Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt
|
|
- Göran Emil Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt Eva Sikander, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Svein Ruud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Arbetsgrupp: Stefan Elfborg, SP (simuleringar) Henrik Karlsson, SP (simuleringar) Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier Rolf Jonsson, Wäst-Bygg Kristina Gabrielii, Peab Anders Ahlqvist, Bravida Svein Ruud, SP (installationsteknisk expert) Eva Sikander, SP (projektledare) Finansiering: SBUF samt Lågan
2 En backspegel Uppföljningar av lågenergihus, de första passivhusen i Lindås Intervjuer visar att de boende är mycket nöjda med sina hus, även om det också finns förslag på smärre ändringar! Mätningar/iakttagelser visar att det mesta fungerar väl och har åldrats på ett förväntat och acceptabelt Lufttätheten är fortsatt lika låg efter 10 år Energianvändningen ligger på en fortsatt låg nivå (med något undantag) Lufttäthet i byggprocessen: flera års fokuserat arbete visar att vi kan bygga lufttäta lätta klimatskal
3 Bakgrund Tunga klimatskal uppmärksammas mindre ofta än lätta klimatskal i lågenergihus sammanhang Behov av studie med fokus på tunga/massiva klimatskal Köldbryggor och lufttätheten särskilt fokus Produktionsaspekter Lätt att bygga rätt? Erfarenhetsåterföring vad man behöver tänka på vid framtida produktion
4 Genomförande 3 scenarier arbetades fram för jämförelse vid simuleringar Simulering av energianvändning, samt parameterstudie för energieffektiva flerbostadshus Intervjuer för att samla erfarenheter från byggande av tunga klimatskal Tips till byggprocessen för kvalitetssäkring av tunga klimatskal och energieffektiva installationer Exempelhus
5 Resultat simuleringar energieffektiva byggnader kan nås oavsett val av lätt eller tungt klimatskal Specifikenergianvändning [kwh/m²] ID Ändrad parameter Värde parameter Scenario 1 Lätt klimatskal Scenario 2 Betongsandwich Scenario 3 Massiva träskivor 0 Referens, utgångsvärd e Köldbr schablon 20%, U m 0,29 W/m 2 K, lufttäthet 0,2 l/sm², fönster 0,9 W/m 2 K 57,4 57,2 57,3 1 Reduktion köldbryggor till att vara 0* U m 0,24 W/m 2 K -3,7 2 Lufttäthet 0,1 l/sm² -0,6 3 Lufttäthet 0,3 l/sm² +0,6 4 Lufttäthet 0,8 l/sm² +3,5 5 Fönster 0,85-0,7 6 Fönster 1,2 +5,6
6 Beteende har också stor inverkan Referens lufttemp 22C 7 Lufttemperatur 21-1,6 8 Lufttemperatur 20-3,1 9 Lufttemperatur 18-5,8
7 Resultat med tungt klimatskal blir klimatskalet något tjockare beroende av val av isolering Vägguppbyggnad U-värde * Väggtjocklek Kommentarer Scenarie 1 22 panel 28 luftspalt 13 skiva 145 isolering isolering36 pe-folie 55 isolering36 12 träbaserad skiva 13 gipsskiva 0,1 W/m 2 K 434mm Exempel: En materialtillverkare anger en väggtjocklek om 474mm för en vägg med U-värde 0,1 och mht köldbryggor i aktuell lösning Scenarie 2 Scenarie 2 grafitisolering Scenarie 3 70 betong 350 isolering betong 70 betong 302 isolering betong 22 panel 28 luftspalt 335 isolering36 ev folie/tätskikt 75 massivträ 0,1 W/m 2 K 530mm 0,1 W/m 2 K 482mm I referensobjekt för passivhus användes grafitisolering. 0,1 W/m 2 K 460mm
8 Resultat: Viktigt att minimera köldbryggor! Exempel fönstersmyg och infästning Um yttervägg utan köldbryggor 0,24 Tillägg Um vid genomgående infästningsjärn +0,027 Tillägg Um vid ej genomgående infästningsjärn +0,001 Tillägg Um för fönstersmyg med linjeformad köldbr mu +0,024 [W/m2K] Tillägg Um för fönstersmyg med linjeformad köldbr PIR +0,019 Tillägg till Um för enbart fönster 8%-21%
9 Exempel armeringsstege och påverkan köldbrygga btg 350isolering 110btg, Φ 5mm, U m =0.240W/(m 2 K) 0.04 ΔU m, W/(m 2 K) c/c, m
10 Resultat intervjuer några exempel Lufttäthet Utförda täthetsprovningar visar att man kan nå mycket låga läckagetal då man producerar byggnader med tunga klimatskal. Exempel på mätresultat är betydligt lägre än 0,1 l/m 2 s. om projekteringen är väl utförd så är arbetsinsatsen på byggarbetsplatsen mycket liten för nå lufttäta klimatskal. Små insatser för att utbilda/informera på byggarbetsplatsen för att nå lufttäthet i de fall man arbetat med tunga klimatskal.
11 Resultat intervjuer några exempel Köldbryggor Vid intervjuer påtalar man att projekteringen är viktig för att undvika onödiga köldbryggor Köldbryggor studeras sällan i detalj utveckling behövs Några kritiska punkter för köldbryggor är t ex fönster- och dörranslutningar, balkonginfästningar, anslutningar mot grund och vindsbjälklag.
12 Resultat intervjuer några exempel Fukt dock ej i fokus i detta projekt Det finns också en förbättringspotential bla när det gäller utföranden av skarvar och anslutningar avseende fuktsäkerhet
13 Resultat intervjuer några exempel Centrala eller lägenhetsvisa aggregat Det är installationsmässigt något enklare att installera centrala ventilationsaggregat jämfört med lägenhetsaggregat. I driftsfasen förekommer problem både med lägenhetsaggregat och centrala aggregat. Problemen är dock av lite olika karaktär och det tycks oftare vara problem med lägenhetsaggregaten. Det finns helt klart en förbättringspotential hos ventilationssystem med FTX, främst när det gäller att minska problem i driftsfasen. Fördjupning: Svein Ruud
14 Slutsats & behov av fortsatta studier: Slutsats: Det är lätt att bygga lufttäta klimatskal med tunga massiva väggar Men det finns också behov av vidare studier, exempel: Köldbryggor detaljstudier av olika typer av köldbryggor och olika utföranden och dess inverkan på U m. Fuktsäkerhet vid anslutningar och skarvar Samprojektering av värme- och ventilationsbehov i luftvärmesystem. Utformning och placering av tilluftsdon för luftvärmesystem
15 Att diskutera Slutsats: Det är lätt att bygga lufttäta klimatskal med tunga massiva väggar Men det finns också behov av vidare studier, exempel: Köldbryggor detaljstudier av olika typer av köldbryggor och olika utföranden och dess inverkan på U m. Fuktsäkerhet vid anslutningar och skarvar Samprojektering av värme- och ventilationsbehov i luftvärmesystem. Utformning och placering av tilluftsdon för luftvärmesystem Finns erfarenheter att dela med sig av avseende köldbryggor och fuktsäkerhet för tunga klimatskal? Tex sandwichelement?
16 TACK!
17 Extramaterial - lufttäthet och placering Byggnadens lufttäthet vid 50 Pa 0,1 l/m²s 0,2 l/m²s 0,4 l/m²s 0,8 l/m²s Kraftig avskärmning Måttlig avskärmning Liten avskärmning Specifik energianvändning [kwh/(m²år)] vid olika placering av byggnader i vindutsatt respektive vindskyddat läge. Beräkningen, som är utförda med TMFs beräkningsprogram
18 Extramaterial - tidskonstant Beräkningsfall Typ av klimatskal Tidskonstant Endast klimatskal Byggnad med invändig tung stomme i kombination med olika klimatskal Lätt utfackning betongsandwich Skiva av massivträ Lätt utfackning betongsandwich Skiva av massivträ 1,2 dygn 3,8 dygn 2,1 dygn 14,4 dygn 17,0 dygn 15,2 dygn Tidskonstanten är ett mått på den tid det tar för byggnadens innetemperatur att svara på en hastig temperaturförändring utomhus eller avbrott i värmetillförseln
19 Extramaterial fuktens inverkan på energianvändning
20 Extramaterial Lindås: Köpt energi inklusive hushållsenergi kwh/m² el Energianvändning (el) kwh/m² och år i Lindås Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5 Hus 6 Hus 7 Hus 8 Hus 9 Hus År energiprestandan är fortfarande är mycket god efter nio (Lindås) respektive fyra (Glumslöv) års användning För att få en beständigt låg energianvändning är det viktigt att övervaka att installationer fungerar väl. (by-pass spjäll som fastnat)
21 Extramaterial: Några av de viktigaste erfarenheterna från Lindås Goda exempel på Lösningar för att undvika övertemperaturer Fuktsäkra lösningar Lufttäta lösningar Lösningar för låg energianv (best efter 10 år) Förbättringspotential Lättanvända tekniska installationer (bl a efterfrågades hemma & bortaläge) Instruktioner/utbildning om inställningar för flöden och värme på VVX-aggregatet. Om ändring till låga flöden problem att fördela värmen Om ändring i flöden ändrad tryckskillnad över klimatskal Larmfunktion om något falerar Regelbunden hus-service? Sektionering och mätpunkt för temp styrning
Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet
Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet Lindåshusen inflyttade 2001 20 bostäder i 4 radhus Uppföljning då husen var nya 13000 12000 12083 11000 10000
Läs merLätt att bygga rätt Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva lågenergihus
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lätt att bygga rätt Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva lågenergihus Eva Sikander, Svein Ruud Energiteknik SP Rapport 2013:14 Lätt att bygga rätt Klimatskal
Läs merLÄTT ATT BYGGA RÄTT Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva lågenergihus. LÅGAN Rapport juni 2013. Eva Sikander Svein Ruud
LÄTT ATT BYGGA RÄTT Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva lågenergihus LÅGAN Rapport juni 2013 Eva Sikander Svein Ruud LÄTT ATT BYGGA RÄTT Klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva
Läs merPassivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender. Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik
Passivhus och lågenergihus i Sverige Erfarenheter och trender Tekn. Lic. Svein H. Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal 130 m 2 uppvärmd boyta Traditionellt enplans
Läs merBygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim
Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merPassivhus på Svenska. Forum för Energieffektiva Byggnader. Svein Ruud SP Energiteknik
Passivhus på Svenska Forum för Energieffektiva Byggnader Svein Ruud SP Energiteknik Lågenergihus - inget nytt under solen! Tidigt 1980-tal -130 m 2 uppvärmd boyta -Traditionellt enplans hus - Extra väl
Läs merEnergieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns
Läs merPrefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake
Prefabricering för renovering av yttervägg Utveckling inom BEEM-UP- Building Energy Efficiency for a Massive Market Uptake Demonstrationsprojekt Brogården, Alingsås Brogårdens yttervägg, en evolution 2012:
Läs merEnergihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad
Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-
Läs merEnergi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, 2013-12-05. Publik information
Energi i Brogården Linda Martinsson, Skanska, 2013-12-05 Brogården En lång process och utveckling Brogården Energimål Gäller vintern 2009-10, c:a 3,5 C kallare än normal vinter. Ur Brogården med fokus
Läs merErfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.
Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,
Läs merResultat från Um-beräkning
Resultat från Um-beräkning 2014-12-04 Objekt: Utförd av: 14-006 - Söderhagen 1:8, Bostad - Utomhus Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Sammanfattning Um = (Summa U * A + Summa Psi*L)/Aom = 0,23 W/m²,
Läs merOmbyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola
Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad
Läs merLågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth
Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar
Läs merPassivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi
Passivhusproduktion Flerbostadshus Lågenergi Albert Boqvist Teknisk Specialist NCC Construction Sverige AB Upplägg Bakgrund Passivhuskonceptet och dess påverkan på byggprocessen NCCs agerande Teknisk plattform
Läs merFrillesås passivhusen blir vardagliga
Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet
Läs merSammanställning Resultat från energiberäkning
Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:
Läs merByggnadens värmeförlusttal vid DVUT
Bilaga beräkningsanvisningar 1 [5] Beräkningsanvisningar: Byggnadens värmeförlusttal vid DVUT Innehåll Beräkningsanvisningar... 1 Anvisningar... 2 Luftläckage i en byggnad med FTX-system... 3 Dimensionerande
Läs merSwebuild WP5 Lärandemål uppdaterad
Swebuild WP5 uppdaterad 2016-03-01 Inlärningsmålen i detta projekt har tagits fram genom ett samarbete mellan Passivhuscentrum, SP, Sveriges Byggindustrier och Teknologiskt Institut AB. Inlärningsmålen
Läs merVad händer på Passivhusfronten?
Vad händer på Passivhusfronten? Jonas Norrman IVL Svenska Miljöinstitutet Åsa Wahlström SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det färdigställs allt fler energieffektiva lägenheter i Sverige byggda efter
Läs merKonstruktionslösningar - Ytterväggar
I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för
Läs merRegionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus
Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet
Läs merEnergieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell
Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus
Läs merKongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!
Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över
Läs merSå säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus
SABOs energikick i Örebro 28-29 november 2017 Så säkrar HFAB energiprestanda i framtidens flerbostadshus Vilka tekniska egenskapskrav ställer vi på olika tekniska system och hur följer vi upp att vi får
Läs merLÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI
LÄRANDEMÅL D.5.4 BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI2.680176 Sammanfattning Inlärningsmålen i detta projekt har tagits fram genom ett samarbete mellan Passivhuscentrum, SP, Sveriges
Läs merWP1: System för energieffektivitet. Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik
WP1: System för energieffektivitet och bra innemiljö i trähus Hur kan framtidens småhus bli näranollenergi-byggnader Tekn.Lic. Svein Ruud SP Energiteknik Systemgräns i BBR 16-19 Hushållsel ingår ej i den
Läs merTA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25
TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation
Läs merKURSPLAN. Energibyggare
KURSPLAN Energibyggare BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI2.680176 Författarna har ensamma ansvaret för innehållet i detta dokument. Det företräder inte nödvändigtvis Europeiska
Läs merVärmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström
Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av
Läs merVärmeförlusteffekt (FEBY12)
Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING
Läs merGröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner
Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner Finansiering från SBUF Samfinansiering från Vinnova via C/O City Fuktcentrums infodag, Lund 2014-11-21 Carl-Magnus
Läs merMetod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader
Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:
Läs merSå här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning
Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Linda Hägerhed Engman Byggnadsfysik och Innemiljö SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP i siffror 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning
Läs merGamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
14 5 14 Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-5-8 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Läs merKlimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö
Klimatskalets betydelse för energianvändningen Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö eva-lotta.kurkinen@ri.se 82 Energianvändning i byggnaden Värme/Kyla Varmvatten Ventilation Belysning Hushållsel
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
1(9) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-18
Läs merLufttäta byggnader Hur åstadkommer man dem? Hur följer man upp dem? Hur är långtidsegenskaperna?
Lufttäta byggnader Hur åstadkommer man dem? Hur följer man upp dem? Hur är långtidsegenskaperna? Owe Svensson Fuktcentrums informationsdag 24 november 2011 Golv- och takvinklar Tejpning av plastfolie Klämning
Läs merFullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val
Fullriggaren Nyköping Passivhus - ett aktivt val En komplex värld! Avfall Buller Mögel Kemikalier Radon Energi Läge Elektromagnetiska fält Fukt Markföroreningar Material Vatten Ljus NCC AB 091124 2 Fokus
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merBilaga G Indata Energiberäkningar
Bilaga G Indata Energiberäkningar Reviderad 2011-05-13 med avseende på värmeledningstal för lättbetong, vilket resulterar i ett högre U-värde för några av fasaderna och en något högre energianvändning.
Läs merBilaga B Beskrivning av demonstrationshusen
Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen Fastighetsägare: Helsingborgshem AB Kontaktperson: John Nielsen, telefon: 042 20 82 20, mobil: 0730 70 09 20 Anders Olsson, telefon: 042 20 82 37 Total antal
Läs merKravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder
Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades
Läs merVarför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB
Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016
1(5) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-17 Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Mats Björs E-postadress
Läs merKvalitetssäkringssystem
Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem
Läs merEnergieffektiva byggnader
Energieffektiva byggnader Hur gör NCC för att få multiplikation? Janne Byfors Kontrollerad utveckling Genomtänkt införande Multiplikation Kontrollerad utveckling Utvecklingsprojekt Lågenergibostäder Erfarenheter
Läs merBeräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR
Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.
Läs merRemissvar avseende Boverkets byggregler
Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har
Läs merTeknik- och systemlösningar för lågenergihus. En översikt Eva Sikander, Svein Ruud
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Teknik- och systemlösningar för lågenergihus. En översikt Eva Sikander, Svein Ruud Energiteknik SP Rapport 2011:68 Teknik- och systemlösningar för lågenergihus.
Läs merMiljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19
NR U 5226 MAJ 2015 RAPPORT Miljöåterbetalningstid för energieffektiviseringsförslag i förhållande till BBR19 Exempelbyggnader För Boverket och Energimyndigeheten Martin Erlandsson Författare: Martin Erlandsson
Läs merFörslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik
Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en
Läs mer4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION
Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats
Läs merHur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet
1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram
Läs merFramtidens trähus energieffektiva med god innemiljö. Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17
Framtidens trähus energieffektiva med god innemiljö Programkonferens inom branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin 2010-03-17 Jesper Arfvidsson Bakgrund Energidirektivet Krav på energianvändning
Läs merBättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover
Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover vinn 50 mm Skapa utrymme för kreativitet vinn 50 mm 2 Isolering med lägre lambdavärde öppnar möjligheter för lågenergihus Stigande energipriser och
Läs mervid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Läs merProgram för byggnader med mycket låg energianvändning
LÅGAN Program för byggnader med mycket låg energianvändning Mål en nationell plattform LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra en nationell marknad för byggnader
Läs merGamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-3-25 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Läs merEnergimål i fokus Norra Djurgårdsstaden
Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra
Läs merSammanställning Resultat från energiberäkning
Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Byggnaden är godkänd enligt BBR Fastighetsbeteckning: Solsidan 2 Namn: Oliver Zdravkovic Datum beräkning: 2016.06.20 19:14 Klimatzon: Byggnadstyp:
Läs merMONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
Läs merBRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING
BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som
Läs merVem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?
Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?
Läs merHalvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB. Peter Ström, WSP
Halvera Mera 3 Förstudie Censorn 9, Jönköping Willhem AB Peter Ström, WSP Beskrivning 2 Fastigheten uppförd 1939 Atemp 2 140 kvm 17 lägenheter, 47 % Lokaler 33 % 5 våningsplan + källare 2 trapphus Teknik
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merEtt (nytt) hus, nya möjligheter Workshop
Ett (nytt) hus, nya möjligheter Workshop Emma Karlsson, Roland Jonsson, Elin Carlsson Agenda Intro Bakgrund förstudien Energikravens uppbyggnad Energianvändningen i ett Typiskt flerbostadshus Känslighetsanalys
Läs merVerktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför kvalitetssäkring? Med kvalitetsäkring kan vi nå våra
Läs merKongahälla En aktiv stadsdel hur kan det se ut?
Kongahälla En aktiv stadsdel hur kan det se ut? En förstudie Eva Sikander, SP Svein Ruud, SP Syfte och mål radikalt minska energianvändningen i nya bostadsområdet kartlägga möjligheter att producera värme
Läs merEnergikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion
Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion Vad innebär de för utformning och teknikval? Vad är BEN? Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB Regeringsuppdrag ligger vanligen bakom Boverkets skärpningar
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument
Läs merUtformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH
Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?
Läs merBoverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning
Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.
Läs merVerifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar. Folos 2D diagram. Win win verifiering och parameterstudie. WP4 - Beräkningsverktyg
202--2 Verifierade beräkningsverktyg Fuktsäkra träregelväggar Win win verifiering och parameterstudie WP4 - Beräkningsverktyg Trähustillverkare Utvärderat medverkande företags konstruktioner Mätningar
Läs merEnergieffektiv kontorsbyggnad med låg intervärme och behovsstyrning
Energieffektiv kontorsbyggnad med låg intervärme och behovsstyrning» Inledning» Befintliga lågenergikontor» Nya lågenergikontor» Lågenergikontor 2050 Åke Blomsterberg och Kajsa Flodberg, 2014-01-16 1 Inledning
Läs merBDAB Huset, ett aktivt lågenergihus. Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB
BDAB Huset, ett aktivt lågenergihus Passivhus Norden den 17 oktober 2013 Henrik Jönsson Bengt Dahlgren AB BDAB Huset By 18 Krokslätts fabriker Fastighetsadress: Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Fastighets
Läs merEnergieffektiva byggnader
Energieffektiva byggnader Varför då? Vad är det? Eje Sandberg Sveriges Centrum för Nollenergihus www.nollhus.se Hur gör man? www.nollhus.se Bildare: ATON Teknikkonsult AB Föreningen Sveriges Regionala
Läs merResultat från Um-beräkning
Resultat från Um-beräkning 2013-12-09 17:02 Objekt: Utförd av: Saxtorp 9:22, Hus B, Bostad - Utomhus, Arkitektur & Kemi Sammanfattning Um = (Summa U * A + Summa Psi*L)/Aom = 0,29 W/m², C Um krav = 0,40
Läs merTelefon:
Energiberäkning av nybyggnation villa snummer: Upprättad: : AB Franska Bukten sansvarig: Telefon: 0727-34 87 61 E-post: magnus.voren@franskabukten.se snummer 2/5 Inledning AB Franska Bukten har av Deler
Läs merKatjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus
Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer
Läs merEnergiberäkna och spara energi vid renovering
Energiberäkna och spara energi vid renovering Energibesparingsexempel med Weber Serporoc Fasadsystem Ett hus som är byggt av sunda material av hög kvalitet, som ger låg energianvändning och ett bra inomhusklimat,
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2013-05-16 09:13 Objekt: Utförd av: Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: 13020 Årstadalsskolan 14 S2000, Expandia Moduluthyrning AB III Södra Sverige Närmaste
Läs merResultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:
Läs merEnergieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad
Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt
Läs merBÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning
BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus
Läs merMätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln
Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln Staffan Sjöberg & Duncan Watt Studentrapport Byggnadsteknologi Chalmers tekniska högskola Göteborg 2014
Läs merByggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader
Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda
Läs merENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN
ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Modern bekvämlighet med låg energiförbrukning Intresset för smarta energilösningar i boendet ökar. Samtidigt ställer
Läs merEn NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2)
En NNE-byggnad är (EPBD2, artikel 2.2) en byggnad som har en mycket hög energiprestanda [...] Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi
Läs merHÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN ENERGIBERÄKNING. Göteborg Arb.nr:
HÖKERUM BYGG AB ANKARPARKEN Beräkning av byggnadens energianvändning Göteborg 2013-05-03 Ingenjörsbyrån ANDERSSON & HULTMARK AB Utförd av: Granskad av: Mikael Eriksson Andin Jenny Therning Arb.nr: 4895.01
Läs merGällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.
Datum 008-0-08 Sida () Hej Anders Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover. Fastighetens belägenhet i sig med
Läs merDITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS
DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS BYGG FÖR FRAMTIDEN MED A-HUS Alla hus som kommer från A-hus tillverkas både med hänsyn till miljön och din plånbok. Klimatsmart boende är ett begrepp som ligger i tiden och innebär
Läs merSkånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april
Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning
Läs merUppföljning andra året (2013-2014) i drift
2014-10-30 RAPPORT Södra Climat Arena Uppföljning andra året (2013-2014) i drift IG Passivhus Sverige Tel: 0470-705174 Fax: 0470-705179 Mobil: 0709-123096 Organisationsnummer: 556862-5635 Adress: Honnörsgatan
Läs merSlutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus
Slutredovisning av Demonstrationsprojekt inom Energimyndighetens program för Passivhus och Lågenergihus Demonstrationsprojekt 2006: 09; Portvakten Söder Villkorande krav De villkorande kraven enligt beslutet
Läs merEnergikrav för lokalbyggnader
Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad
Läs merHållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson
Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm
Läs merUlf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad
Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås
Läs mer