Fyl i punkter att följa upp från senaste insp eler Käppalas besök?

Transkript

1 Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 1 (6) Checklista Tandläkartillsyn Datum: Diarienummer: Administrativa uppgifter Närvarande vid tilsynsbesöket Verksamhetsutövare Besöksadress Ansvarig person Kontaktperson Medlem i branschförening Uppföljning från tidigare tillsyn Fyl i punkter att följa upp från senaste insp eler Käppalas besök? Verksamheten När etablerades tandvårdskliniken? Nuvarande verksamhetsutövare har haft lokalen sedan Antal tandläkarstolar Fastighetens byggår? Högtrycksspolning/rörbyten Innan spolning genomförs krävs anmälan til miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Har stambyte/sanering skett (när)? Ja År Nej Har några rör/stammar bytts Vilken typ av rör har satts in? (koppar, gjutjärn, plast) Är de rör som kan innehåla amalgam uppmärkta? Förekommer arbete med gamla amalgamfylningar? Ja, i vilken omfattning? Ange antal fylningar per år

2 Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 2 (6) Rörmärkning: Avloppsrör från tandläkarstol, tvättstäl och diskbänk som kan innehåla små mängder kvicksilver samt på stammar i fastigheten t.ex. i kälaren Amalgamavskiljare Fr.o.m har det krävts instalation av AA vid nyetablering. Från 1995 krävs det AA vid tandläkarstolen. Antal avskiljare? Instalationsår avskiljare: Unit Vask Typ av avskiljare vid unit: Bytt/tömd senast Typ av avskiljare vid vask/sterilisering: Bytt/tömd senast Om central avskiljare? Instalationsår: Tömd senast Service Sker service på avskiljaren? Hur ofta? Vilken servicefirma Gör service själv Görs funktionskontrol? Hur ofta byts/töms avskiljarna? Vem byter/tömmer? Funktionskontroll avskiljare Centrifugerande avskiljare (vid unit) (Dürr, Metasys, Final) Finns skriftliga rutiner för drift och skötsel av avskiljaren? Startar centrifugen när luftsugen lyfts av och när vatten häls i spottkoppen? Bufferttank/flödesbegränsare (vask och central avskiljare, SRAB, MMII, Rasch) Finns bufferttank/ar/utjämningskärl? Hur ofta inspekteras och töms dessa? Av vem? Finns flödesbegränsare? Hanteras avfalet som farligt avfal? Desinfektionsmedel

3 Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 3 (6) Används desinfektionsmedel för att förhindra att avskiljningsgraden försämras p.g.a. bakterietilväxt? Vid stol? Vid Vask? Vilket medel? Är medlet lämpligt för avskiljaren? Hur ofta? Bästa möjliga ur miljösynpunkt? Farligt avfall Vem hämtar och tar emot farligt avfal? Hur ofta hämtas farligt avfal? Finns kopia på senaste transportdokument/journalföring Är avfalet märkt? Riskavfall Avfal som bedöms kunna medföra smitta ska tas omhand som farligt avfal Finns rutiner för journalföring av patienters hälsostilstånd? Tas det smittförande avfalet omhand som farligt avfal Sugslangar bör bytas ut vid nedsatt funktion/slitage och behandlas som farligt avfal (eftersom de kan innehåla bitar av amalgam). Ex. på farligt avfall: förbrukade sugslangar, knåd-a, A-kapslar, utdragna tänder, A-dukar, bomulsrular/servetter, slam spolvatten, smittförande avfal samt fixerings- och framkalningsvätska, röntgenbilder och röntgenfilm och blyfolie från röntgenfilm. Smittförande avfall: plasthandskar, munskydd, sköljmuggar Vattenlås Vattenlås på tvättstäl i mottagning, på patienttoalett och i golvbrunn bör tömmas minst en gång per år. Töms vattenlås på tvättstäl i mottagning? Patienttoalett? Golvbrunn? Hur hanteras avfalet? Hygien

4 Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 4 (6) Hur säkerstäler ni att vattnet i slangarna inte innehåler legionela eler andra hälsofarliga bakterier? Har ni tagit vattenprov och skickat för analys? Patienttoalett Finns patienttoalett Finns det pappershanddukar och flytande tvål? Töms vattenlås på patienttoalett? Hur hanteras avfalet? Legionella: Spola kranar tappstälen innan användning, ffa efter att uniten/slangen inte använts på länge. Vattenprovtagning på heterotrofa bakterier rekommenderas. Se infoblad. Egenkontroll/Dokumentation Finns journalföring av byte av avskiljare? Tömning av vattenlås? Finns kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad? Röntgen Digital röntgen? Ja sedan Nej Om analog, hur förvaras fix och framkalningsvätskor (invalat) och hur tas avfalet (kemikalier, blyfolie etc.) omhand? Mängd liter/år Fakta amalgamavskiljare Torrt system: En AA per stol. Luft och vatten avskiljs från varandra redan vid stolen. Sugsystemet transporterar därefter bara luft. Vått system: Central rening för hela kliniken. Sugsystemet transporterar luft och vatten til en central anläggning för luft/vattenavskiljning och amagamavskiljning. Tömning/byte av AA bör ske 1 gång/år. Om hög belastning oftare.

5 Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 5 (6) Allt avlopp där utsläpp av amalgam kan förekomma ska vara anslutet till godkänd AA. Tömning/byte av filter bör ske minst 1 gång per år. Vid hög belastning oftare. Centrifugerande AA: Final, Dürr (kopplad direkt til stolen), MetaSys och Siemens. MetaSys är oftast inbyggd i stolen. ECO -variant = biligare version, inte mer ekologisk. Har då inte centrifug utan mest bara avskiljande för partiklar. EJ godkända som avskiljare! Ämnade för hygienutrustningar. Sedimenterande AA: SRAB (vanligaste tekniken för amalgamavskiljning, ska ha flödesbegränsare), MM II (används ofta vid vaskar utan bufferttank, filtret i sig blir ganska flödesbegränsande) och Rasch. Kontroll av M M II (mercury master 2) (vid vask) VU får visa hur byte av filter går til (skruva bort skruvar) och visa filter (ska vara helt). Kontrolera inkoppling Filter ska bytas 1 gång per år Danska testmetoden eler tyska normen motsvarar bäst tilgänglig teknik och krävs map. försiktighetsprincipen i MB. De har en avskiljningsgrad av minst 99 %. Flödesbegränsare: Placeras efter avskiljaren för att undvika för stark stråle av spilvatten ut i amalgamavskiljare. Begränsas flödet ut, begränsas även flödet in. Flödesbegränsare behövs normalt inte vid behandlingsstolen (för litet flöde). I centralt system, om AA sitter före bufferttank, behövs inte heler flödesbegränsare. Flödesbegränsare behövs däremot om AA sitter efter bufferttank. Bufferttank: Med flödesbegränsare behövs även en bufferttank som förhindrar att vattnet blir stående i vasken när de spolar mycket. Avskiljaren tar bara max. 3 lit/min. En vanlig drickskran ger ca. 10 lit/min. Bufferttank behövs normalt inte vid stol (för litet flöde). Däremot vid vask och i centralt system. Tanken bör inspekteras och vid behov saneras var 5:e år Noteringar Tips på funktionskontroll

6 Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 6 (6) Centrifugen ska starta genast när luftsugen lyfts av. Häng tilbaka luftsugen och låt den stanna. Häl sedan vatten i spottkoppen. Efter ett litet tag (när vattnet stigit tillräckligt i AA) bör centrifugen sätta igång. Både luftsug och spottkopp bör testas eftersom det är olika system. Båda ska fungera och sätta igång AA. Backventilen kan se olika ut på olika AA, men är ofta ca. 1 dm lång med skruvförslutning i varje ända. Den sitter sist i systemet, dvs. innan spilvattnet leds ner til avloppsledningsrören. Ibland kan backventilen sitta precis innan AA. Syftet med backventil är att förhindra att luft sugs upp bakvägen, dvs. luft genom AA som rör upp amalgamet i botten av AA. Backventilen hindrar också annat avloppsvatten från avloppssystemet att sugas upp bakvägen. Backventil finns altid i centralt system (vått system) men sälan om AA direkt kopplad till stol (torrt system). Sekretavskiljaren (som skiljer luft från vätskan) ger samma effekt som en backventil. Kontrolera backventil/sekretavskiljare genom att lyfta av luftsugen och känna på utloppet från AA. Det ska inte bubbla och röra sig om den fungerar som den ska (dvs. inte vara luft i systemet, däremot kan vattenströmningar kännas). En Final-AA fungerar så att A slängs ut på kanterna när den snurrar. När den tvärstannar kastas A ut och ner. Kola därför att AA stannar med tvärstopp (annars slängs inte amalgamet ut i tilräckligt utan byggs upp på kanterna i centrifugen). Final kan ibland vara kopplad så att den går kontinuerligt genom en på/av-knapp på väggen. De måste då stoppa centrifugeringen manuellt ca 3 ggr per dag för att amalgamet ska fala ner från rotorn. Om det inte görs finns det risk att amalgam ansamlas på rotorn och tilslut inte fungerar som den ska. Kola efter etikett på en Final-AA! Ska vara konverterad enligt de nya kraven i standarden med ny konverteringssats som sitter inuti. För att visa att AA är uppgraderad sattes en ny etikett 4x5 cm. Den gamla etiketten var 3x2 cm. Vi kan begära in faktura/servicerapport om etikett saknas. Men det börjar bli länge sen konverteringarna gjordes. Sedimenterande AA kan inte kontroleras med luftsug/spottkopp eftersom det inte finns någon centrifug. Kontrolera istälet att de är utbytta i tid. En sedimenterande AA ska bytas 1 gg/år. Det finns inget larm som signalerar när de ska bytas. Egentligen kräver standarden ett larm men i Sverige har man sagt ok til att de inte har larm om AA byts 1 gg/år. Kola även att AA är intakt och att de inte försökt öppna den. När det gäler SRAB och Rasch är det inte meningen att de ska öppnas av mottagningen. AA är plomberad/fastskruvad. Lägg handen på utloppet från AA (backventilen/sekretavskiljaren) och känn efter att det är stila. Det är ok att vattenströmmar känns men ok om det bubblar. SRAB går att koppla bakvänt. SRAB ska kopplas enligt anvisningarna in och ut som finns angivet på AA. Om de har kopplat fel, byt ut AA snarast! Vänd inte AA eftersom det medför att amalgam spolas ut. Överlämnade informationsblad: Egenkontol Information om farligt avfal Blankett för anmälan om sanering av kvicksilverförorenade avloppsrör Säker kemikaliehantering Informationsblad om legionela A lmänna hänsynsregler