Nr HEMMA HOS: COMMANDER CROWE ÅRETS SM-VINNARE. I selkammaren: Olika huvudlag UNG KALLBLODSFANTAST. Häst & hälsa: Tema dopning.

Transkript

1 Nr HEMMA HOS: COMMANDER CROWE ÅRETS SM-VINNARE I selkammaren: Olika huvudlag UNG KALLBLODSFANTAST Häst & hälsa: Tema dopning nr2

2 INNEHÅLL REDAKTÖRENS RADER SMÅPLOCK Springspår & Ponnyronden ges ut av Svenska Travsportens Centralförbund (STC). Tidningen är ett samarbete mellan STC och Svenska Ponnytravförbundet (SPTF). Ansvarig utgivare Johan Abenius, STC Stf ansvarig utgivare: Lena Engström, STC Redaktör: Lena Karlsson Redaktionsråd Arne Florqvist, SPTF, Lena Engström, STC, Lena Karlsson Adress Springspår & Ponnyronden STC:s ungdomsavdelning Hästsportens Hus Stockholm Kontakt Telefon: Mail: Grafisk formgivning Tomas Andersson/SAMOT Tryck Ågerups Grafiska Tidningen distibueras till anmälda prenumeranter, alla medlemmar i SPTF samt till travskolor och naturbruksgymnasier. Den som är intresserad av att prenumerera på tidningen kan ta kontakt med redaktionen. För insänt material ansvaras ej. Material kring tävling och resultat från ponnytrav hänvisas till SPTF:s hemsida 3 SMÅPLOCK 4 5 SM-VINNARNA ALLA KATEGORIER 6 PENGAR TILL TRAVSKOLESATSNING Jägersro andra banan ut 7 PRISPENGARNA I PONNYTRVET 8 11 ETT OSLAGBART PAR! Möt Commander Crowe och hans skötare 12 I SELKAMMAREN: Huvudlag UNG OCH UPPFÖDARE MED TRO PÅ FRAMTIDEN HÄST & HÄLSA: Medicinering och tillskott 18 VAD HÄNDER GÄSTKRÖNIKA Veterinär Peter Forssberg 20 PROFILEN Jonas Ahlblom FÖRBUNDSINFO STC 4 8 Svenska Travsportens Centralförbund (stc) leder och organiserar travsporten i Sverige. Stc:s ungdomsavdelning arbetar bland annat för att sprida kunskap om hästar och trav samt öka och utveckla intresset för sporten bland unga. Mer information finns på Ansvaret är ditt Just nu håller du ett alldeles nytt nummer av Springspår & Ponnyronden. Det är ett späckat nummer; i vårt redaktionsråd har vi så mycket idéer om vad vi tycker att tidningen ska innehålla så att sidorna inte riktigt räcker till. Det här är också ett jätteviktigt nummer där vi tar upp flera ämnen som berör, väcker åsikter eller ger dig som häst- och travintresserad mer kunskap. Som vad man ska tänka på när ens häst eller ponny blivit sjuk eller skadad och behöver medicin. För de flesta är det självklart att man inte tävlar eller tränar hårt samtidigt som ponnyn eller hästen får medicin. Men det gäller också att inte glömma bort att det tar lite tid för medicinen att försvinna ut ur hästens kropp. Och så länge medicinen finns kvar i kroppen gäller samma regler. Därför är det viktigt att hålla koll på hur lång tid som måste gå innan det är tillåtet att starta igen. Många fnyser åt de mängder som brukar anges om ett dopningsprov visat sig vara positivt. De anges oftast i nanogram. Och visst låter ett nanogram som en försvinnande liten mängd. 0, gram. Det är väl ingenting?! Jo, för det är innehållet i en milliliter av hästens urin som mängden mäts. En milliliter är inte mycket. Föreställ er själva hur mycket det är. Då plötsligt blir inte några nanogram en så försvinnande liten mängd i alla fall. Men oavsett det allra viktigaste är att vi tar hand om våra hästar och ponnyer på bästa sätt. Se till att de får mat och vatten som de ska, att de är tränade för att klara av den uppgift som väntar i den tävling som vi anmält till, att de är friska och pigga. Att vi inte försökt medicinera bort någon smärta eller av slarv gett hästen något den inte skulle ha. Det finns också en lag som talar om hur vi ska sköta våra djur men det handlar först och främst om att vilja sina djur väl. Och krångla inte till det. Om det levererar veterinären Peter Forssberg några tänkvärda ord i gästkrönikan på näst sista sidan. Det är att ta ansvar för sin hästs eller ponnys välbefinnande! SPTF Lena Karlsson Redaktör PLANERAD UTGIVNING Nr Vecka 49 Manusstopp 3 november Nr Vecka 9 Manusstopp 2 februari Svenska PonnyTravFörbundet (sptf) verkar för att öka och bredda intresset för ponnytrav och tävling i Sverige. Till sptf finns ponnytravklubbar över hela Sverige anslutna. Mer information om ponnytrav och sptf finns på Lotta Tejle och Ann Petrén spelar huvudrollerna när det blir kabaré med lösa tyglar på teatern. Till häst på teatern Nu har hästarna dragit in på teaterscenen. Den 12 september hade föreställningen Upp i sadeln premiär på Dramaten i Stockholm. Det är en rivig, rolig och rapp pjäs om tjejers kärlek till hästen genom tiderna. Ann Petrén och Lotta Tejle heter de båda som spelar huvudrollerna i pjäsen. Efter varje föreställning blir det stallfika med en inbjuden gäst. Bland gästerna finns hoppryttaren Malin Baryard, Arnskådespelaren Joakim Nätterqvist och dressyrryttaren Kristian von Krusenstierna. Sista gästen för säsongen den 11 december blir travtränaren Stig H Johansson. Kallblod i fokus I samband med avelsvärderingen för kallblod i Östersund den 9 10 oktober ordnas Kallblodets dag. Det blir två dagar med spännande och intressanta aktiviteter för elever från naturbruksgymnasier och KY-utbildningar med inriktning trav. Under torsdagen får eleverna bland annat följa avelsnämndens och veterinärernas arbete med de hingstar som ska bedömas. På fredagen blir det bland annat en föreläsning på temat träna och tävla året om som tar upp ämnen som bana, skor och skador. Eftermiddagen ägnas åt aktiviteter kring avel och miniföreläsningar. Tävlingsprogrammet på kvällen innehåller sedan både ungdomslopp och montélopp. Mer information om programmet kommer på Arrangör är STC:s ungdomsavdelning. Magsår vanligt hos travhästen Mer än hälften av alla travhästar har magsår. Det hävdar en norsk veterinär och menar att det bland annat beror på hur hästarna tränas och stallas upp. Det är veterinären Monika Pessl Norheim som säger att magsår är vanligt hos både kallblod, varmblod och fullblod. Hon menar att 60 procent av varmbloden och 30 procent av kallbloden är drabbade. Oftast är det hästar i träning som drabbas eftersom hästen då får en annorlunda livssituation jämfört med sin naturliga miljö. För att undvika magsår anser Monika Pessl Norheim att det är viktigt att hästar får tillgång till mycket hö: Hästar med fri tillgång till hö blir friska. Helst ska de äta flera gånger om dagen och inte fasta mer än fyra timmar åt gången. Gymnasieligan drar igång Nytt läsår betyder nya chanser för gymnasieskolor att vara med och tävla i gymnasieligan. De skolor som nått störst framgångar på tävlingsbanan med sina ponnyer, varm- eller kallblod tävlar om utrustning till sin skola. Varje skola får delta med fem hästar och det går att samla poäng i vanliga tävlingar, i b-lopp, propagandatrav, monté eller offentliga ponnylopp. Elever som selar ut skolans starthästar får också vara med och tävla i den så kallade utselningsligan. Den elev som under året samlat ihop flest poäng vinner. 2 3

3 Foto: Mats Hallin Toppenår för Mikaela och Lufsen II Mikaela Melander har haft sitt bästa tävlingsår hittills. Eller vad sägs om segrar i bland annat SM med Lufsen II och i Derbyt med Angel för kategori A. I somras vann Mikaela Melander, 14, sm på Romme överlägset med Lufsen ii. Det var väldigt roligt att vinna sm. Vi tog ledningen och sedan sprang han bara på. Det var hennes första sm men ponnyns andra sm-tecken. Samtidigt var det ponnyns 50:e seger. Familjen Melander har haft den nu elvaårige Lufsen ii i fem sex år. Det är en snäll ponny även om han är hingst och redan har en del avkommor på tävlingsbanorna. Han är lätt att köra och startsnabb. Foto: Kim Nyblom/Foto-Mike Två SM-tecken och världsrekord Kanonår för Janina och Gumino Det blev en hård slutstrid i SM där Gumino slutligen fick nosen först över mållinjen. Janina Victoria Seppäla och Gumino kan se tillbaka på ett fantastiskt tävlingsår med ett världsrekord och två SM-tecken sista året ponnyn får tävla i Sverige. Att vinna SM känns jättehärligt. Speciellt när man har en sådan här häst! Janina har kört ponnytrav sedan Sedan dess har Janina hunnit vinna det mesta både i kategori a och b. I år det inte bara Gumino som gått bra. Till listan kommer ponnyer som Ramona Ernst, Niklas och Mazarin Ernst. Även om Ramona Ernst också gått mycket bra har de tre största framgångarna i år har ändå kommit med gamlingen Gumino som i år gör sitt sista och bästa tävlingsår i Sverige. Janina lyckades behålla formen på ponnyn tills det var dags för sm på Gotland i juli. Hon tycker att just sm är det svåraste loppet att vinna; distansen 2100 meter är krävande och hästarna måste vara på topp för att ha en chans. Nu fick Gumino gå utvändigt Tyson II hela vägen och det blev en tät slutstrid som Gumino till slut kunde avgöra. Det var starkt gjort av honom. Man riktigt kände hur han ville få huvudet först i mål. Båda ponnyerna fick samma sluttid; 1.38,9, och överlag var årets sm det snabbaste som någonsin körts. Dessutom gick alla ponnyer i loppet under Det är lika roligt varje gång att vinna sm men i år var det extra speciellt eftersom det var sista gången Gumino kunde tävla i sm. Det blev också seger i augusti i Monté-sm på nytt svenskt rekord med 1.45,0, då med Nina Kontio i sadeln. För gammal Nästa år blir Gumino 16 år och får inte längre tävla. Men innan dess hoppas Janina göra ytterligare någon start på hemmaplan i höst för att sedan sikta på en fortsatt tävlingskarriär i Finland. Där får ponnyerna tävla tills de är 18 år. Men det finns inte så många lopp för honom där utan det blir mest på kul så länge han vill springa och tycker att det är roligt. Erja Mattila, som äger hälften av ponnyn, vill också gärna se honom tävla i Finland. Gumino är också premierad för aveln. Hans första avkommor har fötts i år efter att han förra året betäckte 14 ston. Enligt Janina är det Guminos lätta rörelser i trav och hans löphuvud som gör honom så bra: Han vill verkligen inte förlora. Sedan är han glad, aldrig sur, och vill alltid springa. Mamma sa ja Men det var nära att Gumino aldrig utvecklades till en ponny av världsklass. Han gjorde några starter som 4-åring för sin förra ägare. Sedan blev det inget mer utan han stod utan att tränas i fyra år. Då frågade tjejen som ägde honom om vi ville ta honom. Först sa mamma nej, hon tyckte inte det var så lämpligt, men sedan ändrade hon sig och det var ju tur! Gumino lär också blir kvar hos Seppäläs, Janina har inte en tanke på att lämna ponnyn: Nej, nej, jag kommer aldrig att lämna bort honom. Vem blir då nästa riktiga stjärna i stallet? Janina själv hoppas mycket på Ramona Ernst, 5, med ett rekord på Niklas har gått svenskt rekord med 42,2 på voltstart och hade det svenska rekordet innan Gumino gick fortare. Kör så länge hon får Janina är 22 år i år men tänker fortsätta tävla ponny tiden ut även om hon nu också både har köroch montélicens i stora travet och ett eget varmblod på sin träningslista. Det är så kul att köra ponnytrav, inte minst när det har varit så bra utveckling, ponnyerna blir allt bättre och när man får bra avkommor efter egna ston. Sedan ett par veckor tillbaka jobbar hon nu halvtid hos travtränaren Tommy Hanné. Det känns bra att jobba där. Dessutom ger det mig mer rutin och en chans att utvecklas, säger Janina Seppälä. LENA KARLSSON Tränar mycket Jag vet inte riktigt varför just han blivit så bra men det kanske beror på att vi lyckats träna honom bra. Nu är tävlingssäsongen över för Lufsen som får en välbehövlig vila innan det blir dags för vinterträning. Det har gått mycket bra för Mikaela Melander och hennes hästar i år. Rekordfarter i Monté-SM Det blev två nya svenska rekord när Monté-sm för ponny avgjordes på Gävletravet. I sm för kategori a vann Danielle med Moa Thörngren i sadeln på fina tiden 2.19,9a vilket var nytt svenskt rekord för äldre ston. Andraplatsen gick till Sting, Ebba E Handler, 34,8 och trea blev Madicken Engström, Felicia Jansson, 34,9. I kategori B drog Gumino/Nina Kontio och Tyson II/Mikaela Melander och höll undan ända in i mål. Även där blev det nytt svenskt rekord sedan Gumino travat 1.45,0a. Tvåa i mål var Tyson II, 45,3, och trea blev Lexius, Kevin Oscarsson, 50,7. Mikaela Melander och Lufsen II defilerar efter segern i SM kategori A. Jag är ute och kör mycket med mina hästar, de brukar få gå nästan sex dagar i veckan och vilar bara dagen efter snabbjobb. Derbyseger med Angel Med fyraåriga Angel tog Mikaela också hem Svenskt Ponnytravderby för kategori a när det avgjordes samtidigt som Svenskt Travderby kördes på Jägersro. Även där var segerreceptet ledning från start till mål. Angel har varit min absoluta favorit ända sedan hon kom till oss. Det bästa med henne är att hon är snäll och gillar att springa. Angel är också väldigt startsnabb. För Angel väntade en kort vila efter Derbyt, sedan var det dags att börja ladda för Agriafinalen som körs den 3 oktober på Solvalla. Siktar mot två SM Nästa år ser ut att bli ännu mer spännande för Mikaela. Då tar hon över styrningarna av Tyson ii. Det eftersom storebror Marcus, 16, nu väljer att enbart satsa på stor häst. Jag har bara kört Tyson ett par gånger men det är väldigt roligt med russ. Det går lite fortare! Målet för nästa år är bland annat att köra sm för både kategori a och b med Lufsen respektive Tyson. LENA KARLSSON Mästerskapsloppen 2008 Kat A SM, Romme: Lufsen II/Mikaela S Melander Monté-SM, Gävle: Danielle/Moa Thörngren Guldstoet, Kalmar: Ramona Mustang/Sebastian Hallin Derbyt, Jägersro: Angel/Mikaela S Melander Kat B SM, Visby: Gumino/Janina Victoria Seppälä Monté-SM, Gävle: Gumino/Nina Kontio Guldstoet, Kalmar: Iva Roll/Jonas Ahlblom Derbyt, Jägersro: Zlatan Nick/Johanna Olofsson 4 5

4 FÅR PENGAR TILL TRAVSKOLESATSNING Jägersro andra banan ut Jägersro blir andra travbanan som får extra pengar i STC:s stora satsning på att utveckla ungdomsverksamheten i travet. Det känns jätteroligt, säger Anna Rogell, ungdomsansvarig på Jägersro. I våras fick alla travbanor möjlighet att söka extra pengar från stc för att förbättra ungdomsverksamheten. Två banor skulle väljas ut och först ut blev Axevalla. Nu blir Jägersro den andra. Banan får närmare 1,2 miljoner kronor och ska lägga minst lika mycket egna pengar. Vår vision är att vi ska samla all utbildning för både travet och galoppen under samma tak, säger Anna Rogell. Tanken är att det ska bli ett gemensamt stall men pengarna ska också användas för att utbilda travskolans personal och användas till att göra reklam för verksamheten. Jägersro vill också skaffa stora hästar för att locka fler vuxna till travsporten. Med mer utbildad personal och bra hästar kan vi också göra ännu bättre kurser, säger Anna Rogell. En viktig del i projektet är också samarbetet över gränserna mellan travet och galoppen: Vi kan ha stort utbyte av varandra och får ungdomarna inblick i varandras sporter så ökar också förståelsen oss emellan. Idag har travskolan på Jägersro ett eget stall med åtta ponnyer. Ett 40-tal elever går på knattekurser, märkeskurser och körkurser. Vi har kurser fem dagar i veckan och nu vill vi också börja med vuxenkurs. Vi tycker det verkar finnas en ökad efterfrågan nu för såna kurser med stor häst, säger Anna Rogell. LENA KARLSSON Det är full fart i Jägersros ponnystall fem dagar i veckan. Nu ska verksamheten bli både bättre och större med hjälp av extra pengar från STC. Amanda O Viktors, här med ponnyn Caesar, är en av eleverna som gillar att gå på travskolan på Jägersro. Ny chans nästa år I år var det Axevalla och Jägersro som fick extra pengar från STC för att satsa på verksamheten för barn och unga. Nästa år får nya banor chansen. Stc tycker att satsningen på ungdomar och utbildning är så viktig inför framtiden att det behövdes en särskild satsning. Extra pengar togs fram och de två banor som i år får del av pengarna är Axevalla och Jägersro. Men de hade konkurrens: Det fanns andra banor som hade i stort sett lika starka idéer, säger Ulf Hörnberg, generalsekreterare för stc. Från början ansökte nio banor om pengar. Axevalla valdes ut redan i april. Fyra andra banor; Jägersro, Rättvik, Umåker och Solvalla, fick chansen att komplettera sina ansökningar. Av de fyra var det nu Jägersro som fick mer pengar. Men alla banor ser ut att få en ny chans nästa år: Vi ser det här som en bra början och vi kommer att arbeta för att programmet får en fortsättning nästa år, säger Ulf Hörnberg. På Axevalla arbetas det för högtryck för att skapa det nya utbildningscentrat. Bland annat ska det byggas nytt med plats för både hästar och lokaler för undervisning och samvaro. Men det återstår en hel del arbete och planering innan det kan bli byggstart. LENA KARLSSON Ur motiveringen till beslutet att välja Jägersro: Jägersros organisation har under de senaste åren visat en tydlig vilja att satsa på ungdomsverksamheten och det har skapat en god utvecklingsbar grund att stå på. STC vill inte se barn tävla om pengar Ska barn verkligen tävla om prispengar? Nej, säger STC som klargjort sin uppfattning till ponnytravet. I ponnytravet kör barnen redan som 8-åringar om prispengar i loppen. stc har en klar uppfattning om att barn inte ska tävla om pengar. Gränsen drar stc vid 12 år och yngre. Därför togs också prisanslagen till de så kallade stc-loppen bort för den yngre kategorin kuskar i år. Barn har ingen drivkraft att tävla om pengar. De tycker att det är roligt att tävla och att få göra det på lika villkor, säger Maria Karlsson, ungdomskonsulent på stc. Hon ger också ett exempel från egna hemmabanan Axevalla: I vår travskola har vi aldrig tävlat om pengar. När travskolans elever tävlat med våra ponnyer har eventuella prispengar gått in i travskolans verksamhet. Barnen själva har varit jättenöjda med sin pokal och att ha fått sätta upp en rosett med sitt namn bakpå i stallet. Föräldrarna har också fått stå för kostnaden även om barnen tävlat med travskolans ponnyer och det är ingen som ifrågasatt det. En hobby måste ju också få kosta. I ett brev till sptf har stc klartgjort sin syn på prispengar i Inställda tävlingar kräver nytt tänk I år har det varit svårt för ponnytravet att köra alla tävlingdagar som det var tänkt. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt många anmälda ponnyer. Flera klubbar har fått ställa in sina travdagar, i andra fall har lopp fått strukits. Vi har helt enkelt planerat in för mycket tävlingar och det måste vi göra något åt, säger Christina Hietanen, ordförande i sptf. Sedan några år tillbaka har antalet aktiva ponnykuskar minskat. Samtidigt har det fötts färre barn och då blir det automatiskt färre intresserade. Därmed också färre som tävlar. ponnytravet. I brevet menar stc att det är viktigt att barn tävlar under lekfulla former och med mindre fokus på resultatet. Nu ligger bollen hos sptf. I styrelsen har vi inte diskuterat eller föreslagit att prispengarna ska tas bort, säger Christina Hietanen, sptf:s ordförande. Frågan är principiellt viktig men också känslig. Därför behöver den också tas upp både vid repskapsmöten och förbundsstämma. Christina Hietanen menar att det finns både för- och nackdelar med prispengar men pekar också på hur ridsporten hanterat saken: Det har i många fall resulterat i dyrare hederspriser och det ju bara ett sätt att kringgå beslutet. I ridsporten har prispengarna i ponnytävlingar tagits bort. Ridsportförbundet tyckte inte det var rätt att barn skulle tävla om pengar. Att tävla ska vara roligt och inte förknippat med pengar. Nu vill bland annat hoppkommittén ha tillbaka prispengarna, åtminstone i tävlingar för ponnyer i kategori c och d. Det eftersom yngre tonåringar kan vinna prispengar om de tävlar stor häst medan en 18-åring som tävlar ponny inte kan vinna något alls. Kommittén tycker också att prispengarna är en chans att få tillbaka del av de utgifter föräldrarna har för att barnen ska kunna tävla. LENA KARLSSON Vi måste hitta sätt att få in nya intresserade och göra det enklare att börja med ponnytrav, säger Christina. En väg kan vara att hitta nya sätt att tävla på. Det kan handla om nya former av tävling, att anordna tävlingar på enbart klubbnivå eller bygdetrav. Nu kommer frågan upp på ordförandekonferensen i oktober. Vi vill veta hur klubbarna ser på saken och få dem att satsa mer på att ordna alternativa tävlingsformer. På konferensen har klubbarna också verkligen möjlighet att påverka! Foto: Tom Jönehag 6 7

5 HEMMA HOS Namn: Commander Crowe Ålder: 5 Bor: På gård utanför Halmstad Gör: Tävlingstravare Fritiden: Skrotar i hagen men gillar att jobba. Annars blir jag bråkig och på dåligt humör Namn: Heidi Sandberg Ålder: 26 Bor: Halmstad Gör: Hästskötare hos Petri Puro Fritiden: Läser mycket. Går långpromenader med hunden Rölli. Efter jobbet orkar man inte så mycket. Passhästar: Commander Crowe, King of Spirit, El Guerrouj, Asterope. ETT OSLAGBART Han en bildskön yngling med stor personlighet. Hon finskan med det sprudlande skrattet. Tillsammans bildar de ett av Sveriges mest framgångsrika par. Möt hittills obesegrade Commander Crowe och hans skötare Heidi Sandberg! Hela travsverige har imponerats av en den snygge fuxen med bläs och fyra vita ben. Från en lite trasslig 3-åring utvecklades han förra året till att bli en riktig segermaskin med 22 raka segrar och som ännu inte förlorat ett lopp. De allra flesta segrarna har han tagit med Johnny Takter i sulkyn även om han både tränas och delägs av proffstränaren Petri Puro i Halmstad. Det är jätteroligt att det gått så bra. Det är en häst som verkligen älskar sitt jobb! säger Heidi Sandberg, Commander Crowes skötare Men bakom hyllningar, lagerkransar och segerdefileringar finns också en vardag för hästen och hans skötare. Heidi har haft hand om Commander Crowe sedan han kom till gården i januari förra året. Heidi har jobbat hos Petri Puro sedan 2003 men det var en ren slump att hon fick jobb hos där efter att ha följt med en kompis från Finland till Sverige. PAR!? Text: LENA KARLSSON Foto: KANAL 75 Heidi Sandberg och Commander Crowe bildar ett framgångsrikt par. 8 9

6 Cykeltur gav utdelning På vinst och förlust tog hon cykeln till Halmstadtravet för att fråga efter jobb. Hemma i Finland hade hon ridit mycket och tränat fälttävlan men familjen hade också haft kallblodstravare. Så travet kändes inte främmande. Och den första människan hon träffade och började prata med på banan var Petri Puro. Han erbjöd mig att börja jobba i stallet redan dagen därpå! Förutom en utbildning i hästmassage i Finland en period har hon trivts och blivit kvar hos Petri där också pojkvännen jobbar. Travhästar ligger mig varmast om hjärtat. Det är kul med hästar men man vet aldrig vad som händer i framtiden eller om jag vill jobba med det här hela livet. Hos Petri Puro är jobbet lite annorlunda upplagt jämfört med hur det fungerar hos många andra tränare. Det finns inget riktigt passhäst-system utan alla hjälps åt med hästarna. På den gård Heidi jobbar delar hon ansvaret för de hästarna med ytterligare två anställda. Jag har också särskilt ansvar för fyra starthästar och en av dem är Commander Crowe. Gillar valacker bäst Hon gillar alla sina fyra passhästar trots att Asterope är ett sto: Jag jobbar helst med valacker; de är roliga och snälla och gör vad man ber dem om. Ston måste man lirka lite mer med. Nu gör inte Commander Crowe alltid som han blir ombedd att göra För det handlar om en häst med ett ganska stort ego: Han är en stor personlighet, väldigt självsäker, med egen vilja men också jättesnäll. Jag har aldrig haft en så bra häst som är så snäll att hålla på med. De flesta riktigt bra hästar är ofta lite elaka och lite stressade. Han vill gärna ha sin vilja igenom. Som när vi bara är ute och skrittar och han vill springa. Då börjar han slå med frambenen på sitt speciella sätt, säger Heidi. Ibland kan han bara stanna när Petri kör honom, ibland är han och Heidi inte överens om vilket vägval de ska göra: - Men han får inte vinna varje gång. Det skulle inte gå. På strandpromenad Ett par dagar i veckan går han hårdare jobb. Däremellan är det ofta ridturer som gäller. Ofta lastar Heidi hästen på transporten och åker ner till havet vid Mellbystrand. Där blir det långa promenader i vattenbrynet och på sandstranden. Men inte under sommarperioden, då fylls stränderna med människor. Han trivs bra där vid Mellbystrand. Sedan vi började med det har jag märkt att han också blivit lugnare. Johnny Takter är kusken som suttit i sulkyn vid 21 av Commander Crowes 22 segrar. Hittills har det blivit 3,7 miljoner insprunget och seger i bland annat Svenskt Travderby förra året Dagsschema Får morgonkäket Går ut i hagen Om det är körning: In från hagen för att bli körd, duschad och ompysslad Käkar middagsmat Pysslas om av Heidi, masseras, stretchas och lasras Ut i hagen en stund till In från hagen, pysslas om lite till och får mer käk Heidi jobbar mycket med att hitta saker och aktiviteter att göra som är avstressande för hästen. Det är särskilt viktigt på vintern då Commander Crowe inte kan gå ute i den stora hagen. Han får nöja sig med en liten grushage eftersom hans vita ben är väldigt känsliga när det blir fuktigt och lerigt ute. Men han blir jättebusig när han inte kan gå ute i den stora hagen. Han gillar att jobba jättemycket och måste röra på sig varje dag. Annars blir han bråkig och på dåligt humör. Rubrikernas häst Heidi tänker inte så mycket på att hon har hand om en häst som skapar jättestora rubriker varje gång han ska starta. Eller inte starta. Som i somras när han ströks från en planerad start. Commander Crowe sjuk kunde man läsa i tidningar och på Internet. Han såg inte ut att må dåligt utan var pigg och glad. Men i jobben hade han lite högre puls än vanligt. Det visade sig att hans blodvärden var lite dåliga. Efter det har han fått ta igen sig under sommaren, gått ute dygnet runt i stora hagen och fått bli frisk. Just nu är jag jätteglad för värdena är bra. Häromdagen gick han sitt första snabbjobb och allt verkade ok. Nu kanske det kan bli start igen om några veckor om inget annat händer, säger Heidi Sandberg

7 I SELKAMMAREN Olika typer av huvudlag Text: HENRIK HÖGSTRÖM Foto: KANAL 75 Inom travet finns en hel del olika typer av utrustning som används vid träning och/eller tävling. I S & P:s serie I selkammaren guidar ungdomsavdelningens Henrik Högström genom djungeln av olika utrustningsdetaljer. Serien börjar med de vanligaste huvudlagen i dagens travsport. Mer utrustningstips finns också på www. ungdomstrav.nu 1 1 Öppet huvudlag är vanligast. Det är ett enkelt huvudlag oftast kompletterat med en nosrem. Som namnet säger tillåter det hästen att se åt alla håll. Det används oftast i den dagliga träningen av travhästar. 2 Helstängt huvudlag är motsatsen till det öppna. Skygglappar (- läder) vid ögonen gör att hästen varken kan se bakåt eller åt sidorna, bara framåt. Det används ofta på hästar som är lite lata, inte riktigt vill springa framåt eller bara springer och tittar sig omkring för att få dem att fokusera framåt. Ibland kan också hetsiga hästar vara hjälpta av ett helstängt huvudlag eftersom de slipper se hästarna runt omkring sig och därför kan bli lugnare Halvstängt huvudlag är ett mellanting mellan stängt och öppet. Det låter hästen se framåt och lite åt sidorna. Däremot ser hästen ingenting bakåt och vet därför inte var hästarna bakom befinner sig. Halvstängt huvudlag används ofta på hästar som kan vara lite lata eller tröga. De flesta hästar reagerar med att ta i lite mer och därför passar oftast inte halvstängt på stressade eller hetsiga hästar. Norskt huvudlag kallas ibland för norskegas eftersom den dels kommer från Norge, dels för att den ofta får lite extra fart på hästarna när den används till exempel i slutet av ett lopp. Huvudlaget kan användas i två olika lägen; endera är skygglapparna kan vara uppfällda från början och fälls ner senare i loppet eller så är de nedfällda från början och dras upp senare under loppet. Det förstnämnda är dock vanligast. Kusken reglerar skygglapparna med en lina som löper från huvudet bak till tömmarna. Norskt huvudlag finns både som hel- och halvstängt. 5 Murphy-bländare består bara av en skygglapp och är helstängt men används bara för ett öga. Det finns också varianter med hål i som gör att hästen kan se lite grann i olika vinklar. Murphy-bländaren används ofta på hästar som springer snett eller bryter med huvudet åt något håll. Det kallas ibland också för att hästen hänger på tömmen. En sådan häst är svår att köra på ett rakt spår och den faller ofta också ner i spåren i kurvorna. Genom att använda Murphy-bländaren kan man få hästen att gå rak i kropp eller hals. 3 5 Obs! Om en häst hänger på en töm kan det också vara ett tecken på att den har ont någonstans eller springer med fel balans. I nästa nummer går Henrik igenom travbett och checkar. UNG OCH UPPFÖDARE MED TRO PÅ FRAMTIDEN De är inte så många de unga kallblodsuppfödarna men det finns en och annan som satsar och tror på framtiden! Dit hör Peter Johansson, 20. Han köpte sin första kallblodsmärr redan som 14-åring. Namn: Peter Johansson Ålder: 20 Bor: Lägenhet i Boden Civilstånd: Singelkille Jobb: Driftsledare. På fritiden: Sport i allmänhet och trav i synnerhet. Hästar: Asp Tösen, 5, tävlingshäst, Roterna (NO), 5, och hennes årsföl Zimmer Text: LENA KARLSSON Peter Johansson är egentligen från Piteå. Sedan något halvår tillbaka bor han dock i Boden där han jobbar på en betongfabrik som driftsledare. Det var för jobbet och för att jag hade en bra polare här som jag flyttade till Boden. Men polaren drog iväg för att jobba hos Kari Lähdekorpi. Nu trivs han ändå rätt bra i Boden och hästarna har han hyrt in i ett stall i Mockträsk som ligger strax söder om Boden. För dagen har han tre kallblod; två ston och ett årsföl. Hästintresserad har jag varit hela livet men travintresserad blev jag inte förän jag var år. Hemma hade mamma haft någon ridhäst medan hans pappa hade slutat med trav redan när Peter var liten. Istället var det genom grannen Jan-Erik Holmgren, amatörtränare som genom åren fött upp många fina kallblod, som intresset för trav kom

8 HÄST & HÄLSA Hos honom var jag i stallet och fick följa med på trav så där utvecklades mitt intresse. Kort karriär Han hann med en kort karriär som ponnykusk med lopp innan han satsade allt på kallbloden. Jag köpte min första ponny när jag var tretton, sen köpte jag en till. Men jag får erkänna att jag körde utan några större framgångar. Den första ponnyn var en lärohäst som visste precis hur fort han ville springa, den andra passade inte riktigt för ponnytrav. Så redan något år senare, 14 år gammal, köpte han sitt första kallblod fölstoet Ösängets Krona efter Skarpelli med målet att föda upp egna hästar. Jag har alltid varit fascinerad av kallbloden, det är en konst att lära sig köra dem, och det är roligt att hålla på med unga hästar; fostra och se dem utvecklas, säger Peter som numera också har körlicens och hunnit köra ett par lopp. Fått kämpa Första året lät han betäcka Ösängets Krona med Åsrapp och resultatet blev Asp Tösen som idag är 5 år blev det ett sto; Eld Tösen, efter Elding. Inte helt lätt att finansiera för en tonåring: Jag har inte haft någon stor plånbok utan alltid fått kämpa för det jag har på hästsidan. Även om jag fått låna pengar har jag betalat tillbaka alltihop. Sedan har det blivit ytterligare ett kallblodssto för avel det norska stoet Roterna som är en halvsyster till Roland som sprang in närmare 1,5 miljoner kronor. Även om fölmärrar inte är så dyra på kallblodssidan hade jag tur och fick henne billigt, hon kostade kronor. Grundtanken var att använda henne i aveln men jag provade att köra på med henne ett år. Men hon var redan provad och tog aldrig i när man körde. Tjejerna dominerar Ekonomiskt är kanske uppfödning det mest korkade jag gjort men det finns en viss charm i aveln. Spännande stam Roterna har en av de mest intressanta härstamningar som finns idag på kallblodssidan och Peter tycker det ska bli mycket spännande att se vad det blir av fölet efter H.G. Balder som föddes i år: Det blev en hingst som ser ut att bli normalstor, lite lättare i typen och lite kort i kroppen som jag vill ha dem. Hingstfölet har han döpt till Zimmer; efter kompisen David Zimmer, referent på travbanan i Boden. Eld Tösen sålde han i år som treåring. Det till förmån för Asp Tösen som gjort tio starter, vunnit en och varit tvåa i en. Men hon har ofta galopperat i loppen och trots många veterinärbesök tog det tid att få konstaterat att hon led av förslitningar i sin framknän och som krävde operation. Då bestämde jag mig för att sälja treåringen för att kunna bekosta operationen. Nu är Asp Tösen opererad och har gått som konvalescent i flera månader. Det var en stor och dyr operation så det fanns ingen anledning att stressa igång henne men tyvärr så verkar inte prognosen lovande trots allt. Nu står hoppet till Zimmer och att han så småningom ska bidra till Peters fortsatta satsning. Om tio år hoppas 20-åringen att han har en egen gård med 3 4 avelsston. Ekonomiskt är kanske uppfödning det mest korkade jag gjort men det finns en viss charm i aveln. Nu hoppas han ändå att det ekonomiskt sett ska bli bättre. Aveln har gått framåt, kallbloden blir allt bättre och han tycker att det är bra att STC satsar extra både på aveln och på ston. Så många ungdomar som satsar på avel är det dock inte. Jag känner nog ingen som är under 30 år Det är tjejerna som kommer att dominera årets Agriafinaler som körs på Solvalla den 3 oktober. Efter uttagningar runt om i landet möts ungdomskuskar, montéryttare och ponnykuskar i fyra olika finaler. Och grabbarna är i minoritet. - Men oavsett är det kul med till exempel ungdomsloppet att så många unga tjejer, och killar, får chansen att köra bra hästar i lopp. Det kan ge dem chansen till fortsatta styrningar, säger Henrik Högström på STC:s ungdomsavdelning. Det är sällan någon i Sverige dopar sin häst för att den ska tävla bättre. Eller sämre. Oftast handlar det som slarv eller okunskap när någon fastnar i en dopningskontroll. Men för den som står som tränare för hästen eller ponnyn spelar det mindre roll hur det gått till den ansvarige tränaren får ändå stå till svars för att ha brutit mot reglerna och straffas! DOPNINGSPROV TAS VARJE ÅR Varje år tas cirka prover för att kontrollera så att hästarna inom trav- och galoppsporten inte tävlar med otillåtna ämnen i kroppen. Av proverna tas omkring 100 inom ponnytravet. Förra året hittades två dopningsfall bland de stora travhästarna och ett fall inom ponnytravet. Hittills i år har det varit två fall i stora travet och ett fall bland ponnytravarna. Något år har det till och med varit upp emot 20 fall. Men oavsett antalet är varje fall ett för mycket! Vi vill att hästarna ska tävla rena, säger stc:s chefsveterinär Peter Forssberg. Det är sällan någon dopar sin häst för att den ska tävla bättre. Eller sämre. För det går att medicinera sin häst så att den gör en sämre prestation. Även det klassas som dopning. I de flesta fall är det oftast frågan om att någon varit slarvig, gjort ett misstag eller inte gjort tillräckligt rent i hästens närmiljö, säger Peter Forssberg. Två prov för säkerhet skull Dopningsprover kan tas både före och under tävling. Hästens ansvarige tränare kan inte hindra att proven tas utan måste låta veterinären eller provtagarna göra sitt jobb. I första hand tas ett urinprov, i andra hand ett blodprov. Vi vill helst ha ett urinprov eftersom det är i urinblåsan ämnena hamnar sist innan de lämnar kroppen, säger Peter Forssberg. Vid laboratoriet görs en första analys, det vill säga en undersökning av vad provet innehåller. Visar provet spår av ämnen som inte är tillåtna görs ett så kallat b-prov. Det för att vara på den säkra sidan och garantera att analyssvaren är korrekta. Ibland måste vi använda oss av gränsvärden. Det gäller till exempel kortison som finns naturligt i hästens kropp. Kortison är starkt smärtstillande läkemedel men produceras också i hästens binjurar. Därför måste man ha ett gränsvärde så man kan se på Foto: Kanal 75 Vi vill att alla hästar ska vara rena, ingen ska tävla med otillåtna medel vare sig det råkat ske av slarv, okunskap eller någon velat dopa sin häst, säger Peter Forssberg och påpekar hur viktigt det är att bland annat hålla ordning på mediciner och att rätt person står som rätt tränare på hästen. nivån om medlet är tillfört hästen eller om ligger på en nivå som är naturlig för hästen. Se upp kaffe och choklad! Det finns också ämnen som kan finnas naturligt i hästens foder. Dit hör till exempel arsenik, som också skulle kunna användas för att förbättra hästens prestation. Arsenik kan finnas i små mängder i foder som är producerat på platser där marken innehåller arsenik. Detta måste man kunna skilja på, säger Peter Forssberg. Hästar kan också få i sig otillåtna ämnen på andra sätt. Till exempel genom att tugga i sig lite choklad som innehåller koffein. Det är ett ämne som kan påverka hjärta och lungor på hästen. Koffein finns också i kaffe, te och olika cola-drycker. Ämnet bryts ner väldigt sakta i hästens kropp. Just koffein måste man se upp med och ge därför aldrig hästen chokladbitar eller annat godis som kan innehålla koffein. Mäts i små mängder Mängderna räknas ofta i nanogram. Ett nanogram är en mycket liten siffra en miljarddels gram och skrivs som en etta med åtta nollor framför sig. Så här: 0, För den som inte är insatt låter det som pyttesmå mängder som knappast kan göra varken till eller från på hästen. Men då ska man komma ihåg att mängden räknas ut i hur mycket en milliliter urin innehåller: Så trots att det handlar om små mängder kan det ha betydelse för hästens prestation. De läkemedel vi använder i dag är så bra och ges i mycket små mängder. Då kan heller inte mängden i ett urinprov bli stor. Dessutom är det så att halten av ett ämne är mycket större i den del av kroppen hästen har en skada eller sjukdom. Det är ju där medicinen ska göra nytta, inte i urinblåsan. LENA KARLSSON 14 15

9 1 2 Foto: Lena Karlsson Foto: Kanal 75 Se upp med tillskotten! 3 4 Många mediciner har karenstid, det vill säga det måste gå en viss tid från att hästen fått medicinen tills den får tävla (eller tränas hårt som om det vore tävling). Det är också viktigt att ingen annan häst i stallet får i sig läkemedel som den sedan kanske testas positivt för i ett dopningsprov. När hästen får medicin Om man måste ge sin häst medicin är det viktigt att försöka undvika att hästen kan smitta sina stallkompisar eller boxgrannar med läkemedelsrester. Om det går att injicera, det vill säga spruta, medlet i en muskel efter anvisning från veterinär är det det bästa. Om läkemedlet måste ges i fodret så kan man utfodra hästen utomhus i hinkar som ingen annan häst får komma åt. Ska läkemedlet ges i munnen kan man ge det utomhus eller exempelvis i spolspiltan som sedan spolas ren. Obs! Det måste stå på all medicin som man får på recept vilken häst som ska den och datum när man började behandla hästen. Medicinen, sprutor och kanyler måste också förvaras inlåst. Efter avslutad behandling Den mesta medicinen som ges kommer ut via urinen eller avföringen. Därför är det väldigt viktigt att göra rent hästens box när hästen medicinerats färdigt. För säkerhets skull ska boxen också göras rent när karenstiden passerats och hästen inte längre ska ha medlet i kroppen. Ur boxen tas allt strö bort och kastas. Sedan sopas boxen ur noga och området runt foderkrubban och vattenkoppen eller vattenhinken tvättas noga. Skura ur krubban noggrant, speciellt om det finns hörn där foderrester lätt fastnar. Glöm inte att också skura ur vattenkopp eller vattenhink. Skura ur eller släng foderhinkar som använts om medicinen getts i foder. Ta också bort eventuellt det som blev kvar av medicinen samt sprutor och kanyler ur stallet. Det får inte finnas något kvar i stallet när hästen är färdigbehandlad. Foto: Kanal 75 Behöver din häst medicin? Tänk på det här! Foto: Lena Karlsson 1 Om hästen är halt och veterinären ger den en injektion med kortison i en led måste man komma ihåg att karenstiden är hela 28 dygn! 3 Om inte hästen vill kissa i samband med provtagningen och det har gått en viss tid får det trots allt bli ett blodprov. 2 I första hand försöker man alltid ta ett urinprov för det är i urinen eventuella otillåtna ämnen hamnar sist innan de går ur kroppen. 4 Så fort en behandling är avslutad måste både mediciner, sprutor och kanyler tas bort från stallet. Under tiden behandlingen pågår måste allt vara inlåst. Rätt tränare till rätt häst I travsporten är det viktigt att det alltid finns en ansvarig tränare anmäld för hästar som ska tävla. Det gäller både ponnytravet och stora travet. Regeln finns för att hästen inte kan ta ansvar och svara för sig själv. Därför är det vi människor som måste se till att ta hand om den så att den mår så bra som möjligt. Vi måste ta ansvar för att den sköts, tränas och tävlas på rätt sätt. Eller att den tas om hand på rätt sätt om den blir skadad eller sjuk. Därför har vi inom travet ett system där ansvaret för att hästen sköts på rätt sätt och mår bra ligger på tränaren, säger Peter Forssberg. Tar man inte hand om hästen på rätt sätt får man ta konsekvenserna för det och kanske straffas genom att få betala böter eller varken få köra eller anmäla häst till start. Därför är det extra viktigt att det är rätt person som står som ansvarig tränare för hästen. Det ska vara den personen som till vardags tar hand om hästen. Annars kanske man får stå till svars för vad någon annat ställt till med! Om det visar sig att ett dopningsprov är positivt är det därför hästens tränare som straffas. I ponnytravet är det i realiteten föräldrarna som får ta ansvaret. Har man fyllt 18 år och är myndig bär man själv ansvaret för att ens hästar sköts på rätt sätt och inte tävlas eller tränas när de går på medicin. Fick straffet sänkt Förra året avslöjades att ponnyn Tejas Pirmin tävlat med en rekordhög halt av en otillåten medicin. Ponnyns tränare, Beatrice Jakobsson, dömdes till avstäng-ning ett år för att ha brutit mot reglerna. Hon överklagade straffet som nu har sänkts av överdomstolen till fyra månader. Ponnyn stod på Beatrices Jakobssons träningslista men ägdes av en annan person där den också stod uppstallad kring tiden för provtagningstillfället. 1 För de allra flesta mediciner finns karenstider för att hästen inte ska tävla under tiden den är påverkad av ett läkemedel. 2 Till och med avmaskningsmedel har karenstid, vilket är viktigt att känna till. 3 Det är fyra dygns karenstid om hästen fått akupunktur. På hästmarknaden idag kryllar det av tillskott som är tänkta att komplettera hästens vanliga foderstat. Men där finns också medel som sägs kunna hålla hästen frisk eller hjälpa till att läka skador eller sjukdomar. Men, sådana tillskott får inte ges hur som helst. Man får bara ge sådant som är registrerade av jordbruksverket. Är tillskotten inte registrerade får de inte ens säljas i Sverige, säger Peter Forssberg. För tillskott som jordbruksverket registrerat är det ingen karenstid. För andra, och då olagliga, tillskott kan du aldrig vara säker på att Karens tiden innan hästen får tävla igen Foto: Kanal 75 Foto: Kanal 75 Foto: Kanal 75 de inte innehåller något som är förbjudet eller som kan ge utslag i ett dopningsprov, säger Peter Forssberg. Detsamma gäller för foder eller tillskott som köps utomlands eller via Internet. Att något är godkänt i ett annat land spelar ingen roll eftersom varje land har egna regler. Kolla verkligen först upp om du får ta in det i Sverige och om det är förenat med några risker! Att köpa läkemedel via nätet och använda är alltid förbjudet. Den som gör det bryter mot lagen och kan straffas När det gäller mediciner finns det alltid en karenstid. Det är viktigt att veta att behandlingar som till exempel akupunktur, laserbehandling, ultraljud och kiropraktik också har karenstid. Skälet att även dessa har karenstid är att de kan lindra smärta och då dölja en skada. Tänk på att till exempel vaccinering och avmaskningsmedel har en karenstid på fyra dygn liksom att det även finns liniment och andra preparat som också har karens. Till skillnad mot andra länder som till exempel USA är det i Sverige också förbjudet att ge en häst anabola steroider eller tillväxthormon. Hästen får heller inte till exempel ha: Utsatts för nervsnittning. Behandlats med så kallat franskt eller irländskt blister. Behandlats med radioaktiva ämnen. Bloddopats. Se mer i Tävlingsreglementet eller på under Hästveterinären och Karenstider. Där finns listor på både läkemedel och många liniment, salvor och andra preparat. Karenstider 28 dygn: Kortison som har injicerats (getts med spruta) i någon led. 14 dygn: Alla medel som lindrar smärta, alla ledinjektioner, kortison som ges utanför led, medel som vidgar luftrören, koffein och prokain. 7 dygn: Slemlösande medel. 4 dygn: I princip allt annat.! 16 17

10 NOTISBLOCK Foto: Kanal 75 Elding är död En av kallblodssportens stora avelsmatadorer har gått bort. Den 25-årige Elding dog efter en operation för tarmvred. Som avelshingst har Elding dominerat kallblodsaveln och är far till alla norska kallblod som travat under Han har också lämnat flera avelshingstar som får föra hans arv vidare som till exempel Spikeld, Moe Odin, Bokli Eld och Lome Elden. Elding, som var efter Rappfot, var själv en bra tävlingshäst och sprang in cirka 1,5 miljoner norska kronor. Han var bland annat tvåa i Derbyt Elding begravs hemma på ägarens, Olav L Hauge, gård. Där ligger redan Rappfot begravd. Enhandare förbjuds Travbanan Pompano Park i Florida ser ut att bli den första banan i USA som förbjuder kuskarna att driva med så kallade enhandare i travtävlingar. I Sverige måste en kusk driva med en töm i varje hand och hästen får bara ges ett några enstaka slag med körspöet. Bryter kusken mot den regeln blir det böter eller till och med körförbud. I USA, och även i andra länder, är det dock tillåtet att ta tömmarna i en hand och sedan driva hästen med spöet i en hand. Ur djurskyddssynpunkt är det en hård metod att driva en häst och kallas ofta för enhandare. I USA har man börjat diskutera att sätta stopp för metoden för att skydda hästarna mot onödigt hård drivning. VAD HÄNDER 2008? Hovvård i proffsstall Hälften av Sveriges travtränare använder sig av en utbildad hovslagare. Det visar ett fördjupningsarbete som gjorts av hippologstudenten Linda Jonasson vid Wången. Hon har undersökt hur mycket travtränarna använder utbildade hovslagare, om tränarna tycker det svårt att hitta kvalificerade hovslagare och hur tränarna ser på hovkvalitén hos dagens travhästar. I enkäten ingick 120 tränare och September Ungdomsting, Strömsholm 27 Unionstravet, Färjestad Oktober 2 4 Kriterieauktion Upplands Väsby 3 Final Agriadagarna på Solvallas lunchtrav 4 SPTF:s ordförandekonferens, Arlanda stad 4 5 Kriteriehelgen med Svenskt Travkriterium och Svenskt Trav-Oaks, Solvalla Norske Elding, här med Gunnar Eggen i sulkyn, kom att dominera kallblodsaveln. nästan hälften svarade. Svaren visade att mer än hälften av dem använde utbildade hovslagare. 47 procent tyckte det var svårt att få tag på utbildade hovslagare. Nästan 70 procent av de som svarade ansåg att hästarnas hovkvalitén var bra. Linda Jonasson har också tre förslag för att öka kunskapen om hovvård. Det var obligatorisk tappskokompetens i utbildningen av aktiva, kontroll av hästarnas hovar i samband med tävling och rådgivare som åker ut till stallarna. 5 Kriteriet för kat A och B på Solvalla 9 10 Kallblodets dag, Östersund 11 Svenskt mästerskap, Sto-SM, Åby TLU IV-kurs Stockholm November 1 Breeders Crown-finaler, Eskilstuna 8 9 SPTF:s domarråd, ungdomsting och repskapsmöte 14 Slutprov TLU Stockholm GÄSTKRÖNIKA Peter Forssberg, Chefsveterinär STC VART TOG DET SUNDA FÖRNUFTET VÄGEN? Människan har hållit sig med husdjur i tusentals år. Man har lärt sig hur djur kan användas i människans tjänst för att vara till nytta och ibland nöje. De djurarter som lämpat sig för samvaro med människa har man avlat på för att förädla de positiva egenskaperna. I sitt umgänge med djur har också människan lärt sig hur man bäst hanterar djuren för att de ska hålla sig friska och må bra. Lär man sig inte detta kan djuren bli sjuka och det kan bli dyrt. För inte så länge sedan kunde man heller inte bota speciellt många sjukdomar, då kunde djuren dö eller bli oanvändbara och det hade man inte råd med. Att ge djuren rätt omvårdnad blev ett överlevnadsvillkor för både djuren och människan. Till sån omvårdnad hör utfodring. Med bra kvalitet på foder och vatten så håller sig djuren friska. Om djuren hålls för arbetsändamål, exempelvis mjölkkor eller travhästar, då ökar kraven på fodrens kvalitet och mängd. Det är inte så konstigt eftersom detsamma gäller för oss människor. Ju mer vi arbetar desto mer måste vi äta och desto mer näring måste finnas i maten. Därför hörde det till överlevnadsvillkoren att lära sig vad djuren skulle äta. Att hästar i frihet betar gräs och lite annan växtlighet och dricker vatten förstod man. Därför har också hästar i människans tjänst utfodrats med sånt som vi odlar och vet att hästen behöver och som efterliknar de naturliga förhållandena. Till vintern torkade man det gräs som kunde ätas färskt på sommaren. Gäller då detta inte i även nu år 2008? Ibland kan man ju fundera! För visst inser både du och jag att det fortfarande är samma naturliga utfodring som borde gälla. Gräs, hö eller hösilage, vatten och så extra energi till exempel i form av havre om det behövs för att hästen ska klara av sitt arbete. Ibland kan man också behöva lägga till mineraler och vitaminer om skörden inte gett ett tillräckligt bra foder. Vill man göra det enkelt för sig så köper man detta energitillskott i form av ett färdigt kraftfoder som är berikat med mineraler och vitaminer. Men på senare år har marknaden svämmat över av allehanda tillskott till fodret. Tillskotten sägs ibland ha de mest undergörande egenskaper till allt från att förebygga skador i skelett och leder, vara uppiggande, vara lugnande, förbättra pälskvalitet, skjuta upp stoets brunst eller en massa andra egenskaper. För att synas och höras i informationsbruset är marknadsföringen och reklamen kring dessa produkter tydlig och ibland påträngande. Den som inte har en gedigen kunskap om häst, sjukdomar och utfodring får lätt uppfattningen att tillskotten är ett måste för att hästen skall få vara frisk, för att kunna arbeta, för att kunna prestera eller för att helt enkelt överleva. Dessa tillskott är oftast också dyra. Låt därför ditt sunda förnuft vägleda dig. Fortfarande fungerar en häst på det den fungerade på förr, det vill säga hö, kraftfoder och vatten. Skulle du ändå av något skäl vilja ge hästen andra tillskott kolla att de är lagliga och registrerade hos Jordbruksverket det skulle jag göra om jag nu överhuvudtaget ska köpa något

11 POSTTIDNING B STC UNGDOMSAVDELNING STOCKHOLM PROFILEN JONAS AHLBLOM Han kom igång sent med ponnytravet. Först som 20-åring tog han sin licens. Och det går bra, inte minst med Iva Roll, det fjärde snabbaste stoet genom tiderna. Jonas Ahlblom tog ponnytravlicens först när han var tjugo. En sen start kan tyckas eftersom tolv år är lägsta åldern för att köra ponny kategori B. Intresset att följa trav genom tidningar, tv och hemsidor har varit stort hela tiden men på banan var det systrarna Jennie och Annelie som höll i tömmarna, Jonas tävlingssug lät vänta på sig. Han hade annat i tanken under skoltiden och efter studenten. Hockey- och fotbollsträningar följdes av ett år i lumpen som militärpolis i beridna Högvakten. Sedan gjorde han en långresa till John-Erik Goya Magnussons gård Spring Garden Ranch i Florida i USA. Där blev det jobb med unghästinkörning. Tillbaka i Sverige hade systrarna blivit för gamla för ponnytravet och lillebror kom med förslaget att själv ta licens och köra familjens tre fina ston: Primusa, 15, Iva Roll, 10, och Kålmans Primavara, 4. För ganska exakt två år sen körde han sitt första lopp och sedan dess har det blivit finfina resultat. En av de största framgångarna på travbanan kom när Iva Roll och Jonas segrade i ett lopp på Rättvik och samtidigt sänkte rekordet till 1.41,5a. Hon blev därmed fjärde snabbaste sto genom tiderna och Jonas tror hon kan gå under 1.40 om förhållandena är perfekta Varför gillar du att tävla ponnytrav? Det är kul att anmäla till, planera inför loppen och köra. Familjen har varit med länge och gemenskapen på tävlingar och resultaten som vi uppnår gör att jag vill fortsätta köra. Möter du några fördomar som äldre ponnykusk när du är ute och tävlar? I snabbloppen är medelåldern relativt hög och mina motståndare är i samma ålder som mig så nej, jag upplever inte att det finns fördomar. Hur ser travplanerna ut efter ponnytravkarriären? Är du sugen på att skaffa stor häst? Jag vill åka tillbaka till USA eller börja hos någon tränare i Sverige men just nu är mitt nuvarande jobb väldigt givande. Som det ser ut nu finns det inte möjlighet att ha en stor häst i vårt stall så det är inte aktuellt. Vilken är din häftigaste travupplevelse? Elitloppet Tyvärr fick jag en upploppsgalopp men det var en kul upplevelse. Ponnyerna blir duktigare och duktigare på att trava fort. Hur fort tror du att russen kan gå? Utvecklingen går snabbt och det finns idag fyraåringar, vilka ju är långt från färdigutvecklade, som går runt Så jag tror definitivt att det snart körs på tider ner mot 1.35, i somras kördes det lopp med jämnsnabba hästar inte så långt där ifrån. Har du något körtips? Se till att hålla rygg i kurvorna och spara krafter samt håll bra koll runt dig vid galopp. FRIDA SANDGREN Foto: Mats Hallin Namn: Jonas Ahlblom Bor: Sollentuna med Solvalla som hemmabana Ålder: 22 Gör: Jobbar just nu som hotellreceptionsansvarig Aktuell: Ponnykusk med mästerskapsvana Foto: Mats Hallin