Slutrapport Utvärdering av Passivhuset Bokliden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Utvärdering av Passivhuset Bokliden 2010-05-31"

Transkript

1 s äldreboende, Mörarp 2:61, Helsingborgs Stad Uppdragsnummer: Helena Bülow-Hübe Specialist Energi & Byggfysik Tyréns Region Syd Avd f Energi & Miljö

2 2 (23) Sammanfattning En tillbyggnad av äldreboendet i Mörarp utanför Helsingborg har uppförts som passivhus. Tillbyggnaden innehåller 13 st lägenheter för äldre och har en total uppvärmd yta på 69 m². Byggnaden är uppförd med trästomme, huvudsakligen med lösfyllnadsisolering i väggar och tak samt i ett plan. Byggnaden togs i drift under senhösten 28. Byggnaden projekterades för att klara kraven för passivhus och utvärderingen visar att kraven även klarats vid drift. Uppmätt effektbehov är 1,3 W/m² under en kall vinterdag för en innetemperatur på 23 C. Kravet för passivhus är 1 W/m² vid 2 grader inne. Husets U-värde är i medeltal,15 W/m²K. Fönstrens U-värde kunde ha varit något lägre i genomsnitt om ett brandklassat parti hade kunnat undvikas. I övrigt köptes dock så bra fönster som gick att få ta på i Sverige, med ett U- värde på ca,9 W/m²K. Ljudnivån från ventilationen är efter installation av ljuddämpare fullt acceptabel, och hålls lägre nattetid genom att flödet då halveras. Temperaturverkningsgraden når dock inte riktigt upp till projekterade värden (nominellt 81%), och har visat en sjunkande tendens från första till andra vintern (från 77% till 74%). Det är möjligt att ett större aggregat hade givit både lägre elanvändning, lägre buller och högre temperaturverkningsgrad. Byggnadens uppmätta värmebehov för rumsvärme är mycket lågt, ca 17 kwh/m² och mycket nära projekterade värden. Både fastighetselen och varmvattenanvändning är relativt låga (1,6 resp 23,6 kwh/m²). Verksamhetselen (inklusive hushållsel i lägenheterna) är dock hög, 59 kwh/m². Orsakerna till detta har utretts och de största posterna är elanvändningen i lägenheterna samt belysningen av allmänna delar (främst av korridorerna). Elanvändningen i tvättstugan är också relativt stor och beror på frekvent användning av tvättmaskiner och torkutrustning, eftersom all tvätt tvättas på plats. Egna TV-apparater kan vara stora elslukare i lägenheterna och kan vara en orsak till hög hushållselanvändning. 12 Energianvändning (kwh/m² A temp ) ,9 1,5 1, ,6 18,3 17,3 Projekterat* Uppmätt 29 Verksamhetsel Fastighetsel Varmvatten Värme *Projekterat för: Internlast 4 W/m², Innetemp 23 C VVX 81%

3 3 (23) Innehåll Sammanfattning... 2 Innehåll Allmän orientering Klimatskal och täthet Uppvärmnings- och ventilationssystem Beräkning av effekt- och energibehov Övriga funktionskrav som påverkat utformningen Kvalitetssäkringsprogram Drifttagning och bekymmer under första året Mätprogram och utvärdering Uppmätt energianvändning Fördelning av elanvändningen Utvärdering för januari Informationsspridning och rapportering Slutsatser Referenser... 23

4 4 (23) 1 Allmän orientering Äldreboendet är beläget i Mörarp, ett mindre samhälle utanför Helsingborg. innehöll sedan tidigare 31 st bostäder för äldre och var en väl fungerande anläggning med samlingsrum, kök, personalrum, konferensrum m.m. Den behövde dock utökas och byggdes under 28 till med en ganska låg T-formad vinge i ett plan med en total yta om 672 m² BOA eller 76 m² BTA. Den uppvärmda arean är 69 m². Både höjd- och formmässigt ansluter den nya delen väl till den befintliga byggnaden. Den nya delen är utförd som passivhus enligt FEBYs riktlinjer för passivhus och innehåller 13 st lägenheter om 35 kvm vardera, plus gemensamma ytor såsom matsal, vardagsrum, tvätt- och städutrymmen samt fläktrum. Byggnaden projekterades för en utförandeentreprenad under 27. Inflyttning skedde successivt under september 28. Kärnfastigheter i Helsings Stad genom Bengt O Andersson är beställare. All information och mätvärden i denna rapport avser enbart den nya tillbyggnaden. Projektgruppen bestod bl a av: Arkitektur: Arkitektlaget, Jan Tellving & Christian Ahlcrona Konstruktion: Paragon, Lars-Owe Nygårdh VVS och ventilation: Renerga, Leif Rova El-projektör: CLC Installationskonsult, Rolf Elmfors Energi och passivhus: Tyréns, Helena Bülow-Hübe Fukttsakkunnig, AK-Konsult, Mathias Stenström Generalentreprenör: Byggmästar n i Skåne, Benny Lysebring Figur 1 Situationsplan. Källa: Arkitektlaget.

5 5 (23) Figur 2 Fasad mot öster som visar gavellägenheter samt matsal och dagrumsdel. Till höger syns anslutningen till befintlig byggnad. Källa: Arkitektlaget. Figur 3 Fasad mot öster (t v), fasad mot norr (överst t h), nederst t h syns gavelfasad mot väster samt en flygel av den befintlig byggnad. Solfångarna på administrationsdelen skymtar i bakgrunden.

6 6 (23) Figur 4 Planritning över tillbyggnaden. Källa: Arkitektlaget.

7 7 (23) 1.1 Klimatskal och täthet Huset projekterades med följande U-värden i klimatskalet: Väggar U =,1 W/m²K 425 mm isolering Tak U=,7 W/m²K 495 mm isolering Golv U=,11 W/m²K, 3 isolering, pordrän Fönster U=,9 W/m²K för hela fönstret inkl karm och båge Ett par mindre fönster brandklassades, där är tyvärr U-värdet endast är ca 1,4 W/m²K. I genomsnitt är U m ca,15 W/m²K. Fönsterytan utgör ca 14 % av golvytan. Denna byggnad har en rumshöjd på i genomsnitt ca 2,65 m. Formfaktorn, eller kvoten A om /A temp är 2,5. Täthetskravet sattes till,25 l/s m² vid +/- 5 Pa och uppmättes till,17 l/s m². Tillbyggnaden uppfördes med en trästomme av sammansatta träreglar (samverkansreglar) för att minska köldbryggorna och låglutande takbalkar av limträ (Kerto-balkar). Ett annat viktigt skäl att välja denna stomlösning var också att få en lufttät klimatskärm som var relativt byggvänlig, med få genomföringar av plastfolien. Genom att klimatskärmen och innertaket följer takbalkarnas lutning skapar man också ett litet installationsutrymme i korridortaket, där ventilationskanalerna förläggs, se Figur 5. Plastfolien placeras indraget i både väggar och tak och alla skarvar har klistrats med dubbelhäftande butylband. Se även Figur 6-8. Figur 5 Huvudsektion genom byggnadens klimatskal. Byggnaden fuktsäkerhetsprojekterades av AK-konsult. Detta påverkade bl a lösningen för tak och fasad. Ovanpå råsponten på taket lades ett 5 mm lager cellplast och även träreglarna i ytterväggen isolerades utvändigt med 8 cellplast. Väggen kläddes därefter med en luftad skiva som putsades. Ytterväggen består därmed av puts på Sto-Ventec system, 28 luftspalt, 8 cellplast, 4,5 minerit, 3 lättreglar med lösfyllnadsisolering, plastfolie, 45*45 horisontella reglar med isolering och 2 lager gips. Total tjocklek 51 mm. Taket består av tätskikt, 5 cellplast, 2 råspont, 45 luftspalt, 3,2 hård träfiberskiva, takbalkar med 45 lösfyllnadsisolering, plastfolie, 45 reglar med mineralull och 3 lager gips. Total tjocklek ca 65 mm.

8 8 (23) Figur 6 Vertikalsnitt genom byggnadsdetalj tak/vägg samt fönsterinfästning.

9 9 (23) Figur 7 Foton från byggtiden, stommen rest. Figur 8 Foton från byggtiden, täthetsdetaljer och lösfyllnadsisolering i vägg. 1.2 Uppvärmnings- och ventilationssystem Varmvatten och värme produceras i den befintliga anläggningen, där energikällan är naturgas. Fjärrvärme fanns inte att tillgå på orten. Anläggningen har också försetts med solfångare (typ vakuumrör), som beräknas ge 45 5 % av energibehovet per år för varmvatten för hela anläggningen. Den inkopplades dock först i början på november 8 (slutbesiktning ). Ventilationen i den nya delen utförs med ett nytt centralt FTX-aggregat med kapacitet 5 l/s. Återvinningen sker med roterande värmeväxlare, projekterad återvinningsgrad ca 81 %. I tilluftskanalen placeras ett vattenburet värmebatteri. Se Figur 9. Ventilationen styrs så att den ger,74 l/s, m² och ca,37 l/s m² nattetid eller drygt dubbla BBR kravet dagtid. (motsvarar 2 l/s och lägenhet dagtid och 1 l/s, lgh nattetid). På grund av höga och individuella temperaturkrav (23 C) i de olika lägenheterna och temporära krav på högre luftomsättning distribueras värmen via en vattenburen radiator i varje lägenhet.

10 1 (23) Figur 9 Vy av ventilationsaggregat. Källa: Renerga 1.3 Beräkning av effekt- och energibehov Effektbehoven beräknades i Derob-LTH för en internlast som varierade mellan 2,9 på natten, 4,3 W/m² på dagen till som mest 11 W/m² på kvällen, i snitt 6,2 W/m². Hörnlägenhetens maxeffektbehov blev då 15,5 W/m² vid 2 C och 18,9 W/m² vid 23 C som är den önskade innetemperaturen vintertid. För mittlägenheten minskar effektbehovet till ca 11,9 W/m² vid 2 C och till 14,5 W/m² vid 23 C inne. Om internlasten sänks kvällstid till i snitt 4 W/m², påverkas inte maxeffekten, eftersom denna inträffar på natten då internlasten är oförändrat låg. Däremot ökar energibehovet för uppvärmning med 3 %. Byggnadens tidskonstant beräknades till strax över 16 h. Effektbehoven beräknades även stationärt för hela byggnaden. För innetemperaturen 2 grader, internlasten 4 W/m², ventilationsflöde 25 l/s och 81% verkningsgrad blir effektbehovet 11, W/m² för DUT -9,7 C. Effektbehovet är därmed något högre än FEBY s kravspecifikation för passivhus, som anger max 1 W/m² tillförd effekt. I ett examensarbete beräknades energianvändningen för hela tillbyggnaden i VIP+. Med en internlast om 4 W/m² beräknades energianvändningen till 18,3 kwh/m² för värme, 1,5 kwh/m² för fastighetsel och 29 kwh/m² för varmvatten, totalt 58 kwh/m² A temp vid 23 graders inomhustemperatur. Vid uppskattning av verksamhetselen för befintlig del antyder detta att internlasterna kan bli högre än tidigare antaget även för tillbyggnaden, upp mot 8 W/m² [Brunbäck & Teinvall, 28]. I detta arbete visas hur känslig energianvändningen är för olika antaganden om interna värmelaster, annan innetemperatur, varierande verkningsgrad på återvinning etc. Skulle verkningsgraden t ex

11 11 (23) sänkas med 5 procentenheter till 76% visade beräkningarna att värmebehovet ökade med ca 3 kwh/m². I Figur 1 redovisas en bild ur deras arbete där energianvändningen för varierande internlast redovisas. Figur 1 Beräknad energianvändning för tillbyggnaden vid varierande antaganden om intern värmeavgivning (internlast) från boende och verksamhetsel. I beräkningarna har den nominella verkningsgraden om 81% använts samt innetemperatur 23 grader. FTXsystem avser eftervärmning i aggregatet. Källa: Brunbäck & Teinvall, Övriga funktionskrav som påverkat utformningen Eftersom ett vårdboende ställer krav på att varje lägenhet skall utföras som en egen brandcell innebär detta vissa saker för ventilationslösningen. Eftersom ventilationsbehovet för varje lägenhet är så litet valdes ett centralt fläktaggregat. För att förhindra brandspridning mellan lägenheter måste man dock kunna stänga av ventilationen rumsvis. Lösningen blev att vid varje lägenhet sätta ett brandspjäll på tilluftskanalen och ett på frånluftskanalen med en gemensam spjällmotor. Vidare blir varje rum delvis en egen en klimatzon inom byggnaden, och för att åstadkomma en individuell reglering skulle det krävas värmebatterier i tilluftskanalen vid varje lägenhet. Detta bedömdes som en alltför dyr lösning. Istället valde man att sätta en liten radiator (vattenburet system) i varje lägenhet för att klara kravet på individuell reglering. Brandkraven medförde att ett par mindre fönster fick utföras med brandklassning. Brandklassning införs t ex när två fönster i vinkel tillhörande två olika brandceller hamnar för nära varandra. Att U-värdet blir så mycket sämre beror enligt glastillverkarna på att det inte finns några 3-glasfönster

12 12 (23) som är brandklassade, utan man är då hänvisad till en 2-glaslösning, vilket ger sämre U-värden 1. Hade arkitekten varit mer uppmärksam på detta från början, hade man troligen kunnat undvika brandklassning genom att ändra fönsterplaceringen. Akustikkraven, särskilt vad gäller stegljudsöverföring mellan lägenheter, ställde särskilda krav på utformningen av lägenhetsskiljande väggar och speciellt på utformningen av betongplattan under väggarna. I princip finns två lösningar: (1) Efter härdning av betongplattan sågas en slits genom plattan där väggen skall stå. Även den översta av isolerskivorna under plattan skall slitsas. (2) En bred och kraftig vot av betong gjuts under väggen. Lösning 1 innebär att man bryter igenom det lufttäta skikt mot marken som betongen normalt utgör. Detta måste därför eftertätas, t ex med en gummilist. Risken för radoninträngning från mark borde dessutom öka avsevärt, eftersom det kan vara svårt att få en sådan slits helt gastät. Vidare måste man se till att inga rör gjuts in i betongen där den skall slitsas. Lösning 2 innebär en dyrare lösning och framför allt en betydligt längre uttorkningstid för betongen. I det aktuella projektet valdes att slitsa betongplattan under lägenhetsskiljande (icke-bärande) väggar, medan väggen mot korridorer utfördes med kraftig vot. Eftersom väggen mot korridor även är bärande fanns det ett annat skäl att gjuta en kraftigare sula här. 2 Kvalitetssäkringsprogram Mätningar som utfördes enligt kvalitetssäkringsprogrammet har bl a innefattat: Fuktmätningar i trästomme utförd av generalentreprenören, Fuktmätningar i betongplatta utförd av AK-konsult, Täthetsmätningar i två omgångar utförda av AK-konsult. Den första var en enklare undertrycksprovning med läckagesökning via röktest efter montage av plastfolie och fönster. Denna genomfördes sektionsvis, då först halva huset sektionerades av och trycktes. Något senare gjordes motsvarande för andra halvan. Därefter gjordes en verifierande tryckprovning efter färdigställande av samtliga ytskikt. Denna resulterade i ett uppmätt luftläckage på,17 l/s,m² vid +/- 5 Pa tryckskillnad. För att säkerställa kvaliteten i utförandet genomfördes utbildning för samtliga hantverkare i två omgångar. Dessa utbildningar genomfördes av medverkande konsulter, främst energi, samt bl a arkitekter, konstruktör, fuktsakkunnig och ventilationskonsult. 3 Drifttagning och bekymmer under första året Huset togs i drift i mitten på september 28. Från och med första oktober 28 var huset i full gång vilket syns på mätstatistiken, se Kap 4. Under drifttagningen tyckte beställaren att ventilationen bullrade för mycket, varför ljuddämpare monterades i tilluftkanalen strax efter aggregatet. Vidare ändrades så småningom drifttiderna så att man nu går ner till halva flödet mellan kl vilket också minskar ljudnivån nattetid. Efter detta är man nöjd både med ljudnivån och med luftkvaliteten. Dagtid är flödet därmed 2 l/s per lägenhet, natt 1 l/s. Då tillbyggnaden är förbunden med den befintliga byggnaden via en dörr som vanligen hålls öppen (trots att det är en brandcellsgräns) blir flödet i byggnaden inte helt balanserat. Vid loggning av flödet är vanligen frånluftsflödet ca 1 procent högre än tilluftflödet. 1 Detta förhållande är nu på väg att förändras på grund av ökad efterfrågan på 3-glasfönster på den Europeiska marknaden. Brandklassade 3-glasfönster har därför nyligen börjat introduceras i Sverige. (personlig kommunikation, Mattias Magnusson, Tekn Rådgivare, Pilkington, febr 21).

13 13 (23) Beställaren har i efterhand också konstaterat att donen i dagrumsdelen inte ger tillfredsställande komfort, då man på vissa ställen tydligt kan notera höga lufthastigheter från tilluftsdonen, även på ganska långt avstånd. En behovsanpassad lösning hade varit klart bättre och dessutom energieffektivare, då de gemensamma delarna ofta är sparsamt använda. Många äldre blir helt enkelt kvar på sina rum, och är endast i matsalen under kortare tider på dagen. Ett annat bekymmer har varit att det under första året inte var så varmt som man önskade i boenderummen, 21 grader var en vanligare temperatur under första vintern än önskade 23 grader. I hörnrummen finns två fönster men från början bara en radiator. I dessa rum monterades en extra radiator under det andra fönstret. Problemet var egentligen klassiskt, vid anslutning av värmekretsen till den befintliga anläggningen var förutsättningarna dåligt utredda. Pumpen i primärkretsen var för svag, vilket ledde till att pumpen i sekundärkretsen (för tillbyggnaden) sög tillbaka svalt returvatten till framledningen för radiatorerna. Det tog tyvärr lång tid innan felet åtgärdades, och under tiden köptes billiga el-konvektorer in och placerades i de rum där behovet fanns. Nu när problemet är löst kan man ställa sig frågan om den extra radiatorn i hörnrummen verkligen hade behövts. Elkonvektorerna hade vid besök den 15 februari precis plockats bort ur rummen, och temperaturen i lägenheterna var mellan grader. Utetemperaturen vid besöket låg på ett par tre minusgrader och vädret var mulet. Det är osäkert hur mycket dessa radiatorer verkligen varit i drift. Det är t ex svårt att urskilja någon påtagligt högre elanvändning för huset vintertid, den lilla ökning som syns kan även bero på att belysningen är tänd längre om vintern, se Kap 4. Figur 11 Interiörbilder från bostadsrum, matsalsdel och dagrum.

14 14 (23) 4 Mätprogram och utvärdering Ett särskilt mätprogram för inneklimat och energi togs fram. Den första utvärderingen gjordes i december 28. Vid denna konstaterades att innetemperaturen i två mätlägenheter (mittlägen) i genomsnitt låg på 23 resp 22 C medan utetemperaturen i snitt var 3,1 C. Ventilationen kördes på fullflöde (5/55 l/s) mellan 7:-18: månd-sönd. Övrig tid kördes aggregatet på halva flödet (25/275) l/s. Tilluftstemperaturen låg på 21 C och medelverkningsgraden under december 8 var 77%. Ett platsbesök genomfördes den 15 februari 21 tillsammans med beställaren. Sommartid har inneklimatet varit bra, och här bidrar både solskyddsglas och en utvändig rörlig screen-väv till att begränsa övertemperaturer i solutsatta rum. 4.1 Uppmätt energianvändning När huset nu varit i drift under snart 1,5 år har en mer omfattande utvärdering gjorts. Den beräknade och uppmätta energianvändningen jämförs i Figur 12. Det uppmätta normalårskorrigerade värmebehovet är 17 kwh/m² för år 29 inkl eftervärmning i FTX-aggregat. Detta är nära projekterade värden. Uppmätt fastighetsel ligger på 11 kwh/m² vilket också är mycket nära beräknade siffror. Varmvattenbehovet är uppskattat till 23,6 kwh/m² exkl VVC-förluster, vilket baseras på den uppmätta varmvattenförbrukningen. Se även Tabell Energianvändning (kwh/m² A temp ) ,9 1,5 1, ,6 18,3 17,3 Projekterat* Uppmätt 29 Verksamhetsel Fastighetsel Varmvatten Värme *Projekterat för: Internlast 4 W/m², Innetemp 23 C VVX 81% Figur 12 Jämförelse av beräknad och uppmätt energianvändning för passivhuset.

15 15 (23) Tabell 1 Uppmätt energianvändning för år 29 (kwh/m² A temp ). Energianvändning (kwh/m² A temp) Värme 17,3 Varmvatten 23,6 Fastighetsel 1,6 Specifik energianvändning enl. BBR 51,5 Verksamhetsel 58,9 Total energianvändning 11,4 Den uppmätta energianvändningen redovisas även månadsvis i Figurerna Perioden januari och februari 21 var ovanligt kall, vilket kan vara en orsak till högre användning dessa månader än föregående år, trots graddagskorrigeringen. Fortsatt uppföljning rekommenderas för att följa utvecklingen kommande år. Värme 35 Energianvändning/månad (kwh) Värme 21 Värme 29 Värme Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au Se Okt No De Figur 13 Uppmätt energianvändning för rumsuppvärmning inkl eftervärmning i FTX-aggregat. Värdena är graddagskorrigerade.

16 16 (23) Varmvatten 18 Energianvändning/månad (kwh) Varmvatten 21 Varmvatten 29 Varmvatten Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au Se Okt No De Figur 14 Uppmätt energianvändning för varmvatten. Energianvändningen för varmvatten mäts ej direkt utan energianvändningen är beräknad ur den totala varmvattenanvändningen (flödet) för huset. Detta innebär även att VVC-förluster inte är inkluderade. Varmvattenanvändningen mäts i 8 punkter, vanligen för två st lägenheter tillsammans (7 mätpunkter). Den sista mätaren avser varmvattenanvändning i tvättstugan. Tvättstugan innehåller 2 st tvättmaskiner. I början var tvättmaskinerna kopplade både till varmoch kallvatten. Dock upplevde man vid flera tillfällen att tvätten blev förstörd, troligen pga för hög varmvattentemperatur, varför man i oktober 29 plockade bort varmvattenanslutningen. Även diskmaskinen i köket är ansluten till varmvattnet. Hur mycket solfångaranläggningen bidrar med är ej uppskattat, eftersom denna värmer tappvarmvatten för hela äldreboendet. Fastighetsel 8 Energianvändning/månad (kwh) Fastighetsel 21 Fastighetsel 29 Fastighetsel Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Au Se Okt No De Figur 15 Uppmätt energianvändning för fastighetsel.

17 17 (23) Figur 16 Energianvändning/månad (kwh) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Verksamhetsel Aug Sep Okt Nov Dec Uppmätt energianvändning för verksamhetsel. Verksamhetsel 21 Verksamhetsel 29 Verksamhetsel Fördelning av elanvändningen Om energianvändning för värme, varmvatten och fastighetsel är tillfredsställande låga kan man inte säga detsamma om verksamhetselen. Denna uppgår till 59 kwh/m² och i denna siffra inkluderas all el utöver fastighetselen. Det innebär att även lägenheternas elanvändning ingår i siffran. Vi tyckte dock ändå siffran var hög varför fördjupade analyser gjordes. Bl a genomfördes mätningar av elanvändning för tvättstuga och kök under varsin vecka. Belysning i gemensamma delar uppskattades ur installerade effekter och antaganden om drifttider. Vi kunde på detta sätt konstatera att verksamhetselen ändå verkar rimlig. Fördelningen på olika poster framgår av Figur 17. Den el som antas användas i lägenheterna har här kallats hushållsel för att skilja den från den el som används i de gemensamma ytorna. I varje lägenhet finns ett litet pentry med ett mindre kylskåp. En vägg-monterad lift finns också i varje lägenhet samt ett par fasta armaturer. I övrigt är det upp till de boende att ta med sig de egna möbler, dekorationslampor och apparater som de vill. Personalen uppgav att en majoritet av de boende har egen TV-apparat på rummet. Vid besök i några rum såg vi TV-apparater av både äldre och nyare modeller och dessa var ibland igång även om ingen var i rummet. Vid en rundvandring kan man konstatera att all belysning i korridorerna är tänd dagtid, vilket skiljer sig från den äldre delen som är mycket mer sparsamt upplyst. Korridorbelysningen består av infällda downlights i taket samt av en vägglampett invid varje lägenhetsdörr. Den installerade effekten uppgår till ca 1 W/m² korridoryta. Det finns ingen strömbytare för korridorbelysningen. Istället går den på tidsstyrning och nattetid (kl 22-6) dimmas takbelysningen ned (via ett ljusstyrningsrelä 1-1 V i elcentralen) till ca 5 %. Vägglampetterna antas vara släckta nattetid (22-6). Elanvändningen för belysning hade ev. kunnat vara lägre om installerad effekt varit lägre. Att korta drifttiderna är troligen svårare eftersom korridorerna väsentligen saknar dagsljus. Personalen upplever dock den nya delen som ljus och trevlig, och de väl upplysta korridorerna bidrar säkert till detta.

18 18 (23) 8 kwh/m², år ,6 7,3 1,8 2,5 Fastighetsel Övr verks el Kök 3 15, Tvätt 2 Belysning 1 23,3 Hushållsel Total elanvändning Figur 17 Fördelning av den totala elanvändningen på hushållsel (el i lägenheter), verksamhetsel (belysning, tvätt, kök, övr) samt fastighetsel (fläktar, pumpar). Belysningen i dagrum och matsal består av runda takmonterade armaturer, totalt 16 st. Vid vårt besök användes dock ett förinställt sparläge (eg. nödbelysning) där endast 4 armaturer var tända. Denna del är väl dagsljusbelyst och upplevdes vid platsbesöket i februari fortfarande som ljus även om dagen var mulen med lätt snöfall, dock med snötäckt mark vilket också bidrar till mer dagsljus. Två ljusramper för anslagstavlor fanns också i denna del. De var tända dagtid och troligen även nattetid. Angående energianvändningen i tvättstugan kan noteras att här finns två stycken tvättmaskiner, en torktumlare med värmeåtervinning, ett torkskåp och strykjärn. Personalen tvättar all tvätt från avdelningen på plats, och tvättstugan är igång i princip hela dagen. Nattetid används den ej eftersom tvättstugan ligger vägg i vägg med en lägenhet. Utöver belysning och utrustning i tvättstuga finns följande utrustning i den nya delen: I det lokala köket finns en vanlig hushållsspis med fläktkåpa (kolfilterfläkt). Spisen används en gång per dag för kokning av morgongröten och enstaka gånger även ägg. Fläkten används nästan aldrig. I övrigt kommer maten värmd från gemensamt kök. I det lokala köket finns även två stycken kylskåp och en frys, samt en professionell snabbdiskande diskmaskin. En dator med skärm finns också i anslutning till köket. I dagrummet finns en större TV-apparat, men utöver detta fanns ingen annan elutrustning i de gemensamma delarna. I teknikrummet finns två st centraldammsugare.

19 19 (23) Figur 18 Pentry i lägenheter innehåller bl a kylskåp. Många har egen TV på rummet. Figur 19 Korridorerna upplevs ljusa. I köket finns en del hel del utrustning som kräver el. 4.3 Utvärdering för januari 21 Uppmätta innetemperaturer (dygnsmedelvärden) under januari 21 visas i Figur 2. Innetemperaturen för lägenheterna 51, 52, 56 och 66 har i genomsnitt legat på 22,9 C, och temperaturen i matsalen låg också den på 22,9 grader, se även Tabell 2. Utetemperaturen har snitt legat på -3 C med två avsevärt kallare dygn där dygnsmedel legat på -9 resp -1 grader. Innetemperaturerna verkar dock inte bero på utetemperaturen, utan variationerna får nog ges av andra förklaringar.

20 2 (23) Tabell 2 Uppmätta lufttemperaturer (dygnsmedel) i januari 21 Medel ( C) Max / Min ( C) Matsal 22,9 24,7 / 22, Lgh 51 22,9 24,1 / 2,9 Lgh 52 23, 23,3 / 22,4 Lgh 56 23,3 24,4 / 21,6 Lgh 66 22,3 23,5 / 21,1 Utomhus -3,1 1, / -9,8 Luftflöden och temperaturverkningsgrad visas för samma period i Figur 21. Ventilationen körs numera på fullflöde (5/55 l/s) mellan 8:-18: månd-sönd. Övrig tid körs aggregatet på halva flödet (25/275) l/s. Under januari 21 låg frånluftsflödet i snitt på 382 l/s och tilluftflödet på 347 l/s vilket motsvarar ett friskluftflöde på ca,5 l/s,m² A temp. Temperaturverkningsgraden redovisas av styrleverantören, och tar enligt deras uppgifter inte hänsyn till flödesobalansen i aggregatet. Den beräknade temperaturverkningsgraden är enligt loggfilen i snitt 74 % för januari 21. Man kan se en tydlig trend att verkningsgraden stiger med två procentenheter vid lågflöde jämfört med vid högflödet. Värt att notera är att verkningsgraden har sjunkit med tre procentenheter jämfört med tidigare mätningar i december 28, vilket skulle kunna bero på att filterbyte inte skett vid rätt intervall. Vid platsbesöket i febr 21 konstaterades att filtren var mycket smutsiga. Dessa byttes sedan men kan ha påverkat verkningsgraden i januari till det sämre. 25 Innetemperatur ( C) Utetemperatur ( C) Datum Lägenhet 51 Lägenhet 52 Lägenhet 56 Lägenhet 66 Matsal Utetemp Figur 2 Uppmätt lufttemperatur inomhus resp utomhus för januari 21.

21 21 (23) 6 Luftflöden (l/s) Verkningsgrad (%) Frånluftsflöde Tilluftsflöde Temperaturverkningsgrad Figur 21 Datum Ventilationsflöden (till- resp frånluft) samt uppmätt temperaturverkningsgrad för januari 21. Uppmätta energibehov för värme och el visas i Figur 22 tillsammans med utetemperaturen. Här har även december 29 tagits med för att utöka underlaget och ge en tydligare bild. Här kan man ana att ventilationen gått ner till min-flöde under de kallaste dygnen, vilket tyder på en inbyggd flödesbegränsning av aggregatet. Energianvändning (kwh/dygn) Utetemperatur ( C) Datum Verksam. el Värmebehov Fastighetsel Utetemp Figur 22 Uppmätta energibehov för värme och el (kwh/dygn) samt utetemperatur ( C), dec 9-jan 1. Då energibehovet för uppvärmning mätts en gång per dygn kan en s k effektsignatur enkelt tas fram ur föregående siffror, se Figur 23. Effektsignaturen är effektbehovet (medeleffekten dygns-

22 22 (23) vis) plottat gentemot utetemperaturen och denna ger en tydlig fingervisning om hur byggnaden reagerar på utetemperaturen. I figuren framgår att maxeffekten vid de kallaste dygnen uppgår till ca 1,3 W/m² A temp, vilket just tangerar passivhuskravet på 1 W/m². Januari 21 har varit ovanligt kall och en vintertemperatur på 1 minusgrader i snitt för ett dygn kan betraktas som dimensionerande utetemperatur för passivhuset i Mörarp, vilket i så fall innebär att Mörarp klarar passivhuskraven även i praktiken. (DUT2 för Malmö är -9,7 grader för tidskonstanten 15 h). 12 Effektbehov, dygnsmedel (W/m², A temp ) y = -,487x + 5,788 R 2 =,8374 Effektbehov värme , -1, -5,, 5, 1, 15, 2, Utetemperatur ( C) Figur 23 Effektsignatur för uppmätt värmebehov till radiatorkrets inkl eftervärmning i fläktaggregat, dygnsmedelvärden för perioden 2 maj april Informationsspridning och rapportering Information om projektet har presenterats vid Passivhuskonferens Norden, dels i Trondheim i april 28, dels i Göteborg 29. En artikel har publicerats i nr 5 28 av tidskriften Bygg och Teknik och projektet har presenterats vid Energitinget både 29 och 21. Studiebesök har arrangerats bl a för studenter och lärare från Lunds tekniska högskola, SBRs lokalavdelning i Helsingborg, Miljökontoret i Helsingborgs stad, Kärnfastigheters personal och styrelse, lokala konsulter m fl. 6 Slutsatser En tillbyggnad av äldreboendet i Mörarp utanför Helsingborg har uppförts som passivhus. Tillbyggnaden innehåller 13 st lägenheter för äldre och har en total uppvärmd yta på 69 m². Byggnaden är uppförd med trästomme, huvudsakligen med lösfyllnadsisolering i väggar och tak samt i ett plan. Byggnaden togs i drift under senhösten 28. Byggnaden projekterades för att klara kraven för passivhus och utvärderingen visar att kraven även klarats vid drift. Uppmätt effektbehov är 1,3 W/m² under en kall vinterdag för en innetemperatur på 23 C. Kravet för passivhus är 1 W/m² vid 2 grader inne.

23 23 (23) Till detta bidrar mycket att husets U-värde är mycket lågt, i medeltal,15 W/m²K. Fönsterytan är ca 14% av golvytan vilket är rätt lågt, men byggnaden upplevs ändå inte mörk. Fönstrens U-värde kunde ha varit något lägre i genomsnitt om ett brandklassat parti hade kunnat undvikas. I övrigt köptes dock så bra fönster som gick att få ta på i Sverige, med ett U-värde på ca,9 W/m²K. Ljudnivån från ventilationen är efter installation av ljuddämpare fullt acceptabel, och hålls lägre nattetid genom att flödet då halveras. Temperaturverkningsgraden når dock inte riktigt upp till projekterade värden (nominellt 81%), och har visat en sjunkande tendens från första till andra vintern (från 77% till 74%). Det är möjligt att ett större aggregat hade givit både lägre elanvändning, lägre buller och högre temperaturverkningsgrad. Byggnadens uppmätta värmebehov för rumsvärme är mycket lågt, ca 17 kwh/m² och mycket nära projekterade värden. Både fastighetselen och varmvattenanvändning är relativt låga. Verksamhetselen (inklusive hushållsel i lägenheterna) är dock hög. Orsakerna till detta har utretts och de största posterna är elanvändningen i lägenheterna och belysningen av allmänna delar (främst i korridorerna). Elanvändningen i tvättstuga är också relativt stor och beror på frekvent användning av tvättmaskiner och torkutrustning, eftersom all tvätt tvättas på plats. Egna TV-apparater kan vara stora elslukare i lägenheterna och kan vara en orsak till hög hushållselanvändning. 7 Referenser Brunbäck, H & Teinvall, O. (Juni, 28). Passivhus ett alternativ för äldre. Examensarbete vid LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg, Lunds Universitet. Bülow-Hübe, H. (28). Analys av förutsättningar och begränsningar vid utformning av skolor, förskolor och äldreboenden som passivhus i Sverige. Publicerad i Proceedings till Passivhus Norden 28, Trondheim 2-3 april 28, Session 1, sid Bülow-Hübe, H. (28). Nu byggs även förskolor, skolor och äldreboenden som passivhus. Bygg & Teknik nr 5/8 sid

Energieffektivisering Energideklarationer

Energieffektivisering Energideklarationer Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Passivhusförskola Skogslunden

Passivhusförskola Skogslunden 1(14) Uppföljning År 1 2011-10-26 Passivhusförskola Skogslunden Inledning Förskolan Skogslunden är byggt som ett passivhus. Denna rapport redovisar mätningar för energiförbrukningen i Skogslunden under

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp

Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Energidesign utformning av lågenergibyggnader Villa Åkarp Hur flödar energin i traditionella byggnader? Karin.Adalberth@primeproject.se Uppvärmning, varmvatten o fastighetsel Hur blir de energieffektiva?

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Artisten Fastighetsägare: Akademiska Hus AB Konsulter: Andersson & Hultmark AB Totalkontor Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1935 och 1992 Area BRA 17764 m²,

Läs mer

Energiuppföljning av projekt Blå Jungfrun

Energiuppföljning av projekt Blå Jungfrun Passivhus Norden 2013 Energiuppföljning av projekt Blå Jungfrun Author Johanna Nordström, Skanska Sverige, Drottningtorget 14, 205 33 Malmö, johanna.nordstrom@skanska.se Author Karin Ståhl, Svenska Bostäder,

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI

RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI BilBilaga Bilaga till föreskrift 4/07 RIKTLINJER FÖR KLIMAT OCH ENERGI Gällande ny- till- och ombyggnad inom Fortifikationsverket Bilaga till föreskrift 4/07 Riktlinjer för Klimat och Energi 2 av 0 Innehållsförteckning

Läs mer

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09

EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 EKG fastighetssektorn Fastighetsägarträff 2012-05-09 Preliminära resultat av mätningar Genomsnittlig innetemperatur: 22,6 º C (jmfr: BETSI: 22,3 º C i flerbostadshus, 21,2 º C för småhus) Trycksättningsmätning

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen

Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen Fastighetsägare: Helsingborgshem AB Kontaktperson: John Nielsen, telefon: 042 20 82 20, mobil: 0730 70 09 20 Anders Olsson, telefon: 042 20 82 37 Total antal

Läs mer

Uppföljning andra året (2013-2014) i drift

Uppföljning andra året (2013-2014) i drift 2014-10-30 RAPPORT Södra Climat Arena Uppföljning andra året (2013-2014) i drift IG Passivhus Sverige Tel: 0470-705174 Fax: 0470-705179 Mobil: 0709-123096 Organisationsnummer: 556862-5635 Adress: Honnörsgatan

Läs mer

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning första året i drift. IG Passivhus Sverige 2013-05-28

RAPPORT. Förskolan Trädgårdsstaden. IG Passivhus Sverige. Uppföljning första året i drift. IG Passivhus Sverige 2013-05-28 2013-05-28 RAPPORT Förskolan Trädgårdsstaden Uppföljning första året i drift IG Passivhus Sverige Tel: 0470-70 51 74 Fax: 0470-70 51 79 Mobil: 0709-123 096 Organisationsnummer: 556862-5635 Adress: Honnörsgatan

Läs mer

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikartläggning Handlarn Bastuträsk UPPDRAGSNUMMER 4022182003 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (9) S wec o Västra Norrlandsgatan 10

Läs mer

Passivhus. - Ett alternativ för äldre. Examensarbete: Henrik Brunbäck Ola Teinvall

Passivhus. - Ett alternativ för äldre. Examensarbete: Henrik Brunbäck Ola Teinvall Passivhus - Ett alternativ för äldre LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institution för arkitektur och byggd miljö / Energi och byggnadsdesign Examensarbete: Henrik Brunbäck Ola Teinvall Copyright

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Välkommen hem till familjen Björk!

Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen hem till familjen Björk! Välkommen! Välkommen till familjen Björk. De är en familj med mamma, pappa och två barn. De har nyligen flyttat in i ett nytt hus som använder så lite energi som möjligt

Läs mer

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik

Passivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder

Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastighet: Nymilsgatans förskola Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Konsulter: CIT Energy Management AB Totalprojekt Etapp I Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår 1977 Area

Läs mer

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige

www.igpassivhus.se Världens första passivhustennishall Kent Pedersen Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige www.igpassivhus.se Kent Pedersen Världens första passivhustennishall Tommy Wesslund 131017 IG Passivhus Sverige IG Passivhus Sverige Det är vi idag: Certifierade passivhusexperter 30 år erfarenheter med

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985

Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten 1 (5) Byggår: 1985 Fastighet: Fastighetsägare: Konsult: Lunneviskolan Grästorps Kommun Tretec Konsult AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1985 Area: 3055BTA Verksamhet: Förskola,

Läs mer

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult

Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad. Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Från Kista Science Tower med dubbelglasfasad till Katsan med enkelfasad Marja Lundgren arkitekt SAR/MSA och miljökonsult Kista Science Tower Varför dubbelglasfasad? Katsan Varför enkelfasad? Vikten av

Läs mer

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

2010-11-08. Sven-Olof Klasson

2010-11-08. Sven-Olof Klasson Sven-Olof Klasson Espedalen Espedalen Bovärdar Antal Åldersstruktur hyresgäster Espedalen 2010 120 103 100 80 73 60 58 52 50 63 59 51 40 28 20 19 6 0 0-6 7-16 17-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28 Bofinksvägen 18 E

Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28 Bofinksvägen 18 E Energideklaration av fastigheten Umeå Fjäderskruden 28 Bofinksvägen 18 E Datum 2015-04-20 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-20 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Fjäderskruden 28

Läs mer

Kortrapport Totalmetodiken Skellefteå Kommun februari 2014. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten.

Kortrapport Totalmetodiken Skellefteå Kommun februari 2014. Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder. Fastigheten. Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Anderstorpskolan Skellefteå Kommun Apoidea AB Totalprojekt Etapp 1 Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1976 Area: 19 141 m 2 A temp Verksamhet:

Läs mer

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik

Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal 130 m 2 uppvärmd boyta Traditionellt enplans

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Stöcksjö 14:34 Stöcksjö Kustväg 41

Energideklaration av fastigheten Umeå Stöcksjö 14:34 Stöcksjö Kustväg 41 Energideklaration av fastigheten Umeå Stöcksjö 14:34 Stöcksjö Kustväg 41 Datum 2015-10-15 Energiexpert Besiktningsdatum Linus Sandström 2015-10-12 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Stöcksjö 14:34

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 14:2 Stenhuggarvägen 1

Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 14:2 Stenhuggarvägen 1 Energideklaration av fastigheten Umeå Röbäck 14:2 Stenhuggarvägen 1 Datum 2015-05-25 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Röbäck 14:2 Kalkylerna

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Nordmaling Hummelholm 8:2 Hummelholm 23

Energideklaration av fastigheten Nordmaling Hummelholm 8:2 Hummelholm 23 Energideklaration av fastigheten Nordmaling Hummelholm 8:2 Hummelholm 23 Datum 2015-09-10 Energiexpert Besiktningsdatum Linus Sandström 2015-09-10 Rapport: Villauppgifter Fastighet Nordmaling Hummelholm

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Slutredovisning Vargbroskolan

Slutredovisning Vargbroskolan Sida 1 (7) Vargbroskolan 2010-05-31 Stefan Larsson Chef Extern service Sida 2 (7) Villkorande krav De villkorande kraven enligt beslutet per den 2006-09-20 om ekonomiskt stöd till Vargbroskolan var följande:

Läs mer

AB Helsingborgshem. Agenda

AB Helsingborgshem. Agenda AB Helsingborgshem AB Helsingborgshem Agenda 1. Våra åtaganden 2. Generella implementeringspunkter 3. Kv Turkiet (Portalen) 4. Parkkvarteret 5. Björka/Ödåkra 6. Individuellt Mätsystem 7. Fotokollage över

Läs mer

Vad händer på Passivhusfronten?

Vad händer på Passivhusfronten? Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Vännäs Tallen 8 Tallvägen 8

Energideklaration av fastigheten Vännäs Tallen 8 Tallvägen 8 Energideklaration av fastigheten Vännäs Tallen 8 Tallvägen 8 Datum 2015-04-21 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-20 Rapport: Villauppgifter Fastighet Vännäs Tallen 8 Kalkylerna grundas

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Ön 6:67 Muddervägen 16

Energideklaration av fastigheten Umeå Ön 6:67 Muddervägen 16 Energideklaration av fastigheten Umeå Ön 6:67 Muddervägen 16 Datum 2015-10-01 Energiexpert Besiktningsdatum Linus Sandström 2015-10-01 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Ön 6:67 Kalkylerna grundas

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rallen 19 Fågelstigen 12

Energideklaration av fastigheten Umeå Rallen 19 Fågelstigen 12 Energideklaration av fastigheten Umeå Rallen 19 Fågelstigen 12 Datum 2015-04-15 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-14 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Rallen 19 Kalkylerna grundas

Läs mer

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 9 september 2015. Sunnanvindsg 7, Västerås. Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Energirapport med smarta tips Datum för besiktning: 9 september 2015 Adress/ort: Sunnanvindsg 7, Västerås Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer AB Denna

Läs mer

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Energi Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Fjv MWh 30 000

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP

Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Energibesparing i Brf Hilda - hur går det? Jenny Wahl (tidigare Haryd) WSP Bostadsrättsförening Rosengård, Malmö 767 lägenheter, 2500 medlemmar 8st 9-våningshus 8st 3-våningshus Byggnadsår 1969-1970 -

Läs mer

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002

RAPPORT. Energikart Grundströms stugby NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION] UPPDRAGSNUMMER 4022182002 NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET Energikart Grundströms stugby UPPDRAGSNUMMER 4022182002 [DESCRIPTION] [STATUS] [CITY] SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ 1 (10) S wec o Västra Norrlandsgatan 10 B SE-903

Läs mer