RAPPORT FRÅN GMF ÅRSMÖTE, KONFERENS OCH STUDIEBESÖK 2012

Transkript

1 1 RAPPORT FRÅN GMF ÅRSMÖTE, KONFERENS OCH STUDIEBESÖK 2012 Tid: Deltagare: Lars Blomberg Rigmor Eklind Ted Lindquist 1. GMF årsmöte Verksamhetsberättelse 2012 Generalsekreteraren Mariano Villa D Ábadal y Serra redovisar verksamhetsberättelsen för det gånga året. Arbetet har bland annat om kontakt med olika EU institutioner och EU- parlamentet i kärntekniska frågor, delta i ett internationellt projekt om sociotekniska frågor kopplade till geologiskt slutförvar benämnt INSOTEC och att medverka i nätverket kring energifrågor i Europa, ENEF, samt att sprida erfarenheter från ett nystartat spanskt forum för energifrågor. En konferens genomfördes i Rumänien i mars för utbyte av kommunala erfarenheter i kärnkraftskommuner. EU- kommissionen har skapat ett forum för att diskutera kärntekniska frågor och hur dessa kan kommuniceras på ett öppet och transparent sätt. Detta benämns Nuclear Energy Forum (ENEF). GMF är representerat i forumet. ENEF avhöll ett möte i Bratislava där GMF deltog. GMF deltar även i några arbetsgrupper ENEF vill engagera olika intressenter i energifrågor. Öppenhet och transparens är nyckelord i sammanhanget. En ny arbetsgrupp kommer troligen att skapas som ska jobba med kärnenergiberedskap. Presidiet i GMF uppfattar det som trögt och svårt att definiera den egna organisationens roll i ENEF. Presidiet anser dessutom att den lokala nivån inte kommer till tals och att man inte tar tillvara kommunernas kompetens i sammanhanget. Årsmötet menar att GMF ska kvarstå i nätverket, men bli tydligare i sina budskap gentemot EU- Kommissionen. Flera kommunpolitiker behöver vara delaktig i ENEF aktiviteter. Spanish Energy Mixed Forum, SEMF. Är ett initiativ från ENEF. GMF medverkar i projektet, som fortlöper väl. Projektet syftar till en dialog kring Spaniens framtida energimix. I projektet medverkar nationell, regional och lokal nivå samt forskare från olika universitet och näringslivet. Spanien har dock en besvärligt nationell situation och finanskris som påverkar processen negativt.

2 2 Ekonomi Bank tillgodohavanden: ,13. Resultat 2012: 1 367,40. Budget 2013 har en omslutning Eventuellt kommer medlemsavgifterna att öka något. Har inte förändrats på flera år. GMF har tidigare försökt att få ekonomiskt stöd från EU- Kommissionen. Det har lyckats i samband med att GMF ansvarade för vissa kommunikationsinsatser i kärnkraftskommuner i forna Öststater med kärnkraft. Årsmötet anser att GMF åter bör söka resurser hos Kommissionen och att detta ska vara en prioriterad uppgift för presidiet. Årsmötet anser vidare att GMF borde vara öppnare och transparentare kring sitt arbete. Nätverket bör däför arbeta med med media för att få mer fokus på det arbete GMF uträttar. På det sättet kan nätverket även indirekt få fokus på den ekonomiska situationen.. Framtida strategi med mera Organisera möten mellan europeiska kärnkraftskommuner och hur dessa kan vara till nytta för varandra. Goda exempel finns i flera kommuner, medan andra har behov av att ta del av dessa erfarenheter inom olika områden. Kan handla om öppenhet, transparens, kärnenergiberedskap med mera. Under 2013 planeras två seminarier. Ett om kärnavfallsfrågor i Cordoba, Spanien Konferensen kommer att fokusera kring ett underlag i dessa frågor som sedan kan användas både nationellt i länderna och gentemot EU. Tyskland och Belgien är ett intressant exempel avseende avveckling och rivning av kärnkraftverk. I Belgien görs detta fram till Barsebäck är ett annat intressant exempel. 19 /12 ENEF- möte i Luxemburg. Det är ett möte med samtliga arbetsgrupper I nätverket. Presidiet önskar att flera GMF- kommuner deltar i mötet. Nästa årsmöte och konferens planeras äga rum i Gundremmingen i Tyskland den 2-3 oktober Konferens Nuclear Reality in Europé a) EU Energy road map 2050(Färdplan) Philippe Gress, Nuclear fety office Commission Europeiska rådet har både 2009 och 2011 antagit slutsatser om att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 80 till 95 % till Under 2011 har kommissionen lagt fram tre färdplaner för klimat, transport och energiområdena. Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (Low Carbon Roadmap) samt en vitbok om transporter med 2050-perspektiv.

3 3 Kommissionens meddelande Energy Roadmap 2050 som presenterades 15 december 2011 är den tredje färdplanen Energy Roadmap 2050 tar sin utgångspunkt i målet om % minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med Färdplanen konstaterar att EU:s styrmedel och åtgärder för att nå målen inom klimat- och energiområdet till 2020 är ambitiösa, men att befintliga åtgärder måste stärkas och ytterligare åtgärder måste till för att målet till 2050 ska kunna uppnås. Med dagens åtgärder nås enligt kommissionen endast 40 % minskning till Kommissionen presenterar hur EU kan nå utsläppsmålet till 2050 samtidigt som försörjningstrygghet och konkurrenskraft säkras. Kommissionen utgår från fem olika illustrativa scenarier för globala energitrender. Utifrån dessa scenarier har kommissionen dragit tio slutsatser som kan bidra till att forma strategier för ett hållbart energisystem. Slutsatserna säger bl.a. att en politik för minskade växthusgasutsläpp är möjlig och kan på lång sikt bli mindre kostsamt än dagens politik, att el kommer spela en större roll i Europa, att energikostnaderna för hushållen kommer att öka, att energieffektivisering är nödvändigt och att användningen av förnybar energi kommer öka i betydande grad. Utifrån slutsatserna lyfter sedan färdplanen fram ett antal utmaningar och möjligheter. Här konstateras bland annat att ett prioriterat fokus på energieffektivisering bör behållas, att den största andelen energi bör komma från förnybar energi, att gas kommer spela en viktig roll i omställningen av energisystemet, att kol och olja fortsatt kommer finnas i systemet även år 2050 och att teknik är en viktig del av lösningen på klimatutmaningen och att teknikutveckling kan ge betydande kostnadsminskningar och ekonomiska fördelar. När det gäller kärnkraften i färdplanen så kan man konstatera att Kommissionen bedömer andelen bör ligga på cirka 20 % av energimixen. Det kommer att krävas stora investeringar för fortsatt drift av äldre anläggningar och nybyggnation. Kommissionen räknar i scenariot med ungefär 100 anläggningar med fortsatt drift och lika många nybyggda. Investeringskostnaderna beräknas till 900 miljoner Euro per enhet vid fortsatt drift respektive 5 Billioner Euro per enhet vid nybyggnation. Dessa investeringar beräknas även medföra nya arbetstillfällen inom EU. Kommissionen anger slutligen ett antal villkor för att omställningen ska lyckas, som att Energy 2020-strategin måste implementeras, att samhället måste bli mer energieffektivt och att speciell uppmärksamhet måste ges åt utvecklingen av förnybar energi. Efter föredraget framhålls vikten av medborgarnas acceptans för att lyckas med ovanstående. Frågor ställs om Kommissionens planer i sammanhanget? Av svaret framgår att arbetet kommer att bygga på direktivet om nukleär säkerhet bland annat. Frågan kommer också att tas upp i ENEF för diskussioner. Något särskilt direktiv från EU planeras dock inte. Det finns däremot en EU- artikel baserad på den s k Århus konventionen om transparens och öppenhet.

4 4 b) Exempel från olika EU- länder Exempel på situationen för kärnkraft i olika europeiska länder redovisas vid konferensen. Frågan om kompensation från industrin till kärnkraftskommunerna är tydlig i Spanien och diskuteras även i Slovakien. I Tjeckien lyfter man fram förtroendeskapande åtgärder på lokal nivå. Liksom i Sverige finns det lokala säkerhetsnämnder, men dessa är finansierade av kommunerna och kraftindustrin och inte av staten som i Sverige. Belgien har beslutat att fasa ut kärnkraften åren Kärnkraften står för 60 % av energiproduktionen i landet. Belgien har inga andra energikällor i form av gas, vind, vattenkraft m m så importen kommer att behöva ökas. Sammanfattningsvis kan nämnas att säkerheten för kommuninvånarna i kärnkraftskommunerna är den viktigaste frågan. Kärnenergiberedskap är ett prioriterat område. Belgiens beslut o matt fasa ut kärnkraften kommer att innebära problem för landet. I Slovenien har man öppna hearing/diskussioner om framtida energilösningar. I Ungern finns ett fungerande system med öppenhet och transparens, som påminner om Sveriges med lokala säkerhetsnämnder/motsvarande. GMF kommer utifrån dagens konferens att ta fram ett samlat dokument om lösningar på energifrågorna i olika kärnkraftsländer. 3. Studiebesök vid kärnkraftverket Tihange, Huy, Belgien Dag två på GMF- mötet gjordes en studieresa till kärnkraftverket Tihange, som ligger tre kilometer från staden Huy i Belgien. Staden ligger cirka 90 kilometer från Bryssel. Information lämnas av kommunikationschefen Jean Jaques Pleyers. Företaget Elektrabel äger kärnkraftverket. Hälftenägare är franska EDF. Anläggningen hart tre tryckvattenreaktorer på totalt 3024 Mwh. Blocken togs i drift 1975, 1983 och Kärnkraftverket ligger vid floden Meuse som rinner mellan Frankrike och Holland. Vattenkvaliteten kontrolleras ständigt. Belgien har beslutat att börja fasa ut kärnkraften Landet har inga andra energikällor. Import från främst Frankrike blir därför aktuellt. I Tihange kommer miljoner att investeras eftersom Tihange 1 har fått förlängt drifttillstånd i ytterligare tio år till Kärnkraftverket samarbetar med kärnkraftverket Doel vid holländska gränsen. Företaget investerar också i nya byggnader för dieselmotorer. Även en 1,1 km lång skyddsvall ska byggas för att kunna klara en eventuell översvämning från floden Meuse.

5 5 Vid varje block finns bassänger för mellanlagring av radioaktiva element. Totalt 8 bassänger med 465 elements. (3765). Nu väntar man på ett regeringsbeslut om upparbetning eller ett beslut om ett slutförvar. De stresstester som har gjorts visar att de belgiska reaktorerna är robusta till sin design. Detta beror i huvudsak på att de har dubbla betongskal som skyddsbarriärer runt reaktorinneslutningen. Förbättringar behöver dock göras för att kunna hantera översvämningsrisken. Kärnkraftverket har 1000 anställda och ungefär 600 underleverantörer. Hälften bor i regionen. Säkerheten har högsta prioritet för företaget. Både WANO och OSART granskningar har gjorts med mycket goda resultat. Företaget är iso miljöcertifierat. Kärnkraftverket har ett ekonomiskt avtal och räddningstjänst tillsammans med kommunen. Företaget har även nära samarbete och avtal med övriga 16 kommuner inom beredskapszonen 10 km runt anläggningen. Provinsen Liege har högsta ansvar för kärnenergiberedskapen, men det lokala ansvaret ligger på borgmästaren. Kärnkraftverket ligger bra tre kilometer från staden Huy och en nära och öppen relation till invånarna har utvecklats genom åren. Detta innebär bland annat: - informationskommitté med invånare som träffas 5-6 gånger per år - informationstidning - guidade besök - information genom två dagliga lokaltidningar - webbsida Borgmästaren Alexis Housiaux Borgmästaren hälsar välkommen. Han betonar vikten av det avtal som finns mellan kommunen och energiföretaget Elekrabel, vilket gör Huy till en rik kommun som han uttrycker det. Informationen är idag transparent efter att ha varit problematisk i början på talet. Kommunen får nu all information från kärnkraftverket i ett tidigt skede. Borgmästaren är ansvarig för kärnenergiberedskap och räddningstjänst på lokal nivå. Kommunen har invånare. Inom beredskapszonen 10 km runt kärnkraftverket bor invånare.

6 6 Arbetslösheten i kommunen är %. Det ör framför allt personer med låg utbildning som har problem att hitta jobb. Samtidigt ett problem att hitta personal med spetskompetens. I anslutning till besöket förevisar man stolt ett räddningsfordon med särskilt hög vatten- och släckkapacitet vid storbränder. Fordonet har köpts in av kommunen och företaget Elektrabel inom ramen för samarbetsavtalet. VID ipaden! Ted Lindquist strategi- och näringslivsenheten