För säkrare vård. tema: patientsäkerhet sid Plus Nu sid. 3 Tomas, hygiensjuksköterska sid. 12 Innovationssluss Vivan sid.

Transkript

1 Landstinget i Värmland personaltidning Nummer 1 febr 2012 För säkrare vård tema: patientsäkerhet sid Plus Nu sid. 3 Tomas, hygiensjuksköterska sid. 12 Innovationssluss Vivan sid. 20 1

2 Landstinget i Värmland personaltidning Plus Nu sid. 3 Tomas, hygiensjuksköterska sid. 12 Innovationssluss Vivan sid. 20 Nummer 1 febr För säkrare vård I detta nummer tema: patientsäkerhet sid Tema patientsäkerhet sid. 4 15: Plus Nu gav mersmak! 3 När vården gör patienten sjukare 4 Så hänger Aha, analyser och Lex Maria ihop 5 Lagen stödjer nollvision för vårdskador 6 Färre trycksår betyder god vård 8 Gemensam satsning för högre effekt 9 Vårt arbetssätt leder rätt 10 Patientsäkerheten A och O inom e-hälsa 11 Brister vänds till förbättringar 11 Den rockande hygiensjuksköterskan 12 Patienthotellet och patietnsäkerhet 14 Folktandvården undviker gamla hjulspår 15 Förstudie pågår om Cosmic 16 Telefonerna byts ut på vårdcentralerna 17 Så blir vi bättre för fler patienter 18 Resultattavlor visar patientsäkerheten 19 Din idé kan vara helt lysande! 20 Åkes idé föddes vid operationsbordet 21 Färre falsklarm och störningar 21 Enklare att anmäla sig och betala 22 Språkspalt, boktips 23 Landstingsdirektörens PS 24 Kan man älska en landstingspolitiker? Vi är ett gäng som tillsammans uppvaktar hundraåringen Sjukhuset i Arvika. Smörgåstårta och budapestlängd, cider, läsk och kaffe! Ukuleleakuten underhåller. Stämningen är varm och god i sjukhusets matsal där vi sitter. Kvällen inleds med att ett par verksamhetschefer får skryta, för det får man en kväll som denna, med sitt sjukhus. Vid kaffet och tårtan bryts stämningen för en liten stund. En av de lokala näringslivsföreträdarna knackar i glaset och vill ställa några frågor, både till ledande tjänstemän och närvarande landstingsråd. Frågorna gäller hur sjukhusets framtid ser ut; paralleller dras till förändringarna i Kristinehamn och Säffle för cirka tio år sedan. Frågeställaren vill ha utfästelser från både sjukhusets ledning och från politikerna runt bordet om att sjukhuset har en trygg framtid. Och det är i samband med frågan till politikerna som uttalandet kommer: Jag litar inte på landstingspolitiker! De har en förmåga att bli väldigt centralistiska! Både verksamhetschef och landstingsråd besvarar frågeställningarna rakt och självklart. Utan att linda in sig i snåriga, dåligt underbyggda, löften uttrycker de alla framtidstro. Men flera betonar också att Sjukhuset i Arvika inte får ses som en angelägenhet för bara Arvika. Sjukhuset är i nära samarbete med Centralsjukhuset i Karlstad liksom med Sjukhuset i Torsby. Alla enheter behövs för att få ihop det tämligen komplicerade värmländska vårdpusslet. Men tiden står inte still, särskilt inte inom hälso- och sjukvården. Den medicintekniska utvecklingen går i rasande tempo; nya behandlingsmetoder, nya läkemedel. Samtidigt sker förändringar i befolkningsstrukturen liksom i den globala ekonomin där ett landsting är en liten kugge i ett maskineri som vi bara till viss del kan påverka. är en tidning för anställda och förtroendevalda i Landstinget i Värmland. Tidningen kommer ut med fem nummer per år. Adress: Intryck, Landstingshuset, Karlstad E-post: elisabeth.petersson@liv.se Redaktion: Elisabet Petersson Kristina Borgsten Gunilla Peterson Petter Niljung Júlia Megyeri Ansvarig utgivare: Olle Mannberg Grafisk form: Kristina Borgsten Omslagsbild: Øyvind Lund Frilansjournalist: Katarina Averås Tryck: Tryckeri Knappen, Karlstad Prenumeration: Landstingshusets expedition, e-post: vaktm@liv.se, tfn: (054-6) Nästa nummer: I mitten av april kommer nästa nummer av Intryck ut. Sista manusdag är den 19 mars Omslagsbilden: Operationssjuksköterska Åke Rundqvist har tillsammans med innovationssluss Vivan utvecklat ett hygieniskt och lättanvänt operationsbälte. Med den bakgrunden ska våra landstingspolitiker verka. Kanske kan de ibland uppfattas som centralistiska; men det får inte förväxlas med uppdraget. De folkvalda politikerna har ett gemensamt uppdrag att verka för helhetens bästa. Flera av dem är samtidigt lokala politiker i hemkommunen; men i landstinget är inte huvudsaken att slåss för den egna vårdcentralen, tandvårdskliniken eller det egna sjukhuset. Det var själva grundtanken när landstingen bildades för snart 150 år sedan. Redan då insåg man att det fanns betydande områden i samhällsstrukturen som krävde samverkan inte bypolitik. Så slutklämmen här får bli att man inte måste älska sina landstingspolitiker, men jag tycker att man ska ha respekt för det svåra uppdraget. Det gäller i lika hög grad oss anställda i landstinget som medborgarna i största allmänhet. Denna gång har jag inte skrivit så mycket om Intrycks aktuella tema Patientsäkerhet. Det är en av våra allra största utmaningar i landstinget, lika giltig på en distriktssköterskemottagning i glesbygd som på det stora sjukhusets mest högteknologiska enheter. För Landstinget i Värmland är patientsäkerheten en av de allra viktigaste frågorna och jag hoppas det framgår av den tidning du just nu läser! PS. Ukuleleakuten är ett gäng damer och herrar med koppling till akuten på Sjukhuset i Arvika, de spelar ukulele och sjunger tillsammans. Jättetrevligt! DS. Olle Mannberg Informationschef 2

3 Många medarbetare och chefer har engagerat sig och det vill jag tacka alla för! Plus Nu gav mersmak! Höstens kampanj har gett flera goda resultat! Vi lyckades visserligen inte åstadkomma ett plusresultat, men vi lyckades bryta en negativ trend. Och framförallt kan vi konstatera ett mycket positivt gensvar runt om i landstinget. Många medarbetare och chefer har engagerat sig och det vill jag tacka alla för! Det säger landstingsdirektör Hans Karlsson när Plus Nukampanjen nu formellt avslutas. Det är ett stort arbete som genomförts, fortsätter Hans Karlsson. Redovisning av mertid, redovisning av sparåtgärder och inte minst Idélådan visar på vilken kraft som finns i den här stora organisationen. Även kampanjansvarig Tobias Kjellberg säger att kampanjen flutit på bra. Nu ska vi se till att de goda idéerna tas om hand i bästa leananda. Exempelvis strävan efter att reducera alla inte nödvändiga mediciner till ett minimum och att se till att dubbelprover undviks. Den så kallade Idélådan kommer att vara öppen även i fortsättningen. Där har de många förslagen lett till igångsatta åtgärder runt om i landstinget. Åtgärder som både är små och stora, men har det gemensamt att de bidrar till en förbättring av ekonomin för landstinget. Landstingsdirektör Hans Karlsson. Hälso- och sjukvårdschef Gunilla Andersson. Divisionschef Tobias Kjellberg, ansvarig för Plus Nu-kampanjen. Fem års plusresultat var på väg att brytas Plus Nu-kampanjen drog igång i september Anledningen var att det ekonomiska resultatet i augusti visade att våren kostat alltför mycket och att trenden inte vände under sommaren trots att några av förklaringarna inflyttningen i de nya husen och kompetenslyftet för läkarsekreterare var avklarade. Efter fem år med gröna siffror var landstinget på väg mot ett underskott. Sänkta läkemedelskostnader bättre alternativ än uppsägningar En del i kampanjen som inte på samma sätt har synts på intranätet är hälsooch sjukvårdsledningens program för att sänka kostnaderna. Det finns en åtgärdslista som i pengar motsvarar cirka 100 miljoner kronor och målet är att klara detta under Läkemedel, produktionsplanering och upphandling är de tre områden som har störst potential, enligt hälso- och sjukvårdschef Gunilla Andersson. Om alternativet är att åter behöva säga upp personal så tror vi att det ska gå att motivera alla medarbetare att jobba för sänkta läkemedelskostnader, säger Gunilla Andersson. Vi har en lägre kostnadsutveckling än vi haft tidigare men vi ligger fortfarande 60 miljoner över rikssnittet. Första målet är, enligt Gunilla Andersson, att halvera skillnaden. Text: Gunilla Peterson Illustration: Tin Wigelius foto: Mattias Karlsson Förhoppningen var att Plus Nukampanjen skulle sluta med ett grönt vattenpass balans mellan intäkter och kostnader. Så som det sett ut för Landstinget i Värmland under fem år. Så blev det inte. Det ekonomiska resultatet som offentliggjordes den 7 februari var minus 72 miljoner kronor. 226 miljoner minus Landstinget redovisar ett minusresultat på 226 miljoner kronor för år Mer än två tredjedelar av underskottet, 154 miljoner, beror på en nationellt beslutad räntesänkning som gör att landstinget tvingas räkna upp sin pensionsskuld. 72 miljoner av underskottet är genererat av landstingets verksamheter och måste enligt lag återställas under de närmaste tre åren. Flera kostsamma projekt och satsningar i landstinget genomfördes och slutfördes under Exempel är inflyttning i nya hus vid Centralsjukhuset i Karlstad, kompetenslyftet för läkarsekreterarna och vidareutvecklingen av Cambio Cosmic. Detta var helt nödvändiga satsningar i sig, men jag är inte nöjd med att vi inte i tillräcklig utsträckning budgeterade för merkostnaderna, säger landstingsdirektör Hans Karlsson. Inför 2012 höjdes landstingsskatten med 45 öre. Det utrymmet ska vi använda för att vidta åtgärder som lånsiktigt gör att landstingets kostnader inte ökar utöver budgetbesluten, säger landstingsstyrelsens ordförande Fredrik Larsson. Fantastiskt mycket bra arbete har utförts i landstinget. Vi har en utmaning i att fortsätta göra det utan att kostnaderna ökar som under

4 Tema: Patientsäkerhet När vården gör patienten sjukare Siv Olssons höst har varit ett helvete. Urinvägsinfektion, fördröjd odling, fel antibiotika, två veckor på sjukhus och resistenta bakterier kvar i kroppen. Så sjuk har jag inte varit i hela mitt liv, säger Siv. Det hela började med att hon drabbades av hydrocefalus. Det betydde i Sivs fall att vätskan som finns i nervsystemet inte lämnade skallen som den ska utan började trycka på hjärnan. En av konsekvenserna blev att hon kissade på sig, men ändå inte lyckades tömma urinblåsan. Då beslutade en läkare att hon skulle tappas på urin med kateter som fördes in i urinblåsan morgon och kväll. Det var flera olika personer från hemsjukvården som kom och tappade mig och det funkade väl ganska bra, säger Siv Olsson när hon tar emot hemma i villan i Kil. Urinvägsinfektion Efter några veckor drabbades hon av en urinvägsinfektion. Jag blev jättesjuk med hög feber och det sved när jag kissade så jag höll på att bli tokig. Febern gav inte med sig och efter några dagar lämnade Siv ett urinprov, men det skickades aldrig iväg till laboratoriet för odling och analys. Det var en fredag. Doktorn sa att det var en solklar urinvägsinfektion och skrev samma dag ut ett bredspektrumsantibiotika. Siv började ta sin antibiotika, men hon blev inte bättre. Tvärtom. Hela helgen förvärrades hennes tillstånd och på tisdag morgon, efter en tydlig uppmaning från en granne, så blev hon körd till akuten och inlagd på infektionskliniken. Nu skickades ett urinprov till laboratoriet för odling. Siv låg i en säng med alla tillgängliga kläder, extraelement och fyra filtar över sig och frös. Och väntade på att odlingen av hennes urinprov skulle bli färdig. Sådan frossa har jag aldrig haft tidigare. Det var fruktansvärt. 4

5 Så hänger Aha, analyser och Lex Maria ihop Tema: Patientsäkerhet För att göra vården säkrare för patienter och medarbetare finns några viktiga system, analysmetoder och överenskommelser som gäller alla i landstinget. Aha är vårt rapporteringssystem där alla medarbetare ska rapporterna händelser eller observationer som skadat eller riskerat att skada patient, närstående, medarbetare, miljö, utrustning eller organisation. Riskanalys Riskanalys ska göras förebyggande inför större organisatoriska förändringar eller när flera Aha-anmälningar gjorts om liknande händelser eller observationer. Syftet är att finna orsaker till risker och att ta bort, minska eller hålla dessa under kontroll eller om detta inte är möjligt, minska effekterna. En riskanalys kan göras både på lokal och övergripande nivå. Händelseanalys Vid en händelseanalys går utbildade analysledare igenom något som inträffat och anmälts i Aha. Ett team bildas med en analysledare från hälso- och sjukvårdssta- ben eller från en annan verksamhet och en analysledare eller teamledare från den berörda verksamheten eller divisionen. Händelseanalysen utförs på uppdrag från verksamhetschefen. Teamet samlar information genom att intervjua berörda medarbetare och oftast patienter och anhöriga. De går också igenom rutiner och dokumentation. De skriver rapport som lämnas till verksamhetschef för åtgärd. Verksamhetschefen skriver in sina kommentarer gällande de åtgärdsförslag som analysledarna kommit fram till samt redogör för återkoppling och uppföljning. Slutrapporten skickas av verksamhetschefen till anmälningsansvarig. Analysen görs inte för att få reda på vem eller vilka som har gjort fel. Syftet är istället att upptäcka brister som kan finnas i organisationen, till exempel inom kommunikation, samarbete, utrustning och rutiner samt att finna de bakomliggande orsakerna till händelsen. Lex Maria Om en patient skadas allvarligt eller det funnits risk för allvarlig skada inom vården är verksamheten skyldig att rapportera till chefsläkaren som är anmälningsansvarig i landstinget. Anmälningsansvarig gör sedan en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen. Lex Maria-anmälans syfte är att Socialstyrelsen ska göra en objektiv utredning om anledningen till en inträffad allvarlig skada eller risken för en sådan. Därigenom kan man förebygga att liknande händelser inträffar igen. Landstinget har beslutat att vid alla Lex Maria-anmälningar där det är relevant, ska händelseanalys genomföras och analysen kompletterar anmälan till Socialstyrelsen. Patienters anmälningar Patienter som är missnöjda med bemötandet eller anser att de fått fel diagnos, vård eller behandling i hälso- och sjukvården eller tandvården kan också göra en anmälan till Socialstyrelsen (enskildas klagomål). Tidigare kunde man anmäla hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, men från och med den 1 januari 2011 är det Socialstyrelsen som utreder patienters klagomål. Fokus i utredningen ligger på att hitta orsakerna till att det blev fel och vad som behöver göras för att det inte ska hända igen. På det sättet blir vården säkrare. Text: Petter Niljung Under tiden spred sig bakterierna i kroppen och hon drabbades av njurbäckeninflammation. Ovanlig bakterie På fredagen visade odling och analys att hon var bärare av en bakterie som var mycket ovanlig och som bara kunde botas med ett specifikt antibiotika. Hade mitt urinprov som lämnades till vårdcentralen veckan innan skickats för analys, så hade jag sluppit fyra dagar av riktigt svår sjukdom. Jag hade fått rätt antibiotika tidigare och kanske sluppit njurbäckeninflammationen. Siv fick rätt antibiotika intravenöst tre gånger om dagen i en och en halv vecka på sjukhuset. Jag var helt, helt kass, men efter en vecka märkte jag att infektionen började ge med sig och jag kände mig lite bättre. Efter ytterligare tre dagar skrevs jag ut. Nu är Siv hemma, julen är firad och hon mår ganska bra. Utan min man, mina påstridiga barn och min granne är jag inte säker på att jag hade klarat den här hösten. För tillfället har problemen med nervvätska i skallen gått tillbaka, så hon behöver inte tappas på urin. Det är skönt för det är ju en väldig risk och då kanske alltihop börjar om igen. Text och foto: Petter Niljung 5

6 Tema: Patientsäkerhet Patientsäkerheten måste finnas högt i allas medvetande, den ska genomsyra alla delar av landstingets verksamhet, konstaterar chefsläkare Gunilla Wadsten. Lagen stödjer nollvision för vårdskador Ingen patient ska lida, skadas eller avlida till följd av fel i vården som är möjliga att undvika. Kraven i patientsäkerhetslagen ska säkerställa att landstingen främjar förebyggande arbete, åtgärdar de brister som finns och anslår tillräckligt med resurser för att sträva mot den gemensamma framtidsbilden. Nollvisionen ska hållas levande. Den nya patientsäkerhetslagen började gälla den 1 januari 2011 och är nu ett år gammal. Syftet med lagen är att göra vården säkrare. Den fokuserar på vårdgivarens ansvar. Samtidigt har Socialstyrelsen tagit över ansvaret för handläggning av patienters anmälan om felbehandling från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det är den politiska ledningen som ger direktiv att systematiskt jobba med patientsäkerhetsfrågor, säger landstingets chefsläkare Gunilla Wadsten. Under det senaste året har vi fått ett stärkt stöd för bygga upp en organisation för detta. Patientsäkerheten måste finnas högt i allas medvetande, den ska genomsyra alla delar av landstingets verksamhet. Strategi för patientsäkerhetsarbetet 2008 antog landstingsstyrelsen en strategi för patientsäkerhetsarbetet i Värmland. Just nu pågår en revidering och uppdatering av strategin, fortsätter Gunilla Wadsten. Arbetet är i sitt slutskede och jag räknar med att den kan antas nu under våren. Socialstyrelsen gjorde en vårdskademätning. Den visade att mellan åtta och nio procent av patienterna får skador. Av dessa räknar man med att cirka 70 procent är undvikbara. Denna siffra överensstämmer även med andra länder som det är relevant att jämföra Sverige med, konstaterar hon. Kvalitetsarbete Patientsäkerhet är inte en isolerad fråga. Den är tätt sammanvävd med landstingets övriga kvalitetsarbete. Marianne Nordén är chef för landstingets kvalitetsenhet vars åtta medarbetare bland annat är chefsläkarens resurser i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsarbetet ska som allt annat följa principerna för grundläggande kvalitetsarbete, säger hon. Det vill säga med 6

7 Patientsäkerhetslagen Lagen innehåller flera olika delar som tillsammans ska leda till säkrare vård: Vårdgivare har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna har skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada (avvikelsehantering) för att undvika att samma sak händer igen. Vårdgivaren har skyldighet att anmäla händelser som anses särskilt allvarliga för utredning till Socialstyrelsen (Lex Maria-anmälningar). Varje landsting ska ha en namngiven person som är anmälningsansvarig. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig och bli delaktiga i patientsäkerhetsarbetet att möta varje människa med den kunskap, engagemang och information de själva har med sig. Ansvaret för att pröva klagomål från patienter har flyttats från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) till Socialstyrelsen. Disciplinpåföljderna varning och erinran har ersatts bland annat av en utökad möjlighet att rikta kritik och vidta åtgärder mot såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten ska rapporteras av vårdgivaren till Socialstyrelsen. Om apotekspersonal har skäl att anta att en läkares eller tandläkares förskrivning av exempelvis narkotiska läkemedel står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet ska detta anmälas till Socialstyrelsen. Du kan läsa Patientsäkerhetslagen i sin helhet på intranätet Livlinan. Välj fliken Vårt arbetssätt i menyn och klicka dig vidare till Lagar och förordningar. Patientsäkerhetslagen finns under rubriken Grundläggande för vår hälsooch sjukvård. Boktips tema patientsäkerhet Händelseanalys och riskanalys handbok för patientsäkerhetsarbete En viktig del av arbetet med patientsäkerhet är att analysera risker och händelser för att få kunskap om vilka åtgärder som bör göras för att öka säkerheten. Denna handbok kan ses som ett utbildningsmaterial som ger en samlad beskrivning av hur risk- och händelseanalyser kan genomföras. Utgiven av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. I rättvisans namn ansvar, skuld och säkerhet i vården Red. Synnöve Ödegård Med den här antologin vill författaren öka kunskaperna om riskerna i vården och föreslå hur dessa kan hanteras så att antalet patienter som kommer till skada minskar. En mening i boken sammanfattar bra vad det handlar om Det är viktigare att ställa till rätta än att ställa inför rätta. Synen på skuld och ansvar diskuteras i flera av bokens kapitel, både utifrån individens, systemets och samhällets perspektiv. Boken utgår från tre händelser som lett till debatt kring skuld och säkerhet inom vården. Den nya patientsäkerhetslagen och patientens rättigheter Av Lars-Åke Johnsson Målsättningen med den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1 januari 2011 är att minska antalet vårdskador och skydda patienternas rättigheter samt säkerhet. För vårdpersonalen innebär detta tydligare krav på förebyggande arbete samt utvecklandet av en säkerhetskultur inom vården. Denna handbok, som är skriven av en domare verksam som ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, ger en tydlig överblick över den nya lagens innehåll. Boken vänder sig till all hälso- och sjukvårdspersonal och studenter vid vårdutbildningar men även till ombud som företräder patienter. När något går fel händelseanalys, åtgärd, upplysning Temanummer om Patientsäkerhet från Läkartidningen Händelseanalyser anses vara en bra metod för att förbättra patientsäkerheten då uppmärksamheten riktas mot de system vi arbetar i istället för att leta syndabockar. Syftet med detta temanummer är förutom att visa på genomförda händelseanalyser och åtgärder även att man ska sprida sina lärdomar och erfarenheter. Exemplen kommer från Östergötland och tar upp organisation av säkerhetsarbete, metod för händelseanalys, patientsäkerhet i primärvården samt fallbeskrivningar. Tema: Patientsäkerhet tydliga mätbara mål som följs upp och analyseras, och där resultaten utvärderas. Det är också viktigt att när utvärderingen är gjord agera utifrån de slutsatser som dras. Vi måste envist ställa oss frågan; vad behöver förändras för att vi ska nå nollvisionen. Det är detta som är vårt ständigt pågående förbättringsarbete, fortsätter Marianne Nordén. Om vi inte agerar och förändrar våra angrepps- och arbetssätt, så kommer vi att fortsätta se samma resultat gång på gång. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund Brukarmedverkan ett nytt sätt att arbeta Av Erika Wermeling Att ta tillvara på brukarnas och patienternas kunskap är en viktig del för att förbättra både kvalitet och effektivitet. Denna skrift visar på flera tillvägagångssätt som bidrar till att brukarna blir mer delaktiga och att deras personliga erfarenheter tillvaratas. Bland annat finns ett kapitel om hur brukarmedverkan bidrar till ökad patientsäkerhet med ett exempel från Västra Götalansregionen där de provat en brittisk metod, Experience Based Co-design. Metoden går ut på att både personalens och patienternas upplevelser och erfarenheter ska fångas in där man vill förbättra verksamheten. Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker eller få ytterligare lästips! Vi finns på webben: livlinan.liv.se/ sjukhusbibliotek eller 7

8 Tema: Patientsäkerhet Trycksår förebyggs på många olika sätt, berättar Marianne Inde, till vänster på bilden. På geriatrisk avdelning 8 på Centralsjukhuset i Karlstad, har man både rätt kunskap och rutiner för detta arbete, förklarar avdelningschefen Anna- Karin Larsson och undersköterskan Monica Andersson, till höger på bilden. Färre trycksår betyder god vård Trycksår är ett av de områden som hamnat i fokus i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Landstinget i Värmland startade ett målmedvetet förebyggande arbete mot trycksår redan På geriatrisk avdelning 8, Näva, Centralsjukhuset i Karlstad finns plats för 24 patienter. Här vårdas de mest sjuka äldre, den patientgrupp som tidigare kallades äldre multisjuka. Bland medarbetarna finns en hög medvetenhet om risken för trycksår. De har också stor kunskap om hur enkla och lämpliga förebyggande åtgärder minskar den risken. För att säkra vårdkvaliteten för landstingets patienter finns ett nätverk där avdelningschefer och kvalitetsombud på avdelningarna ständigt håller sig uppdaterade med nya kunskaper och vetenskapliga rön i vårdfrågor. Kvalitetsombuden är väldigt viktiga, konstaterar Marianne Inde, verksamhetsutvecklare på landstingets kvalitetsenhet och ansvarig för ett nätverk för avdelningschefer och kvalitetsombud, med fokus på patientsäkerhet och de nationella satsningarna. Det är så många faktorer som har betydelse för ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete. Kvalitetsombud Undersköterskan Monica Andersson är kvalitetsombud på avdelning 8. Hon har under åren byggt upp en unik erfarenhet och fått vidareutbildning inom flera av de områden som är viktiga i arbetet mot trycksår. Det handlar om förflyttningsteknik, hantering av sår, kost och hygien. Jag fungerar som ett stöd för mina kollegor här på avdelningen, berättar Monica. Jag förmedlar information vidare och de kan komma till mig för att få råd i speciella situationer. Förebyggande arbete Trycksår uppstår av tryck mot kroppen, skjuvning, skav och fukt. Därför innebär det förebyggande arbetet framförallt att hitta rutiner, bemötande och arbetssätt för att patienterna inte ska behöva utsättas för dessa orsaker. På varje patientsal finns upp till sex olika tekniska hjälpmedel till hands för en trygg och säker förflyttning som också ger oss en bra arbetsmiljö, fortsätter Monica. Alla sängar har trycksårsförebyggande madrasser och vi använder sidenlakan som det är lättare att vända sig i. Vanliga individanpassade vardagsrutiner hjälper också till och ger en positiv effekt. Kan vi hjälpa en patient att komma upp ur sängen en stund, till exempel gå till toaletten istället för att använda bäcken, eller äta lunch vid borden i dagrummet, så motverkar det trycksår, säger avdelningschef Anna-Karin Larsson. Näring är också viktigt. Det är vanligt att patienterna på avdelningen behöver extra näringsdryck. Ålder och sjukdom kan göra aptiten dålig. Näringen behövs för att bygga upp muskelmassa för att orka med sin egen kropp, säger Marianne. Och protein är viktigt för att få eventuella sår att läka. Varken Monica eller Anna-Karin på avdelning 8 har sett allvarliga trycksår på många år. Få fall av trycksår är en indikator på god vård, konstaterar Marianne. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund Trycksår Hälar, sacrum (där rygg och rumpa möts) och öron är mest utsatta. 1:a graden: Huden har blivit röd av tryck. 2:a graden: Det har bildats en blåsa där huden varit utsatt för tryck. 3:e graden: Det börjar bli ett öppet sår på huden. 4:e graden: Såret är djupt och har bildat en krater ända ner till benet. Under 2011 gjordes trycksårsmätningar vid två olika tillfällen inom alla landsting och regioner. Alla tryckskador hos patienter över 18 år noterades. Vid vårens mätning hade 18,8 procent av patienterna i Värmland någon grad av tryckskada. Vid höstens mätning var andelen 13,7 procent. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser utifrån dessa två enstaka mätningar, konstaterar verksamhetsutvecklare Marianne Inde. Om några år kan vi förhoppningsvis se en trend. 8

9 Gemensam satsning för högre effekt Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården. För fyra år sedan lanserades därför en nationell satsning för att göra vården säkrare inom en rad utvalda områden där det finns en risk för vårdskador. Hallå! Susanne Carlsson, landstingets läkemedelschef. Inom Landstinget i Värmland finns en läkemedelsenhet och en läkemedelskommitté. Båda två har i uppdrag att verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv användning samt optimal hantering av läkemedel genom hela vårdkedjan. Tema: Patientsäkerhet Satsningen initierades av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Syftet är att öka medvetenheten om de risker som finns i vården och att förbättra säkerhetskulturen på arbetsplatserna. På så sätt blir det möjligt att arbeta förebyggande. Med en nollvision för vårdskador är ambitionen högsta möjliga ingen ska skadas eller dö på grund av fel som är möjliga att undvika. Undvikbara fel är ett begrepp som används. Som stöd till landsting och kommuner har SKL tagit fram åtgärdsoch kunskapspaket. Via dessa får man lära sig mer om vilka åtgärder som är effektiva i arbetet för att minska antalet vårdskador. De berättar även om hur förebyggande arbete bidrar till en positiv utveckling. All information bygger på senaste vetenskapliga rön inom respektive område. Den nationella satsningen omfattar åtta utvalda områden: Vårdrelaterade urinvägsinfektioner Infektioner vid centrala venösa infarter Postoperativa sårinfektioner Läkemedelsfel i vårdens övergångar Läkemedelsrelaterade problem Fall och fallskador Trycksår Undernäring Satsningen för en förbättrad patientsäkerhet har dessutom utökats med insatser för att öka patienternas medverkan i vården. Patienterna är experter på sin hälsa och de har själva de starkaste drivkrafterna att minska riskerna i vården. Patienter som känner att de får medverka i sin vård blir mer motiverade att följa behandling och ordination. Det finns därför mycket att vinna på att patienternas engagemang tas tillvara bättre. Ökad patientmedverkan får också stöd i Lagen om patientsäkerhet som började gälla 1 januari Denna säger att alla vårdgivare är skyldiga att se till att patienter tillåts att delta i patientsäkerhetsarbetet. Satsningarna för ökad patientsäkerhet fortsätter. Inför 2012 har staten och SKL kommit överens om en ersättning för patientsäkerhetsarbete inom landstingen. Totalt handlar det om 525 miljoner kronor som landstingen kan ansöka om att få del av. Ersättningens storlek baseras på prestation, det vill säga vilka resultat som uppnås. Tanken är att avsätta ungefär lika mycket pengar även under 2013 och Text: Katarina Averås Vad betyder rationell, säker och kostnadseffektiv användning och optimal hantering? Det betyder helt enkelt att rätt läkemedel alltid ska användas vid varje tillfälle, varken för lite eller för mycket. Hur jobbar landstinget aktivt med patientsäkerhet kopplad till läkemedel? Det gör vi från flera olika håll. Vi har till exempel påbörjat en gemensam satsning tillsammans med kommunerna som sammanfattas i Effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland (ESLiV). Efter varje vårdkontakt ska patienten ha en aktuell lista över sina läkemedel och de doser som är förskrivna. Det är läkarens ansvar. När en patient läggs in på en vårdavdelning ska en läkemedelsavstämning göras för att få en klar bild av vilka läkemedel patienten verkligen tar. Finns flera vårdgivare är det viktigt att skapa en helhetsbild genom information från flera källor. Vi har även två kliniska apotekare som kan ge stöd och rådgivning ute i våra verksamheter när det gäller bland annat förskrivning av läkemedel till äldre multisjuka patienter. I våra förråd sorterar vi numera läkemedel i så kallad ATCkodsordning. Likvärdiga läkemedel med samma innehåll placeras tillsammans istället för att strikt hamna under produktnamnets begynnelsebokstav. Och i Cosmic finns ordinationsmallar med förinställda kvalitetssäkrade standarddoser. På så sätt minimerar vi risken att ta och göra fel. Utbildning är också en viktig bit. Inom satsningen för ESLiV har vi bland annat fokuserat på äldre och läkemedel. Både personal inom landstinget och inom kommunernas vård och omsorg har deltagit. Ni har även hjälpt patienterna i deras hantering av läkemedel. Ja, i höstas genomförde vi en informationskampanj på temat Håll koll på dina läkemedel. Syftet var bland annat att peka på skillnaden mellan den läkemedelslista som man får med sig efter ett besök på vårdcentralen eller på sjukhuset, och den information som finns på apoteket i form av sparade recept. Den senare visar ju endast vilka recept som är utskrivna och hur många uttag som finns kvar. Text: Katarina Averås foto: Júlia Megyeri 9

10 Tema: Patientsäkerhet Vårt arbetssätt leder rätt Landstingets ledningssystem för bland annat patientsäkerhet finns samlat under fliken Vårt arbetssätt på intranätet Livlinan. Nu råder det inte längre någon tvekan kring vilka rutiner, riktlinjer och vårdprogram som gäller. Den senaste nationella storsatsningen från Socialstyrelsens sida har varit tillsyn av landstingens ledningssystem för patientsäkerhet. Arbetet pågick från 2008 till Vi har intervjuat medarbetare och verksamhetschefer för att få en så bred och Gå in på Livlinan och klicka på fliken Vårt arbetssätt. Här finns landstingets ledningssystem för bland annat ökad patientsäkerhet samlad. Ann Sörensen har ansvarat för arbetet med att lägga grunden för ett nytt och gemensamt ledningssystem för alla landstingets verksamheter. Till stora delar handlar detta om patientsäkerhet. verklighetstrogen bild som möjligt, säger inspektör Lena Gabrielsson vid Socialstyrelsens tillsynsregion Mitt. Vi har sedan återkopplat till landstingsledningen och politikerna i landstingsstyrelsen. Socialstyrelsens kritik i samband med granskningen i Värmland hösten 2010 sammanfattades så här: Rutiner, riktlinjer och vårdprogram finns på intranätet, men samtliga intervjuade framförde att det saknas en tydlig struktur, att de inte är uppdaterade, att det finns rutiner som är motsägelsefulla och att ansvaret är oklart. Gemensamt ledningssystem Redan innan Socialstyrelsen kom till Värmland för sin granskning hade landstinget lagt hela grunden för ett nytt och gemensamt ledningssystem för alla landstingets verksamheter. Men det var ännu inte lanserat. Ann Sörensen har ansvarat för arbetet. Det är viktigt att slå fast att ett ledningssystem inte är det samma som ett IT-system, säger hon. Det är ett systematiskt sätt att leda verksamheten mot de mål som satts, i linje med gällande lagar och krav som myndigheterna har. Situationen snabbade på lanseringen av det ledningssystem vi redan hade jobbat med en längre tid, konstaterar Ann. Redan senare samma höst var det gjort. Portal på Livlinan Idag är läget därför ett helt annat än när Socialstyrelsen kom med sin skarpa kritik. Lösningen för Värmlands del är en portal på intranätet Livlinan. Allt finns samlat under den andra fliken med rubriken Vårt arbetssätt. Under den döljer sig fem huvudområden: Ledning & planering, Resurs & stöd, Verksamhet & utförandet, Uppföljning & analys samt Utveckling & förbättring. Man kan säga att Vårt arbetssätt är lika med vårt ledningssystem, fortsätter Ann. Nu råder det ingen tvekan om vilka rutiner, riktlinjer och vårdprogram som gäller, vad de innebär, varför de finns, vem som tagit beslut om dem, när de fastställts och hur de ska efterlevas. Strukturen är glasklar. Portalen är ett exempel på hur administrationen stöttar verksamheten. Vårt arbetssätt kommer att utvecklas, systemet byggas ut och innehållet fördjupas. Allt finns inte med från början, men vi fyller på efter hand. Ett komplement till portalen är ett nytt IT-stöd för landstingets dokumenthantering. Det kallas SÄKERT*, där varje bokstav står för de funktioner och fördelar som stödet ger. Från och med nu kan vi säkerställa att de dokument som finns tillgängliga också är de versioner som gäller, avslutar Ann. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund * SÄKERT = Sortera, Ändra, Kasta, Ensa, Remissa, Tillgängliggöra 10

11 Patientsäkerheten A och O inom e-hälsa För alla delar inom e-hälsa är patientsäkerheten en viktig hörnsten. Det är en förutsättning i allt från säkerhet i system, nya arbetssätt inom vård och omsorg till de tjänster och den information som invånarna kan ta del av, säger Rolf Åström, projektledare för e-hälsa Värmland. Tillsammans arbetar landsting, regioner och kommuner i Sverige för att förverkliga strategin Nationell e-hälsa. Utgångspunkten är tillgänglig och säker information och syfte är att förbättra tillgängligheten till information, kvalitet och patientsäkerhet. Säkra system För att vårdgivare och invånare ska kunna använda olika tjänster och system som är kopplade till e-hälsa finns infrastrukturtjänster, som till exempel Siths-kort och katalogtjänsten HSA. De båda styr de anställdas behörighet till olika system. Med hjälp av infrastrukturtjänsterna får vi en helt annan säkerhet i systemen än vad vi någonsin har haft tidigare inom vården, säger Rolf Åström. Tänk bara på alla arkiv med papperskopior som många människor har kunnat ta del av utan att lämna några spår efter sig. Information om vilka som har varit inne i systemen sparas så att man i efterhand kan spåra användare. På så sätt minskar risken för att informationen kommer i orätta händer. Vårdgivare delar information Vårdgivare inom olika organisationer kan enkelt och snabbt ta del av varandras information med hjälp av olika tjänster inom e-hälsa. Det innebär nya arbetssätt. Ett vårdbiträde på äldreboendet kan läsa läkarens kommentarer eller provsvaren från laboratoriet i samma stund som uppgifterna läggs in och sparas i vårdens system. Sjukintyget skickas elektroniskt till försäkringskassan och kommer direkt fram till rätt handläggare. Nu slipper vi att känsliga uppgifter faxas mellan olika enheter eller att brev tar flera dagar på sig för att komma fram med posten. Nya arbetssätt innebär patientsäkerhet, konstaterar Rolf Åström. Kvalitetssäkrad information Ur patientens perspektiv ökar säkerheten och kontrollen, till exempel genom att kunna skicka och följa ett ärende i e-tjänsten Mina vårdkontakter. Där kan man också få en bra överblick över sina läkemedel och var man ligger i högkostnadstrappan. All information på webbplatsen 1177 är kvalitetssäkrad i flera led av specialister inom vård och omsorg, det är också patientsäkerhet, förtydligar Rolf Åström. Vården kan tryggt hänvisa till informationen och patienterna kan läsa, få mer kunskap och förbereda sig för ett ingrepp till exempel. Text: Eva Berggren Holmberg Läs mer: och Brister vänds till förbättringar När Socialstyrelsen påtalar våra brister är det en möjlighet för oss att förbättra och höja kvaliteten i verksamheten, konstaterar chefsläkare Gunilla Wadsten som är landstingets kontaktperson för Socialstyrelsen. Socialstyrelsen är den myndighet som ansvarar för tillsyn av hur landstingen klarar att hålla en hög patientsäkerhet i vården. Utredningar görs både på eget initiativ och som en följd av anmälningar från vårdgivaren själv, patienter eller anhöriga. Myndigheten är indelad i sex tillsynsregioner. Värmland hör tillsammans med ytterligare sju landsting till Mittregionen med adress Örebro. Här jobbar bland andra inspektör Lena Gabrielsson. Denna vinter är medarbetarna överhopade med ärenden som tidigare hanterades av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Just nu ägnar vi all vår tid åt att dessa och andra anmälningar som kommer in, säger hon. Men i vanliga fall prioriterar vi även utredningar på eget initiativ inom utvalda områden. Vårt uppdrag är att granska vården utifrån de lagar och föreskrifter som finns. Värdefullt arbete Gunilla Wadsten tycker att det arbete Socialstyrelsen gör och de utredningar de presenterar är värdefulla underlag i landstingets kvalitetsarbete. Chefsläkare Gunilla Wadsten är landstingets kontaktperson för Socialstyrelsen. När en anmälan utreds får vi beslut som även omfattar vilka åtgärder vi behöver ta till för att komma tillrätta med de brister som upptäckts, säger hon. Parallellt gör vi här på hemmaplan en händelseanalys. Händelseanalysen följer en speciell metod för att få fram alla bakomliggande orsaker till att en allvarlig händelse. Journaler, yttranden från medarbetare och patienter finns med i underlaget. Resultatet av analysen ligger till grund för verksamhetens åtgärder till förbättringar. Allt detta material får sedan Socialstyrelsen ta del av. De slutliga besluten påverkar vårt eget arbete som ger ökad patientsäkerhet och kvalitet, säger Gunilla Wadsten. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund Vinnare i julkrysset Vinnarna är Kerstin Karlsson, Kristinehamn, Gunilla Arlestrand, Torsby och Ann Rosenquist, Karlstad. Fina priser kommer med posten. Tema: Patientsäkerhet 11

12 Yrke i LiV: Hygiensjuksköterska I tjänsten förebygger han virus och bakterier. På fritiden är det främst musik som gäller för Tomas Wilhelmsson. Den rockande hygiensjuksköterskan Rock n roll, blues, grammofonskivor och affischer, gärna från och 60-talen. Det är några av Tomas Wilhelmssons passioner. Och god hygien, förstås. Tomas Wilhelmsson arbetar som hygiensjuksköterska i landstinget. Till en början är han måttligt intresserad av att bli omskriven under rubriken Yrke i Liv. Jag har ju bara varit hygiensjuksköterska i fem månader, försvarar han sig med, men så småningom låter han sig övertalas. Myndig men vänlig Intryck träffar Tomas i hans tjänsterum, ett ljust, välstädat rum i den nya vårdbyggnaden hus 2 på Centralsjukhuset. Det luktar nymålat och nyinlagd matta. På bordet ligger flera skrifter uppslagna, som handlar om multiresistenta bakterier. Hygiensjuksköterskan själv pratar i telefon samtidigt som han pekar på besöksstolen. Jag rekommenderar att hon inte ska arbeta där i morgon. Inkubationstiden är ju mellan 12 och 48 timmar så det finns risk för att smittan kan spridas, säger han med myndig men vänlig stämma till den han pratar med. Vad gällde samtalet, frågar en nyfiken intervjuare. Det var en föreståndare från ett kommunalt äldreboende som önskade råd. Hon har bokat in en anställd på en annan avdelning under morgondagen. Bekymret är att den avdelning som personen jobbar på i dag har rapporterat misstänkt utbrott av calicivirus. Handlar om säkerhet Tomas huvuduppgift som hygiensjuksköterska är just att ge råd och stöd för att förebygga vårdrelaterade sjukdomar. Han bidrar med expertkunskap och vill verka för att personalen ska känna sig trygg när det gäller hygienfrågor på sin arbetsplats. God hygien handlar i första hand om säkerhet, både för patienter och personal. Att det sedan bidrar till lägre kostnader för landstinget är ju en bonus. Multiresistenta bakterier och utbrott av calici kostar som bekant stora slantar för sjukvården. Det finns tre hygiensjuksköterskor i landstinget. De är stationerade vid smittskydd som leds av smittskyddsläkaren Olle Wik. Uppdraget riktar sig till sjukhus och vårdcentraler i hela länet. Även folktandvården och den kommunala vården ingår. Heder åt hygienombuden Vad arbetar då en hygiensjuksköterska med, frågar vi Tomas. Det handlar mycket om att informera och utbilda vårdpersonal om regler och rutiner kring hygien och inte minst förklara varför vissa saker måste utföras på ett visst sätt. Då och då gör vi hygienronder för att se om rutinerna följs och för att fånga upp sådant som kan förbättras. Vi provar material av olika slag för att försäkra oss om att hygienkraven uppfylls och vi deltar i olika grupper för att företräda hygien och smittskydd. 12

13 Tomas berättar att han arbetar mycket i nätverk och att han samverkar med många, till exempel med chefer på olika enheter, med städpersonal och med kollegor på sjukhus runt om i landet. Inte minst viktig är kontakten med alla våra hygienombud ute i vården. Heder åt alla dessa ombud, de är vår förlängda arm och gör stora insatser, säger han. Blir irriterad Tomas har tidigare varit chef för en operationsavdelning under drygt elva år. På frågan om han har någon nytta av erfarenheterna därifrån svarar han: Ja, mycket stor nytta vill jag påstå. Jag lärde mig mycket under åren på operation öst där hygienreglerna är stränga och där det finns en hög medvetenhet bland personalen. Men, faktum är att det även på operationsavdelningar är möjligt att höja ribban för att bli ännu bättre vad gäller hygien. Det kan till exempel handla om arbetssätt, rutiner och lokaler. Det händer att personal inte följer klädkoden och det förekommer att ringar och armband sitter på när patienter vårdas. Hur reagerar du på det? Det är irriterande. Det är tråkigt när personal inte följer enkla regler och det är bekymmersamt om de inte förstår hur viktigt det är. Personalens förhållande till hygien är en ledningsfråga, våra chefer har ett stort ansvar för att det ska fungera. Måste en hygiensjuksköterska vara lite av polis och ta folk i örat då och då? Nja, vi vill hellre uppmuntra än banna. I stort sett alla som jag möter är positiva. Det har väl hänt att jag fått mig en gliring i samband med en hygienrond om att det där är väl inte så viktigt. Ibland kan det behövas många påminnelser för att åstadkomma förändring och då kanske vi hygiensyrror upplevs som lite stridiga. Men ska vi lyckas med vårt uppdrag måste vi helt klart fokusera på samarbete. Detektivarbete emellanåt Tomas är även engagerad i arbetet med att planera för nya lokaler. Vid Centralsjukhuset stundar flera om- och nybyggnader. Till exempel så ska en ny neonatalavdelning för nyfödda byggas och där står hygienfrågorna överst på dagordningen. Vidare planeras nya lokaler för operation öst i en ny byggnad, berättar han. Det är superviktigt att hygienfrågorna kommer in i alla landstingets byggprojekt från början. Först då kan lokalerna fungera bra när de sedan tas i bruk. Vad tycker du är roligt respektive mindre roligt i ditt yrke? Det är förstås roligt att få nyttja de erfarenheter jag skaffat mig genom åren men samtidigt få lära nytt. Jag gillar att klura ut lösningar på problem. Ibland är det rena detektivarbetet, till exempel när vi analyserar ett caliciutbrott så jobbar vi oss bakåt i kedjan för att se om något glappat, allt för att förebygga nya utbrott. Mindre roligt? Jag kan faktiskt inte komma på något just nu. Hur ser du på framtiden vad gäller vårdhygien? Hygienfrågor kommer att bli allt viktigare, det är jag säker på. Inte minst på grund av multiresistenta bakterier som inte enbart är ett bekymmer för sjukvården utan för hela samhället. Tyvärr pekar det mesta på att det kommer att bli än värre. När antibiotika inte biter längre så blir den basala hygienen desto viktigare. Spelar i två band Nog pratat om virus och bakterier berätta om dina privata intressen. Ett stort fritidsintresse är musik. Jag spelar gitarr, bas, fiol, piano och är med i två olika band, det blir mest blues och rock. Vi uppträder då och då på diverse tillställningar. Och så roar jag mig lite med att producera egen musik, det är kul. Tomas har även stort samlarintresse och han reser gärna till mässor av olika slag. Hemma i villan finns åtskilliga hyllmeter med grammofonskivor, främst musik från1950-, 60- och 70-talen. Hur många affischer, serietidningar och flaskor innehållande, som han själv uttrycker det, en bärnstensfärgad dryck från Skottland, det har han slutat räkna för länge sedan. Sista frågan: Vilken låt och artist skulle du välja om du tvingas plocka ut en favorit ur din skivsamling? För första gången under intervjun blir hygiensjuksköterskan tyst. Han tänker länge men svarar till slut. Det var en lurig fråga. Det skulle nog bli något med Nationalteatern Jag drar till med Livet är en fest. Gammal hederlig proggmusik ligger mig också varmt om hjärtat. Text och foto: Per Grundström Trivs med gitarren. Musik är Tomas stora intresse. Han spelar i två band, Magneterna och Green Road Band. Här är han fångad på bild i samband med ett uppträdande. Tomas har många kontakter och jobbar mycket i nätverk. Här samtalar han med Tina Nilsson på intensivvårdsavdelningen för nyfödda, Biva, som så småningom ska flytta in i renoverade och ombyggda lokaler. Att ge råd på telefon är en del av vardagen för Tomas som har hela Värmland som sitt arbetsområde. Namn: Tomas Wilhelmsson Ålder: 52 Yrke: Hygiensjuksköterska Bor: Villa i Skoghall Familj: Gift med Ingrid, IT-ingenjör Fritidintressen: Musik och att samla på diverse föremål. Bakgrund: Sjuksköterska, narkossjuksköterska, avdelningschef på operation öst, projektledare för programfasarbetet för nya operationslokaler. Tema: Patientsäkerhet 13

14 Tema: Patientsäkerhet Patienthotellet och patientsäkerhet När Patienthotellet startade sin verksamhet var den vanligaste frågan om hotellet verkligen var säkert. Jag upplever att det fortfarande är en farhåga, säger hotellchef Gunvor-Maria Ludviksen. Patienthotellet ska vara en aktiv partner i utvecklingen av sjukvården och arbeta mot en allt öppnare och mer kundorienterad serviceorganisation. Verksamheten vilar på tre grundpelare: medicinsk trygghet, kvalitet och drifteffektivitet. Redan från starten 1994 var strategin att medicinsk trygghet kan vi bara tillgodose genom professionell personal och kvalitetssäkrade arbetssätt byggda på gemensamma värderingar, säger Gunvor-Maria Ludviksen, hotellchef. Kravet för att få arbeta på hotellet som sjuksköterska är minst tio års erfarenhet från tre olika områden. Manualer och arbetssätt Arbetssätt som alla känner till och följer är grunden. Varje del inom hotellet våning, restaurang och reception har en egen manual som utgår ifrån de tre grundpelarna. Det finns till exempel ett avsnitt i restaurangmanualen som heter medicinsk trygghet där kockars och servitrisers arbetssätt beskrivs för att bidra till ett tryggt hotellboende för gästerna. Inom alla funktioner har vi byggt upp system och egenkontrollsystem som vi ständigt bearbetar och försöker upprätthålla, säger Gunvor-Maria. Patienthotellet har sedan starten ett nära samarbete med Smittskydd. Eftersom hotellet tar emot gäster som är känsliga för smitta likaväl som gäster som sprider smitta, så är samarbetet viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt. Det är otroligt värdefullt att ha kontakt med Smittskydd, säger Gunvor-Maria. För oss är det A och O att inte sprida smitta eftersom vi har så olika gäster. Just nu tittar vi på vilken typ av gäster som bor i vilka rum och hur det påverkar städningen. Nytt med kvalitetsansvarig Den nationella patientsäkerhetssatsningen påverkar även Patienthotellet. Här finns ombud för varje område. I samband med chefsläkare Gunilla Wadstens tillträde tillsatte Gunvor- Maria en kvalitetsansvarig. Vi har representanter inom åtta olika områden. Representanterna har i uppdrag att följa utvecklingen. Sedan är det kvalitetsansvarigs uppgift att samordna de olika satsningsområdena och hur vi jobbar med dem på hotellet. Gunvor-Maria berättar att i starten var det stor oro för hur hotellet skulle klara att hålla koll på gästerna. Det har man löst så att gästerna bockas av när de kommer till restaurangen och äter. På kvällen samlar sjukskö- Restaurangen är navet för att hålla koll på gästerna. De grunda serveringsfaten kommenteras ibland men är en viktig del för att ha hög omsättning på maten. Foto: Lasse Forsberg Patienthotellet 15 procent av Centralsjukhusets vårdplatser finns på Patienthotellet. 40 procent av patienterna får hjälp med enkel ADL eller medicinsk insats. I snitt 3 patienter per dygn får antibiotikadropp. Patienthotellet drivs numera helt av Landstinget i Värmland och finns inom division länsspecialiteter. På Livlinan finns bokningsformulär och bokningskriterier. Hotellchef Gunvor- Maria Ludviksen. terskorna som är i tjänst, in listorna och kontaktar de gäster som inte ätit eller setts till under dagen. Det är ett av våra kontrollsystem och ett väldigt konkret sådant. Gunvor-Maria L udv i k s en v i l l också passa på att slå ett slag för hospitering, både för sin egen och annan personal. Jag tycker att det är ett ypperligt sätt att lära sig mer om andra verksamheter. Själva hospiterar vi gärna och vi välkomnar intresserade att tillbringa kanske en eftermiddag på Patienthotellet. Text och foto: Emma Carlstedt 14

15 Folktandvården undviker gamla hjulspår med Livlina(n) Tema: Patientsäkerhet Att lära av sina misstag. Den devisen försöker Folktandvården uppnå internt genom att återkoppla inträffade patienthändelser på intranätet Livlinan. Syftet är att beskriva vad som har hänt och framförallt hur man löste situationen så att andra medarbetare kan dra nytta av lärdomarna, säger Ann-Christine Ytterberg som jobbar på patient- och medborgarservice och övervakar inkomna avvikelser från Folktandvårdens medarbetare. Till landstingets avvikelsehanteringssystem Aha rapporterar Folktandvårdens anställda precis som övriga divisioner in inträffade avvikelser. Om patienter är drabbade eller på något sätt har utsatts för en potentiell risk tar Folktandvården steget vidare och gör det inträffade känt för alla medarbetare. För det krävs idag en liten handpåläggning. Aha är bra på många sätt. Men tyvärr något begränsat när det kommer till att söka upp tidigare händelser. Visserligen går det att sortera in avvikelserna i kategorier men det är svårt att söka fram en mer specifik beskrivning än så. Och hittar man inte hur man har hanterat liknande händelser tidigare blir det också svårare att dra nytta av det som har hänt, menar Ann-Christine Ytterberg, som även jobbar som tandläkare vid Folktandvården i Hagfors. Därför övervakar och följer Ann-Christine inkomna patienthändelser till Aha. Hon tar sedan ärendena vidare och kontaktar även andra instanser, inte sällan Socialstyrelsen, för att avgöra om Lex Maria-anmälan ska göras eller inte. En beskrivning av själva händelsen och vidtagna åtgärder läggs efter att utredningen är klar upp på Folktandvårdens intranätsidor. Kunskapen återförs Syftet med redovisningen är att återföra kunskapen inåt mot hela verksamheten. Har ett fel begåtts hjälper det oss att göra det bättre nästa gång om medarbetare har kännedom om hur man löste en liknande händelse. Redovisningen av avvikelserna på Folktandvårdens intranätsidor har legat i träda i ett par år. Sedan en tid tillbaka har Folktandvården dock tagit upp den tidigare redovisningen åtminstone tillsvidare. Det allra bästa vore förstås om man kunde få allting genom Aha. Men i nuläget ser vi ett behov av att redovisa detta även separat. Aha fyller dock en viktig funktion då det underlättar för medarbetare att rapportera in inträffade avvikelser. Patientsäker tandvård i äldreboenden Äldre i behov av omfattande omvårdnad är berättigade till munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Munhälsobedömning innebär att brukaren kan få ett årligt besök av tandvårdspersonal som bedömer munhälsan och ger munvårdsråd till brukaren och omvårdnadspersonalen. Nödvändig tandvård erbjuds till samma patientavgift som inom hälso- och sjukvården. Folktandvårdens enhet för tandhälsovård, genom tandhygienist Azita Pourjam, håller just nu på med en översyn för att utveckla landstingets tandvårdsverksamhet för äldre personer som bor i Azita Pourjam. särskilda boenden. Projektet innebär en genomlysning av behov och lösningar för att kunna erbjuda äldre mun- och tandvård anpassade till individens behov. Syftet med projektet är att hitta de bästa metoderna för att nå äldre i särskilda boenden och ge god tandvård. Jag besöker äldreboenden runt om i länet och tittar på hur det fungerar idag. Förhoppningen är att utredningen ska ge underlag för hur vården bäst ska bedrivas i framtiden och ge en vink om investeringsbehov. Det finns olika tänkbara alternativ som kan bli aktuella, säger Azita Pourjam, vars utredning beräknas vara klar i maj Text och foto: David Kvicklund Ann-Christine Ytterberg har koll på Folktandvårdens avvikelser. Text och foto: David Kvicklund 15

16 Förstudie pågår om Cosmic fungerar för allmänmedicin Inom allmänmedicin görs en förstudie för att ta reda på de risker, möjligheter och konsekvenser som förväntas vid ett införande i primärvården. Läkemedelslistan och den gemensamma journalen lyfts fram som bra exempel på förbättrad patientsäkerhet med Cosmic. Allmänmedicin är något helt annat än övriga divisioner som är mycket lika varandra när det gäller användning av ITsystemen. För att ett Cosmicinförande inom allmänmedicin ska fungera så bra som möjligt är förstudien mycket viktig, säger Göran Karlström, införandeansvarig för Cosmic inom Landstinget i Värmland. Studiebesök för ökad förståelse För att få förståelse för hur systemet kan användas i primärvården besökte projektgruppen vårdcentraler i Kalmar, Växjö och Uppsala. Det har varit lärorikt att se variationerna mellan landstingen. Det vi kan säga är att det inte finns något optimalt journalsystem. Vi har sett många bra saker och vi har sett många dåliga saker, säger Björn Jacobson som är projektledare för den allmänmedicinska gruppen. Ett av studiebesöken var på Fålhagens Vårdcentral i Uppsala. Hela primärvården i Landstinget i Uppsala län bytte journalsystem från Profdoc till Cosmic Hanne Ristolainen är distriktssjuksköterska och chef på vårdcentralen. Björn Jacobsson är projektledare för den allmänmedicinska gruppen i förstudie Cosmic i Värmland. Cosmic går att lära sig att leva med. Det krävs mycket utbildning, menar Kerstin, läkare i Uppsala. Största fördelen är att vi nu har samma system som sjukhusen, det är ett lyft för patientens säkerhet. Läkemedelslistan är också bra ur patientsäkerhetsperspektivet eftersom vi har översikt över patienten när alla, både privata och landstingsdrivna vårdcentraler, använder Cosmic, säger Hanne Ristaolainen. Kerstin Dahlström är läkare på Fålhagens vårdscentral. Hon framhåller utbildningsinsatserna vid ett införande som också behövs löpande. Cosmic är gjort för slutenvården, det är för komplext för behoven som finns i primärvården. En stor skillnad är att systemet handlar om vårdåtagande. Vi har sällan sådana avgränsade uppgifter. Systemet kräver också mycket utbildning eftersom det inte är intuitivt, men man lär sig leva med det, säger Kerstin Dahlström. Seminarier för ökad bredd Som en del i förstudien i Värmland har alla medarbetare på vårdcentralerna bjudits in till seminarieträffar. Projektgruppen berättar om vad man sett och samlar in synpunkter från kollegorna för att komplettera rapporten som ska lämnas in till styrgrupp Pegasus under våren. En januaridag träffade projektgruppen medarbetare från Kristinehamn, Storfors och Filipstad. Det viktigaste för mig är ett journalsystem som är patientsäkert och enkelt att hantera så att jag kan lägga min tid på mötet med patienterna, inte på att klicka, säger Margareta Fermhede läkare på vårdcentralen Storfors. Även representanter från den privata vårdcentralen Vintergatan fanns med på informationsmötet. Vi vill veta att vi får ett system som Hanne Ristoilainen visar hur telefonrådgivningen går till. Det blir fler klick i Cosmic, med det finns tillgång till samlad information om patienten i ett system. Cosmic har använts inom primärvården i Uppsala sedan Läkarna Christer Forsberg, Fredrik Haeffner och Eric Le Brasseur hade många frågor kring funktioner och organisationen kring systemet. fungerar bra innan vi köper något. Arbetssättet är inte nytt för oss, inom Legevisítten arbetar vi redan med sammanhållen journalföring i andra system, säger verksamhetschef Per Gradin. Vi ska nu sammanställa våra intryck och lämna över en rapport till styrgruppen Pegasus och hälso- och sjukvårdsledningen. De fattar sedan beslut i slutet av april, säger Björn Jacobson. Text och foto: Annika Olsson 16

17 Mikael Granbom, chef för Landstingsservice teleteknik, konstaterar att IP-telefoni är ett driftsäkert system som är enklare att underhålla än det traditionella. Telefonerna byts ut på vårdcentralerna Teleteknik inom Landstingsservice har för närvarande bråda dagar med att migrera telefoner på landstingets vårdcentraler. Intryck har träffat Mikael Granbom som är chef för Teleteknik. Migrera, ett ovanligt ord för en lekman, berätta vad det innebär. Det handlar helt enkelt om att vi byter teknik för telefonin på våra vårdcentraler. Vi går över från traditionell teknik med koppartråd i väggarna till modern IP-telefoni där teletrafiken går på landstingets datanät. Vi ersätter även många fasta och bärbara telefoner med mobila anknytningar. Vilka är fördelarna med IP-telefoni? Det blir på många sätt billigare för landstinget. I stället för att ha 25 växlar klarar vi oss på 5. Det blir mycket enklare att sköta driften och kostnaderna för service sänks. Vi har redan bytt till IP på ett antal vårdcentraler och kan bara konstatera att IP-telefoni är ett mer driftsäkert system. Hur kommer personal och allmänhet att märka teknikskiftet? Det som kommer märkas är att det blir en halvdags avbrott under den dag vi byter telefonerna, som för övrigt har samma funktioner som tidigare. Under året har vi planerat för teknikbyte på ett femtontal vårdcentraler. På sikt kommer alla landstingets telefoner att vara IP-telefoner eller mobila anknytningar. Text och foto: Per Grundström Om förstudie Cosmic Hela landstinget ska ha samma journalsystem, det är Cosmic. Förstudie Cosmic ska ta fram beslutsunderlag som tydliggör vad som krävs för ett införande inom allmänmedicin. Definiera resursåtgång, aktiviteter, risker och tidsplanering. Nytt avtal med Telia Landstinget har upphandlat telefonitjänster och träffat ett avtal med Telia som får i uppdrag att leverera teknikfunktioner, bland annat växlar, programsupport och service. Avtalet, som gäller i tre år, omfattar även kostnader för teletrafiken. Ytterligare en upphandling ska snart starta men då gäller det telefoner och tillbehör. Sjukhusväxlar uppgraderas Televäxlarna vid Centralsjukhuset respektive sjukhusen i Arvika och Torsby kommer under våren att uppgraderas vid två tillfällen. Det innebär avbrott i såväl den ingående som utgående teletrafik som går via televäxlarna under cirka en halv dag. Teleteknik kommer förstås med mer information i god tid innan uppgraderingen ska ske. 17

18 Så blir vi bättre för fler patienter Det finns mycket vi kan göra för att ge bättre vård till fler patienter. Det är oändligt mycket roligare att jobba med kvalitets- och patientsäkerhetsarbete än besparingar och avveckling, säger divisionschef Tobias Kjellberg. Ständiga förbättringar, patientsäkerhets- och kvalitetsarbete är vardag på sjukhuset Ninewells hospital i Skottland. Under hösten 2011 besökte divisionsledningen för opererande specialiteter sjukhuset. Vi har mycket att lära när det handlar om hur de tänker och arbetar för att kunna ge fler patienter bättre vård för mindre eller samma pengar, säger Tomas Hallgren, verksamhetschef och kirurg. Projektet Steps to better healthcare är ett sparpaket som ska ge bättre vård till fler patienter. E-hälsa, planerade operationer, remisser och öppenvård, recept och läkemedel är några av de förbättringsområden som man satsar extra på. Sjukhusen inom Tayside, där Ninewells hospital är ett av tre sjukhus, ska spara cirka 250 miljoner kronor på två år. Trots det är alla, från högsta ledningen till medarbetarna på mottagningarna, engagerade i att förbättra vården för patienterna, säger Anna-Carin Edström, verksamhetsutvecklare och biträdande divisionschef. Data som styrmedel På Ninewells hospital används lean som ett av många arbetssätt för att vara säker på att arbetsuppgifterna är till nytta för patienten. Dagsaktuell produktionsdata används för att hitta områden som visar motsatsen. Tillsammans med medarbetarna tittar ledningen på vad statistiken betyder. De delar som exempelvis handlar om att tvätta händerna eller om antalet vårdrelaterade infektioner visas också för patienterna på stora tavlor i korridorerna, säger Anna-Carin Edström. Inom Landstinget i Värmland arbetar fler och fler med lean som arbetsverktyg. Man kartlägger fler och fler flöden och övergångar mellan olika vårdgivare i vården. Ett exempel är en patient som varit på sjukhuset på grund av en urinvägsinfektion. Patienten bor på ett kommunalt boende och av någon anledning blir inte patienten utskiven i rätt tid för att kommunen ska hinna göra sin vårdplanering. Patienten får då ligga på en dyr vårdavdelning fler dygn än vad patienten behöver. Vårdplatsen utnyttjas inte på rätt sätt och patienten får inte den vård som är rätt för patienten. I ett sådant exempel finns mycket att förbättra, säger Anna-Carin Edström. På väg mot bättre samarbeten I landstingets flerårsplan för 2015 finns utpekade områden som ska göra det bättre för patienter oavsett om de vårdas på ett kommunalt boende, en vårdcentral, en mottagning eller avdelning på ett sjukhus. Det är ett inspirerande sätt att arbeta. Vi arbetar mer och mer med att bli bättre på att planera operationer och mottagningstider så att så många patienter som möjligt ska få vård. I flerårsplanen finns utpekade områden att arbeta vidare med. Det handlar om att ge patienten en proffsig och effektiv vård oavsett vilken organisation som har ansvaret för patienten just då, säger hälso- och sjukvårdschef Gunilla Andersson. I det här arbetet är studiebesöket på Ninewells hospital en del av vår inspiration. Text och foto: Annika Olsson Värdeskapande för patient och medarbetare. Division opererande specialiteter besökte Ninewells hospital i Skottland som har flera hundra miljoner kronor i besparingar de närmsta åren. De största besparingarna görs med hjälp av kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Exempelvis sparade man cirka 50 miljoner konor på läkemedel genom att minska äldres läkemedelslistor från 21 läkemedel per patient till

19 Resultattavlor visar den faktiska patientsäkerheten Vi ska redovisa olika mätningar som exempelvis hur bra vi är på att tvätta händerna. Vi vill också vara tydliga med vår värdegrund mot såväl patienter som kollegor, säger Monica Carlson, verksamhetsutvecklare på onkologkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad. En grundpelare i lean är att visa hur man arbetar. Under våren kommer resultat från patientsäkerhetsmätningar att visas på stora whiteboardtavlor där både patienter, närstående och medarbetare passerar. Inspirationen kommer från Ninewells hospital i Skottland där man aktivt arbetar med att visa mätningar för såväl medarbetare som patient. En infektion efter höftoperation kan få stora konsekvenser för patienten som i värsta fall blir en omoperation. Ekonomiskt handlar det om en merkostad för samhället på cirka en miljon kronor. Hur vi tvättar händerna handlar om patientens säkerhet hos oss och vi kan alltid bli bättre. Utöver att vi kan undvika ett stort lidande för patienten finns det mycket att vinna med att vi blir bättre på att tvätta händerna innan vi har kontakt med patienterna, säger Monica Carlson. Gemensamt ansvar Division opererande specialiteter har arbetat fram en gemensam värdegrund. Syftet är att belysa det gemensamma ansvaret som hela vården har för patienten. Verksamhetsutvecklarna inom divisionen stöder arbetet med värdegrundsarbetet. Under hösten 2011 fick alla chefer inom divisionen tillsammans fundera på vad divisionen står för. Med hjälp av en patientberättelse om dåligt bemötande i vården fick cheferna beskriva hur de vill att patienter ska bli bemötta. Att bli hänvisad fram och tillbaka mellan olika mottagningar är inte bra varken för patient eller medarbetare. Med en uttalad värde- Resultattavlan på bilden finns på väggen i ett väntrum på Ninewells hospital. Tavlor inspirerade av dessa har tagits fram och kommer snart att ses runt om på de värmländska sjukhusen. Mitt emot receptionen på vårdavdelning 7, onkologkliniken, ska en av resultattavlorna sitta. Det blir en måttstock för våra patienter och en sporre för oss medarbetare! Allt handlar om en ökad kvalitet för våra patienter, säger verksamhetutvecklare Monica Carlson. På bilden från vänster: Monica Carlson, verksamhetsutvecklare, Ingela Öhrstedt, receptionist, Eva-Britt Karlsson, avdelningschef på avdelning 7. grund och gemensamt förhållningssätt vill vi komma bort från sådant och göra vården mer säker för patienten, säger Monica Carlson. Det är med mänsklighet, samspel och skärpa som vi ska möta varandra och våra patienter. Det är något som vi dagligen behöver arbeta med, säger hon. Text och foto: Annika Olsson 19

20 Åkes idé f operation Hos innovationssluss Vivan finns tre idérådgivare: Fredrik Östlin, Tomas Edman och Mikael Gånheim. Just nu jobbar de aktivt med ungefär 25 idéer tillsammans med medarbetare i landstinget. Din idé kan vara helt lysande! Vårdens bästa uppfinnare jobbar på sjukhus och vårdcentraler. Tillsammans med en idérådgivare hos innovationssluss Vivan kan din idé utvecklas till en produkt eller tjänst som kommer till nytta inte bara på din egen arbetsplats, utan hos fler vårdgivare med samma behov. Innovationssluss Vivan är ett samarbete mellan Landstinget i Värmland och Almi. Totalt satsas cirka 6 miljoner kronor från 2011 till och med 2013 för att bygga upp verksamheten och uppmuntra landstingets medarbetare att ta chansen att utveckla sina idéer. Ansök om hjälp hos Vivan! Skriv ner alla tankar du har kring din idé. Dokumentera vilket problem du upplever, hur din idé kan lösa problemet och i vilka verksamheter du tror att samma behov finns. Alla idéer läses igenom och tas upp i Vivans prioriteringsråd. Om din idé blir en av dem som Vivan går vidare med kan du få upp till kronor i utvecklingsstöd. Du äger själv din idé. Alla idéer behandlas under sekretess. Läs mer på Inom den värmländska vården föds massor av bra idéer varje dag, konstaterar idérådgivare Tomas Edman. Lösningar på praktiska problem som kan förbättra vardagen för personal och patienter om de utvecklas och görs tillgängliga på marknaden. Egentligen behöver du inte ha en färdig idé för att kontakta Vivan. Det kan vara väl så intressant och framgångsrikt att istället börja jobba förutsättningslöst kring en problemställning, fortsätter han. Då kan vi tillsammans hitta flera alternativa lösningar på problemet och utifrån dessa testa fram den allra bästa. Hos Vivan finns tre idérådgivare. Förutom Tomas är det Fredrik Östlin och Mikael Gånheim. Just nu jobbar de aktivt med ungefär 25 idéer tillsammans med medarbetare i landstinget. Alla idéerna har förutsättningar att bli produkter och tjänster som förbättrar vården på olika sätt. Vi möter idéer som effektiviserar verksamheten, förbättrar arbetsmiljön och höjer patientsäkerheten, berättar Fredrik, sjukgymnast som tidigare själv fått stöd av Vivan med en idé som idag utgör grunden i ett eget företag. Landstingets verksamhet utvecklas av medarbetarna. Text: Katarina Averås Foto: Øyvind Lund Åke Rundqvist, operationssjuksköterska på Operation väst, har tillsammans med innovationssluss Vivan utvecklat ett hygieniskt och lättanvänt operationsbälte. Nu tillverkas hans nya produkt och finns att köpa för vårdgivare i hela landet. Åke Rundqvist har jobbat inom operationssjukvården sedan mitten av 1970-talet. Med tanke på hur viktigt det är med oklanderlig hygien inom vården, har han ofta förundrats över att det är tillåtet att använda kardborreband i kombination med bilbältesliknande textilremmar i landets operationssalar. Dessa material är mycket svåra att rengöra från de kroppsvätskor de kommer i kontakt med, säger Åke. Blod, urin, saliv. Gips är också hopplöst att få bort. De blir också fransiga och slitna, vilket gör dem ännu svårare att få rena. Inom vården ska vi istället eftersträva så släta ytor som möjligt, enkla att hålla rena och tåliga att använda, fortsätter han. För ungefär två år sedan tog han kontakt med innovationssluss Vivan. Min idé var att vi måste få bort kardborrefästningarna, hitta ett material som gick att stoppa i tvättmaskinen. Dessutom tyckte jag att det behövdes nya sätt att fästa utrustningen vid borden på. Tillsammans med Vivan startade ett målmedvetet idé- och utvecklingsarbete. Olika material testades, de träffade ingenjörerna 20