Slutrapport Utvärdering av Passivhuset Bokliden

Transkript

1 s äldreboende, Mörarp 2:61, Helsingborgs Stad Uppdragsnummer: Helena Bülow-Hübe Specialist Energi & Byggfysik Tyréns Region Syd Avd f Energi & Miljö

2 2 (23) Sammanfattning En tillbyggnad av äldreboendet i Mörarp utanför Helsingborg har uppförts som passivhus. Tillbyggnaden innehåller 13 st lägenheter för äldre och har en total uppvärmd yta på 69 m². Byggnaden är uppförd med trästomme, huvudsakligen med lösfyllnadsisolering i väggar och tak samt i ett plan. Byggnaden togs i drift under senhösten 28. Byggnaden projekterades för att klara kraven för passivhus och utvärderingen visar att kraven även klarats vid drift. Uppmätt effektbehov är 1,3 W/m² under en kall vinterdag för en innetemperatur på 23 C. Kravet för passivhus är 1 W/m² vid 2 grader inne. Husets U-värde är i medeltal,15 W/m²K. Fönstrens U-värde kunde ha varit något lägre i genomsnitt om ett brandklassat parti hade kunnat undvikas. I övrigt köptes dock så bra fönster som gick att få ta på i Sverige, med ett U- värde på ca,9 W/m²K. Ljudnivån från ventilationen är efter installation av ljuddämpare fullt acceptabel, och hålls lägre nattetid genom att flödet då halveras. Temperaturverkningsgraden når dock inte riktigt upp till projekterade värden (nominellt 81%), och har visat en sjunkande tendens från första till andra vintern (från 77% till 74%). Det är möjligt att ett större aggregat hade givit både lägre elanvändning, lägre buller och högre temperaturverkningsgrad. Byggnadens uppmätta värmebehov för rumsvärme är mycket lågt, ca 17 kwh/m² och mycket nära projekterade värden. Både fastighetselen och varmvattenanvändning är relativt låga (1,6 resp 23,6 kwh/m²). Verksamhetselen (inklusive hushållsel i lägenheterna) är dock hög, 59 kwh/m². Orsakerna till detta har utretts och de största posterna är elanvändningen i lägenheterna samt belysningen av allmänna delar (främst av korridorerna). Elanvändningen i tvättstugan är också relativt stor och beror på frekvent användning av tvättmaskiner och torkutrustning, eftersom all tvätt tvättas på plats. Egna TV-apparater kan vara stora elslukare i lägenheterna och kan vara en orsak till hög hushållselanvändning. 12 Energianvändning (kwh/m² A temp ) ,9 1,5 1, ,6 18,3 17,3 Projekterat* Uppmätt 29 Verksamhetsel Fastighetsel Varmvatten Värme *Projekterat för: Internlast 4 W/m², Innetemp 23 C VVX 81%

3 3 (23) Innehåll Sammanfattning... 2 Innehåll Allmän orientering Klimatskal och täthet Uppvärmnings- och ventilationssystem Beräkning av effekt- och energibehov Övriga funktionskrav som påverkat utformningen Kvalitetssäkringsprogram Drifttagning och bekymmer under första året Mätprogram och utvärdering Uppmätt energianvändning Fördelning av elanvändningen Utvärdering för januari Informationsspridning och rapportering Slutsatser Referenser... 23

4 4 (23) 1 Allmän orientering Äldreboendet är beläget i Mörarp, ett mindre samhälle utanför Helsingborg. innehöll sedan tidigare 31 st bostäder för äldre och var en väl fungerande anläggning med samlingsrum, kök, personalrum, konferensrum m.m. Den behövde dock utökas och byggdes under 28 till med en ganska låg T-formad vinge i ett plan med en total yta om 672 m² BOA eller 76 m² BTA. Den uppvärmda arean är 69 m². Både höjd- och formmässigt ansluter den nya delen väl till den befintliga byggnaden. Den nya delen är utförd som passivhus enligt FEBYs riktlinjer för passivhus och innehåller 13 st lägenheter om 35 kvm vardera, plus gemensamma ytor såsom matsal, vardagsrum, tvätt- och städutrymmen samt fläktrum. Byggnaden projekterades för en utförandeentreprenad under 27. Inflyttning skedde successivt under september 28. Kärnfastigheter i Helsings Stad genom Bengt O Andersson är beställare. All information och mätvärden i denna rapport avser enbart den nya tillbyggnaden. Projektgruppen bestod bl a av: Arkitektur: Arkitektlaget, Jan Tellving & Christian Ahlcrona Konstruktion: Paragon, Lars-Owe Nygårdh VVS och ventilation: Renerga, Leif Rova El-projektör: CLC Installationskonsult, Rolf Elmfors Energi och passivhus: Tyréns, Helena Bülow-Hübe Fukttsakkunnig, AK-Konsult, Mathias Stenström Generalentreprenör: Byggmästar n i Skåne, Benny Lysebring Figur 1 Situationsplan. Källa: Arkitektlaget.

5 5 (23) Figur 2 Fasad mot öster som visar gavellägenheter samt matsal och dagrumsdel. Till höger syns anslutningen till befintlig byggnad. Källa: Arkitektlaget. Figur 3 Fasad mot öster (t v), fasad mot norr (överst t h), nederst t h syns gavelfasad mot väster samt en flygel av den befintlig byggnad. Solfångarna på administrationsdelen skymtar i bakgrunden.

6 6 (23) Figur 4 Planritning över tillbyggnaden. Källa: Arkitektlaget.

7 7 (23) 1.1 Klimatskal och täthet Huset projekterades med följande U-värden i klimatskalet: Väggar U =,1 W/m²K 425 mm isolering Tak U=,7 W/m²K 495 mm isolering Golv U=,11 W/m²K, 3 isolering, pordrän Fönster U=,9 W/m²K för hela fönstret inkl karm och båge Ett par mindre fönster brandklassades, där är tyvärr U-värdet endast är ca 1,4 W/m²K. I genomsnitt är U m ca,15 W/m²K. Fönsterytan utgör ca 14 % av golvytan. Denna byggnad har en rumshöjd på i genomsnitt ca 2,65 m. Formfaktorn, eller kvoten A om /A temp är 2,5. Täthetskravet sattes till,25 l/s m² vid +/- 5 Pa och uppmättes till,17 l/s m². Tillbyggnaden uppfördes med en trästomme av sammansatta träreglar (samverkansreglar) för att minska köldbryggorna och låglutande takbalkar av limträ (Kerto-balkar). Ett annat viktigt skäl att välja denna stomlösning var också att få en lufttät klimatskärm som var relativt byggvänlig, med få genomföringar av plastfolien. Genom att klimatskärmen och innertaket följer takbalkarnas lutning skapar man också ett litet installationsutrymme i korridortaket, där ventilationskanalerna förläggs, se Figur 5. Plastfolien placeras indraget i både väggar och tak och alla skarvar har klistrats med dubbelhäftande butylband. Se även Figur 6-8. Figur 5 Huvudsektion genom byggnadens klimatskal. Byggnaden fuktsäkerhetsprojekterades av AK-konsult. Detta påverkade bl a lösningen för tak och fasad. Ovanpå råsponten på taket lades ett 5 mm lager cellplast och även träreglarna i ytterväggen isolerades utvändigt med 8 cellplast. Väggen kläddes därefter med en luftad skiva som putsades. Ytterväggen består därmed av puts på Sto-Ventec system, 28 luftspalt, 8 cellplast, 4,5 minerit, 3 lättreglar med lösfyllnadsisolering, plastfolie, 45*45 horisontella reglar med isolering och 2 lager gips. Total tjocklek 51 mm. Taket består av tätskikt, 5 cellplast, 2 råspont, 45 luftspalt, 3,2 hård träfiberskiva, takbalkar med 45 lösfyllnadsisolering, plastfolie, 45 reglar med mineralull och 3 lager gips. Total tjocklek ca 65 mm.

8 8 (23) Figur 6 Vertikalsnitt genom byggnadsdetalj tak/vägg samt fönsterinfästning.

9 9 (23) Figur 7 Foton från byggtiden, stommen rest. Figur 8 Foton från byggtiden, täthetsdetaljer och lösfyllnadsisolering i vägg. 1.2 Uppvärmnings- och ventilationssystem Varmvatten och värme produceras i den befintliga anläggningen, där energikällan är naturgas. Fjärrvärme fanns inte att tillgå på orten. Anläggningen har också försetts med solfångare (typ vakuumrör), som beräknas ge 45 5 % av energibehovet per år för varmvatten för hela anläggningen. Den inkopplades dock först i början på november 8 (slutbesiktning ). Ventilationen i den nya delen utförs med ett nytt centralt FTX-aggregat med kapacitet 5 l/s. Återvinningen sker med roterande värmeväxlare, projekterad återvinningsgrad ca 81 %. I tilluftskanalen placeras ett vattenburet värmebatteri. Se Figur 9. Ventilationen styrs så att den ger,74 l/s, m² och ca,37 l/s m² nattetid eller drygt dubbla BBR kravet dagtid. (motsvarar 2 l/s och lägenhet dagtid och 1 l/s, lgh nattetid). På grund av höga och individuella temperaturkrav (23 C) i de olika lägenheterna och temporära krav på högre luftomsättning distribueras värmen via en vattenburen radiator i varje lägenhet.

10 1 (23) Figur 9 Vy av ventilationsaggregat. Källa: Renerga 1.3 Beräkning av effekt- och energibehov Effektbehoven beräknades i Derob-LTH för en internlast som varierade mellan 2,9 på natten, 4,3 W/m² på dagen till som mest 11 W/m² på kvällen, i snitt 6,2 W/m². Hörnlägenhetens maxeffektbehov blev då 15,5 W/m² vid 2 C och 18,9 W/m² vid 23 C som är den önskade innetemperaturen vintertid. För mittlägenheten minskar effektbehovet till ca 11,9 W/m² vid 2 C och till 14,5 W/m² vid 23 C inne. Om internlasten sänks kvällstid till i snitt 4 W/m², påverkas inte maxeffekten, eftersom denna inträffar på natten då internlasten är oförändrat låg. Däremot ökar energibehovet för uppvärmning med 3 %. Byggnadens tidskonstant beräknades till strax över 16 h. Effektbehoven beräknades även stationärt för hela byggnaden. För innetemperaturen 2 grader, internlasten 4 W/m², ventilationsflöde 25 l/s och 81% verkningsgrad blir effektbehovet 11, W/m² för DUT -9,7 C. Effektbehovet är därmed något högre än FEBY s kravspecifikation för passivhus, som anger max 1 W/m² tillförd effekt. I ett examensarbete beräknades energianvändningen för hela tillbyggnaden i VIP+. Med en internlast om 4 W/m² beräknades energianvändningen till 18,3 kwh/m² för värme, 1,5 kwh/m² för fastighetsel och 29 kwh/m² för varmvatten, totalt 58 kwh/m² A temp vid 23 graders inomhustemperatur. Vid uppskattning av verksamhetselen för befintlig del antyder detta att internlasterna kan bli högre än tidigare antaget även för tillbyggnaden, upp mot 8 W/m² [Brunbäck & Teinvall, 28]. I detta arbete visas hur känslig energianvändningen är för olika antaganden om interna värmelaster, annan innetemperatur, varierande verkningsgrad på återvinning etc. Skulle verkningsgraden t ex

11 11 (23) sänkas med 5 procentenheter till 76% visade beräkningarna att värmebehovet ökade med ca 3 kwh/m². I Figur 1 redovisas en bild ur deras arbete där energianvändningen för varierande internlast redovisas. Figur 1 Beräknad energianvändning för tillbyggnaden vid varierande antaganden om intern värmeavgivning (internlast) från boende och verksamhetsel. I beräkningarna har den nominella verkningsgraden om 81% använts samt innetemperatur 23 grader. FTXsystem avser eftervärmning i aggregatet. Källa: Brunbäck & Teinvall, Övriga funktionskrav som påverkat utformningen Eftersom ett vårdboende ställer krav på att varje lägenhet skall utföras som en egen brandcell innebär detta vissa saker för ventilationslösningen. Eftersom ventilationsbehovet för varje lägenhet är så litet valdes ett centralt fläktaggregat. För att förhindra brandspridning mellan lägenheter måste man dock kunna stänga av ventilationen rumsvis. Lösningen blev att vid varje lägenhet sätta ett brandspjäll på tilluftskanalen och ett på frånluftskanalen med en gemensam spjällmotor. Vidare blir varje rum delvis en egen en klimatzon inom byggnaden, och för att åstadkomma en individuell reglering skulle det krävas värmebatterier i tilluftskanalen vid varje lägenhet. Detta bedömdes som en alltför dyr lösning. Istället valde man att sätta en liten radiator (vattenburet system) i varje lägenhet för att klara kravet på individuell reglering. Brandkraven medförde att ett par mindre fönster fick utföras med brandklassning. Brandklassning införs t ex när två fönster i vinkel tillhörande två olika brandceller hamnar för nära varandra. Att U-värdet blir så mycket sämre beror enligt glastillverkarna på att det inte finns några 3-glasfönster

12 12 (23) som är brandklassade, utan man är då hänvisad till en 2-glaslösning, vilket ger sämre U-värden 1. Hade arkitekten varit mer uppmärksam på detta från början, hade man troligen kunnat undvika brandklassning genom att ändra fönsterplaceringen. Akustikkraven, särskilt vad gäller stegljudsöverföring mellan lägenheter, ställde särskilda krav på utformningen av lägenhetsskiljande väggar och speciellt på utformningen av betongplattan under väggarna. I princip finns två lösningar: (1) Efter härdning av betongplattan sågas en slits genom plattan där väggen skall stå. Även den översta av isolerskivorna under plattan skall slitsas. (2) En bred och kraftig vot av betong gjuts under väggen. Lösning 1 innebär att man bryter igenom det lufttäta skikt mot marken som betongen normalt utgör. Detta måste därför eftertätas, t ex med en gummilist. Risken för radoninträngning från mark borde dessutom öka avsevärt, eftersom det kan vara svårt att få en sådan slits helt gastät. Vidare måste man se till att inga rör gjuts in i betongen där den skall slitsas. Lösning 2 innebär en dyrare lösning och framför allt en betydligt längre uttorkningstid för betongen. I det aktuella projektet valdes att slitsa betongplattan under lägenhetsskiljande (icke-bärande) väggar, medan väggen mot korridorer utfördes med kraftig vot. Eftersom väggen mot korridor även är bärande fanns det ett annat skäl att gjuta en kraftigare sula här. 2 Kvalitetssäkringsprogram Mätningar som utfördes enligt kvalitetssäkringsprogrammet har bl a innefattat: Fuktmätningar i trästomme utförd av generalentreprenören, Fuktmätningar i betongplatta utförd av AK-konsult, Täthetsmätningar i två omgångar utförda av AK-konsult. Den första var en enklare undertrycksprovning med läckagesökning via röktest efter montage av plastfolie och fönster. Denna genomfördes sektionsvis, då först halva huset sektionerades av och trycktes. Något senare gjordes motsvarande för andra halvan. Därefter gjordes en verifierande tryckprovning efter färdigställande av samtliga ytskikt. Denna resulterade i ett uppmätt luftläckage på,17 l/s,m² vid +/- 5 Pa tryckskillnad. För att säkerställa kvaliteten i utförandet genomfördes utbildning för samtliga hantverkare i två omgångar. Dessa utbildningar genomfördes av medverkande konsulter, främst energi, samt bl a arkitekter, konstruktör, fuktsakkunnig och ventilationskonsult. 3 Drifttagning och bekymmer under första året Huset togs i drift i mitten på september 28. Från och med första oktober 28 var huset i full gång vilket syns på mätstatistiken, se Kap 4. Under drifttagningen tyckte beställaren att ventilationen bullrade för mycket, varför ljuddämpare monterades i tilluftkanalen strax efter aggregatet. Vidare ändrades så småningom drifttiderna så att man nu går ner till halva flödet mellan kl vilket också minskar ljudnivån nattetid. Efter detta är man nöjd både med ljudnivån och med luftkvaliteten. Dagtid är flödet därmed 2 l/s per lägenhet, natt 1 l/s. Då tillbyggnaden är förbunden med den befintliga byggnaden via en dörr som vanligen hålls öppen (trots att det är en brandcellsgräns) blir flödet i byggnaden inte helt balanserat. Vid loggning av flödet är vanligen frånluftsflödet ca 1 procent högre än tilluftflödet. 1 Detta förhållande är nu på väg att förändras på grund av ökad efterfrågan på 3-glasfönster på den Europeiska marknaden. Brandklassade 3-glasfönster har därför nyligen börjat introduceras i Sverige. (personlig kommunikation, Mattias Magnusson, Tekn Rådgivare, Pilkington, febr 21).

13 13 (23) Beställaren har i efterhand också konstaterat att donen i dagrumsdelen inte ger tillfredsställande komfort, då man på vissa ställen tydligt kan notera höga lufthastigheter från tilluftsdonen, även på ganska långt avstånd. En behovsanpassad lösning hade varit klart bättre och dessutom energieffektivare, då de gemensamma delarna ofta är sparsamt använda. Många äldre blir helt enkelt kvar på sina rum, och är endast i matsalen under kortare tider på dagen. Ett annat bekymmer har varit att det under första året inte var så varmt som man önskade i boenderummen, 21 grader var en vanligare temperatur under första vintern än önskade 23 grader. I hörnrummen finns två fönster men från början bara en radiator. I dessa rum monterades en extra radiator under det andra fönstret. Problemet var egentligen klassiskt, vid anslutning av värmekretsen till den befintliga anläggningen var förutsättningarna dåligt utredda. Pumpen i primärkretsen var för svag, vilket ledde till att pumpen i sekundärkretsen (för tillbyggnaden) sög tillbaka svalt returvatten till framledningen för radiatorerna. Det tog tyvärr lång tid innan felet åtgärdades, och under tiden köptes billiga el-konvektorer in och placerades i de rum där behovet fanns. Nu när problemet är löst kan man ställa sig frågan om den extra radiatorn i hörnrummen verkligen hade behövts. Elkonvektorerna hade vid besök den 15 februari precis plockats bort ur rummen, och temperaturen i lägenheterna var mellan grader. Utetemperaturen vid besöket låg på ett par tre minusgrader och vädret var mulet. Det är osäkert hur mycket dessa radiatorer verkligen varit i drift. Det är t ex svårt att urskilja någon påtagligt högre elanvändning för huset vintertid, den lilla ökning som syns kan även bero på att belysningen är tänd längre om vintern, se Kap 4. Figur 11 Interiörbilder från bostadsrum, matsalsdel och dagrum.

14 14 (23) 4 Mätprogram och utvärdering Ett särskilt mätprogram för inneklimat och energi togs fram. Den första utvärderingen gjordes i december 28. Vid denna konstaterades att innetemperaturen i två mätlägenheter (mittlägen) i genomsnitt låg på 23 resp 22 C medan utetemperaturen i snitt var 3,1 C. Ventilationen kördes på fullflöde (5/55 l/s) mellan 7:-18: månd-sönd. Övrig tid kördes aggregatet på halva flödet (25/275) l/s. Tilluftstemperaturen låg på 21 C och medelverkningsgraden under december 8 var 77%. Ett platsbesök genomfördes den 15 februari 21 tillsammans med beställaren. Sommartid har inneklimatet varit bra, och här bidrar både solskyddsglas och en utvändig rörlig screen-väv till att begränsa övertemperaturer i solutsatta rum. 4.1 Uppmätt energianvändning När huset nu varit i drift under snart 1,5 år har en mer omfattande utvärdering gjorts. Den beräknade och uppmätta energianvändningen jämförs i Figur 12. Det uppmätta normalårskorrigerade värmebehovet är 17 kwh/m² för år 29 inkl eftervärmning i FTX-aggregat. Detta är nära projekterade värden. Uppmätt fastighetsel ligger på 11 kwh/m² vilket också är mycket nära beräknade siffror. Varmvattenbehovet är uppskattat till 23,6 kwh/m² exkl VVC-förluster, vilket baseras på den uppmätta varmvattenförbrukningen. Se även Tabell Energianvändning (kwh/m² A temp ) ,9 1,5 1, ,6 18,3 17,3 Projekterat* Uppmätt 29 Verksamhetsel Fastighetsel Varmvatten Värme *Projekterat för: Internlast 4 W/m², Innetemp 23 C VVX 81% Figur 12 Jämförelse av beräknad och uppmätt energianvändning för passivhuset.

15 15 (23) Tabell 1 Uppmätt energianvändning för år 29 (kwh/m² A temp ). Energianvändning (kwh/m² A temp) Värme 17,3 Varmvatten 23,6 Fastighetsel 1,6 Specifik energianvändning enl. BBR 51,5 Verksamhetsel 58,9 Total energianvändning 11,4 Den uppmätta energianvändningen redovisas även månadsvis i Figurerna Perioden januari och februari 21 var ovanligt kall, vilket kan vara en orsak till högre användning dessa månader än föregående år, trots graddagskorrigeringen. Fortsatt uppföljning rekommenderas för att följa utvecklingen kommande år. Värme 35 Energianvändning/månad (kwh) Värme 21 Värme 29 Värme Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au Se Okt No De Figur 13 Uppmätt energianvändning för rumsuppvärmning inkl eftervärmning i FTX-aggregat. Värdena är graddagskorrigerade.

16 16 (23) Varmvatten 18 Energianvändning/månad (kwh) Varmvatten 21 Varmvatten 29 Varmvatten Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au Se Okt No De Figur 14 Uppmätt energianvändning för varmvatten. Energianvändningen för varmvatten mäts ej direkt utan energianvändningen är beräknad ur den totala varmvattenanvändningen (flödet) för huset. Detta innebär även att VVC-förluster inte är inkluderade. Varmvattenanvändningen mäts i 8 punkter, vanligen för två st lägenheter tillsammans (7 mätpunkter). Den sista mätaren avser varmvattenanvändning i tvättstugan. Tvättstugan innehåller 2 st tvättmaskiner. I början var tvättmaskinerna kopplade både till varmoch kallvatten. Dock upplevde man vid flera tillfällen att tvätten blev förstörd, troligen pga för hög varmvattentemperatur, varför man i oktober 29 plockade bort varmvattenanslutningen. Även diskmaskinen i köket är ansluten till varmvattnet. Hur mycket solfångaranläggningen bidrar med är ej uppskattat, eftersom denna värmer tappvarmvatten för hela äldreboendet. Fastighetsel 8 Energianvändning/månad (kwh) Fastighetsel 21 Fastighetsel 29 Fastighetsel Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au Se Okt No De Figur 15 Uppmätt energianvändning för fastighetsel.

17 17 (23) Figur 16 Energianvändning/månad (kwh) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Verksamhetsel Aug Sep Okt Nov Dec Uppmätt energianvändning för verksamhetsel. Verksamhetsel 21 Verksamhetsel 29 Verksamhetsel Fördelning av elanvändningen Om energianvändning för värme, varmvatten och fastighetsel är tillfredsställande låga kan man inte säga detsamma om verksamhetselen. Denna uppgår till 59 kwh/m² och i denna siffra inkluderas all el utöver fastighetselen. Det innebär att även lägenheternas elanvändning ingår i siffran. Vi tyckte dock ändå siffran var hög varför fördjupade analyser gjordes. Bl a genomfördes mätningar av elanvändning för tvättstuga och kök under varsin vecka. Belysning i gemensamma delar uppskattades ur installerade effekter och antaganden om drifttider. Vi kunde på detta sätt konstatera att verksamhetselen ändå verkar rimlig. Fördelningen på olika poster framgår av Figur 17. Den el som antas användas i lägenheterna har här kallats hushållsel för att skilja den från den el som används i de gemensamma ytorna. I varje lägenhet finns ett litet pentry med ett mindre kylskåp. En vägg-monterad lift finns också i varje lägenhet samt ett par fasta armaturer. I övrigt är det upp till de boende att ta med sig de egna möbler, dekorationslampor och apparater som de vill. Personalen uppgav att en majoritet av de boende har egen TV-apparat på rummet. Vid besök i några rum såg vi TV-apparater av både äldre och nyare modeller och dessa var ibland igång även om ingen var i rummet. Vid en rundvandring kan man konstatera att all belysning i korridorerna är tänd dagtid, vilket skiljer sig från den äldre delen som är mycket mer sparsamt upplyst. Korridorbelysningen består av infällda downlights i taket samt av en vägglampett invid varje lägenhetsdörr. Den installerade effekten uppgår till ca 1 W/m² korridoryta. Det finns ingen strömbytare för korridorbelysningen. Istället går den på tidsstyrning och nattetid (kl 22-6) dimmas takbelysningen ned (via ett ljusstyrningsrelä 1-1 V i elcentralen) till ca 5 %. Vägglampetterna antas vara släckta nattetid (22-6). Elanvändningen för belysning hade ev. kunnat vara lägre om installerad effekt varit lägre. Att korta drifttiderna är troligen svårare eftersom korridorerna väsentligen saknar dagsljus. Personalen upplever dock den nya delen som ljus och trevlig, och de väl upplysta korridorerna bidrar säkert till detta.

18 18 (23) 8 kwh/m², år ,6 7,3 1,8 2,5 Fastighetsel Övr verks el Kök 3 15, Tvätt 2 Belysning 1 23,3 Hushållsel Total elanvändning Figur 17 Fördelning av den totala elanvändningen på hushållsel (el i lägenheter), verksamhetsel (belysning, tvätt, kök, övr) samt fastighetsel (fläktar, pumpar). Belysningen i dagrum och matsal består av runda takmonterade armaturer, totalt 16 st. Vid vårt besök användes dock ett förinställt sparläge (eg. nödbelysning) där endast 4 armaturer var tända. Denna del är väl dagsljusbelyst och upplevdes vid platsbesöket i februari fortfarande som ljus även om dagen var mulen med lätt snöfall, dock med snötäckt mark vilket också bidrar till mer dagsljus. Två ljusramper för anslagstavlor fanns också i denna del. De var tända dagtid och troligen även nattetid. Angående energianvändningen i tvättstugan kan noteras att här finns två stycken tvättmaskiner, en torktumlare med värmeåtervinning, ett torkskåp och strykjärn. Personalen tvättar all tvätt från avdelningen på plats, och tvättstugan är igång i princip hela dagen. Nattetid används den ej eftersom tvättstugan ligger vägg i vägg med en lägenhet. Utöver belysning och utrustning i tvättstuga finns följande utrustning i den nya delen: I det lokala köket finns en vanlig hushållsspis med fläktkåpa (kolfilterfläkt). Spisen används en gång per dag för kokning av morgongröten och enstaka gånger även ägg. Fläkten används nästan aldrig. I övrigt kommer maten värmd från gemensamt kök. I det lokala köket finns även två stycken kylskåp och en frys, samt en professionell snabbdiskande diskmaskin. En dator med skärm finns också i anslutning till köket. I dagrummet finns en större TV-apparat, men utöver detta fanns ingen annan elutrustning i de gemensamma delarna. I teknikrummet finns två st centraldammsugare.

19 19 (23) Figur 18 Pentry i lägenheter innehåller bl a kylskåp. Många har egen TV på rummet. Figur 19 Korridorerna upplevs ljusa. I köket finns en del hel del utrustning som kräver el. 4.3 Utvärdering för januari 21 Uppmätta innetemperaturer (dygnsmedelvärden) under januari 21 visas i Figur 2. Innetemperaturen för lägenheterna 51, 52, 56 och 66 har i genomsnitt legat på 22,9 C, och temperaturen i matsalen låg också den på 22,9 grader, se även Tabell 2. Utetemperaturen har snitt legat på -3 C med två avsevärt kallare dygn där dygnsmedel legat på -9 resp -1 grader. Innetemperaturerna verkar dock inte bero på utetemperaturen, utan variationerna får nog ges av andra förklaringar.

20 2 (23) Tabell 2 Uppmätta lufttemperaturer (dygnsmedel) i januari 21 Medel ( C) Max / Min ( C) Matsal 22,9 24,7 / 22, Lgh 51 22,9 24,1 / 2,9 Lgh 52 23, 23,3 / 22,4 Lgh 56 23,3 24,4 / 21,6 Lgh 66 22,3 23,5 / 21,1 Utomhus -3,1 1, / -9,8 Luftflöden och temperaturverkningsgrad visas för samma period i Figur 21. Ventilationen körs numera på fullflöde (5/55 l/s) mellan 8:-18: månd-sönd. Övrig tid körs aggregatet på halva flödet (25/275) l/s. Under januari 21 låg frånluftsflödet i snitt på 382 l/s och tilluftflödet på 347 l/s vilket motsvarar ett friskluftflöde på ca,5 l/s,m² A temp. Temperaturverkningsgraden redovisas av styrleverantören, och tar enligt deras uppgifter inte hänsyn till flödesobalansen i aggregatet. Den beräknade temperaturverkningsgraden är enligt loggfilen i snitt 74 % för januari 21. Man kan se en tydlig trend att verkningsgraden stiger med två procentenheter vid lågflöde jämfört med vid högflödet. Värt att notera är att verkningsgraden har sjunkit med tre procentenheter jämfört med tidigare mätningar i december 28, vilket skulle kunna bero på att filterbyte inte skett vid rätt intervall. Vid platsbesöket i febr 21 konstaterades att filtren var mycket smutsiga. Dessa byttes sedan men kan ha påverkat verkningsgraden i januari till det sämre. 25 Innetemperatur ( C) Utetemperatur ( C) Datum Lägenhet 51 Lägenhet 52 Lägenhet 56 Lägenhet 66 Matsal Utetemp Figur 2 Uppmätt lufttemperatur inomhus resp utomhus för januari 21.

21 21 (23) 6 Luftflöden (l/s) Verkningsgrad (%) Frånluftsflöde Tilluftsflöde Temperaturverkningsgrad Figur 21 Datum Ventilationsflöden (till- resp frånluft) samt uppmätt temperaturverkningsgrad för januari 21. Uppmätta energibehov för värme och el visas i Figur 22 tillsammans med utetemperaturen. Här har även december 29 tagits med för att utöka underlaget och ge en tydligare bild. Här kan man ana att ventilationen gått ner till min-flöde under de kallaste dygnen, vilket tyder på en inbyggd flödesbegränsning av aggregatet. Energianvändning (kwh/dygn) Utetemperatur ( C) Datum Verksam. el Värmebehov Fastighetsel Utetemp Figur 22 Uppmätta energibehov för värme och el (kwh/dygn) samt utetemperatur ( C), dec 9-jan 1. Då energibehovet för uppvärmning mätts en gång per dygn kan en s k effektsignatur enkelt tas fram ur föregående siffror, se Figur 23. Effektsignaturen är effektbehovet (medeleffekten dygns-

22 22 (23) vis) plottat gentemot utetemperaturen och denna ger en tydlig fingervisning om hur byggnaden reagerar på utetemperaturen. I figuren framgår att maxeffekten vid de kallaste dygnen uppgår till ca 1,3 W/m² A temp, vilket just tangerar passivhuskravet på 1 W/m². Januari 21 har varit ovanligt kall och en vintertemperatur på 1 minusgrader i snitt för ett dygn kan betraktas som dimensionerande utetemperatur för passivhuset i Mörarp, vilket i så fall innebär att Mörarp klarar passivhuskraven även i praktiken. (DUT2 för Malmö är -9,7 grader för tidskonstanten 15 h). 12 Effektbehov, dygnsmedel (W/m², A temp ) y = -,487x + 5,788 R 2 =,8374 Effektbehov värme , -1, -5,, 5, 1, 15, 2, Utetemperatur ( C) Figur 23 Effektsignatur för uppmätt värmebehov till radiatorkrets inkl eftervärmning i fläktaggregat, dygnsmedelvärden för perioden 2 maj april Informationsspridning och rapportering Information om projektet har presenterats vid Passivhuskonferens Norden, dels i Trondheim i april 28, dels i Göteborg 29. En artikel har publicerats i nr 5 28 av tidskriften Bygg och Teknik och projektet har presenterats vid Energitinget både 29 och 21. Studiebesök har arrangerats bl a för studenter och lärare från Lunds tekniska högskola, SBRs lokalavdelning i Helsingborg, Miljökontoret i Helsingborgs stad, Kärnfastigheters personal och styrelse, lokala konsulter m fl. 6 Slutsatser En tillbyggnad av äldreboendet i Mörarp utanför Helsingborg har uppförts som passivhus. Tillbyggnaden innehåller 13 st lägenheter för äldre och har en total uppvärmd yta på 69 m². Byggnaden är uppförd med trästomme, huvudsakligen med lösfyllnadsisolering i väggar och tak samt i ett plan. Byggnaden togs i drift under senhösten 28. Byggnaden projekterades för att klara kraven för passivhus och utvärderingen visar att kraven även klarats vid drift. Uppmätt effektbehov är 1,3 W/m² under en kall vinterdag för en innetemperatur på 23 C. Kravet för passivhus är 1 W/m² vid 2 grader inne.

23 23 (23) Till detta bidrar mycket att husets U-värde är mycket lågt, i medeltal,15 W/m²K. Fönsterytan är ca 14% av golvytan vilket är rätt lågt, men byggnaden upplevs ändå inte mörk. Fönstrens U-värde kunde ha varit något lägre i genomsnitt om ett brandklassat parti hade kunnat undvikas. I övrigt köptes dock så bra fönster som gick att få ta på i Sverige, med ett U-värde på ca,9 W/m²K. Ljudnivån från ventilationen är efter installation av ljuddämpare fullt acceptabel, och hålls lägre nattetid genom att flödet då halveras. Temperaturverkningsgraden når dock inte riktigt upp till projekterade värden (nominellt 81%), och har visat en sjunkande tendens från första till andra vintern (från 77% till 74%). Det är möjligt att ett större aggregat hade givit både lägre elanvändning, lägre buller och högre temperaturverkningsgrad. Byggnadens uppmätta värmebehov för rumsvärme är mycket lågt, ca 17 kwh/m² och mycket nära projekterade värden. Både fastighetselen och varmvattenanvändning är relativt låga. Verksamhetselen (inklusive hushållsel i lägenheterna) är dock hög. Orsakerna till detta har utretts och de största posterna är elanvändningen i lägenheterna och belysningen av allmänna delar (främst i korridorerna). Elanvändningen i tvättstuga är också relativt stor och beror på frekvent användning av tvättmaskiner och torkutrustning, eftersom all tvätt tvättas på plats. Egna TV-apparater kan vara stora elslukare i lägenheterna och kan vara en orsak till hög hushållselanvändning. 7 Referenser Brunbäck, H & Teinvall, O. (Juni, 28). Passivhus ett alternativ för äldre. Examensarbete vid LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds Universitet. Bülow-Hübe, H. (28). Analys av förutsättningar och begränsningar vid utformning av skolor, förskolor och äldreboenden som passivhus i Sverige. Publicerad i Proceedings till Passivhus Norden 28, Trondheim 2-3 april 28, Session 1, sid Bülow-Hübe, H. (28). Nu byggs även förskolor, skolor och äldreboenden som passivhus. Bygg & Teknik nr 5/8 sid