ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA

Transkript

1

2 ETT HÅRT SLAG MOT SVERIGES UNGA Socialdemokraterna, liksom Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, vill fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Socialdemokraterna vill utöver detta dessutom minska efterfrågan på restaurangoch cateringtjänster och på hushållstjänster genom momshöjningar och begränsningsregler. Detta är sektorer som för många, inte minst unga, erbjuder en första väg in på arbetsmarknaden. Sammantaget riskerar de åtgärder som Socialdemokraterna föreslår hota uppemot unga personers jobb. TABELL 1: JOBBEFFEKTER AV OLIKA FÖRSLAG FRÅN OPPOSITIONEN Åtgärd Jobbeffekt (antal helårsarbetskrafter) Fördubblade socialavgifter för unga Höjd restaurangmoms Minskat ROT/RUT Sammanlagt Källa: Finansdepartementet Not: Beräkningarna utgår ifrån de gängse beräkningsmetoder som Finansdepartementet använder för att beräkna effekterna på sysselsättning av olika skatteförslag. Beräkningen är baserad på empiriskt skattade elasticiteter. Ett hårt slag mot Sveriges unga SID 2 (7)

3 FÖRDUBBLADE SOCIALAVGIFTER FÖR UNGA Fördubblade socialavgifter för unga innebär 16 miljarder kronor i ökade kostnader för alla de företag som anställer unga. I genomsnitt ökar kostnaden med ca kronor för varje anställd ungdom. 1 Kommuner och landsting drabbas särskilt eftersom de ju inte kompenseras för de uppskattningsvis 3,7 miljarder kronor i ökade kostnader förslaget innebär. Därmed skulle ca personer behöva sägas upp för att balansera inkomstbortfallet, något som riskerar få effekter på kvaliteten i t ex vård, skola och omsorg. Typfall: Jobbeffekter för butik med unga anställda Ett exempel på hur oppositionens höjda skatter slår mot ungdomsjobben är en vanlig svensk livsmedelsbutik. Den svenska livsmedelsbranschen kännetecknas ofta av två faktorer. Dels är den en personalintensiv bransch, dels finns där många yngre anställda. Låt oss anta att en livsmedelsbutik har en personalstyrka som består av totalt 8 heltidsanställda personer under 26 år. Om varje ung anställd har en lön på ca kronor blir den årliga lönekostnaden för var och en ca kronor och tillsammans kronor. Höjningen av socialavgifterna innebär ökade anställningskostnader på kronor ( *0,1593/1,1549 = ) till en total lönesumma på kronor. Det motsvarar med råge lönekostnaden för en anställd. Socialdemokraterna vill införa en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna med tre procentenheter för lönesummor upp till kronor. Eftersom butiken slår i taket för nedsättningen så blir nedsättning den maximala kronor ( * 0,03 = ). Räknas denna nedsättning in kvarstår ändå en lönekostnadsökning på kronor, vilket motsvarar ungefär en anställds lönekostnad miljarder kronor i ökade kostnader/ca unga under 26 år som är anställda = kr/ung anställd. Ett hårt slag mot Sveriges unga SID 3 (7)

4 SKATTEHÖJNINGAR MOT HUSHÅLL OCH FÖRETAG Oppositionen föreslår ett antal skattehöjningar riktade mot hushåll och företag. Förutom de ovannämnda förslagen riktade mot unga finns förslag om högre inkomstskatter (från alla tre partier), lastbilsskatt (från alla tre partier), höjda miljöskatter (från V och MP), återinförd förmögenhets-, fastighets- och arvs- och gåvoskatt (V), höjd bolagsskatt (V) samt en bankskatt (V). TABELL 2: OPPOSITIONENS OLIKA FÖRSLAG PÅ HÖJDA SKATTER Förslag (miljarder kronor) S MP V Min Max Viktat medel Höjda socialavgifter för unga Minskat ROT/RUT 2, ,6 Höjd restaurangmoms 5,4 0 5,4 0 5,4 4,4 Högre inkomstskatter 2,5 2,4 14,6 2,4 14,6 3,9 Lastbilsskatt 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 3,2 Höjda miljöskatter ,1 Återinförd förmögenhets ,2 fastighets- och arvs- och gåvoskatt Höjd bolagsskatt ,9 Bankskatt 0 0 3,9 0 3,9 0,5 Summa 29,6 33,6 76,1 21,6 80,1 35,7 Källa: Finansdepartementet Not: Viktat medel motsvarar en möjlig samlad skattepolitik från oppositionen, viktat utifrån partiernas relativa opinionsresultat just nu. Bristen på en samlad ekonomisk politik från oppositionen gör det oklart vilka skattehöjningar som kommer att genomföras vid ett eventuellt regeringsskifte. Vad som är tydligt är att skattetrycket kommer att öka, med mellan 20 och 80 miljarder kronor, beroende på hur förhandlingarna partierna emellan går. Om skattepolitiken viktas utifrån partiernas relativa styrka blir skattehöjningarna ca 36 miljarder kronor. Ett hårt slag mot Sveriges unga SID 4 (7)

5 REGERINGENS ÅTGÄRDER I DAG FÖR UNGA Regeringen har satsat brett för att förbättra ungas arbetsmarknadssituation. Det handlar om: Utbildningssatsningar Stimulerad arbetskraftsefterfrågan på unga Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1. UTBILDNINGSSATSNINGAR Att förbättra skolan är den viktigaste åtgärden för att på lång sikt förbättra ungas arbetsmarknadssituation. Regeringen har bland annat genomfört/infört följande: Reformeringen av gymnasieskolan Åtgärder för att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets status Lärlingsutbildningar Yrkeshögskolans utbildningsvolymer har ökat strukturellt Krisåtgärder i form av utvidgade volymer av yrkesvux, yrkeshögskolan och högskolan 2. FÖR ATT STIMULERA EFTERFRÅGAN PÅ UNGAS ARBETSKRAFT 1. Sänkta arbetsgivaravgifter 2. RUT- och ROT-avdrag samt sänkt mervärdeskatt på restaurang- och cateringstjänster 3. Nystartsjobb för unga som varit arbetslösa i sex månader eller mer 4. Allmänna visstidsanställningar 5. Utreder lärlingsprovanställningar Ett hårt slag mot Sveriges unga SID 5 (7)

6 3. JOBBGARANTIN FÖR UNGA MED SYFTE ATT STÖDJA UNGA ATT GÅ TILLBAKA TILL UTBILDNINGSSYSTEMET ELLER FÅ ETT JOBB Inom garantin är följande åtgärder vid sidan om förstärkta förmedlingsinsatser möjliga: Möjlighet att kombinera studier och praktik Studiemotiverande kurser på Folkhögskolan(denna åtgärd kan ges redan från första arbetslöshetsdagen). Förhöjt studiebidrag till de i ålder år som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet och som hoppade av skolan innan halvårsskiftet 2010 som återgår till skolan. Det förhöjda studiebidraget ges till dess personen slutfört studierna dock längst t.o.m Stöd till start av näringsverksamhet är också en möjlig åtgärd inom jobbgarantin i syfte att öka jobbchanserna. REGERINGENS FORTSATTA AMBITIONER FÖR UNGA Regeringen vill ytterligare förstärka förutsättningarna för arbete och företagande bland unga. Viktiga utgångspunkter inför det fortsatta arbetet är: 1. DET SKA LÖNA SIG BÄTTRE FÖR UNGA ATT ARBETA Trots stora reformer är det fortfarande inte tillräckligt lönsamt att gå från arbetslöshet och utanförskap till arbete för många av dem som står utanför arbetsmarknaden. Lägre inkomstskatter riktade mot låg- och medelinkomsttagare, där många unga finns, är ett effektivt sätt att få fler i arbete och minska utanförskapet. Vi vill också se över villkoren för försörjningsstödet i syfte att minska marginaleffekterna som slår mot exempelvis unga. 2. STARKARE KOPPLING MELLAN SKOLAN OCH ARBETSMARKNADEN Brister i utbildningssystemet och andra faktorer har gjort tröskeln mellan skola och arbetsliv för hög. Den svenska skolan har inte heller i tillräcklig utsträckning tagit fasta på att unga människor, precis som vuxna, är olika. Att yrkesutbildningarna länge sattes på undantag är ett uttryck för detta. Vi vill Ett hårt slag mot Sveriges unga SID 6 (7)

7 förbättra yrkesintroduktionen och yrkesutbildningen samt förstärka lärlingssystemet. Så stärker vi kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. 3. ALLA JOBB BEHÖVS FRÄMJA NYA JOBB I NYA BRANSCHER Utbildning är naturligtvis centralt, men löser inte alla situationer. Vissa ungdomar hindras av allt högre krav på kvalificerad arbetskraft och spetskompetens. De kan inte heller konkurrera på samma villkor som äldre. När vi säger att alla jobb behövs menar vi också de lite enklare jobben, som kan fungera som inkörsport för unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill höja efterfrågan på unga, genom bland annat lärlingskontrakt och förstärkta nystartsjobb. Så ökar vi möjligheterna för nya jobb att växa fram i delvis nya branscher. 4. REFORMER FÖR BÄTTRE INTEGRATION HJÄLPA UNGA UTRIKES FÖDDA TILL JOBB Unga som är utrikes födda har särskilt hög arbetslöshet och behöver därför fokuserade insatser för att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Alla åtgärder som syftar till en bättre integration måste genomsyras av en tydlig arbetslinje, som hjälper unga med utrikes bakgrund att hitta jobb. Vi vill se en effektivare SFI med jobbfokus, ett breddat etableringssystem och instegsjobb. Vi vill också motverka de attityder som försvårar för unga utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden. 5. AKTIV ARBETSMARKNADSPOLITIK SOM SKAPAR VÄGAR IN PÅ ARBETSMARKNADEN En aktiv arbetsmarknadspolitik spelar en viktig roll i att bidra till en snabb och effektiv återgång till arbete för de unga som hamnat i arbetslöshet. Genom åtgärder som bidrar till förbättrad sökaktivitet och som rustar unga för jobb kan arbetsmarknadspolitiken bidra till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshetstider. Vi prioriterar en arbetsmarknadspolitik som sätter aktivitet, utbildning och omställning i centrum, och där uppföljning säkrar effektivitet. Så hjälper vi de unga in på arbetsmarknaden. Ett hårt slag mot Sveriges unga SID 7 (7)