10 20% Pedofil drev pojkhemmet. De låses in för framtida brott. av äldre som akutvårdas blev sjuka av sin medicin. n Vård av friska: n Eolshäll:

Transkript

1 n Vård av friska: De låses in för framtida brott n Eolshäll: Pedofil drev pojkhemmet 2/2013 Pris: 20 kr Ges ut av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL % av äldre som akutvårdas blev sjuka av sin medicin 2/2011 oberoende mat och en pratstund. föreningen Röda tråden i örebro fyller viktiga behov som samhället svikit. en livlina har för hemlösa

2 INNEHÅLL 2/2013 Ges ut av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Utkommer med fyra nummer per år. 3 Ledare 4 Oberoende möter Sonja Wallbom 8 Skördetid i cannabiskällaren ISSN-NUMMER OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgatan Stockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8 PG: Ansvarig utgivare Inger Forsgren Ansvarig för annonser & material till tidningen Per Sternbeck layout Raster Media MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få gratis prenumeration på Oberoende. Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan till adressen angiven ovan. Observera att endast privatpersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Företag och organisationer som vill stödja RFHL betalar för ett stödmedlemskap valfritt belopp över 100 kronor. Endast prenumeration på Oberoende kostar 145 kr/år för privatpersoner, organisationer och företag. 13 Skulderna finns kvar trots sanering 16 Röda tråden en livlina för Örebros hemlösa 20 Den hyllade ledaren för pojkhemmet var pedofil 27 Krönikan 28 Staten låser in friska människor i förebyggande syfte 32 Piller är billigare än personal 35 Kultur 36 Föreningen Megafonen kämpar för sitt Husby oberoende 2/2013

3 Inger Forsgren ordförande i RFHL /ledaren LEDAREN Kämpa för ett samhälle utan social diskriminering! Det pratas mycket om begreppet fattigdom. Alla har sin egen definition. Så också jag. Sverige har blivit ett samhälle där det görs skillnad på folk och folk. De som är sjuka, arbetslösa eller pensionärer upplever nu att pengarna helt enkelt inte räcker till. Och de system som en gång byggdes upp för att bistå behövande har nu vänt sig emot dem. Lever du på socialbidrag kan du t.ex. inte gå till tandläkaren trots tandvärk. Socialen bekostar enbart det mest akuta eller drar ut tanden/tänderna då det är det billigaste alternativet. För att få försörjningsstöd för att klara dig ska du från halvårsskiftet enligt Landskronamodellen sättas i arbete. I Landskrona fick socialfallen röja i kommunhöjdares trädgårdar, och utföra andra sysslor åt dem, för att få försörjningsstöd. På många platser i landet måste du söka ett visst antal jobb för att få försörjningsstöd. I Stockholm måste du söka ett visst antal bostäder om du är bostadslös. Det finns inga vetenskapligt hållbara undersökningar som visar att motprestation för ett försörjningsstöd bryter ett bidragsberoende eller utanförskap. Trots det väljer den svenska regeringen att införa det. Det ska svida att vara bidragstagare är moralen, eller snarare moralismen, man vill förmedla. Det är inte bättre på landstingssidan. Även där agerar man småaktig storfinans. För ett par veckor sen ringde jag och ville få uppskov med en läkarräkning en månad då inkomsten helt enkelt inte räckte till. Jag ringde i god tid innan förfallodag. Döm om min förvåning när personalen på landstinget sa: Tyvärr. Vi gör inte så längre och motiverade med att Du går inte till ICA och handlar och när du sen står i kassan ber du att få betala om en månad. Herregud, ska dessa räkningar gå till inkasso och sen till Kronofogden med alla extra kostnader och allt vad det innebär? undrade jag. Ja, så gör vi, blev svaret!!! Högkostnadsskydden för läkarbesök och medicin har höjts rejält och många tvingas att avstå från läkarbesök eller att ta ut sin medicin då pengarna helt enkelt inte räcker till. 2/2013 oberoende Lagar bryts. Rättigheter kränks. Dagligen. Vissa landsting skickar inte ens en påminnelse om man glömt att betala sin räkning utan påminnelsen kommer direkt från inkassobolagen. Man har alltså sålt dessa påminnelser direkt till ett inkassobolag och struntar blankt i effekterna för den utsatta människan. Sedan länge har vi sett hur de statliga verken och myndigheterna går i samma fotspår. Tryck till de där fattiga, sjuka, lata, slöa jävla typerna är budskapet samhällets olika apparater sänder ut på tusen olika sätt. Samtidigt säger sig samma instanser vilja motarbeta utanförskap och verka för ett jämlikt samhälle. Snacka om att tala med kluven tunga för visst är det så att den ena handen vet precis vad den andra gör. I Sverige finns det lagstiftning som förbjuder diskriminering av människor med annan etnisk bakgrund, sexuell läggning, av äldre och funktionshindrade. Att diskriminera på grund av arbetslöshet, ohälsa fattigdom och missbruk är fullt tillåtet. Det uppmuntras till och med av en regering som enligt OECD har sett till att den relativa fattigdomen har ökat i Sverige med 5% på 5 år. Den ligger nu på 9%. Inget annat OECD-land har haft motsvarande siffror i ökningen av inkomstskillnader. Men i Sverige finns inte fattigdom på riktigt. I Sverige blir man inte fattig av strukturella orsaker som brist på arbeten eller urholkade sociala trygghetssystem. I Sverige blir man fattig på grund av att man är lat och oduglig. I Sverige ska fattigdom straffas och disciplineras bort. Samma argumentation hördes i början på förra seklet ända tills den dog bort i ljudet av stöveltrampet. RFHLs vision är sedan ett år tillbaka: För ett samhälle utan social diskriminering. Vi menar att det pågår en omfattande social diskriminering av människor i dagens samhälle utan att någon låtsas om det. Lagar bryts. Rättigheter kränks. Dagligen. Och de som har till arbete att göra något åt det tittar bort. Ingen hjälper oss om inte vi själva gör det. Nu är tiden inne att människor som är utsatta för social diskriminering sluter sig samman och kämpar för att de grundläggande sociala mänskliga rättigheterna följs. 3

4 Oberoende möter Sonja Wallbom Fattigsverige har kommit tillbaka igen Sveriges självtillräcklighet har vi inget för. Ingen annanstans leker vi affär med sjukvården. Ingen annanstans hackar man sönder den offentliga sektorn i köp och sälj-system som man gör i Sverige, säger Sonja Wallbom, som xvarit en drivande kraft inom RFHL sedan I februari i år gick Sonja Wallbom i pension. Första gången hon började arbeta på RFHL var 1977, och det är RFHL som varit viktigast. Visserligen har en del andra arbetsplatser och uppdrag dykt upp under åren, men det har varit till RFHL som hon återkommit och under de sista tio åren varit förbundsordförande för. Hon började arbeta i socialsvängen 1965 och fortsätter än idag med socialt inriktat arbete också utvidgat till Europa. Mycket hinner hända på 40 år. Oberoende träffade Sonja Wallbom för en intervju om en tid när visionen om ett jämlikt samhälle faktiskt tycktes uppnåelig. Och om hur det jämlika samhället bröts ner bit för bit. Det är en vacker vårdag. Ute brusar trafiken nere vid Gullmarsplan i en aldrig sinande ström. Högt uppe i det blå, utan 4 att sväva i detsamma, bor Sonja Wallbom. När hon nu är hemma. För trots att hon pensionerade sig för några månader sedan är hon ofta på resande fot i Europa. Skedarna försvann Jag började arbeta i socialsvängen 1965, berättar Sonja. På Vi upptäckte att något var på gång Alla skedar försvann. Ungdomsslussen nere i Stadsgården. Det var en verksamhet som jobbade efter andra idéer än vad man brukade göra från den dåvarande barnavårdsnämnden. Det sociala arbetet utgick från nykterhetslagen och barnavårdslagen. Barnavårdsnämnden upplevdes som hotfull av barn, ungdomar och föräldrar. Samma sak gällde för nykterhetslagen. Man var rädd för att hamna på torken. Tanken med Ungdomsslussen var att arbetet skulle erbjuda ungdomar något som gjorde att de sökte kontakt. Man ville nå människor där de var. Det var ett nytt sätt att arbeta. Att något var på gång bland ungdomarna upptäckte vi Vi kunde inte förstå varför alla skedar förvann. Det tog ett tag innan vi och resten av samhället fattade att det var något nytt på gång. Sen fick vi ju reda på att oberoende 2/2013

5 nyskapande Narkotikan saknade lagstiftning på 60-talet. Därför blev arbetet med narkotikaberoende väldigt nyskapande, säger Sonja Wallbom. det var då som debuten för den grövre narkotikaanvändningen skedde. Svansen viftade på hunden Narkotikan saknade lagstiftning. Man visste inte vad man skulle göra, vad man fick och inte fick. Det här gjorde att arbetet med narkotikaberoende personer blev väldigt nyskapande. Man hittade på metoder och arbetssätt helt enkelt därför att om inte erbjudandet var bra eller riktigt för klienterna, så kom de inte. Det hände mycket som var bra och mycket som var tokigt. Det här gjorde att det blev väldigt attraktivit för unga socialarbetare att jobba med narkotikafrågan. Och sättet man arbetade på förändrade hela det sociala arbetet. Från det gamla hotandet till erbjudandet. En av RFHLs gamla ordföranden, Ingemar Rexed, brukade säga att narkomanvården var svansen som viftade på hela hunden. Ny socialtjänstlag I takt med att samhället förändrades och välfärdsstaten utvecklades stod det klart att det fanns ett behov av ny sociallagstiftning. En ny lag utreddes under stora delar av 70-talet. Lagen föreslogs av regeringen 1979 och trädde i kraft Den ersatte de tidigare vårdlagarna barnavårdslagen, nykterhetsvårdslagen och socialhjälpslagen. Sverige hade en bra ekonomi. Man ifrågasatte moralismen i de befintliga sociallagarna. Det fanns en skuggutredning som bestod av engagerade socialarbetare, jurister och företrädare för klientorganisationerna som försökte påverka utredningen som utredde den nya socialtjänstlagen i mer humanistisk 2/2013 oberoende 5

6 Oberoende möter Sonja Wallbom riktning. Grundinställningen var att socialarbetare företrädde sina klienter. Klienten skulle få det bättre och sina rättigheter tillgodosedda. Till exempel fanns s k hemma-hosare som gav handfast konkret hjälp i hemmet hos familjer som hade det kämpigt. Alltså ett sätt att hjälpa till, inte att underkänna familjer med svårigheter. Ett samhälle för alla Man fick sin sak prövad och socialbidrag innan man hann bli helt utblottad. Det skulle inte vara möjligt idag då man ska vara utblottad in till benen för att få ekonomiskt bistånd. Man behövde inte sälja av allt man ägde och hade. Man kunde få ha en gammal bil för att ta sig till och från jobbet och samtidigt ha socialbidrag. Det var verkligen en generell välfärd i praktiken byggd med politisk ingenjörskonst. Man byggde miljonprogram, gjorde stora satsningar på 6 dagis, man införde skolkuratorer, skolpsykologer. Man hade visionen om ett samhälle för alla. Det var väldigt lite skattegnäll och de absolut flesta var överens om att man ville göra upp med det gamla, med Fattigsverige. Det fanns också ett starkt tryck underifrån, kvinnogrupper krävde daghem. Man krävde att universiteten öppnade sig för flera grupper. Alla de här krafterna samverkade och det blev gynnsamt för samhället i stort. Brytning och 90-talskris Sen händer det något i mitten på 80-talet. SAF, Svenska Arbetsgivareföreningen, samlar sig till motangrepp. Yuppisarna dyker upp. Helt plötsligt blir det var och en sin lyckas smed som blir förhärskande. Sedan kommer 90-talskrisen och vänder upp och ner på allt. 90 talet var skitår. Samhället drog sig tillbaka och sparandet i offentlig sektor fick stora konsekvenser. Allt var plötsligt individens eget fel. Folk skulle skärpa sig. Ta sig i kragen, klippa sig och skaffa ett jobb. 90-talet handlade om överlevnad för organisationerna och socialtjänsten. Man slaktade verksamheter och skar ner. Effektiviserade som det hette på 90-talets nyspråk. Man lägger ner sjukhus och gör stora nedskärningar i vården. Sedan upphöjer man det till ideologi och säger att öppenvård är att föredra framför slutenvård. Narkomanvården fick mest stryk. En miljard försvann medan kriminalvården fick mera pengar. Samhället intog en alltmer repressiv linje I den vevan, slutet på 80-talet, får Hasselarörelsen stort utrymme. Hassela passar den rådande ideologin som hand i handsken. Man fångar hela det politiska spektrat med sin ideologi. Högern tilltalas av deras snack om att folk ska lära sig veta hut, om det egna ansvaret och individualismen. Många vänstermänniskor gick på snacket om att det var arbetarklassens barn som skulle räddas från drogerna. Man räddade folk genom hårda nypor och genom tvång (tvångsklippningar, censurerade brev, etc). Narkomanvården fortsatte på ett sätt att vara svansen som viftade på hunden. Hasselas metoder smittade ner narkomanvården för vuxna som i högre grad än förut fokuserade på tvång och kontroll. Soc återföll i moralism Socialtjänstlagen kom till under 70-talet under en blommande högkonjuktur. Den verkställdes under 80 och 90-talets lågkonjunktur. Det var då det dök upp hos olika socialtjänster med villkorat bistånd. Uppsalamodellen, Albymodellen. Man skulle prestera för att få bidrag. oberoende 2/2013

7 Moralismen gjorde sitt inträde igen. Söka si och så många jobb. Utföra sysslor för kommunen. De här modellerna skulle vara mer effektiva än de gamla men forskningen visade tydligt att de inte gav fler jobb för arbetslösa. Det blev inte fler som kunde bryta sitt bidragsberoende. Kort sagt, metoderna fungerade inte. Men det spelar ingen roll om det fungerar eller inte. Idag jobbar hela socialtjänsten med detta som modell, trots att forskningen visat att det inte funkar. I Stockholm är det till och med så att bostadslösa måste söka ett visst antal bostäder för att få försörjningsstöd. Moralismen gjorde sitt inträde igen och har inte försvunnit sen dess. Fattigsverige är tillbaka Så här i efterhand ser man ju att det var nyliberalismen som rullade över oss. Den har ju ett helt annat sätt att betrakta samhället på. Det är marknaden som ska lösa samhällets problem men det är ju så att marknaden skiter i samhället. Marknaden flyttar dit där de bästa förutsättningarna finns. Nyliberalismens mål är att försvaga staten och samhället. Det tog sig uttryck i moralismen. Det är du som missbrukare som har misslyckats. Och har du misslyckats har du inga rättigheter. Det som händer är att klyftorna ökar. Man upphöjer rikedomen till den högsta lyckan. Måttet på lyckan räknas i pengar. Det som hänt är att fattiga blir synliga igen Det där som vi ville komma bort ifrån, Fattigsverige, och som under en lång period var borta, har dykt upp nu igen. Under de senaste åren har Sonja Wallbom arbetat mycket ute i Europa och EU. Hon har jobbat med fattigdomsfrågor och ser ett delvis annat politiskt landskap där än i Sverige. EU är mycket. EU skapades för att underlätta marknadens villkor. Men 1990 antog man Lissabonagendan där man även började tala om sociala frågor och fattigdomsbekämpning. I ord strävar politikerna efter jämlikhet och sammanhållna samhällen. I nästa andetag talar man om foodbanks soppkök där man ska ge de fattiga mat. EU påverkar mycket av det vi ser till vardags, och en del är av godo men annat är till exempel nyliberalismens hårda genomslag i ett allt fattigare Europa. Det är inte bara i Sverige klyftorna växer, även om de växer snabbast här. EUs politik slår så olika Det som slagit alla är nerskärningarna av den offentligt sektorn som Man kan bara konstatera att de har vunnit, nyliberalerna. står på agendan överallt. Jag åker en hel del över Europa och kan bara konstatera att Sveriges självtillräcklighet har vi inget för. Ingen annanstans leker vi affär med sjukvården. Ingen annanstans hackar man sönderden offentliga sektorn i köp-och sälj-system som man gör i Sverige. Det finns ingen annanstans och det innebär ett oerhört slöseri. Man skyller det här systemet på EU från svenska politikers håll men det stämmer inte. Historiskt har det bara hänt en gång förut i modern tid, och det var i Pinochets juntastyrda diktatur i Chile. Ingen vidare partner Man kan bara konstatera att de har vunnit, nyliberalerna. Politiken och politikerna har abdikerat. För att något ska hända måste de ta tillbaka makten. Men jag ser inte den starka organiseringen som jag tror krävs för det. Jag ser inte motkrafterna och trycket underifrån som kräver förändring. Istället ser jag en stark medelklass som har det mycket bra och som tror att man kan kosta på sig att glömma bort de som inte hänger med. Historielektionen är slut. Ett välfärdssamhälles uppgång och fall har gåtts igenom på ett par timmar. Min politiskt medvetna tid har alltid präglats av ett samhälle på återtåg. Med minskade ambitioner. Minskade resurser. Men det är ju inte riktigt sant. Sverige har mer eller precis lika mycket resurser nu som förut. Det är bara det att de fördelas annorlunda. Text och foto: Per Sternbeck 2/2013 oberoende 7

8 Skördetid i källaren Media och polis har under de senaste åren rapporterat att cannabisodlingarna ökat i Sverige. Polisen har även rapporterat att Sverige idag skulle vara nästintill självförsörjande på cannabis på grund av inhemska odlare. Men vilka är då dessa odlare? Är det tungt kriminella? Beväpnade gäng? Eller vanliga Svenssons? Vi har träffat en odlare. Det är klart att pengarna är en bidragande del till varför jag odlar. Jag och min familj hade varit riktigt fattiga om jag inte sysslat med detta. Men det är inte bara pengarna som styr. Det har även blivit till en hobby och på sista åren lite av en livsstil. Berättar Joel, 35, som är född och uppväxt i en liten bruksort nordväst om Stockholm. Det är ju jätteroligt om jag får fram en bra produkt och folk höjer på ögonbrynen. Då blir jag ju skitstolt, säger Joel och ler. Komposten sväljer blad Jag har åkt ett par timmar och kommit till ett litet sovande samhälle. Flera av butikslokalerna gapar tomma och centrum tar cirka två minuter att köra igenom. Efter någon kilometer svänger jag in vid en solblekt akta barn skylt. Vägen kantas nu av lekparker, en förskola och flera parhus. Det är här, i ett av 8 dessa hus Joel bor tillsammans med sin sambo och deras två döttrar. Området känns familjärt och framsidan på huset är lika välskött som resten av granskapet. Väl inne i huset sätter vi oss i köket där Joel bjuder på kaffe och kanelbullar. Det hela känns avslappnat och det märks att Joel gillar att prata. Innan vi flyttade till huset bodde vi nere i byn i en liten Ibland när jag kom hem från skolan låg alla vuxna och sov på golvet. lägenhet. Då kunde jag inte odla lika mycket som jag kan idag. Det skulle helt enkelt se för skumt ut om jag bar in en massa säckar jord i lägenheten eller var tvungen att gå ut och slänga sopsäckar med blad, rötter och liknande, berättar Joel och tar en tugga på bullen. Det är klart att det fortfarande finns risker med att odla så här tätt inpå grannarna, men det är mycket säkrare än vad det var förut. Vi har en kompost på baksidan som sväljer en hel del jord och rötter. Hampan stinker kattpiss Efter en stunds småpratande visar Joel mig runt i huset. Det känns som att jag är hemma hos vem som helst och det enda som skiljer hans och till exempel mina föräldrars hus är att han har en cannabisodling i källaren. Han låser upp källaren och visar mig in samtidigt som han stänger dörren bakom oss. Nere i källarutrymmet hänger en naken oberoende 2/2013

9 2/2013 oberoende 9

10 glödlampa från taket. En frän lukt kommer emot mig. Vi går fram till ytterligare en dörr med hänglås som Joel låser upp och kommer in i ett mörkt rum med ett stort svart tält. Ja så här ser det ut, säger han och drar upp tältet med en dragkedja. Rummet skiner upp av ett gult sken och jag böjer mig fram för att titta in i tältet. Där inne står trettio stycken cannabisplantor och vajar i vinddraget från en elektrisk fläkt. Stanken är nu överväldigande, det påminner lite om kattkiss. Joel nickar när jag frågar om det finns någon risk att lukten sätter sig i kläderna. Jag har ett filter som tar mycket av lukten utanför tältet, men helt luktfritt blir det inte. Därför är det idealiskt att odla 10 när man bor i hus med källare. Det är ju liksom ingen som kommer ner här och känner lukten. Jag har valt att alltid skicka iväg ungarna när det är dags. Familjen åker iväg Jag tar ett par bilder av odlingen samtidigt som Joel börjar plocka ut plantorna. Det är dags att skörda idag, så vi kommer att vara nere i källaren hela dagen. Joel berättar att hans sambo och barn är hos hennes föräldrar den här helgen. Det känns bättre så. Jag vill inte att någon ska råka komma på besök. Du vet: lukten sätter sig i huden när man sitter och klipper i blommorna en hel dag. Så därför har jag valt att alltid skicka iväg ungarna när det är dags. Efter att ha lyft ut fyra plantor och ställt dem på ett bord så sätter han sig ner och börjar klippa bort större blad från blomknopparna. Han förklarar att det är viktigt att få bort alla småblad om blomknoppen ska kunna torka utan att börja mögla. Det oberoende 2/2013

11 kan nämligen hända om löven är kvar och kapslar in den under torkprocessen. Hade aldrig någonting Efter att ha klippt av ett par blommor och lagt dem i en stor badbalja häller Joel upp kaffe från en termos han haft med sig. Jag tar själv en kopp och passar på att fråga lite om hans bakgrund och hur det kommer sig att han började odla cannabis. Jag hade aldrig någonting när jag var liten, börjar han berätta: Aldrig ett tv-spel, några schyssta kläder eller leksaker. Jag bodde ensam med min lillasyster och mamma nere i byn och det enda hon gjorde var att jobba. Jag antar att det var mycket därför jag blev sugen på att tjäna pengar. För det började tidigt med allt ifrån att samla burkar, kundvagnar, till att jobba extra med reklamutdelning. Jag glömmer aldrig när jag köpte mitt första begagnade tv-spel, det var en så otrolig känsla. Jag förstod att skulle jag få något i mitt liv så är det jag själv som måste fixa det. Jag tog det dock rätt lugnt i mina tonår. Visst provade jag på båda det ena och det andra i knarkväg, men jag hade även mycket sport på schemat. Jag tränade fem dagar i veckan på den tiden. När jag inte tränade så jobbade jag lite extra för att ha pengar, för min mamma kunde aldrig ge mig eller min syster någonting. Inga moraliska problem Första gången jag kom i kontakt med ett odlingstält var nere i Stockholm för ett par år sedan. Jag var hemma hos en kompis som precis hade köpt ett och han visade mig hur det fungerade. Jag kände då att detta kunde bli en riktigt bra inkomstkälla och köpte ett eget tält så fort jag kom hem. Jag började odla veckan efter. Jag frågar Joel hur han ser på den moraliska aspekten av sin hobby. Om han inte är rädd för att åka fast. Rent moraliskt så har jag inga problem med detta. Jag säljer inte till en massa småungar utan bara till ett fåtal folk jag känner sen innan. Joel förklarar sen att han bara riskerar ett par månader per skörd. Men antagligen mindre då han aldrig varit straffad för narkotika. t t 2/2013 oberoende 11

12 Jag förstår att det är negativt att röka varje dag. Du vet att, du får i runda slängar en månad per hekto och ett år per kg, säger Joel och klipper av ett stort toppskott från en planta. Köpte hus och bil Joel jobbar snabbt och högen med cannabis börjar bli stor efter bara någon timme. Han bestämmer sig för att ta en paus och vi går ut för att ta en nypa luft. Jag känner hur lukten satt sig i mina kläder samtidigt som Joel pekar på en nyare bil ute på uppfarten. Den där köpte jag kontant och det är en av anledningarna till att jag odlar. Samma sak med det här huset. Det är i och för sig inte dyrt att köpa hus här, men att glida ner på banken och köpa ett hus kontant är en jäkligt schysst känsla. Jag frågar hur mycket han tjänar på sin odling under ett år och Joel funderar en stund: Jag vet inte riktigt; lägger man ihop det med min sjukskrivning och min sambos lön så klarar vi oss mer än väl. Negativa sidor finns Vi går ner i källaren igen och Joel fortsätter med klippandet. Jag sätter mig bredvid honom och frågar vad det finns för negativa sidor med att odla. Att kompisarna försvinner, svarar han. Allt från relationer med bardomsvänner till före detta arbetskollegor eller till och med släktingar blir helt affärsmässiga efter ett tag. Det ringer aldrig någon för att umgås nu för tiden. De ringer, eller kommer 12 hit bara för en sak, nämligen att handla. En annan negativ sak är ju självklart även mina barn. Jag vill ju inte att de ska växa upp och fatta vad jag sysslar med. Vilket kommer vara rätt svårt om ett par år. Slutligen så förstår jag att det är negativt att röka varje dag. Vilket det lätt blir, i och med att jag alltid har gräs hemma. Jag kunde röka innan också men inte i de mängder jag rökt nu, de senaste åren. Aldrig annan kriminalitet Jag frågar Joel om hans framtidsplaner och han förklarar att han tänker odla i ett par år till och försöka få undan så mycket pengar han kan. Sen ska han sluta odla och flytta till en större stad med sin familj. Då kanske jag kan cascha ett schysst hus till mig och familjen, kanske en bit utanför Stockholm. Jag tror att det kommer bli lättare att få jobb där. Innan jag blev sjukskriven så jobbade jag som lastbilschaufför. Tyvärr så blev jag dålig i ryggen så jag kan inte jobba med det längre, säger Joel och sträcker på sig innan han hämtar ett par plantor från tältet. Dagen börjar lida mot sitt slut och berget med cannabis har växt framför mig. På frågan om han sysslar med annan kriminalitet så skakar han på huvudet. Nej jag har aldrig sysslat med något annat än gräs. De sista plantorna är klippta och vi förflyttar oss in i tältet där Joel lägger ut den färska cannabisen på tidningspapper. De större knopparna hänger han på ett tvättställ. Jag skulle aldrig syssla med någon annan kriminalitet. Jag är inte den typen av människa, säger Joel och drar upp dragkedjan på tältet. Vill ge barnen stabil grund Vi lämnar källaren och det är dags för mig att bege mig hemåt. Joel följer mig till parkeringen samtidigt som han berättar att hans sjukskrivning snart löper ut: Då har jag bara min a-kassa kvar och då är det jäkligt skönt att ha pengarna från odlingen. I alla fall fram tills vi kan flytta härifrån och skaffa oss en stabil grund utan att behöva odla. För i grund och botten är det det enda jag vill ha. Jag vill ge mina barn en stabil grund och det där försprånget jag aldrig fick. Det är kort och gott därför jag sysslar med det här. Text & foto: Jonas Klinteberg oberoende 2/2013

13 Skuldsanering ingen garanti för skuldfrihet Efter skuldsaneringen är alla skulder borta. Men nu har företag som köper skulder börjat skicka nya krav. Bestrid dem skriftligt, säger skuldrådgivaren. Det finns många anledningar till att människor blir skuldsatta. Ibland beror det på ren fattigdom, ibland på oförstånd och oförmåga att se konsekvenser av de val man träffar. Inte sällan är det också under påverkan av läkemedel som bensodiazepiner eller andra droger som man handlar mer än man har täckning för. Oavsett anledning blir det för många omöjligt att betala sina skulder och man kan tvingas leva i decennier med fordringsägare som jagar en. Ofta är det dessutom helt meningslöst att ens försöka betala. På grund av räntor som i många fall närmar sig gränsen för ocker växer skulder fast man betalar på dem varje månad. Förutom ständiga inkassokrav står man sig också slätt i det övriga samhället om man har skulder. Det är stopp när det gäller det mesta: hyresavtal, telefonabonnemang mm. Dessutom ska man inte förringa känslan av skam inför att inte kunna göra rätt för sig, som det brukar heta. Kort sagt, är det inget man gärna talar om och på så vis blir pressen ändå större. En efterlängtad möjlighet När skuldsaneringslagen började gälla 1994 var det en efterlängtad möjlighet för många, som inte tidigare sett någon möjlighet att bli av med skulder 2/2013 oberoende 13

14 delade meningar Inkassobolagen hävdar att skulden uppkommer när man inte längre kan betala medan Kronofogden och skuldrådgivare hävdar och även lagen säger, att skulden uppstår då man tar lånet eller krediten, säger Elisabet Carlsson. som man ändå inte hade någon rimlig chans att betala under sin livstid. Under skuldsaneringstiden lever man på existensminimum i fem år, därefter är man skuldfri om man inte dragit på sig nya skulder under tiden. Alla skulder som fanns då samtal om skuldsanering börjar, prekluderas* i skuldsaneringen. Innan en skuldsanering börjar gälla annonseras efter fordringsägare i Post och Inrikes tidningar. Hör företag/långivare inte av sig då kan man inte komma i efterhand och kräva att någon ska betala. Nya krav Det har dock kommit till vår kännedom att det är just det som börjar hända nu: när människor 14 efter avslutad skuldsanering börjar få regelbundna inkomster, hör inkassoföretag av sig med krav på betalning. Detta kan även hända under pågående skuldsanering. Oberoende skickade stickprovsvis ut en fråga till ett antal skuldrådgivare över landet om de stött på problemet. Ungefär hälften av de tio som fått frågan svarade jakande på den. Vi ringde upp en av dem: Elisabet Carlsson, som är skuldrådgivare i Malmö och har arbetat med detta sedan 1994 då skuldsaneringslagen trädde ikraft När stötte du först på problemet med att man blir krävd på skulder som borde varit med i skuldsaneringen? Ungefär fem år sedan. Just nu har jag en klient som har både skuldsanering och utmätning därför att han inte agerade korrekt när kravet kom. Han ringde Kronofogden men de upplyste honom inte om att man måste bestrida kravet skriftligt. När man väl fått ett utslag hos Kronofogden är det i det närmaste omöjligt att ändra på det. Kan man säga att det här är ett växande problem? Ja, fordringsägare har upptäckt en möjlighet att komma runt lagen. Man tvistar om när skulden uppkommit. Inkassobolagen hävdar att skulden uppkommer när man inte längre kan betala medan Kronofogden och skuldrådgivare hävdar och även oberoende 2/2013

15 n Kronofogden till de drabbade: Kontakta oss! Joanna Gren är chef på skuldsaneringsenheten i Göteborg. Hon känner igen problemet med krav efter skuldsanering. Personer som får krav på skulder som borde ingått i skuldsaneringen, är det något som ni känner till? I de allra flesta fall beror det på att man köper och säljer stockar och att man då inte uppmärksammar att personen i fråga har en pågående skuldsanering. Företagen har inte en aning om vilka skulder som ingår i stocken. Får man ett krav ska man i första hand kontakta företaget. Når man inte framgång där kan man kontakta oss. Eller sin skuldrådgivare som ofta är med som stöd under hela skuldsaneringsperioden. lagen säger, att skulden uppstår då man tar lånet eller krediten. Dessutom säljs och köps stockar (skulder i klump) och man vet inte vad man köper så det gäller att få ut mesta möjliga. Vad kan man som privatperson göra för att inte drabbas? Man ska omedelbart bestrida kravet men det är inte så lätt om man inte kan språket. Brev från myndigheter kan vara svåra att förstå även för infödda svenskar. Kronofogden borde ha ett bättre system för att undvika den här typen av problem. Som det är nu vet inte den ena handen vad den andra gör så man ser inte om personen i fråga genomgår skuldsanering eller har gjort det. Skuldsaneringsenheten har hand om skuldsanering När uppstår en skuld? Är det då man slutar betala eller då man beviljas lånet/krediten? Den uppstår då man beviljas lånet eller krediten och fanns skulden då samtal om skuldsanering inleddes borde den ingått. Vi annonserar efter företag som har fordringar innan skuldsaneringen. Hör man inte av sig då har man försuttit sin chans. Kan man ha utmätning och skuldsanering samtidigt? Det kan man ha men i de allra flesta fall är det så att man fått nya skulder under skuldsaneringens gång. Den som hanterar utmätningsbeslutet får uppgift om i fall personen har en pågående skuldsanering. Har man fått ett felaktigt beslut kan man ändra det även efter överklagandetidens slut. Text: Monica Brundin medan en annan enhet har hand om utmätning. Dessutom försvinner alla uppgifter från Kronofogden efter avslutad skuldsanering. Man borde ha en lampa som lyser vid utmätning om personen i fråga har skuldsanering. Så långt Elisabet Carlsson. Jag har även hört av mig till Intrum Justitia, såsom varande ett av de största inkassobolagen för att höra vad de har för syn på problemet, men de har valt att inte svara. Text: Monica Brundin * Preklusion är en juridisk term för det fall att en fordran upphör på grund av underlåtenhet att vidta vissa i lag föreskrivna åtgärder, till exempel enligt lagen om kallelse av borgenär (Nationalencyklopedin). SKULDSANERING hur funkar det? När man börjar fundera på om man kan komma i fråga för en skuldsanering kontaktar man lämpligen skuld eller budgetrådgivaren i sin kommun. I samarbete med denna ansöker man hos Kronofogden om skuldsanering. När man fått besked om att skuldsanering beviljats får man en avbetalningsplan som vanligtvis löper under en femårsperiod. Under denna tid lever man på existensminimum. Man får själv se till att betala in varje månad. Lever man redan på existensminimum får man ett beslut utan avbetalningsplan. När skuldsaneringen är avslutad är man inte längre skyldig att betala något på de skulder som ingick i densamma. Det är nästan omöjligt att få skuldsanering mer än en gång. Om du får ett krav Om du får ett krav från ett företag där du anser att du inte ska betala ska du bestrida kravet. Det går till så att man skriver till företaget i fråga och talar om varför man inte anser sig vara skyldig att betala. Om man får ett, som man uppfattar felaktigt, beslut från Kronofogden, om utmätning, kan man överklaga. Även detta skall ske skriftligt. Text: Monica Brundin 2/2013 oberoende 15

16 ett kanonjobb De är helt underbara och gör ett kanonjobb, säger Gringo om Lena och Janne. Röda Tråden en livlina för Örebros hemlösa Föreningen Röda Tråden som består av före detta hemlösa delar ut mat och kläder till Örebros hemlösa. Oberoende följde med föreningen under en kall senvinternatt. 16 oberoende 2/2013

17 Snön gnistrar i de frusna träden. Kylan börjar bita sig fast efter promenaden från tågstationen in till stadskärnan i Örebro. Jag befinner mig på Stortorget i centrala Örebro och det är fullt med folk i rörelse. Idag är det något som heter Knallemarknad. Janne, Micke och Gun-Britt från föreningen Röda tråden står och lastar ur bilen på den trånga parkeringen. Två stora korgar med smörgåsar, termosar med kaffe och ett par säckar med kläder, bär de iväg ned mot Willys som ligger en bit upp på torget. Borta vid en mur utanför Willys entré har två andra från föreningen stannat upp och står och pratar med några människor. Gringo tar en laxmacka Lena och Lotta är båda två före detta hemlösa som valt att åka till Örebro för att stötta de utsatta där. Janne, ordförande i föreningen, är även han före detta hemlös och missbrukare. Samtidigt som han ställer upp en korg med smörgåsar på den snötäckta muren, berättar Janne att han tror att det kan bli dålig uppslutning idag då marknaden kan göra så folk inte hittar eller orkar ta sig hit. I vanliga fall brukar vi stå vid likkistan en bit bort, men vi orkar inte bråka för mycket med kommunen. Vi ställde oss här idag eftersom det är marknad. Vi har ju inget tillstånd för att stå här och dela ut till de behövande. Det dröjer dock inte länge innan det har kommit fram ett tiotal personer bakom Willys entré. Stämningen är bra: Janne och Lena öppnar sopsäckarna med klädesplagg som några genast börjar titta i. Jag passar på att ta en kopp kaffe och går sedan runt och pratar lite med de som kommit för att träffa folket från Röda tråden. De är helt underbara och gör ett kanonjobb, säger Gringo och tar en smörgås med rökt lax. Han berättar att han har varit hemlös ett tag och tillbringar nätterna på Örebros enda härbärge, Gnistan. Polisen dyker upp En bit bort dyker plötsligt polisen upp. En kille och en tjej i mörkblå uniformer kliver ut och ställer sig för att följa utdelningen lite på avstånd. De vet vilka vi är nu, säger Polisen kommer fortfarande fram ibland, men mest för att snacka. Janne och pekar bort mot poliserna. De gör inget idag men i början var de mer skeptiska. En av de första gångerna vi delade ut mackor så stod vi utanför polishuset. Då kom det ut en polis med skottsäker väst och med ena handen på hölstret. Han ifrågasatte vad vi gjorde och var vi fått tag på smörgåsarna, sedan dess har det varit lugnare. Poliserna kommer fortfarande fram ibland men mest för att snacka, säger Janne. Janne kan förstå att polisen kollade upp honom lite i början. Han är känd av Örebropolisen sedan lång tid tillbaka. När han träffade Lena för sex år sedan var de båda inne i ett aktivt missbruk. Lena hade varit hemlös i mer än 10 år och Janne hade åkt in och ut på kåken. Men det hände något när jag träffade Lena första gången, säger Janne och skiner upp. Jag blev blixtförälskad och lovade mig själv att aldrig ljuga för henne. Behandling blev vändpunkt När Janne och Lena två år senare åkte fast för en rad brott blev de dömda till kontraktsvård och en parbehandling. Det blev vändpunkten för dem och de bestämde sig för att försöka leva drogfritt. När de ett par månader efter avslutad behandling, genom ett arbetsmarknadsprojekt, fick chansen att starta upp något tvekade de inte: Jag ville att vi skulle hjälpa hemlösa, säger Lena. Jag tänkte att om jag skulle kunna få fem spänn av alla mina vänner på Facebook, så kunde vi komma igång och hjälpa andra. Så startades Facebookgruppen Hemlösa. Från början hade vi inte ens en riktig förening utan vi samlade bara ihop en massa 2/2013 oberoende 17

18 kläder som vi körde till Örebro och delade ut till hemlösa och missbrukare. Föreningen öppen för alla För ungefär ett år sedan startades den ideella föreningen Röda tråden. Föreningen får in pengar genom att de säljer saker på loppis eller via Tradera, saker som folk skänkt. Stödet har blivit större med tiden och tack vare Facebook är det många som vill hjälpa till. Mikael Pettersson och hans fru Lotta gick även de med i Röda tråden för cirka ett år sedan. Även de har varit hemlösa i perioder och tycker det känns 18 viktigt att hjälpa till. En annan som också hjälper till denna dag De har bara ett personnummer och ibland inte ens det. är Carina Birkensköld. Jag kom i kontakt med Röda tråden via Facebook och tänkte att jag också ville göra något! Så jag tog med mig ett par termosar med soppa och åkte hit, berättar Carina. Blundar för de hemlösa Det är nu fullt med folk på platsen. Vissa jag pratar med är både hemlösa och missbrukare, medan andra bara är hemlösa eller bara missbrukare. Vad de alla har gemensamt denna dag är att de alla får en pratstund, rena kläder och lite fika tillsammans med Röda trådens medlemmar. Det märks att Janne och Lena är oberoende 2/2013

19 omtyckta och att de gillar vad de gör. Janne berättar för mig att han tycker om att vara ute och dela ut kläder. Han hoppas kunna fortsätta med det ett bra tag till. Så länge Röda tråden får göra saker och ting i sin egen takt och känner att de behövs, så länge kommer de att fortsätta stötta folk som lever i utanförskap i Örebro. Det kommer fram personer vid sådana här utdelningstillfällen som annars inte finns, eller som enligt många i samhället anser inte finns. Många blundar tyvärr för de hemlösa, säger Janne. Vi har något slags tak över huvudet -garanti i Sverige och vi har arbetsmarknadsåtgärder. Vi har en massa saker som ska göra så att man inte ska kunna falla utanför men ändå är det folk som kommer hit som står helt utanför samhället. De har bara ett personnummer ingenting mer och ibland inte ens det. Fruset gäng packar ihop Janne berättar vidare att det är ungefär ett tjugotal som kommer varje gång de är här, så han är nöjd med dagen. Det har nog varit runt tjugofem, trettio som kommit idag så jag känner mig mer än nöjd. Så här mycket folk trodde jag aldrig det skulle komma i och med att det var marknad. Röda tråden har nu börjat packa ihop sina saker, flera av de som kommit kramar om Janne och Lena samtidigt som de sista smörgåsarna delas ut. Det är ett fruset gäng som börjar gå mot bilen, även jag är frusen. När jag tackat Röda tråden för att jag fått vara med idag och börjar min vandring mot Centralstationen, kan jag inte göra annat än att sända en tanke till alla de som måste vara ute i natt. Text och foto: Jonas Klinteberg 2/2013 oberoende 19

20 Så hamnade hundratals unga pojkar på pedofilens mönsterhem Mer än 500 pojkar passerade revy på pojkhemmet Eolshäll under åren 1967 och en bit in på 1980-talet. Där fick värstingar som ingen annan klarade av en vuxen som förstod hur man hjälpte vilsekomna grabbar. Tidningarna skrev spaltmeter om undret Göte Olsson. Vad de inte visste var att han troligen var en av Stockholms största pedofiler. Göte Olsson, en stor varm godmodig skåning i 40 -årsåldern, dök upp i Stockholm i mitten på 60-talet. Hans stora intresse var motorer, bilar, båtar och ungdomar. I Stockholm såg han unga grabbar utan mål och mening. Ungdomar som saknade något att göra på sin fritid. Hösten 1967 startades föreningen S/S My på Galärvarvet av bl.a Göte Olsson. 20 Föreningen fick överta en skrotad vedettbåt som döptes till S/S MY. Båten rustades och blev genom hårt arbete sjövärdig. Sju av deltagarna lärde sig så mycket att de kunde tentera av till fartygsmekaniker. Göte Olsson och hans förening fortsatte med båtar. I samband med att Galärvarvet skulle byggas om flyttade verksamheten till Ekensbergs Varv i Gröndal. I det stora vita huset på varvet drev Göte sin verksamhet på bottenplanet som var oberoende 2/2013