Hjälp mig (inte)! Familjehemskonferensen 2013 Nätverksarbete för familjehem. och fler intressanta artiklar

Transkript

1 En tidning för och om familjevård Årgång 31 Nr 3 oktober 2013 Hjälp mig (inte)! Familjehemskonferensen 2013 Nätverksarbete för familjehem och fler intressanta artiklar

2 I detta nummer Nr De placerade barnens rätt till sina två familjer... 4 Hjälp mig (inte)!... 6 Nannanannanananaa eller med andra ord: boktips med privata reflektioner... 7 Barnhemsbarnen... 8 Familjehemskonferensen NOFCA möte i Oslo När ett barn placeras handlar det om Nätverksarbete för familjehem Hej alla medlemmar ute i vårt avlånga land! Pricken över i:et Vad tycker barn i familjehem? Familjehemmens Riksförbund Har du... engagemang tid och rum ordnade förhållande Tillsammans med oss kan du göra en insats Vi söker... Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller kortare tid. Vi erbjuder dig... Regelbunden utbildning och handledning. Våra konsulenter besöker dig varannan vecka och du når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd i ditt uppdrag. Ring oss så berättar vi mer Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel BBIC i all ära! Jag har under denna vackra sommar och höst fyllt på rejält med nya intryck. Först var det Almedalsveckan med allt vad det innebär. Starkast intryck på mig gjorde nog personerna som representerade Familjehemmens Unga Röster (FUR), Riksförbundet Ungdom för Social hälsa (RUS), Unga Kris och Excon. Trots alla hinder och vuxna som svikit finns det positiv framtidstro som för dessa människor vidare i sina liv. Lite starkare att möta nya hinder. Att tillhöra en förening kan också vara en styrka. Människor mår bättre av att ge en av att få! Och det är det dessa människor gör, jag fick många fler nya tankar och funderingar än jag kan påstå att jag gav. Jag har tagit itu med en mera personlig sak också. Jag tog tid och mod att äntligen besöka och intervjua min äldsta morbror. Han var väl förberedd med lådan av gamla fotografier. Vi gick igenom lådan med kort som jag visserligen hade sett förut, men nu fick jag både namn och beskrivning på personer som var med på fotografierna. Jag håller på med att ta reda på var jag kommer ifrån. Det gör jag mest för att förstå vart jag är på väg. STOJ och FUR lägret var som vanligt en av sommarens höjdpunkter. Jag och andra vuxna skapar ramarna och förutsättningen för dessa unga personer att samlas under några dygn på samma ställe. Det som händer där är en vitamininjektion av stora mått. Jag kan bara konstatera att alla barn i familjehem är också vår framtid. Nordiska Familjerådslagskonferensen i Helsingfors gav en än mer övertygelse om att vi måste börja arbeta mera aktivt och metodiskt för att de placerade barnen har tillgång till sitt biologiska nätverk under hela placeringstiden. Av erfarenhet vet vi att det är svårt att ersätta ett biologiskt nätverk och därför ska vi förstå skillnaden och möjligheten med att komplettera det biologiska nätverket. Familjehemskonferensen i Göteborg i år lyfte bl a fram språkets betydelse i utanförskap och innanförskap. Kattis Ahlström sa i sitt öppningstal att barnen saknades på denna konferens och det är rätt. Det var inga barn representerade. Inte ens någon liten bebis var med denna gång. Jag kunde konstatera att det inte bara var barnen utan även familjehemmen som var exkluderade från familjehemskonferensen. Visst var vi några stycken där som har varit eller är familjehem, men konferensen riktar sig i huvudsak mot dem som arbetar med familjehem. Ska denna konferens även i fortsättningen kunna kallas för Familjehemskonferens måste även vi vanliga familjehem ha möjlighet att kunna ta del av både evidens och erfarenhet. BBIC i all ära, men den blundar för en viktig förutsättning för förändring. Relationer. Jag önskar oss alla en svamprik höst. Telle Söderberg Manusstopp Till nästa nummer: 1/ Annonspriser 2013 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Familjehemmet

4 De placerade barnens rätt till sina två familjer Vi har tagit emot 20 barn och ungdomar i vårt hem under de senaste dryga 23 åren. Sex av dem har bott hos oss största delen av sina liv och resten har bott hos oss varierande tid mellan 2 veckor till tre år. Idag har vi två barn kvar hemma. Vi har också sammanlagt tre biologiska numera vuxna barn. Som ni förstår har våra liv kretsat väldigt mycket kring barn, mest andras barn och då förstår ni också att två vuxna hade aldrig klarat av den uppgiften ensamma. Speciellt för att vi har arbetat i stort sett alla de åren också med undantag några år när vi hade små barn hemma. Att vara fosterförälder räknas ju inte som arbete utan bara som ett uppdrag som kan skötas vid sidan av sitt arbete. Vi har haft tur som har haft flera vuxna som har funnits till för dessa barn. Deras biologiska föräldrar och släktingar, våra släktingar och våra biologiska barn. Nu börjar den tiden närma sig när de flesta av våra barn är stora nog att stå på egna ben. Ensamma räknar vi inte att bli för det, tolv av dem som har bott hos oss räknar oss som sina föräldrar. De har 2-4 föräldrar var och det är de glada för med tanke på att flera av dem redan har hunnit bli föräldrar själva. Jag har aldrig känt ett behov av att äga något av barnen, inte ens min biologiska son. För mig är det en självklarhet att barn, i de allra flesta fall, älskar sina föräldrar, men jag har varit ganska övertygad om att de älskar mig också. Barn i en viss ålder hatar sina föräldrar och lika mycket har jag även fått känna av det. Samarbete Alla barn mår bäst av att bo hos sina föräldrar, tillräckligt väl fungerande föräldrar. Alla vi som är föräldrar vet att vi ibland brister i det, men som väl är har många av oss andra vuxna i vår närhet som tillfälligt kan träda in och komplettera oss för våra barn. Det är så jag ser på mig själv, som fosterförälder, kompletterande Välkommen till Sveriges största nätverk av familjehem! FamiljehemsGuiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden familjehem@telia.com Tel.vx Box 3, Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, Trosa 4 Familjehemmet

5 vuxen för de barn som bor/har bott hos oss. Ibland har jag fått komplettera till 100% och i flera år, men de biologiska föräldrarna har alltid varit tillåtna att delta så mycket de orkar och förmår. Ställ krav Alla familjer har olika sätt att leva sina liv och jag vill påstå att alla sätt att leva passar inte fosterfamiljer. Det skall t ex inte finnas missbruksproblematik, för långvarig osämja, ekonomiska problem, psykisk sjukdom, kriminalitet, fanatisk religiositet eller låg tolerans mot andra människor. Som fosterförälder skall man tåla att bli kränkt av barnen, deras föräldrar och även av sina uppdragsgivare i perioder. Man skall tåla kritik och att andra anser sig ha/ har rätt att lägga sig i utan att påverkas i sin trygghet för barnen. Vi fosterföräldrar är också bara vanliga människor, men förhoppningsvis människor som har haft verktyg att hantera de svårigheter vi mött i livet. Medvetet arbete med de viktiga familjerna Min erfarenhet är att de biologiska föräldrarna och släktingarna till de placerade barnen får inget eller alldeles för lite stöd och hjälp att våga och orka fortsätta vara föräldrar och släkt till barnen när de placerats. Fosterföräldrarna får ofta för lite hand - ledning eller handleds av per soner som inte har kompetens att handleda fosterföräldrar. De som blir mest lidande i det är huvudpersonerna, barnen/ungdomarna som vi alla skall göra livet bättre för. Många handläggare och fosterförälder tror eller t o m påstår att de visar hänsyn till barnen och deras föräldrar genom att försköna verkligheten, men jag tror att det handlar ofta om att man inte vågar vara ärlig. Ärlighet sårar också, men ofta bara så länge tills man vågar ta det till sig. Oärlighet sårar för evigt. Det finns metoder Metoder som med fördel kan användas på familjehemsvårdens arena. Det räcker naturligtvis inte bara med olika metoder, det som ändå är mest verksamt är de goda relationerna. Med hjälp av de goda relationerna kan man sätta sig i vilket möte som helst och gå ut med känslan av att även just jag kan bidra med något bra. Den bästa metoden för att skapa de goda relationerna är att träffas regelbundet och prata med varandra. Våga vara nyfikna på varandras tankar och erfarenheter och att ha en gemensam beskrivning på vad målet är och hur vi ska nå dit. De båda nätverken och de professionella kan samlas i Nätverksmöten. Det är ett bra forum för att diskutera den viktiga vardagen och de konflikter som kan uppstå i och med många inblandade personer som vill det placerade barnet väl. Familjerådslag är en annan metod som kan användas för att få fram förslag på möjliga lösningar när problem uppstår. Både Nätverksmöten och Familje rådslag skall naturligtvis ledas av personer som har en god kunskap av dessa metoder. Nätverksmöten och Familjerådslag be - skrivs mera ingående i en annan artikel i tidningen. Telle Söderberg tellesoderberg@bredband2.com Telle Söderberg, Britt Moberg, Katarina Martin och Ia Nilsson vid FfF och RFF;s informationsbord vid Familjehemskonferensen Göteborg. Familjehemmet

6 Hjälp mig (inte)! I vårt samhälle är det fint att klara sig själv. När jag jobbade med stöd till personer med neuropsykiatriska skörheter inom landstinget trodde jag under flera år att mitt uppdrag gick ut på att folk skulle ha ett bra liv som de kunde känna sig nöjda med. Så var det inte, huvudsyftet med mitt uppdrag var att hjälpa människor att bli självständiga. Som sagt, det anses fint att klara sig själv. Att vara självständig innebär ett oberoende, frihet. Att vara hjälpsökande innebär beroende, kontrollförlust, ibland kanske en känsla av skam? Att vara hjälpare innebär Ja, vad? Kontroll? Makt? Gödsel till självkänslan? Glädje att kunna dela med sig till andra? Kanske lite av varje i en godisblandning med såväl sött som surt. För några år sedan läste jag, i något mindre litterärt magasin, att det där med att kunna be andra om hjälp är en del av att ha en god självkänsla. I samband med det började jag reflektera rätt mycket om hjälp och hjälpande. Jag insåg att om det där med att be om hjälp ligger i en god självkänsla så var nog min ganska låg, kanske till och med obefintlig. Jag bestämde mig för att pröva, att exponera mig för att vara beroende. Det är rätt okej. Folk gillar att hjälpa till. Det verkar som om det är lättare att hjälpa än att be om hjälp. Kanske bevarar man som hjälpare lättare sin integritet och värdighet, medan man som hjälpsökare blir mer bar, blottad i sina behov. Och för att stå bar inför andra behövs det nog en hel del självkänsla. Jag reflekterar vidare och funderar på hur det blir för många av dem som vi hjälpare möter i våra uppdrag. Hur hög självkänsla har 14-åriga Alice när hon kommer till ett nytt familjehem efter att ha fått lämna sitt förra och kanske även det dessförinnan? Hur hög självkänsla har 18-åriga Kevin som fortfarande undrar om det är hans fel att mamma dricker så mycket att hon inte klarar att vara mamma. Hur hög självkänsla har 8-åriga Jakob som inte har en aning om varför han inte kan bo hemma med sina föräldrar och gå i sin vanliga skola? Hen vill inte ta emot vår hjälp. Vi har provat allt, säger vi frustrerat. Kan det vara så att vi börjar i fel ände? Att äran att få hjälpa kommer först när vi förtjänat den. Att den som blivit blottad i sitt hjälpsökande, lämnad bar och tilltufsad så småningom börjar skydda sig med ett jag vill inte ha din hjälp eftersom det gör för ont att säga jag kan inte ta emot din hjälp, jag är rädd för att du ska göra mig illa om jag blir beroende av dig. Kanske kan ett sätt att jämna ut makt - balansen mellan hjälpare och hjälpsökande vara hur vi pratar om det. I stället för att be att få hjälpa till kan vi prova att prata om att hjälpas åt, att samarbeta eller göra något tillsammans. Ett annat sätt kanske kan vara att själva utsätta oss, att känna pirret i magen när vi ställer frågan, snälla, kan du hjälpa mig?. Carolina Lindberg Handledare, utbildare och författare Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Knäck koden och öka ditt barnperspektiv! Under konferensen presenteras konkreta exempel på idéer och initiativ och processer som startats i de sju regioner som medverkat i ett utvecklingsarbete. Nya arbetssätt har utvecklats bl.a. inom områden som; utredningsarbetet socialtjänstens tillgänglighet för barn ta tillvara barns synpunkter samla kunskap från barn för att utveckla socialtjänstens arbete. Konferensen äger rum den 13 mars 2014 i Stockholm. Utvecklingsprojektet syftar till att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en ökad brukarmedverkan i socialt arbete för barn och ungdomar. Sju FoU-enheter deltar i projektet. Nu finns regionala rapporter från projektets första fas. Läs mer om projektet och ladda ner rapporter! 6 Familjehemmet

7 Nannanannanananaa eller med andra ord: boktips med privata reflektioner Wallroth Per, Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval förlag 2010 Det pratas mycket om mentalisering inom familjehemsvården. Den Nya Kälvestensutredningen lägger stor fokus på mentaliseringsförmågan hos människor som vill bli familjehem. Jag har dock varken hört eller läst om hur viktigt det anses vara att socialtjänstens personal skall äga den förmågan. Att mentalisera- det är att försöka se sig själv utifrån och andra människor inifrån. Jag tycker att Per Wallroths Mentaliseringsbok är en bok som lämpar sig att läsas av alla som är läskunniga. De viktigaste slutsatserna av forskningen presenteras med språk som är lätt att ta till sig. I boken beskrivs vardagliga händelser, den ger praktiska råd och utmanar med enkla övningar som hjälper läsaren mentalisera bättre. Juul Jesper, Aggression ett nytt och farligt tabu (övers. Ulrika Junker Miranda). Wahlström & Widstrand Jesper Juul är för många bekant som familjeterapeut, författare och föredragshållare. Han har revolutionerat synen på barnuppfostran och inspi - rerat många med sina åsikter och tankar. Idag söker många föräldrar och lärare tips för hur de ska hantera aggressivitet hos barnen. Enligt Juul måste vi vuxna istället för att få våra barn/ elever att bli lätthanterliga hjälpa barnen att förstå sina känslor och ta ansvar för dessa. Den här boken riktar sig också till den breda allmänheten. Läs boken, reflektera och dela gärna med dig av dina tankar. Läs gärna Ditt kompetenta barn och Din kompetenta familj av Jesper Juul. Telle Söderberg Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , famriks@hotmail.com IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil bb023@telia.com Familjehemmet

8 BARNHEMSBARNEN Mellan 1920 och 1995 placerades minst barn i fosterhem och barnhem av den sociala barnavården i Sverige. Många fick det bra, medan andra utsattes för misshandel, sexuella övergrepp och slavarbete. Idag är dessa barn vuxna och har fått komma till tals i en statlig utredning, Jag är själv ett av alla dessa vanvårdade barn, men i mitt fall var det så att jag fick bo kvar mitt i misären. Det skriver författaren Lisbeth Pipping. Mellan 1920 och 1995 placerades minst barn i fosterhem och barnhem av den sociala barnavården i Sverige. Många fick det bra, medan andra utsattes för misshandel, sexuella övergrepp och slavarbete. Idag är dessa barn vuxna och har fått komma till tals i en statlig utredning, Jag är själv ett av alla dessa vanvårdade barn, men i mitt fal var det så att jag fick bo kvar mitt i misären. Jag växte upp med en mamma som var utvecklingsstörd och en pappa som valde flaskan istället för sina barn. Jag var osynlig i alla de utredningar som socialtjänsten och skolan gjorde, allt fokus låg på min mamma, hon som gjorde så gott hon kunde. Därför kan jag idag inte vara tyst när jag ser barn som vanvårdas. Vanvårdsutredningen, för att få upp - rättelse men också för att förhindra att barn råkar illa ut i dagens Sverige. Det senare har varit ett starkt motiv för att delta i utredningen man vill medverka till att dagens barn inte drabbas av samma kränkningar och övergrepp. Dessvärre kommer vanvårdade barn fortfarande att behöva placeras i ett nytt hem, men inget barn ska behöva få sin barndom söndertrasad för att socialtjänsten agerar oöverlagt eller misslyckas med att sörja för barnets bästa. En annan Historien börjar när en tre veckor gammal flicka och hennes elva månader gamla bror blev tvångsomhändertagna... utredning, Barnavårdsutredningen, skall därför utgöra underlag för en ny lagstiftning gällande barns status och sociala situation. BBIC är ett begrepp och en metod som skall hjälpa ansvariga att ta rätt beslut. Trots intentionerna i de här två ut redningarna, och en ökad medvetenhet om barns sociala behov, har ett socialtjänsten i Marks kommun, agerat på ett sätt som grovt åsidosätter två små barns behov av trygghet och kontinuitet. Fallet visar dels på hur egenmäktigt socialsekreterare kan agera, dels på vikten av kommunikation mellan två kommuners socialtjänster. Historien börjar när en tre veckor gammal flicka och hennes elva månader gamla bror blev tvångsomhändertagna eftersom deras mamma inte hade förmåga att ta hand om dem. Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Aleris Nåjden söker just nu erfarna familjehem i Skåne För mer info kontakta: Familjehemsrekryterare Anna Jernkrook alt. anna.jernkrook@aleris.se Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB IFCO 2014 EUROPEAN+ CONFERENCE May 2014 / Kyiv / Ukraine 8 Familjehemmet

9 Socialsekreterarna genomförde ett korrekt och nödvändigt omhändertagande, men behövde hjälp av femton poliser på grund av de hot som socialsekreterarna utsattes för. Syskonen placerades i ett familje - hem som långsamt och varsamt lyckades bygga upp deras trygghet. Barnen träffade sin biologiska mamma två gånger om året under tillsyn, ett um gänge och en umgängesform som bedömts rimlig med hänsyn tagen till omständigheterna, då det av olika orsaker var riskfyllt för barnen att träffa mamman. Mamman, pappan och storebrodern i familjehemmet blev de allra viktigaste personerna i barnens liv, de som tröstade när de trillat och slagit sig, de som nattade och som vakade ut deras mardrömmar. Barnens identitet skyddades dessutom för deras och familjehemmets säkerhet. Efter nästan fyra år, sommaren 2009, flyttade mamman till en annan kommun och fick ett sjätte barn med en ny partner. Socialtjänstsekreterare i den nya kommunen ifrågasatte nästan omgående målsättningen med placeringen och började agera för att ge den biologiska mamman en ny chans att visa att hon nog klarar av att vara förälder. Dock utan hänsyn till barnens historia, situation, trygghet eller familjehemmets uttalade oro för barnens reaktioner på det nu utökade umgänget. Den 28 oktober 2009 hade socialtjänsten gett familjehemmet besked om att förbereda barnen för några timmars umgänge med den biologiska mamman. Innan familjehemsföräld rarna lämnade över barnen till de väntande socialsekreterarna frågade pojken om och om igen: Ni kommer väl och hämtar mig sedan, visst hämtar ni mig? Familjehemsmamman kramade hårt och sa: Vi syns om några timmar. Pojken vinkade så länge han kunde se dem. Fyra timmar senare möts familjehemsföräldrarna av två socialsekreterare som bryskt meddelar att barnen om - händertagits med omedelbar verkan och att de aldrig kommer att få träffa dem igen. Den 28 oktober 2009 hände det som pojken fruktade mest av allt. Pojkens och hans lillasysters mamma, pappa och storebror är plötsligt borta. Pojken och hans lillasyster fick inte ens ta avsked. De fick inte heller sina gosedjur med sig, de som kanske kunde ha tröstat åtminstone lite grann då de förtvivlat gråtande skulle somna i det helt främmande jourhemmet någonstans i Sverige. Vem ska de nu lita på vad händer dem härnäst? Ibland måste man omhänderta barn snabbt. Det ska enbart ske när barn är i akut livsfara och åtgärden skall godkännas av länsrätten inom två veckor. De här barnen rycktes upp helt i onödan från en omsorgsfullt uppbyggd trygghet dit de tagits för att skydda dem från livsfara. Som motiv har socialtjänsten låtit meddela att familjehemmet inte varit samarbetsvilligt. Detta var inget som den placerade kommunen uppfattat. Något formellt underlag för beslutet har inte presenterats. Familjehemmet är också skadat. Sonen förstår inte varför hans familjehemssyskon inte får vara med honom. Familjehemsföräldrarna har chockat tvingats inse att de inte har någon rätt att bevaka barnens intressen. Deras uppdrag upp hörde nämligen med omedelbar verkan. Fyra års engagemang var plötsligt värdelöst. Fallet är anmält till Socialstyrelsen, nu har vi fått svaret kommunen gjorde fel, men oavsett granskningens resultat är de här barnens tillit till vuxenvärlden med all sannolikhet knäckt för all framtid. Fallet visar att barn fortfarande ut - sätts för myndighetsövergrepp. Inget barn ska någonsin behöva uppleva någonting liknande. Det går inte att skylla på okunskap, då vi i dag klart vet behovet av anknytning och trygghet. Något varenda socialsekreterare som arbetar med barn borde se som det viktigaste Socialtjänsten är en viktig del av det svenska trygghetssystemet och ska garantera kommuninnevånarna trygghet I en del kommuner är det precis tvärtom, socialtjänsten skapar otrygghet och då kan bli riktigt otäckt för den enskilde och särskilt utsatta är barnen. Lisbeth Pipping, författare och föreläsare FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida Familjehemmet

10 Familjehemskonferensen 2013 Den 7:e familjehemskonferensen ägde i år rum den september på Clarion Hotell Post i Göteborg. Jag åkte dit för första gången tillsammans med Telle Söderberg som varit med på alla tidigare konferenser. Dag 1 började med uppgång i ottan, 03:45 ringde klockan eftersom bussen till Katrineholm gick 05:35. Det var så mörkt ute att jag hade flera reflexer på mig och min väska + att jag blinkade med ficklampan när bussen kom. Precis som jag misstänkte brukar det inte gå på någon vid vår hållplats, Larslund så dags på morgonen. Busschauffören sa förvånat: Här har ingen gått på under de tre år jag kört denna sträcka, det var tur du syntes så bra för annars hade jag nog missat dig! Alldeles ensam med chauffören i bussen åkte jag den dryga timmen till Katrineholm för att sedan ta tåget till Göteborg. Tågresan gick smidigt och redan efter dryga två timmar var vi framme i Göteborg. Efter att ha lämnat in våra väskor på vårt hotell bar det sedan av mot konferenshotellet där Roland Oscarsson väntade på oss. FfFs monter (Forum för Familjevård) liksom RFFs monter (Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård)byggdes snart upp, det var i de montrarna Telle och Roland skulle vara. Det var 27 utställare på plats, varav de flesta var privata företag som bedriver förstärkt familjehemsvård i familjehem samt på olika typer av institutioner. 600 deltagare var det på konferensen och de allra flesta kom ifrån olika socialförvaltningar runt om i landet. Under de tre dagar som konferensen hölls var det 13 olika föreläsningar, 10 seminarier som man kunde välja att deltaga i förutom storföreläsningarna som var gemensamma. Konferensen invigdes av Kattis Ahlström generalsekreterare i BRIS- Barnens Rätt I Samhället. Därefter spelade Anna Mannheimer och Peter Apelgren upp ett avsnitt från deras föreställning Kidz, något som lockade till många igenkännande skratt bland deltagarna. Resten av dagen var det seminarier och föreläsningar. Jag var på Psykologen Lasse Janssons föreläsning om Traumatiserade barn och ungdomar, samt seminariet som handlar om Socialstyrelsens nya utbildning för jour- och familjehem: Ett hem att växa i. Solveig Freby, från Socialstyrelsen, Eva Kollberg, utb. ansv. Familjehem i Göteborgs Stad och Cecilia Moore, regional utvecklingsledare i Sörmland berättade om den utbildningen. (Eftersom jag blev nyfiken på den utbildningen efter seminariet skyndade jag mig att beställa materialet ifrån Socialstyrelsens hemsida och ska tjuvläsa det innan det är vår tur att få gå kursen.) Klockan 18 var det så slut på dag 1 och jag och Telle kunde bege oss trötta till vårt hotell för att äta middag. Dag 2 började slagkraftigt med gruppen Body Beat Box som fick alla 600 att slå på våra kroppar och göra diverse ljud tillsammans med dem. Vill du veta mer om dem gå in på YouTube och titta på deras häftiga show. Nästa gemensamma föredrag hölls av inspiratören och kommunikatören Leo Razzak som bland annat arbetat på Fryshuset i Stockholm. Vilken fantastisk bild han gav oss hur vi kan dra nytta av det mångkulturella Sverige som växer fram med sitt eget liv som referensram. När Leo var färdig stod alla 600 upp och jublade och applåderade helt tagna. Efter en kaffepaus var det så dags för nästa fantastiska föreläsare: Mustafa Can som berättade om mötet med ett nytt land, nya kulturella koder, nytt språk. Om utanförskap och vägen in. Om vikten av att ha ett språk och dess betydelse. Båda dessa två människor satte ett djupt avtryck hos mig och får du någonsin chansen att lyssna på någon av dessa GÖR DET!! Båda två var sommarpratare på SR1 i somras och deras program kan man lyssna på i efterhand via datorn. Resten av eftermiddagen var det före läsningar kring kulturmöten och forskning kring socialt arbete. Jag lyssnade på Ingrid Höjer som forskar kring barn och familjer med särskild fokus på den sociala barnavården. Hennes föreläsning handlade om Goda skolprestationer för placerade barn och unga, Vilka faktorer medverkar till att det går bra i skolan? När så dag 2 var över var jag fulltankad med intryck och det var skönt att gå tillbaks till hotellet och äta en god middag. Dag 3 började med skön musik framförd av Hannah Tolf & Christoffer Johansson, därefter höll Lars Lillhed 10 Familjehemmet

11 Specialiserade på konsulentstödd familjehemsvård sedan 1990 Stiftelsen Credo är en icke vinstdrivande stiftelse som är politiskt och religiöst obunden. Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna enligt SoL, LVU, LVM, LSS, LPT, LRV och KvaL Lisbeth Pipping, årets FSF pristagare. en kåserande föreläsning om kraften i våra föreställningar. Allt vi gör och tänker finns i ett landskap av våra föreställningar som gör oss både vid- och trångsynta. Nästa föredragshållare var Susanna Alakoski som bland annat skrivit boken Svinalängorna, hon berättade om sin nya bok oktober i Fattigsverige. Den sista konferensdagen avslutades med utdelningen av FSF priset 2013 (Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården) Årets pristagare var Lisbeth Pipping: För hennes banbrytande arbete för att göra barn som bor i familjehem mer synliga. När så konferensen var över var jag full av intryck efter dessa dagar och förhoppningsvis får jag möjlighet till att åka iväg på nästa som är Resan hem gick lika smidigt med snabbtåget till Katrineholm och ensam på bussen hem mot Nyköping. Hemma igen var jag klockan 19 till vardagen med man, barn och hundar. Bakom datorn: Britt Moberg Familjehemsmamma i Nyköping Vi erbjuder: Drygt 100 utredda och kompetenta familjehem Kontinuerlig handledning och utbildning till våra familjehem Välutbildade familjevårdskonsulenter med gedigen erfarenhet Väldokumenterad verksamhet som kvalitetssäkras kontinuerligt på individoch verksamhetsnivå (skandinavisk sjukvårdsinformation Kvalitetsindex) Ramavtal med 80-tal kommuner samt Kriminalvården Internationella erfarenheter Vill Ni veta mer? Kontakta oss på info@credo.se eller Familjehemmet

12 NOFCA möte i Oslo 2013 Årets möte i Oslo hölls i Norska Foster hjemsföreningens lokaler i central staden. (Måste notera den himmelsvida skillnaden till våra före - ningars omständigheter när det gäller resurser). Deltagare från Dan mark, Finland, Färöarna, Sverige och Norge deltog. Vi hälsades välkommen av Tove Wahl - ström och Torunn Aks Hauen och programmet inleddes av statssekreteraren Kjetil A Ostling från Barne-, och likestillnings- Integreringsdepartementet med tema Barnevernslöftet, vilket innebär ett löfte om mer resurser till barnavårdarbetet. Han berättade att man satsar på att förbättra familjehemsvården genom att lyssna EFTERLYSNING Vi behöver foton som vi kan använda som illustrationer i tidningen Familjehemmet eller i FR:s Almanacka för Vi behöver lämpliga foton; natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer. Tyvärr kan vi ej betala någon ersättning på publicerat foto. Skicka oss foton till: famriks@hotmail.com eller FR, St. Malmsvägen 7, KATRINEHOLM. till de placerade barnens egna önskemål och erfarenheter. Vi fick ta del av en statlig utredning Bedre beskyttelse av barns utvikling NOU 2012:5, som gjorts med den kände forskaren Magne Raundalen som huvudsekreterare. Utredning handlar bland annat om ett skifte i tanken om små barns behov i samband med placering i familjehem den biologiska principen där man i lagstiftningen hittills satt föräldrarätten och de biologiska banden i första hand även när det gäller spädbarn. Psykologen Vigdis Bunkholdt berättade för oss om hur man resonerar runt dessa frågor. Hon påpekade att ett spädbarn struntar helt i biologin då det är totalt beroende av att någon ger det omsorg och mat. Barnet behöver en anknytningsperson som är nödvändig för att dess hjärna ska utvecklas. Det goda samspelet är en grund för en sund utveckling och hjärnan kan skadas av att spädbarnet utsetts för stress. Detta styrks av forskning och går att bevisa vetenskapligt. Det biologiska kommer senare i livet då de flesta är intresserade av sitt ursprung och är behov av att känna till sin bakgrund. Det är naturligtvis så att i de allra flesta fall sammanfaller det biologiska och praktiska så att föräldrarna kan ge sina barn en anknytning som stöder utvecklingen. Utredningen säger att det inte finns någon forskning som stödjer tron om att den biologiska principen är viktigare för ett barns utveckling än att det får en trygg omsorgsperson oavsett om denne är släkt eller inte. Utredningen förslår en ny princip om utvecklingsstödjande anknytning rörande de svåra besluten i barnskyddet. Diskussionen har blivit att gälla barnets bästa, vilket gör att alla anser sig alltid tänka på barnets bästa ur sin egen synvinkel. Kanske är orden barnens behov mer adekvat utifrån barnens rätt till vård och utveckling. En lagändring som utredningen föreslår handlar om att man i samband med en hemflytt av ett barn ska värdera anknytningen till familjehemmet. Man föreslår också ändringar i adoptionslagen så att Barnet behöver en anknytningsperson som är nödvändig för att dess hjärna ska utvecklas. ett barn ska kunna adopteras efter ett års placering om det är under 18 månader och för barn mellan 18 månader till 4 år gäller 2 års placeringstid som grund för en adoptionsmöjlighet. Man föreslår också att Barnevernslagen ska bli en rättighetslag för barnen. Nästa föreläsare var psykolog Heidi Jacobsen från Nasjonalt kompetensnetverk for sped-og småbarns psykiske helse. Hon berättade om ett forskningprojekt som hette Utvikling og tilknytning hos fosterbarn ved 2-3 års ålder. Projektet följde utvecklingen hos placerade barn utifrån många olika aspekter och omfattade 60 placerade barn och en kontrollgrupp på 42 barn. Barnen testades med många olika metoder. Både barnens och fosterföräldern anknytningsmönster testades under projekttiden. Fosterföräldern fick stöd och skrev bland annat Anknytningsdagbok och fick bedöma barnen och följa deras utveckling systematiskt. Fosterföräldrarna kunde få stöd och se sin egen betydelse för barnet. Resultatet av projektet är omfattande och stödjer antagandet att barn som placeras tidigare får oftare trygg anknytning. Det visar sig att det är viktigt att fosterföräldern får vägledning. Tidiga insatser för barn och deras fosterföräldrar gör att barnen halter av stresshormon minskar till normala nivåer. Heidi Jacobsen redovisade mycket forskning runt detta tema och jag skulle önska att detta område fick mer uppmärksamhet även i Sverige i samband med att små barn placeras i familjehem. Vi fick också del av vad som händer i de andra nordiska länderna och erfar igen att vi har mycket att lära oss av våra grannar. Pirkko Nilsson 12 Familjehemmet

13 När ett barn placeras handlar det om att lägga till anknytningar, inte ta bort det som redan finns Anknytning, det är ett sånt där ord som ofta används när det pratas om småbarn och deras föräldrar, anknytning är en förutsättningen för att den nyfödda ska bli omhändertaget och utvecklas, men det är mer än så och påverkar oss hela livet. Det är en medfödd instinkt som handlar om att söka och hålla kvar närhet, den känslomässiga anknytningen behövs för att barnet ska kunna mogna och bli en självständig individ. Ju äldre barnet blir desto viktigare blir anknytningen eftersom anknytningsrelationen är förutsättningen för lärandet, vi lär oss av de vi är anknutna till. Den vuxne blir barnets orienteringspunkt, som en stor fyr finns den vuxne och lyser upp farvattnet så att barnet inte seglar vilse. Barnet behöver den här orienteringspunkten, det är med hjälp av den som han/hon kan skapa en uppfattning om vilken de själva är, lär sig veta vad som är verkligt, varför saker händer, vad som är bra och vad som är dåligt. När det finns en anknytning mellan barnet och den vuxne, fungerar det som ett skydd mot sårbarhet och dessutom är anknytningen den mest kraftfulla motivationen i världen: Vi vill göra bra saker för den som vi är anknuten till, vår intention är att vara god för den vi är anknuten till. Vi vill uppmärksamma och lyssna, vi vill ta råd från, vi vill vara lojal, vi vill leva upp till förväntningarna, vi vill få saker och ting att fungera, vi vill kunna undvika hemligheter. Problemet är att anknytningen inte har en inbyggd censur, den kan inte sålla bort personer som är dåliga orienteringspunkter utan de fungerar också som en fyr och lär barnet hur det ska vara. När ett barn omhändertas och placeras blir det inte automatiskt en plats för oss att vara de föräldrar/vuxna som ska fostra barnet. Det spelar ingen roll om du råkar vara vuxen, verkligen älskar barnet, att du tror att du vet vad som är bäst för barnet och verkligen bara vill att barnet ska ha det bra. När anknytningen fördjupas fungerar den ungefär som en magnet, du vet att på en magnet är en sida + och den andra sidan är -, det handlar om närhet och avstånd vilket kallas för polarisering. Om ett barn inte kan vara fysiskt nära den vuxna som barnet knutit an till, det kan handla om att den ena föräldern försvinner vid en skilsmässa eller om barnet blir familjehemsplacerad och barnet inte hunnit bli tillräckligt mogen, måste hjärnan välja en vuxen före den andra att uppleva närhet till d v s biologiska mamman eller familjehemsmamman. När barnet är omoget finns det inte möjlighet att känna djup närhet till två motpoler, barnet kan inte knyta an till familjehemsmamman eftersom hjärnan uppfattar det som ett hot mot den befintliga anknytningen till biologiska mamman. Anknytningsinstinkten i barnet blir som minussidan på en magnet och stöter bort familjehemsmamman. När det handlar om barn från trasiga sammanhang, är det viktigt att INTE TA BORT en anknytning utan i stället LÄGG TILL EN anknytning. Även om idealet är att barnet inte längre ska träffa sin biologiska mamma eftersom det kan vara farligt för barnet, behöver barnet få ha sin närhet till den primära anknytningen (mamman eller pappan). Familjehemsföräldrarna behöver bli som en bro mellan barnet och den biologiska mamman, de behöver vara en skyddare av anknytningen eftersom separationen från den biologiska föräldern annars blir för sårbart och traumatiserande för barnet. Hur kan familjehemmet göra? Jo, hitta likheter mellan det placerade barnet och dess biologiska förälder: Jag ser på det här fotot att du har precis likadana fina ögon som din mamma och hjälpa barnet att hitta tillhörigheten Jag är säker på att din Familjehemmet

14 mamma tycker väldigt mycket om dig, hon har det svårt nu, men jag tror att när hon kan så tänker hon på dig. Stockholms stad söker familjehem och jourhem När familjehemmet låter biologiska föräldern vara psykologiskt nära Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. barnet, hamnar de vuxna på samma + sida av magneten och risken för att familjehemsföräldern ska stötas Vi erbjuder stöd och handledning bort minskar, för att ett barn ska vara samt ett intressant utbildningsprogram. öppen för att låta sig fostras av en vuxen, så måste barnet aktivt knyta an och vilja ha närhet av den vuxne Familjehemskonsulterna vilket är väldigt svårt om det placerade barnets anknytningsinstinkt rekryterar och utbildar familjehem och jourhem klassar familjhemsföräldrarna som ett hot. Efter en tid kan anknytningen till den biologiska föräldern bli till Stockholms stad. allt mindre viktig, dess roll blir mer som en faster i utkanten av barnets anknytningar och familjehemsföräldern blir den primära och viktigaste anknytningen, barnets orienteringspunkt och därmed den som fostrar. Familjehemskonsulterna Resursteamen barn och ungdom RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSKONSULTERNA Socialförvaltningen Tfn: SOCIALTJÄNST- OCH E-post: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN familjehem@stockholm.se facebook.com/familjehemstockholm Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms Ring stadsdelsnämnder eller besök Ring eller besök TFN: E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE Eva-Lena Edholm, Föreläsare, handledare och konsult Aktuell med föreläsningen Relationer ger framgång - anknytning ger både förståelse och möjlighet till förbättring Facebook: Eva-Lena Edholm: föreläsare Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 14 Familjehemmet _122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42

15 Nätverksarbete för familjehem Nätverksmöte Inför mötet ska finnas en sammankallande, som tillsammans med klienten förbereder sammankomsten. Man går igenom vilka som ska bjudas och gör upp om tid och plats. Man bestämmer sig för syftet med mötet. Det är huvudpersonen som i sista hand avgör vilka som ska vara med och vad syftet ska vara. Till Nätverksmötet bjuder man in professionella och från det personliga nätverket. Brevet till de inbjudna innehåller följande information: Vem mötet gäller, mötets syfte, inbjudna och vem som är nätverksledare resp. sammankallande. Nätverksledaren leder mötet, och ser till att alla kommer till tals och lyssnar på varandra. Nätverksledaren skall vara nyfiken och uppmärksam och ställa frågor till var och en. En frågeteknik har utvecklats som hjälpmedel för detta. Med frågor, svar och lyssnande får nätverksledaren igång samtliga deltagare och startar en dialog dem emellan. Nätverksledaren ska vara opartisk och lika uppmärksam på alla del tagare. Avslutning man diskuterar om ett eventuellt behov av ytterligare ett möte. Man gör då upp om när nästa möte ska bli, vem som ska vara sammankallande och kanske redan nu vilka som ska vara med. Familjerådslag (eng. family group con ference) utvecklades i Nya Zeeland i slutet av 1980-talet och har an - vänts i barnavårdsutredningar i Sverige sedan Familjerådslag samlar barnet och dess familj samt andra närstående för att enas om en handlingsplan där barnets behov står i centrum. Syften är att minska risken att barnen utsätts för vanvård och övergrepp samt att tillvarata familjers styrkor och tillgodose deras rätt att medverka i beslut som rör dem och förbättra samarbetet mellan familj, familjehem och socialtjänst. Grundidén för familjerådslag är en tro på att barnet, familjerna och de närstående har en förmåga att planera och genomföra lösningar som fungerar i barnets situation(eng. empowerment). Detta förväntas i sin tur leda till ett bättre samarbete mellan familjer och myndigheter. Genom den utvidgade familjens kunskaper om sina egna styrkor och svagheter antas valen av insatser bli mer hållbara och effektiva. När en familj har tillfrågats och samtyckt till insatsen utses en utomstående och oberoende samordnare för att organisera familjerådslagen. Samordnaren kartlägger i samråd med barnet och vårdnadshavarna vilka närstående som bör delta, bjuder in och förbereder samtliga deltagare inför det kommande rådslaget. Samordnaren ansvarar även för mötesstrukturen. Familjerådslagets tre faser: Informationsfasen. Här beskrivs barnets behov och syftet med familjerådslaget sammanfattas i form av öppna frågor till familjen. Eventuella myndighetsrepresentanter lämnar sin information. Om vårdnadshavaren eller barnet har en annan bild av situationen än socialtjänsten kan de presentera den. Rådslagsfasen. Den utvidgade familjen överlägger enskilt för att komma fram till en handlingsplan. Eftersom inga professionella närvarar är tanken att känslig information kan diskuteras mer öppet och beaktas i de beslut som tas. Socialarbetaren och samordnaren finns tillgängliga om familjen behöver hjälp. Fas 3. Familjen redovisar sin handlingsplan för samordnaren och socialarbetaren, som kontrollerar att alla är överens om innehållet. Familjens handlingsplan ska godkännas av myndigheterna om den inte bedöms utsätta barnet för risk att fara illa. Insatsen omfattar tid för förberedelser, familjerådslagsmöte samt uppföljningsmöte. Tidsåtgången varierar med familj och behov. Fritt sammanfattat från olika källor. Telle Söderberg, Familje- och nätverksterapeut CECILIA SJÖLANDER utses till ny chef för Stiftelsen Allmänna Barnhuset Individ- och familjehemsvård Nu utökar vi verksamheten och söker därför fler engagerade familjer. Välkomna att höra av er så berättar vi mer. Aditia individ- och familjehemsvård Hörjesås Mellangård 5, Ramkvilla Medlemmar i RFF Verksamhetsansvarig Ia Nilsson , Cecilia Sjölander tillträder i början av 2014 tjänsten som chef för Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Cecilia kommer närmast från Barnombudsmannen där hon är programoch utredningschef och sitter med i ledningsgruppen. Familjehemmet

16 Hej alla medlemmar ute i vårt avlånga land! I skrivande stund har sommaren gett vika och börjat ge plats för hösten. Säkerligen klätt i olika nyanser beroende på vart i landet vi bor. I norr har säkert löven börjat gulna och i södra delen kläs träden ännu gröna! Förbundsstyrelsen har efter en sommar som verkligen gav hela landet sol, börjat en ny säsong med en arbetshelg! Helgens arbets schema innehöll bland annat: Socialstyrelsens organisation bidrags ansökan, Riksförbundets verksamhet för tre år framåt, Samtal kring utbildning och fortbildning, vad behövs för våra Rådgivare för att kunna bistå så bra information och stöd till de medlemmar som tar kontakt, Hemsidan behöver förnyas och uppdateras, Kansliet viktiga funktion och för att inte tala om vår tidning; familjehemmet (kom gärna med insändare!) Sena kvällar och mycket skratt fick även plats! Planering inför sen höstens ordförande och funktionärs träff är igång, som i år planeras tillsammans med FUR (Familjehemmens Unga Röster) och kommer att hållas i Södertälje trakten. Även viss liten planering inför nästa års kongress som vi hoppas kommer att kunna hållas någonstans i mellersta Sverige. Kan även tala om att FUR (Familjehemmens Unga Röster) har under året bildat en egen sektion, och vi får önska att fler ungdomar kontaktar FUR för ett medlemskap Arbetet i förbundet är spännande och vi som i skrivande stund sitter i olika poster och ansvars områden har under åren givits möjlighet att förhoppningsvis gett familjevården röster i olika forum. Vi ges möjlighet att delta i olika event och sammankomster för familjevård. Under förra året gavs bland annat en möjlighet att delta hos socialstyrelsen kring deras nya utbildningsmaterial Ett hem att växa i Åren går Och FR består och tålmodigt vill verka och arbeta för att tillvarata, stödja, synliggöra och utveckla familjevården, för familjehem, kontakt familjer och personer som är till gagn för de placerade barn och ungdomarna. Många av oss har suttit med i förbundet många år och vi hoppas på att bli flera nya in i den fortsatta framtiden då vi tålmodigt står upp för en god familjevård, där vi ser till våra rättigheter och lika mycket våra skyldigheter. Känner du för att eller vet du någon som skulle vilja stiga in i ett förbundsarbete i framtiden så gör Er röst hörd vi vill gärna bli fler och möta nya krafter som vill verka för familjevårds frågor! En önskan om en härlig höst och som med inte allt för lång tid kvar övergår till en riktigt God Jul som snart står vid vår dörr! Förbundsstyrelsen genom Maria Bergman Trygga hem skapar starka människor Barnrättsdagarna 2014 Tema: Psykisk ohälsa bland barn 8-9 april 2014 Gör en intresseanmälan redan nu Skicka ett mail till barnrattsdagarna@live.se med ditt namn och din adress. Din intresseanmälan ger dig en möjlighet att anmäla dig innan alla andra. Du får även löpande information kring tema och bokade föreläsare. RING så berättar vi mer. Plats: Conventum i Örebro 16 Familjehemmet

17 Pricken över i:et I familjehemsvården är vi många som arbetar för barnets bästa. Nät - verket blir ganska stort när det utökas med BuP, Skolhälsovården, handledning, resurs i skolan, mm. Nätverksarbetet är det allra viktigaste för att barnet ska få det bästa. Vi har alla olika roller och när detta arbete fungerar bra mellan framför allt familjehem, socialtjänst och biologiska föräldrar då kan vi göra det absolut bästa för barnet. Vår resa startade för fyra år sedan och vi ser en god framtid i den här resan. Vi har haft stora motgångar och ibland bestigit berg men vi gillar utmaningar och har mycket kärlek att ge och ta av. Vi har ibland haft svårt att få skolan att förstå behoven och svårt att få remisser till den professionella hjälpen. Men med stor vilja och kunskap och mycket stöd av socialtjänsten så har vi hamnat där vi ska vara för att få den behandling och det stöd som behövs, för att barnet ska få sina behov tillgodosedda både i familjehemmet och i skolan. Under resans gång har vi haft många nätverksmöten, vi skulle kunna kallladom service och uppdatering av mjukvara, på BuP där man har diskuterat problematiken och fått det förklarad för sig. Mötena har också innehållit diskussioner och beslut om vem som gör vad och hur det gemensamma förhållningsättet ska se ut för barnets bästa och dennes utveckling. Vi har gått igenom utredningar, be - handlingar och samtal. Vi har varit på många läkarbesök och det har gjorts många bedömningar av barnets beteende och behov. Dessa utredningar och bedömningar har varit mycket grundliga innan behandling har sats in. BuP har varit i skolan och observerat miljön och barnet tillsammans med pedagogerna. Barnet och jag som familjehemsmamma har observerat i vårt samspel och i vårt anknytningsmönster. Inget har lämnat åt slumpen. Efter detta var vi framme vid en hållplats på resan ett resultat på alla olika spår som de proffessionella har varit inne på. Svaret blev problematiken är mycket komplex med många delar som inte är utvecklade om man ser till barnets ålder. Det som var det mest konkreta var ADHD problematiken och skulle vi behandla med medicin. Vi började med medicinen och fick ett mycket mer tillgängligt barn allra helst känslomässigt. Vi var på återbesök och fick ytterligare en ADHD medicin i låg dos och är kom Vi började med medicinen och fick ett mycket mer tillgängligt barn allra helst känslomässigt. pricken över i:et. Barnet hinner med att uppfatta vad som händer i och om kring sitt liv. Inga stora utbrott för vi vuxna hinner med att förklara och barnet stannar upp och lyssnar och förstår..barnets egna ord är att jag känner själv nu när jag blir trött då går jag undan. Dessutom kan barnet försatå varför det blir rörig i huvudet ibland: Förut i skolan kunde jag allt då behövde jag inte lära mig något nu kan jag inte allt utan behöver tänka hur man ska göra. Detta är ett barn som går i andra klass och har lärt sig att läsa och skriv utan att behöva tänka. Så nu går vår resa vidare och det kommer säkert nya utmaningar men just nu känns det som ett stort mirakel det som skett. Dessa resor är ju så härliga just för att dom aldrig tar slut och spänningen i att man inte riktigt vet var man hamnat. Det ända man vet säkert är att vi arbetar för barnets bästa!!!! Familjehem GW e-post: info@rff.se telefon mobil Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter som är tillgängliga dygnet runt och året om. I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. Familjehemmet

18 Vad tycker barn i familjehem? Regeringen vill ta reda på hur barn upplever sin tillvaro som placerade i familjehem. Det är viktig kunskap för att utveckla en trygg och säker situation för barn och unga. Barnombudsmannen har fått i uppdrag att, tillsammans med Socialstyrelsen, göra en förstudie för att ta fram frågor som är relevanta att ställa till barnen. Vi ska även föreslå en modell som kan användas i undersökningen. Regeringen tycker att det är angeläget att löpande följa upp hur barn och unga upplever att vara placerade i ett familjehem. Barnen ska själva få komma till tals. Den kunskapen är en förutsättning för att kunna utveckla och säkerställa en trygg och säker vård för de barn som bor i familjehem. Barnombudsmannen har stor erfarenhet av att lyssna på barns erfarenheter av samhällets stöd i utsatta situationer. Uppdraget är att ta fram relevanta frågor att ställa till barnen och föreslå en metod för genomförandet. Förstudien ska ligga till grund för en pilotundersökning som Socialstyrelsen ska genomföra. Arbetet ska resultera i en modell som ska användas regelbundet framöver, för att följa upp hur barn upplever sin vistelse i familjehem. Undersökningarna ska göras löpande, likt de brukarundersökningar som görs inom äldrevården. Från BO:s hemsida LVU-utredningen tar hjälp av unga Regeringen vill veta hur vården kan förbättras för barn som är placerade av samhället. Därför har vi öppnat en brevlåda för barn som får, eller har fått vård enligt LVU, Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hit kan alla som har erfarenheter och synpunkter om vården, informationen, skolan eller annat som är viktigt skriva. Synpunkterna ställs samman och ingen kommer att få reda på vem som skrivit vad. Du som har något att berätta, skriv kort till minatankar@barnombudsmannen.se Stockholms län Våra planerade aktiviteter HÖSTEN okt. kl Tema: Inte bara tak över huvudet Myrstuguvägen 283, Vårby 19 nov. kl Bowling med tacobuffé, en familjeaktivitet Bäckgårdsvägen 47, Vårby Anmälan senast den 11 november till Telle Söderberg Begränsat antal platser. Kostnad 50 kr vuxen, 20 kr för barn upp till 15 år. VÅREN jan. kl Tema: konsulentstödda verksamheter Myrstuguvägen 283, Vårby 4 mars kl Årsmöte Myrstuguvägen 283, Vårby Välkommen! Har du frågor så hör gärna av dig till Telle Söderberg E-post: tellesoderberg@bredband2.com 18 Familjehemmet

19 Familjehemmens Riksförbund Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen Stockholm AB Christina Jansèn Södermanland D Ann-Christin Larsson Östergötland E Maria Bergström Kronoberg Kalmar GH Annette Andréen Gotland I Torsten Lindqvist Blekinge K Eva Folin Västsverige P+O Gudrun Atleflo FamiljehemsGuiden Tel Rådgivare Halland N Calle Bonath Örebro T Gizela Wizell Värmland S Ylva Gavell Söderström Västmanland U Maria Bergman Västernorrland Jämtland XYZ Monica Fahlén Västerbotten AC Rolf Ringsell www. familjehemsforeningen.se familjehem@telia.com Forum för familjevård Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om Du har frågor mm kring dina uppdrag: Carita Stenbacka-Tenezakis Maria Bergman, Järna Telle Söderberg, Södertälje Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov Ulrika Boklund, Trekanten Hans Larsson, Hälleforsnäs Calle Bonath, Hyssna Gizella Wizell, Odensbacken Ylva Gavell Söderström, Arvika Rolf Ringsell, Umeå Britt Bergman, Kalix Susann Vikberg, Boden Norrbotten BD Stig-Roland Carlzon Dalarna W Telle Söderberg Södertälje AB Maria Bergman VA. Östergötland Maria Bergström Ödeshög Margot Pettersson Förbundsstyrelsen Ordförande: Telle Söderberg, Glasbergavägen 44, SÖDERTÄLJE , tellesoderberg@bredband2.com V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, JÄRNA, , miabergman@msn.com Kassör: Hans Larsson, Lugnet, HÄLLEFORSNÄS, , hans.hanas@gmail.com Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, BODEN, , vikberg.j@telia.com Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, VINGÅKER, , , rolandoscarsson@hotmail.com Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, ODENSBACKEN, , gizela.wizell@telia.com Ledamot: Magnus Lorentzon, Ramviksby Rönstorpet 142, RAMVIK, , info@mlsmaskin.com Suppleant: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1 A, TREKANTEN ulrika_boklund@hotmail.com Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, Telefonvägen 15, HÄGERSTEN carita.stenbacka@bredband.net Suppleant: Monica Fahlén, Ytterskog 208, ÄLANDSBRO, , monica.fahlen@gmail.com Revisor: Christina Jansèn, Myrstuguvägen 283, VÅRBY, Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11, ASPABRUK, Valberedningens sammankallande: Britt Bergman, Hallonstigen 8, Kalix, , jan-ulf@telia.com Familjehemmet

20 Familjehemmens Riksförbund St. Malmsvägen KATRINEHOLM Konsulentstödd familjehemsvård i mellersta och södra Sverige Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet. Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild. Kontakta vår samordnare Caroline Åkerhielm FAMILJEHEM SÖKES Familjevårdsstiftelsen i Göteborg söker familjer som har plats i sitt hem och hjärta för någon av de människor ungdomar, föräldrar med barn och vuxna - som vi möter i vårt arbete. Som familjehem hos oss ingår ni i ett team tillsammans med terapeuter och handledare. Ni får regelbunden handledning och den som bor hos er får terapeutiska samtal. Läs mer på vår hemsida Vi har lång erfarenhet, gedigen kunskap och en tillit till det som sker när människor kommer samman och tar del av varandras erfarenheter och livsvillkor. Reseavståndet till Göteborg med bil bör ej överstiga 2 timmar. Ersättning utgår. Ring oss så berättar vi mer eller maila till Lena Lundqvist på lena@familjevardsstiftelsen.se. Familjevårdsstiftelsen i Göteborg Telefon