Politik för tillväxt och jobb. Finansminister Anders Borg 4 oktober 2013

Transkript

1 Politik för tillväxt och jobb Finansminister Anders Borg 4 oktober 2013

2 Det ekonomiska läget Utdragen internationell lågkonjunktur Situationen är fortsatt besvärlig med betydande nedåtrisker Dröjer innan arbetslösheten tydligt vänder ner, ökad risk att den biter sig fast på hög nivå Sveriges starka position ger goda möjligheter att stötta återhämtning för att få ner arbetslösheten och värna offentliga finanser

3 Finansdepartementets prognos Prognosen i vårpropositionen för 2013 inom parentes BNP 1,2 (1,2) 2,5 (2,2) 3,6 (3,6) varav hushållens konsumtion 2,1 (2,2) 3,1 (2,8) 3,9 (3,7) nettoexport 0,0 (-0,3) 0,0 (-0,1) 0,3 (0,4) fasta bruttoinvesteringar -2,4 (0,9) 4,3 (4,0) 6,9 (6,6) Produktivitet i näringslivet, kalenderkorrigerad 1,3 (1,3) 2,7 (2,4) 2,5 (2,9) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 0,3 (0,2) 0,5 (0,3) 1,1 (0,7) Sysselsättning 0,8 (0,2) 0,8 (-0,1) 1,0 (0,6) Arbetslöshet (procent av arbetskraften) 8,2 (8,3) 8,1 (8,4) 7,8 (8,1) KPI (årsgenomsnitt) 0,1 (0,5) 0,9 (1,2) 1,7 (1,8) BNP-gap (procent) -3,5 (-3,5) -3,0 (-3,3) -2,1 (-2,3) Finansiellt sparande -1,2 (-1,6) -1,5 (-1,0) -0,4 (0,0) Strukturellt sparande 0,5 (0,4) 0,2 (0,9) 0,8 (1,3) Konsoliderad bruttoskuld 41,9 (42,0) 42,6 (41,8) 41,2 (39,5)

4 Sverige Österrike Belgien Tyskland Finland Danmark Italien Nederländerna Frankrike Storbritannien Spanien Grekland Portugal Irland Sverige Nederländerna Finland Belgien Österrike Danmark Tyskland Irland Frankrike Italien Storbritannien Grekland Spanien Portugal Sverige Tyskland Österrike Belgien Nederländerna Frankrike Finland Storbritannien Irland Spanien Danmark Portugal Italien Grekland* Sverige Österrike Tyskland Belgien Finland Frankrike Nederländerna Storbritannien Danmark Italien Portugal* Spanien Grekland** Irland Genomsnittlig BNP-tillväxt Medelvärde Procent 1,4 1,2 1,1 0,8 0,5 0,5 0,4 Investeringar Ackumulerad förändring av investeringar i procent, ,5 4,7 3,7 1,6 1,5 0,1-0,1-0,2-0,4-0,6-0,9-1,7-8,7-15,9-18,8-21,4-30,6-32,1 Förändring, skuld Förändring av den offentliga sektorns bruttoskuld Procent av BNP -3,0 93 Inkomstskillnader Gini-koefficient, inkomstår ,9-54,4 0,24 0,26 0,26 0,26 0,26 0,28 0,29 0,30 0,31 0,32 0,33 0,34 0,34 0, Källa: EU-Kommissionen Not: * Avser 2012Q4 Källa: OECD

5 Österrike Sverige Frankrike* UK Belgien Italien Tyskland Nederländerna Grekland Spanien Finland Danmark Portugal Irland Irland Nederländerna Frankrike Sverige Finland Spanien Belgien Tyskland Danmark Österrike Italien UK Portugal Grekland Nederländerna Sverige Österrike Danmark Tyskland UK Finland Frankrike* Irland Portugal Belgien Italien Spanien Grekland Tyskland Österrike* Belgien Finland Sverige UK* Frankrike Danmark Nederländerna Italien Irland Portugal Spanien Grekland Sysselsättningsgrad Q1 2013, år. Procent av befolkningen Förändring, arbetslöshet 2008Q3 2013Q2, år. Procentenheter 20,1 66,5 65,6 63,9 63,8 63,7 63,5 60,7 57,0 55,1 54,9 54,6 14,6 49,2 48,5 43,7-1,8 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 3,1 3,4 3,7 5,2 6,9 8,3 Förändring av arbetskraften Procentuell förändring 08Q3 till 13Q1, år * Avser 2012Q4 Trunkerad skala Källa: OECD Reallön Procentuell förändring * Avser 2013Q1. Källa: Eurostat 3,4 3,0 2,6 2,2 1,8 1,7 1,5 0,3 0,1 8,5 5,5 5,4 4,6 3,3 3,2 2,7 2,1 1,9 1,4 0,5-0,5-1,2-1,8-2,8-3,5-2,5-4,9 * Avser 2012Q4. Källa: OECD Avser lön inklusive sociala avgifter Källa: EU-Kommissionens vårprognos -13,7

6 Sverige Danmark Belgien Frankrike Finland Österrike Nederländerna Irland Spanien Tyskland Storbritannien Italien Grekland Portugal Sverige Nederländerna Danmark Finland Spanien Österrike Storbritannien Frankrike Tyskland Belgien Irland Portugal Italien Grekland Välfärd ger jämn fördelning Ojämlikhet i inkomstfördelningen inklusive offentligt finansierade tjänster. Gini-koefficient Andel av befolkningen med låg materiell standard. Procent 0,40 0,35 Disponibel inkomst Total inkomst 15,2 0,30 0,25 0,20 7,8 8,3 11,2 0,15 0,10 0,05 1,2 2,5 2,6 3,2 3,9 3,9 5,1 5,2 5,3 5,7 0,00 Källa: OECD 2011, data avser 2007 Källa: Eurostat, data avser 2011

7 Utgångspunkter för den ekonomiska politiken Utdragen internationell lågkonjunktur, konsekvenserna för jobb och välfärd i Sverige ska fortsatt motverkas Ökad risk för att arbetslösheten biter sig fast Sverige har bland Europas starkaste offentliga finanser, använd stark position för att pressa tillbaka arbetslösheten Omfattande fleråriga satsningar på utgiftssidan i BP13 och ökade kostnader för sjukförsäkring begränsar utrymmet under utgiftstaket Överskottsmål och utgiftstak ska värnas

8 Sverige Danmark Finland Österrike Nederländerna Tyskland Frankrike Spanien Storbritannien Belgien USA Irland Portugal Italien Grekland Japan ,9-6,3-7,0-7,6-1,5-1,8-1,9-2,3-2,6-2,9-3,3-3,5-4,0-4,2-4,3 Tyskland Sverige Österrike Finland Italien Grekland Danmark Belgien Nederländerna Portugal Irland Frankrike USA Storbritannien Spanien Japan Sverige har stark position Finansiellt sparande Procent av BNP Offentliga sektorns skuld Andel av BNP. Procent Diagrammen visar EU15 utom Luxemburg samt USA och Japan. Källa: Finansdepartementet (Sverige) respektive EU-kommissionens vårprognos 2013 (övriga)

9 Ökade kostnader för sjukfrånvaro 60 Utgifter, 2013 års priser, mdkr (vänster axel) Helårsekvivalenter (höger axel) Prognosförändringar jämfört med VÅP13 (miljarder kronor) Anslag Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2,4 5,2 6,6 7,6 7,9 Sjuk- och aktivitetsersättningar m.m. 0,2 0,7 1,1 1,7 2,4 Not: Helårsekvivalenter avser sjuk-, rehabiliterings- och närståendepenning

10 Inriktning för politiken: Stöd för tillväxt och jobb Stark position ska användas för att ge stöd för återhämtning med långsiktigt riktiga reformer som stärker hushållen Stärkta drivkrafter till arbete, bredare vägar till jobb för unga och utrikes födda Satsningar på kunskap och stärkt konkurrenskraft Värna sammanhållningen

11 Stärkta drivkrafter att arbeta Marginaleffekt vid olika inkomstnivåer. Procent Skattekvot* vid låga inkomster (2/3 av genomsnittslönen) 50 Gällande regler Utan jobbskatteavdraget 50 Sverige Norge Danmark Finland OECD Låg inkomst Hög inkomst Källa: SCB/FASIT *Inkomstskatt och socialavgifter som andel av arbetskostnad Källa: OECD

12 Höga skattekilar Marginell skattekil på arbete 2011 respektive Procent Vid 67 % av genomsnittsinkomsten Vid 100 % av genomsnittsinkomsten Vid 167 % av genomsnittsinkomsten Källa: OECD. Data avser skillnad mellan förändringen i arbetsgivarens arbetskostnad och förändringen i arbetstagarens nettolön vid en bruttolöneökning. Avser anställda i privat sektor, se OECD Taxing Wages 2013

13 Stärka hushållen och värna sammanhållningen Sänkt skatt för pensionärer viktig välfärdssatsning Avskaffad arbetslöshetsavgift har god fördelningsprofil och följer av framstegen med trepartssamtalen Ökad barndel i bostadsbidraget Lägre marginaleffekter i boendestöd till pensionärer och nyanlända

14 Underlätta att komma i arbete Stärka övergången från skola till arbete Stöd för yrkesintroduktionsanställningar, lärlingsplatser, m.m. Motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast Förändrade socialavgifter för unga, insatser för långtidsarbetslösa, m.m. Bredare vägar till jobb för utrikes födda Nystartszoner, effektivare etablering, minskade marginaleffekter vid arbete Förbättra möjligheterna till omställning under arbetslivet

15 Kunskap och stärkt konkurrenskraft Trots tidigare reformer kvarstår problem med sjunkande och mer ojämlika skolresultat och låg attraktionskraft för läraryrket Utbildningspaket Fortsätta stärka lärare och rektorer Fler mattetimmar, läxhjälp, utveckla nationella prov, frivillig sommarskola, utökad undervisningstid i svenska för nyanlända m.m. Tilltagande internationell skattekonkurrens om FoU-investeringar ger ökad sårbarhet Inriktning för forskning, innovation och entreprenörskap Förbättra skatteincitament för forskning och utveckling Förstärka förutsättningarna för små företag att växa och säkra tillgång till riskkapital Värna legitimitet i skattesystemet och förhindra överutnyttjande

16 Samlad reformagenda för Sverige Ansvarsfull politik med starka offentliga finanser Stärkt arbetslinje och fler i jobb Återupprätta kunskapslinjen Värna trygghet och sammanhållning

17 Arbetslinjen central för sammanhållning Sverige visar att hög tillväxt går att förena med långtgående fördelningspolitik Arbetslinje i skatte- och transferingssystem nödvändigt om målkonflikt ska undvikas Bredare vägar till jobb centralt för en framgångsrik och hållbar fördelningspolitik Svaga grupper på arbetsmarknaden i fokus

18 Välfärden har värnats Sverige alltjämt ett av världens bästa och tryggaste länder att leva i, med bland de allra högsta offentliga sociala utgifterna Offentliga utgifter utgör 2013 en lika stor andel av BNP som 2006, därtill har BNP utvecklats väl trots krisen tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik Skatteintäkterna väntas 2013 vara 40 miljarder kronor högre än 2006, rensat för inflation Skattemedel som tillförs vård, skola och omsorg har samtidigt ökat med 70 miljarder kronor sedan 2006, rensat för inflation Använder man nationalräkenskapernas kostnadsmetod för att mer detaljerat justera för kostnadsutvecklingen på specifika delområden så har resurserna till vård, skola och omsorg ökat med mer än 40 miljarder kronor sedan 2006

19 Offentliga utgifter som andel av ekonomin är lika stora i dag som 2006 Offentliga utgifter som andel av BNP. Procent Källa: Finansdepartementet

20 Ökad sysselsättning i kommunerna Arbetade timmar respektive antal sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet. Miljoner timmar per år respektive tusental personer Arbetade timmar i kommunalt finansierad verksamhet (vänster axel) Antal sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet (höger axel) Antalet sysselsatta i kommunalt finansierad verksamhet bedöms öka med ca personer från 2006 till 2013

21 Sammanfattning BP14 Ge stöd för tillväxt och jobb med långsiktigt riktiga åtgärder Motverka att arbetslösheten biter sig fast i utdragen lågkonjunktur Stärk förutsättningarna för jobb och tillväxt Värna finanspolitiskt ramverk med utgiftstak för goda säkerhetsmarginaler

22 Skattebördor på jobb i svagt konjunkturläge med S politik Miljarder kronor, exkl. nej till förstärkt jobbskatteavdrag 25 1,3 Höjda egenavgifter 20 3,3 5,6 Miljöskatter Nedtrappning jobbskatteavdrag Höjd brytpunkt + SINK Fördubblad restaurangmoms ,2 25,6 totalt Höjd skatt för att anställa unga 2015 Höjd skatt för att anställa unga ,2 0 Skattehöjningar Källa: Socialdemokraternas budgetmotion för Lastbilsskatt från S inframotion.

23 Dyrare att anställa unga med rödgrön politik Höjd skatt på att anställa unga medför högre anställningskostnader för alla unga under 25 år kronor högre kostnad per månad för en ung anställd under 23 år kronor högre kostnad per år för en ung anställd under 23 år För en restaurang med 20 anställda varav 5 är 23 och 24 år gamla och 5 är under 23 år medför skattehöjningen Högre kostnader på ca en halv miljon kronor per år Motsvarar kostnaden för 1,5 anställda per år Räkneexempel (Hel effekt från 2015): Genomsnittlig lön inkl. arbetsgivaravgifter för en ung anställd under 23: kronor per år Genomsnittlig lön inkl. arbetsgivaravgifter för en ung anställd 23-24: kronor per år Totalt för de unga: kronor per år Höjda arbetsgivaravgifter ökar restaurangens personalkostnader med ca kronor per år

24 Färre jobb med S politik Beräkningar av långsiktiga jobbeffekter. Källa: Finansdepartementet Skatter Höjda socialavgifter för unga Minskat/utvidgat ROT/RUT Höjd restaurangmoms Övrigt Utgifter Arbetsmarknadspolitik A-kassa Sjukförsäkringen Totalt S

25 S prioriterar att bygga ut transfereringssystemen Utgiftsökningar enligt S motion jämfört med BP14, fördelade efter område 9% 9% Transfereringar och ams-politik Sjukvård 3% Utbildning 15% 56% Infrastruktur Näringspolitik Övrigt 8% Källa: Socialdemokraternas budgetmotion för 2014

26 Kraftig utbyggnad av platser i olika system i stället för jobb Intensifierad arbetsförmedling AMS-utbildning Komvux/Yrkesvux Yrkeshögskola och högskola Extratjänster Platser* Jobb** Yrkesintroduktion Källa: *)S budgetmotion för 2014 **)Finansdepartementets beräkningar av långsiktiga sysselsättningseffekter av S åtgärder.

27 Försvagad arbetslinje i transfereringssystemen Socialdemokraterna Höjt tak i sjukförsäkringen till 8 basbelopp, höjd ersättningsgrad till 80 procent hela perioden samt slopad bortre gräns Reducerat sjuklöneansvar för arbetsgivare Höjt tak i A-kassan de 100 första dagarna från dagens 680 till 910 kr/dag, därefter sänks taket till 760 kr/dag. Höjd kompensationsgrad till 80 procent hela perioden Miljöpartiet Golv (minimiersättning) på 229 kronor införs i sjukförsäkringen Höjd ersättningsgrad i sjukförsäkringen till 80 procent hela perioden samt slopad bortre gräns Avskaffat sjuklöneansvar för mindre företag Höjt tak i A-kassan till 880 kr per dag de första 100 dagarna. Därefter trappas taket av i flera steg för att nå en slutnivå på 730 kr/dag Vänsterpartiet Höjt tak i sjukförsäkringen till 8 basbelopp och höjd ersättningsgrad samt slopad bortre gräns och höjd ersättningsnivå från 64 till 67 procent i sjuk- och aktivitetsersättningen Sänkt inkomstskatt för sjukskrivna, arbetslösa och personer med sjuk- och aktivitetsersättning Höjt tak (960/dag) och golv (420 kr/dag) i A-kassan och en ersättningsgrad på 80 procent. Tak och golv ska löneindexeras

28 S politik oförenlig med S mål för arbetslösheten jobb fattas för att nå S mål om lägst arbetslöshet i EU fler jobb krävs för att ha lägst arbetslöshet i EU jobb saknas Mål Politik S politik hotar ca jobb

29 Tunga skattebördor hotar tillväxt och jobb Skattehöjningar exkl. nej till jobbskatteavdrag Miljarder kronor Förslag S MP V De rödgröna? Höjda socialavgifter för unga 14,4* 15,2* 14,4 14,4 Minskat ROT/RUT 0,1-1,0 9,5* 0 Höjd restaurangmoms 5,6 0 5,6 5,6 Höjda egenavgifter 0,5 0,5 0 0,5 Höjda inkomstskatter 4,6 5,9 18,5 4,6 Lastbilsskatt** 4 3,9? 4 Höjda bensin- och miljöskatter 0,6 17,3* 5,4* 14,9 Återinförd arvsskatt och höjd fastighetsskatt 0 0 5,9* 5,9 Höjd bolagsskatt ,7 0 Totalt 29,8 41, ,9 *) 2015 **) 2016 Källa: Oppositionspartiernas budgetmotioner för 2014 samt S motion till riksdagen 2012/13:T8