waste in an old uranium mill Vid Ranstadsverket utvanns mellan 1965 och 1969 uran ur alunskiffer vilken var avsedd för det svenska kärnkraftsprogrammet. Anläggningen byggdes för att Sverige skulle kunna vara självförsörjande av uran, men då priset på uran var för lågt uppnåddes aldrig lönsamhet i brytningen. Under de fyra år anläggningen var i drift fick man endast fram 215 ton uran ur ca ton berg. Syftet med undersökningen var att öka kunskapen om i vilka byggnader vid Ranstadverken det finns radioaktivitet och i vilka nivåer. Resultatet från undersökningen kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med avveckling och friklassning av de kvarvarande byggnaderna. Undersökningen omfattade 13 byggnader och totalt 510 rum. Celia Jones, Kemakta A model for the calculation of individual dose from exposure to radionuclides in contaminated soil Den acceptabla nivån som radioaktivitet i marken på plaster där radioaktivt material har behandlats, är en viktig fråga vid avveckling. Om man vet den kvarvarande aktiviteten i marken kan man beräkna framtida persondoser vid olika markanvändning. Modellen räknar på exponering från direct oral ingestion of soil, inandning av damm, konsumtion av dricksvatten från närbelägen brunn och konsumtion av kött och mjölk som producerats i området. Om man ser till olika åldersfördering och exponering så är åldersgruppen åringar den grupp som får största doser. De äter och dricker mycket i förhållande till sin kroppsvolym. Robert Hedvall, SVAFO Lessons learned from the decommissioning of contaminated small waste storage facilities SVAFO ägs av den svenska kärnkraftsindustrin. Företaget bildades 1992 av Sydsvenska Värmekraft AB, Vattenfall AB, Forsmarks Kraftgrupp AB and Oskarshamns Kraftgrupp AB (som också namnet SVAFO är en förkortning av). AB SVAFO:s huvudsakliga uppdrag är att ta om hand om det avfall som uppkommer från de tidigare statligt ägda reaktorerna i Studsvik. Slutsats: Glöm inte att undersöka jorden runt och under anläggningarna vid avveckling.

26 (34) Niels Mark, IFE (Institutt for Energiteknik) Motivational challenges in decommissioning and transition När en reaktor är i gång så är det produktion som är huvudmålet. När reaktorn ska avvecklas blir målet ett annat och det kan vara svårt för personalen som arbetar med produktion att tänka om. Slutsats: kommunikation och transparens är viktigt i avvecklingsskedet. Anders Stenmark, Studsvik Efficient and environmentally sound treatment of radioactive waste streams from maintenance, upgrade and decommissioning Det skapas mycket avfall under drift och avveckling. Den absoluta största volymen vid avveckling är lågaktivt avfall. Studsvik har arbetat med lågaktivt avfall sedan mitten av 70-talet och konceptet är att minska volymen på avfallet och att paketera det på ett sätt som passar den typ av slutförvaring som planeras. Återvinning av värdefulla ämnen är också en stor del av verksamheten, detta leder till att kärnkraftsindustrins anseende ökar i och med att man minskar bördan på naturen. Det avfall som blir över efter att volymen reducerats skickas tillbaka till kunden. Han poängterade att undvika tillfällig mellanlagring vid kärnkraftverken Tommy Hansson, Ringhals Development and qualification of waste package for SFR silo Den svenska kärnkraftindustrin har startat ett projekt för att ta fram en avfallsbehållare för järnskrot och annat icke brännbart material. Aktivitetsnivån per behållare får vara upp till 2 TBq per behållare. Dessa behållare ska placeras i SFR:s silo. Behållarna ska klara ett fall från 9 meter och de ska hålla för att staplas 42 stycken på varandra. Heidi Sjølin Thomsen, DD (Danish Decommissioning) Preliminary studies regarding the final Danish repository for low- and mediumlevel radioactive waste Utgångsläge för danskt förvar av låg och medelaktivt avfall är att det måste ligga i Danmark, klara sig utan övervakning och ha 300 års livslängd. Man har inte tittat på istidsscenario eftersom det inte är troligt att det inträffar en istid under förvarets livslängd. Geologin har översiktligt studerats på 20 platser men inget är