VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN?"

Charlotta Martinsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 VARFÖR RENA AVLOPPSVATTEN? Hygien Förhindra utbrott av vattenburna sjukdomar Vattenkvalitet för bad/fiske Minska övergödning Utsläpp av näringsämnen leder till övergödning av vattendrag Förhindra förgiftning Tungmetaller/Miljögifter/Läkemedelsrester Skapa kretslopp Återföring av näringsämnen till åkermark

2 AVLOPPSVATTENRENING

3 AVLOPPSVATTENRENING Mekanisk rening Biologisk rening Kväverening Kemisk rening Slamhantering förtjockning stabilisering avvattning Större föremål och partiklar samt fast organiskt material Biologisk nedbrytning av organiskt material Kvävet i avloppsvattnet omvandlas till luftkväve Fällning av fosfor och organiskt material Hantering av det slam som avskiljs Ökar torrsubstanshalten Exempelvis rötning Ökar torrsubstanshalten

4 AVLOPPSVATTENRENING

5 AVLOPPSVATTENRENING

6 AVLOPPSRENINGSVERKETS RENINGSSTEG MEKANISK RENING Rens

7 AVLOPPSVATTENRENING

8 AVLOPPSRENINGSVERKETS RENINGSSTEG BIOLOGISKT STEG

BIOLOGISKT RENINGSSTEG AKTIVT SLAMANLÄGGNING Returslam Överskottslam 2013-01-06 13 I

Bakterierna utgör ett slam som benämnes bioslam Den delen av bioslammet som går till

9 BIOLOGISKT RENINGSSTEG AKTIVT SLAMANLÄGGNING Returslam Överskottslam I aktivt slamanläggningen omvandlar bakterier organiskt material till koldioxid och vatten. Bakterierna utgör ett slam som benämnes bioslam Den delen av bioslammet som går till slamhantering kallas överskottslam. Den delen som går tillbaka till processen kallas för returslam

10 AKTIVT SLAMANLÄGGNING RENINGSPRINCIP Det som tillsätts Verksam del Luft Syre Koldioxid Driftparameter: syrehalt Avloppsvatten Organiskt material Vatten och närsalter Överskottslam Biomassa Av det tillförda organiska materialet kommer % att brytas ned till koldioxid och vatten och % avlägsnas med överskottslam

11 AKTIVT SLAMPROCESSEN

12 Kvävereningsmetodik metanol luftkväve 1) Anoxisk bassäng efter luftningsbassängen 2) Tillsats av energi och kolkälla tex metanol metanol luftkväve

13 Kvävereningsmetodik luftkväve 1) Anoxisk bassäng före denitrifikationsbassäng 2) Nitrathaltigt vatten recirkuleras till anoxen.

14 Nedbrytning i luftad bassäng Nitrifikation i luftad bassäng Organiskt material blir koldioxid och vatten, ammonium frisätts AOB : Amonium oxiderande bakterier (Nitrosomonas) Långsam process NH 4+ + O 2 NO 2- + H + Ammonium och syre blir nitrit NOB : Nitrit oxiderande bakterier (Nitrobacter) Denitrifikation i anoxisk bassäng (utan luftning) NO 2- + O 2 NO 3 - Nitrit och syre blir nitrat Energi- och kolkälla krävs H + NO 3- N 2 + H 2 O Nitrat blir luftkväve

15 AKTIVT SLAMPROCESSEN Flockbildning Avskiljning Sker i luftade bassängen Bakterier som tillverkar polysackarider; slem, klister Bakterier som tillverkar filament; armering Sedimentationsbassängen Balans mellan slembildande bakterier och filamentbildande bakterier ger stabila flockar som sedimenterar/ avskiljs bra

16 AKTIVT SLAMANLÄGGNING DRIFTPARAMETRAR SVI > 150 ml/g SS kan tyda på begynnande problem med slamsvällning SS= suspended solids, bestäms genom filtrering. Reningsverk använder även onlinemätning

17 ATT STUDERA FLOCKBILDNING Ett mätglas fylls med aktivt slam från luftade bassängen Driftstörningar

18 DRIFTSTÖRNINGAR I AKTIVT SLAMANLÄGGNINGEN Flytslambildning Hög slamålder ger kvävgasbildning i slammet Slamsvällning för gammalt aktivt slam möter näringsrikt avloppsvatten Viskös slamsvällning (mindre vanlig) Mycket polysackaridbildande bakterier Filamentös slamsvällning Mycket filamentbildande bakterier

19 AKTIVT SLAMANLÄGGNING DRIFTSTÖRNINGAR

20 AVLOPPSVATTENRENING

21 KEMISK RENING Flockulerande kemikalier tillsätts vilket leder till att löst organiskt material och löst fosfor bildar flockar som kan avskiljas genom sedimentering Huvudsakligen tillämpas en av tre olika 3 olika metoder Förfällning Efterfällning Simultanfällning

22 Förfällning Utfällt material avskiljs i försedimenteringen. Ger stora mängder organiskt material till rötning Kan ge näringsbrist i biosteget Simultanfällning Slammet avskiljs tillsammans med bioslam i mellansedimentering. Högre slammängd i aktivt slamanl. behövs. Mer luftning behövs. Efterfällning Extra reningssteg Lägre kemidosering Avskiljning genom filtrering

23 FÄLLNINGSKEMIKALIER; METALLSALTER EX. JÄRNKLORID Järnklorid löses till: Järnjoner (Fe 3+ ) och Kloridjoner (Cl - ) Järnjonerna reagerar med FOSFATJONER(PO 4 3- ), HYDROXIDJONER(OH - ) och interagerar med PARTIKLAR i avloppsvattnet Kloridjonerna deltar inte i reaktionen utan går oförändrade igenom resterande reningssteg

24 FÄLLNINGSKEMIKALIER; METALLSALTER EX. ALUMINIUMSULFAT Aluminiumsulfat löses till : Aluminiumjoner (Al 3+ ) och Sulfatjoner(SO 4 2- ) Aluminiumjonerna reagerar med FOSFATJONER(PO 4 3- ), HYDROXIDJONER(OH - ) och interagerar med PARTIKLAR i avloppsvattnet Sulfat deltar inte i reaktionen utan går oförändrad igenom resterande reningssteg

25 KEMISK RENING TRE PROCESSER 1)Fosfat-Utfällning METALLJONER (Me 3+ ) reagerar med FOSFATJONER(PO 4 3- ) och bildar ett salt/en fällning; Järnfosfat eller aluminiumfosfat 2) Kolloidneutralisering/Partikelfällning Organiska partiklar är negativt laddade. Positiva joner neutraliserar partiklarnas Laddning så att partiklarna kan dras mot varandra 3) Hydroxid-FÄLLNING METALLJONER (Me 3+ ) reagerar med HYDROXIDJONER(OH - ) och bildar en gelliknande fällning

26 KEMISK FLOCKBILDNING Metallfosfat sveps in av hydroxidgel till flockar. Även partiklar sveps in av hydroxidgel.

27 INBLANDNING OCH FLOCKNING Snabb inblandning i liten vattenvolym Flockning = partiklar och flockar ska träffa på varandra, växa och bli större Lugn omrörning med sjunkande hastighet är viktig så att flockarna ej slås sönder

28 Aluminiumfosfatbildning Al 3+ + HPO 4 2- AlPO 4 + H + Aluminiumhydroxidbildning Betydelsen av ph Al 3+ + H 2 O Al(OH) H + Al(OH) 3 är geleartad/nätlik och sveper in den utfällda AlPO 4 samt partiklar ph sjunker alltså vid tillsats av fällningskemikalie. Vid för lågt ph (för högt ph) bildas inga flockar. Man kan alltså överdosera Fällningskemikalie kraftigt utan att någon flockbildning sker. Viktigt med rätt ph!

29 Fällning och ph Utfällning och flockbildning är mycket ph-beroende. Vid ett specifikt ph intervall har fällningen sin lägsta löslighet. Vid HÖGRE och LÄGRE ph löser fällningen upp sig Optimalt ph skiljer sig mellan olika fällningskemikalier

30 Löslighet och ph

31 SLAMHANTERING Förtjockning Stabilisering Avvattning GRAVITATIONSFÖRTJOCKARE MEKANISK FÖRTJOCKARE FLOTATIONSFÖRTJOCKARE RÖTNING KOMPOSTERING SLAMLUFTNING VASSBÄDDAR MEKANISK AVVATTNING VASSBÄDD

32 AVLOPPSVATTENRENING

33 SLAMHANTERING FÖRTJOCKNING Gravitationsförtjockare Från 2-3 %TS till 5-6%TS Förtjockarcentrifug Upp till ca 25% TS halt Polymertillsats

34 SLAMHANTERING FÖRTJOCKNING Flotationsförtjockare Används för svårsedimenterat slam som bioslam I flotationsanläggningen höjs torrsubstanshalten i slammet genom att vatten avskiljs. Processen inleds med att slammet tillförs polymer och dispersion. Dispersion är processvatten som under tryck övermättats med luft med hjälp av en kompressor. När trycket släpps bildas små luftbubblor som fastnar på slammet varvid det flyter upp och bildar ett flytslam som skrapas av vattenytan.

35 SLAMHANTERING STABILISERING Rötning Kompostering eller slamluftning Vassbäddar även avvattning

36 SLAMHANTERING AVVATTNING Syftet med avvattning är att så långt som möjligt reducera slammets volym Centrifug Slammet delas upp i en vattenfas rejektvatten - och en koncentrerad slamfas - slamkakan. Rejektvattnet återförs till vattenbehandlingsdelen Filterpress Skruvpress Silbandspress

37 RESULTAT AV PROCESSEN

Relevanta dokument

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar