Projektet kvicksilveravfall från tandvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektet kvicksilveravfall från tandvården"

Transkript

1 Projektet kvicksilveravfall från tandvården

2 Projektet kvicksilveravfall från tandvården ISSN , meddelande 2004:19 Text: Ritva Björkhem Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 150 ex av Länsstyrelsen Utgiven av:

3 Förord Tillsynsprojektet Kvicksilverhaltigt avfall från tandvården i Kronobergs län genomfördes under år 2002 i samverkan med Länsstyrelsens natur- och kulturmiljöenhet, kommunernas miljökontor och Miljösamverkan Kronoberg. Det praktiska genomförandet och inspektioner har genomförts av kommunernas miljökontor. Länsstyrelsen har haft en samordnande- och vägledande roll i projektet. Syftet med projektet har varit att kartlägga hantering av amalgamavfall på länets tandvårdskliniker samt upprätta gemensamma regler för att förbättra hantering och minska spridning av kvicksilver i miljön. Ett stort tack till alla som tagit tid för att bli intervjuade, svarat på enkäter och bidragit med material. Förhoppningsvis har synpunkterna kommit fram i rapporten. I rapporten redovisas kartläggning av vilken avskiljningsutrustning som finns på tandvårdklinikerna samt hur amalgamavfall och annat farligt avfall omhändertas inom tandvården. I rapporten lämnas också förslag till förbättringsåtgärder för att minska spridning av kvicksilver i miljön. Ritva Björkhem på Natur- och kulturmiljöenheten har varit ansvarig för projektets genomförande. Carl-Philip Jönsson LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Förord

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Projektet kvicksilveravfall från tandvården 3 Inledning 3 Bakgrund 3 Vilka regler gäller 4 Anmälningsplikt 4 Miljömål 5 Kvicksilverhalter i slam från kommunala 5 avloppsreningsverk i länet Genomförande 8 Resultat 9 Tandvårdsklinikens ålder 9 Amalgamavskiljare och funktion 9 Vaskavskiljare 10 Beskrivning av sugsystem 10 Avfallshantering 10 Farligt avfall 10 Stickande/skärande/smittförande avfall 11 Härdplaster 11 Annat avfall 11 Avfall i länet 11 Kemikaliehantering 11 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Innehållsförteckning

5 Förslag till åtgärder 12 Ansvarig person Amalgamavskiljare 12 Amalgamavskiljare på vasken 12 Sugsil/partikelfälla 12 Skötsel av amalgamavskiljare 12 Vattenlås i patienttoaletten 12 Överbelastning av avskiljare 13 Funktionskontroll 13 Märkning av avloppsrör 13 Sanering 13 Farligt avfall 14 Bilaga: Referenser LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Innehållsförteckning

6 Sammanfattning Inom tandvården utgör amalgam ett miljöproblem. Trots att kvicksilverhalterna under det senaste årtiondet i det kommunala slammet har minskat, finns det fortfarande en hel del arbete kvar för att minska kvicksilvertillförsel från tandvårdsenheterna. Projektet visar att ca 70% av klinikerna fortfarande inte hade tillgång till en vaskavskiljare. I delmål för de särskilt giftiga metallerna som kvicksilver anges, att all användning av sådana metaller på sikt ska upphöra. Dock uppgick amalgamanvändningen på länets 68 tandvårdskliniker till ca 13 kg i nya fyllningar under Patienterna kommer även under en lång tid framöver ha kvar amalgamfyllningar som måste borras ut och omhändertas som farligt avfall. Alla behandlingsstolar där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras är kopplade till amalgamavskiljare. Därutöver har ca hälften av tandvårdsenheterna installerat föravskiljare eller partikelfälla för att förbättra avskiljningsfunktion. Amalgamavskiljaren ska vara godkänd och uppfylla avskiljningskrav. En amalgamavskiljare som inte uppfyller avskiljningskraven bör bytas ut. Varje tandvårdsenhet med något undantag hade en ansvarig person för sugsystemets skötsel och kontroll samt för kemikalie- och avfallshantering. Instruktioner för skötsel och tömning av amalgamavskiljare bör finnas. Nio tandvårdsenheter i länet har helt eller delvis sanerat avloppsledningarna från amalgam. Vid nedläggning av tandvårdsenheter ska avloppssystemet saneras. Avloppsledningar från äldre tandvårdsenheter kan också behöva saneras eftersom krav på amalgamavskiljare infördes först i början på 1980-talet. Länsstyrelsen har även givit ut en folder om Information och råd till dig som arbetar med tandvård. Den har delats ut till tandvårdsklinikerna i länet. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 1

7 Projektet kvicksilveravfall från tandvården Inledning Tillsynsprojektet Kvicksilveravfall från tandvården genomfördes tillsammans med kommunernas miljökontor på länets samtliga tandvårdskliniker. Projektet genomfördes under år 2002 och omfattade inspektion av tandvårdsklinikernas avskiljningsutrustning, rutiner för rengöring och desinfektion, hantering av kemikalier, avfall och farligt avfall på enheterna. Syftet med inventeringen var att kartlägga hantering av amalgamavfall i länet och därefter upprätta gemensamma regler för att minska spridning av kvicksilverhaltigt avfall i miljön. Projektet genomfördes både genom enkätintervju och genom tillsynsbesök. Vid besöken besiktigades klinikernas suganläggningar och amalgamavskiljare okulärt och ansvarig för klinikens miljöfrågor fick svara på frågor efter ett i förväg utskickat frågeformulär. Projektet utfördes av kommunernas miljökontor efter överenskommelse med respektive tandvårdsklinik. Bakgrund Kvicksilver är fortfarande ett av de allvarligaste miljöproblemen för människornas hälsa och miljön. Amalgam utgör ett miljöproblem inom tandvårdsverksamheten. Patienterna kommer under en lång tid framöver att ha kvar gamla amalgamfyllningar som efterhand behöver borras ut, behandlas och omhändertas. Inom tandvården förekommer amalgamavfall i olika form. Därutöver förekommer avfall från röntgenverksamhet i form av framkallare och fix. Dessa räknas som farligt avfall. Amalgamutsläpp har minskat genom de åtgärder som vidtagits under årets lopp. Idag finns riktlinjer för omhändertagande av amalgamrester och kvicksilverhaltigt avfall. Alla behandlingsstolar som används vid arbeten med amalgam ska vara anslutna till godkända amalgamavskiljare, enligt överenskommelse mellan Naturvårdsverket och dentalbranschen. Sedan den 1 januari 1985 ska alla behandlingsstolar vara försedda med en avskiljningsutrustning. Det finns en avvecklingsplan för amalgam som tandfyllningsmaterial. Det finns även en avvecklingsplan för kvicksilver. Den fortsatta amalgamavvecklingen innebär dock inte att utsläppen kommer att reduceras omgående eftersom urborrningen av gamla LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 3

8 amalgamfyllningar troligen kommer att öka och pågå ytterligare under en lång tid framöver. Vilka regler gäller Miljöbalken och med dess hänsynsregler gäller även för tandvårdsverksamhet: Kunskapskravet verksamhetsutövare ska i förväg skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda miljö och hälsa (2 kap.2 ). Försiktighetsprincipen finns risk för skada på miljö eller hälsa ska åtgärder vidtas för att motverka skadorna (2 kap. 3 ). Yrkesmässiga utövare är skyldiga att använda bästa möjliga teknik. Produktvalprincipen är det möjligt att ersätta en farlig kemikalie med en mindre farlig är man skyldig att göra det (2 kap. 6 ). Hushållnings- och kretsloppsprincipen man ska hushålla med råvaror och energi (2 kap 5 ). Bevisbörderegeln verksamhetsutövaren har bevisbördan (2 kap 1 ). Egenkontrollen gäller för tandvårdsverksamheten generellt enligt 26 kap 19 i miljöbalken samt enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Detta innebär att det för verksam-heten skall finnas en dokumenterad ansvarfördelning. Det skall finnas rutiner för fortlöpande kontroll av verksamhetens utrustning och drift. Man skall systematiskt undersöka och bedöma verksam-hetens risker för miljön. Man skall föra en förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten, produkternas hälso- och miljöfarlighet samt klassificering avseende produkternas farlighet. Anmälningsplikt Tandvårdsverksamheten är enligt miljöbalken en miljöfarlig verksamhet. Enligt bestämmelserna om hälsoskydd (38 ) i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899 )skall den som öppnar en ny tandvårdsenhet anmäla den till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. När en tandvårdsverksamhet läggs ner måste anmälan göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden i god tid d.v.s. minst 6 veckor innan. Anmälan ska innehålla förslag till åtgärder för sanering av avloppssystemet. Sid 4 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

9 Miljömål Riksdagen har antagit femton nationella miljökvalitetsmål. Amalgamproblematiken är framförallt kopplat till miljömålet Giftfri miljö. Giftfri miljö innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats och utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och miljön eller den biologiska mångfalden. I delmålen anges för de särskilt giftiga metallerna, som kvicksilver, att all användning av sådana metaller på sikt ska upphöra. För kvicksilver föreslås att nyproducerade varor så långt som möjligt skall vara fria från kvicksilver senast år 2003 och att redan befintliga varor som innehåller kvicksilver skall hanteras på sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Enligt miljömålspropositionen bör avloppsslam på sikt bli så rent att det kan återföras till jordbruksmark. Kvicksilverhalter i slam från de större reningsverken i länet under åren redovisas i följande diagram: Kvicksilverhalter i slam från Alvesta avloppsreningsverk: Hg i slam från Alvesta reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 5

10 Kvicksilverhalter i slam från Lessebo avloppsreningsverk: Hg i slam från Lessebo reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Kvicksilverhalter i slam från Ljungby avloppsreningsverk: Hg i slam från Ljungby reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Kvicksilverhalter i slam från Markaryd avloppsreningsverk: Hg i slam från Markaryds reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Kvicksilverhalter i slam från Tingsryds avloppsreningsverk: Hg i slam från Tingsryds reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Sid 6 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

11 Kvicksilverhalter i slam från Växjö avloppsreningsverk: Hg i slam från Växjö reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Kvicksilverhalter i slam från Åseda avloppsreningsverk: Hg i slam från Åseda avloppsreningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Kvicksilverhalter i slam från Älmhults avloppsreningsverk: Hg i slam från Älmhults reningsverk mg/kgts 2,5 2 1,5 1 0, Av ovan redovisade analyser framgår att kvicksilverhalterna i slam från länets större reningsverk med god marginal understiger gränsvärdet som fastställts för användning av reningsverksslam inom jordbruk. Kvicksilverhalterna har under 1990-talet sjunkit och ligger i de flesta reningsverken under 1 mg/kg TS. Trots de allt lägre värdena har det varit svårt eller nästan omöjligt att få reningsverksslam till jordbruket i länet eftersom lantbrukarna redan ha tillräckligt egna gödsel att sprida på sina åkerarealer. Avloppsslam för jordbruksändamål får saluföras och överlåtas endast om kvicksilverhalten inte överstiger gränsvärdet 2,5 mg/ kg LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 7

12 TS enligt förordningen om ändring i förordningen (1995:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter mm. För tillförsel av kvicksilver till åkermark gäller Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter (SNFS 1994:2). Gränsvärde (gram per hektar och år) för den årliga mängd kvicksilver som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdet avser genomsnitt räknat för sjuårsperiod. Kvicksilvermängden anges i gram per hektar och år. Fr.o.m Fr.o.m ,5 g/ha och år 1,5 g/ha och år Genomförande Länets samtliga åtta kommuner har deltagit i projektet. Älmhults kommun hade inventerat tandvårdsklinikerna tidigare och deltog därför i projektet genom att skicka in sitt material från den genomförda inventeringen. Inför inventeringen fick samtliga tandvårdsenheter såväl privata som landstingsägda svara på en enkät. Därefter besöktes klinikerna av kommunernas miljökontor. Vid besök fick enhetens ansvarige för miljöfrågor svara på standardfrågor. Suganordningarna besiktigades även okulärt. Följande punkter kontrollerades: Installation av amalgamavskiljare på behandlingsstol resp vask (fabrikat, typ av avskiljare) Tömningsrutin för avskiljare samt senaste tömning Anslutning från behandlingsstolen till avskiljare Läckage (okulär besiktning) Avskiljarens funktionskontroll Typ av desinfektionsmedel vid rengöring Rutiner för rengöring och desinfektion Hantering av kemikalier, avfall och farligt avfall Transportör för hämtning av avfall Ansvariga fick svara på frågor som gäller Tandvårdsenhetens ålder Sanering av avloppsledningar och tidpunkt Amalgamförbrukning Sugsystem Tandvårdsenhetens utrustning avseende avskiljning Sid 8 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

13 Resultat Uppgifter om tandvårdsenheternas utrustning: Kommun (st) Avskiljare (st) Stolar (st) Föravskiljare (klinik) Partikelfälla (klinik) Tandvårdsenhet Vaskavskiljare (klinik) Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Totalt Tandvårdsklinikens ålder Tandvårdsklinikens ålder varierar mycket. De flesta tandvårdsklinikerna startade sin verksamhet före 1980 d.v.s. före det att installation av amalgamavskiljare blev obligatorisk (uppgifter från Växjö kommun saknas). Den äldsta tandvårdskliniken har varit i drift sedan Nio tandvårdskliniker har helt eller delvis sanerat avloppsledningarna från amalgam. Amalgamavskiljare Alla behandlingsstolar där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras på länets tandsvårdskliniker är kopplade till en amalgamavskiljare. De amalgamavskiljare som är representerade i länet, är av fabrikat SRAB99, SRAB95, Mercury Master, Siemens, Dürr, Aqua Rinse. Största delen amalgam avskiljs i länet med fabrikat SRAB99 som motsvarar 79% av det totala antalet av avskiljare på länets tandvårdskliniker. För att underlätta avskiljningen kan även föravskiljare eller partikelfälla installeras. På tandvårdsklinikerna i länet har föravskiljare installerats på 31 tandvårdsklinikerr och partikelfälla på 45 tandvårdskliniker. Nedan anges en kort beskrivning av amalgamavskiljarnas funktion: SRAB95 och SRAB99 är sedimentationsavskiljare och helt slutna. Tömningen sker så att hela avskiljaren byts ut i sin helhet och ersätts med en ny. Mercury Master är en sedimentations avskiljare. Tömning sker genom att uppsamlingskopp för rejektet byts ut eller ersätts med en regenererad avskiljare. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 9

14 Aqua Rinse är en sedimentationsavskiljare av äldre typ. Tömning av avskiljare är svårt eftersom en uppsamlingsbricka sitter otillgängligt. Lamellpaketet är i princip omöjligt att rengöra till ursprunglig funktion. Siemens avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. Tömning sker genom att uppsamlingsbehållare för rejektet byts ut. Dürr avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. Tömning sker genom att uppsamlingsbehållare för rejektet byts ut. Tömning av avskiljare skedde minst en gång per år. I vissa fall töms avskiljare oftare på grund av hård belastning. Vaskavskiljare Amalgamavskiljare på vasken har installerats vid över 30% av klinikerna. Tömningen sker vanligen en gång per år i samband med insamling av avfall. Avfallet tas hand om som farligt avfall. Beskrivning av sugsystem Det finns både våta och torra sugsystem installerade på klinikerna. Ca 65% av klinikerna i länet använder våta sugsystem. Övriga använder torra system eller system som omfattar både vått och torrt. Vid våta sugsystem avleds luft och sekret i ett separat vakuumrörsystem från en eller flera behandlingsstolar till en central vätskeavskiljare (sekretkärl) där luft och vätska separeras. Den centrala enheten är ofta placerad i våningen under klinikplanet. Vätskan avleds till amalgamavskiljare och eventuellt via bufferttank till fastighetens spillvattenavlopp. Luften sugs till i centralenheten ingående sugmotor. Av detta följer att våta sugsystem är vanligast där det förekommer tre eller flera behandlingsstolar. I våta system måste det finnas en backventil efter amalgamavskiljaren för att undvika baksug. Eftersom backventilen är känslig för föroreningar ska den monteras efter amalgamavskiljaren. Torra sugsystem tillämpas när det finns enbart en behandlingsstol men kan användas även när det finns flera stolar. Vid torra sugsystem sker separationen av vätska och luft i en vätskeavskiljare (sekretavskiljare) som finns i uniten vid behandlingsstolen. Amalgamavskiljaren finns i eller i anslutning till uniten. Utgående vätska efter amalgamavskiljaren ansluter direkt till fastighetens spillavloppssystem, ofta till en golvbrunn. Luften sugs från vätskeavskiljaren till sugmotorn, som betjänar flera behandlingsstolar. Sugmotorn kan vara placerad på vinden, samma plan som behandlingsstolen eller på källarplan. Avfallshantering Avfallsslag som förekommer inom tandvården redovisas nedan: Farligt avfall Allt farligt avfall hämtas av ett företag som har tillstånd till detta. Amalgam innehåller kvicksilver och är farligt avfall. Sid 10 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

15 Amalgam/kvicksilverhaltigt avfall delas i följande fraktioner: knådoch silamalgam, extraherade tänder med amalgamfyllning, använda amalgamdukar och bomullsrullar, amalgamslam, tomma amalgamkapslar och kvicksilverflaskor, servetter och dukar som används för torkning av amalgaminstrument, kasserade slangar och rör som innehåller amalgam. Från tandvårdsverksamhet förekommer även annat farligt avfall såsom fixerings- och framkallningsvätskor. Farligt avfall ska förvaras i emballage som är märkt med text farligt avfall samt med uppgift om innehåll och avfallslämnare. Farligt avfall får inte blandas med annat avfall. Hämtning, transport och överlämnande till avfallsbolaget får ske av en transportör som har Länsstyrelsens tillstånd att transportera avfallet. Stickande/skärande/smittförande avfall Som smittförande avfall räknas alla kanyler, blad etc som varit i kontakt med kroppsvätskor eftersom dessa föremål kan ha kontami-nerats av blod. Smittförande, skärande och stickande avfall ska han-teras och märks som farligt avfall och farligt gods. Härdplaster Härdplast räknas inte som farligt avfall. Härdplast efterhärdas bäst i genomskinliga plastförpackningar. Mindre mängder som är härdade och väl förpackade kan läggas bland vanligt konventionellt avfall. Härdplast kan skickas för förbränning. Annat avfall Återvinnigsbart avfall som uppkommer i tandvårdsverksamhet är kasserade röntgenfilm och röntgenbilder samt blyfolie. Avfall i länet: Amalgamanvändning i länet uppgick till ca 13 kg i nya fyllningar. Den största delen av amalgam som avfall uppkommer genom utborrning eller urmejsling via sugning med grovsugen. Stora bitar fastnar i sugsilen medan de mindre bitarna går vidare och fastnar i amalgamavskiljaren. Grov uppskattning gav vid handen att ca 70 kg amalgam borrades ut under 2001 på tandvårdsenheterna i länet. Därtill förekommer låghaltigt amalgamavfall. Mängden uppskattas till ca 25 kg per år. Mängden framkallningsvätskor från klinikerna var över 3000 liter (omfattar både fix och framkallare). Därutöver tillkommer röntgenfilm ca 50 kg och blyfolier ca 200 kg per år. Uppgifterna avser år Kemikaliehantering På tandvårdsklinikerna hanteras olika kemikalier som kan innebära risker för miljön. Aktuellt säkerhetsblad ska finnas för alla kemiska produkter. Alla produkter som inte längre används vid verksamheten ska rensas bort. I princip bör rensning av gamla produkter ske årligen. Vid byte av produkter gäller utbytesregeln enligt miljöbalken dvs om en kemikalie (eller metod) kan ersättas med en mindre farlig så ska man göra det. Kemiska produkter ska förvaras och han- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 11

16 teras på så sätt att risk för utsläpp till avlopp förhindras. Kemiska produkter ska hanteras skilda från farligt avfall. Förslag till åtgärder Ansvarig person Varje klinik ska utse en person som är ansvarig för sugsystemets skötsel och tillsyn samt kemikalie- och avfallshantering på tandvårdskliniken. Egenkontrollförordningen gäller även för tandvårdsverksamhet. Amalgamavskiljare Varje behandlingsstol ska vara kopplad till en godkänd amalgamavskiljare. Amalgamavskiljaren ska vara godkänd enligt tysk eller dansk testmetod, ISO-norm nr eller beslut av kommunen. Avskiljaren ska vara försedd med flödesbegränsare och installerad enligt tillverkarens instruktioner. Svårhanterliga, gamla amalgamavskiljare samt amalgamavskiljare som inte är godkända ska bytas ut. Amalgamavskiljare på vasken Minst en diskbänk ska vara kopplad till en amalgamavskiljare i form av diskbänksavskiljare. Diskmaskin får inte vara kopplad på denna amalgamavskiljare eftersom amalgamavskiljaren inte tål mer än 50 graders värme. All instrumentrengöring bör först ske i en vask som är ansluten till en amalgamavskiljare. Sugsil/partikelfälla För att förbättra amalgamavskiljarens funktion och ta bort större fasta partiklar behövs sugsil eller partikelfälla. Sugsilen får rengöras vid avlopp ansluten till amalgamavskiljare. Partikelfälla lämnas i utbytessystem och hanteras som farligt avfall. Skötsel av amalgamavskiljare Amalgamavskiljaren ska desinficeras dagligen med ett medel som inte löser ut kvicksilver. Desinfektionen ska förhindra bakterieflockar att bildas som adsorberar fina amalgampartiklar. Slamflockarna avskiljs inte fullständigt i någon typ av avskiljare, utan innebär att ett större antal amalgampartiklar passerar avskiljaren. Man ska använda ett desinfektionsmedel som är effektivt mot bakterier som finns i sugsystemet. Använd inte desinfektionsmedel som innehåller syror och komplexbildare eftersom dessa löser ut kvick-silvret. Sugsystemet ska desinficeras dagligen. Även diskavskiljare ska desinficeras dagligen. Amalgamavskiljare ska tömmas regel-bundet, minst en gång per år, för att bibehålla en god funktion. Det är viktigt att skötselinstruktioner för amalgamavskiljare finns till-gängliga. Vattenlås i patienttoaletten Samtliga golvbrunnar bör tömmas en gång per år. Vattenlås i patienttoalettens handfat bör tömmas en gång per 2-3 år. Uppsamlat avfall ska hanteras som farligt avfall. Sid 12 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

17 Överbelastning av avskiljare En avskiljare med föravskiljare klarar i ett vått system i regel 3-6 behandlingsstolar vid normal omfattning. Om flera stolar installerats eller om behandlingsstolarna används mycket blir systemet överbelastat och kvicksilverhalterna stiger i utgående vatten. I detta fall måste avskiljarbyte ske oftare eller flera avskiljare installeras parallellt. Amalgamavskiljarens funktion bygger på sedimentation av amalgampartiklarna och avskiljer inte jonformigt kvicksilver. Funktionskontroll Amalgamavskiljarens funktion ska kontrolleras regelbundet. Töm amalgamavskiljaren i så jämna intervall att dess funktion inte nedsätts, dock minst en gång per år. Om tandvårdskliniken och därmed amalgamavskiljaren är hårt belastad är det lämpligt med tätare byte t.ex. två gånger per år. Åtgärder som kan behövas för att förbättra funktionen kan bedömas enligt följande tumregel: Sugsystemet bör kontrolleras om det innehåller avsättningar av amalgamslam eller är felkonstruerat. Om analysresultat från amalgamavskiljare ligger över 2 mg per liter måste utsläppet utredas och åtgärdas. Lämpliga åtgärder är t.ex. att se över rutinerna för desinfektion samt valet av desinfektionsmedel. Sugsystemet bör kontrolleras om det är fullt eller felkonstruerat. Om värdet ligger mellan 0,2 mg per liter och upp till 2 mg per liter bör rutiner för desinfektion och sugsystemet ses över. Om värdena ligger under 0,2 mg per liter behövs inga åtgärder. Märkning av avloppsrör Alla avloppsrör som kan antas innehålla amalgam eller kvicksilver, dvs från behandlingsstolar och diskbänk till amalgamavskiljare, ska märkas med varningsetikett där det framgår att de innehåller kvicksilver. Sanering Vid nedläggning av en tandvårdsklinik ska sugsystem och avloppsrör saneras och rören lämnas som farligt avfall. Vid sanering måste man anlita ett företag som är specialiserat på området. Anmäl saneringen till kommunens miljökontor i god tid för godkännande av den metod som ska användas. Plugga de utbyta rören i båda ändarna så att amalgam inte kan läcka ut. Märk tydligt rören att de LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Projektet kvicksilveravfall från tandvården Sid 13

18 innehåller amalgam. Vid högtryckspolning är det viktigt att veta rörens kondition och ålder för att undvika att rören går sönder. Farligt avfall Tandvårdskliniken ska anslutas till regelbunden hämtning av avfall. Kvicksilverhaltigt avfall övrigt farligt avfall ska hämtas av godkänd transportör. Transporterna ska dokumenteras och journalföras. Sid 14 Projektet kvicksilveravfall från tandvården LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

19 Referenser Miljöförvaltningen i Stockholm (1999): Tandvårdens miljöguide Stockholms Vatten (1999): Kontroll av amalgamavskiljare på privatkliniker i Stockholm och Huddinge Miljökontoret och tekniska förvaltningen renhållningsverket i Helsingborgs kommun: Information och råd till dig som jobbar inom tandvården Miljökontoret i Hässleholms kommun (1996): Projekt kvicksilveravfall tandvårdskliniker, skolor Naturvårdsverket (1993): Tandvård Arbetarskyddsstyrelsens förvaltningssamling (AFS 1989:7): Kvicksilver och amalgam inom tandvården Arbetsmiljöverket (Rapport 2001:1): Åtgärder mot allergi vid användning av härdplaster inom tandvården Sweden Recycling AB: Amalgamavskiljningssystemets funktion Tolkningsguide analysresultat m.m. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Referenser

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik MILJÖFRÅGOR R I TANDVÅRDEN D N Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom tandvården. Texten handlar om egenkontroll enligt miljöbalken och sanering av kvicksilverkontaminerade

Läs mer

Egenkontroll för tandvårdsverksamheter

Egenkontroll för tandvårdsverksamheter Egenkontroll för tandvårdsverksamheter Enligt miljöbalken måste alla miljöfarliga verksamheter ha en egenkontroll för att motverka att miljön och människors hälsa påverkas negativt av verksamheten. Tandvårdsverksamheter

Läs mer

Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2005

Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2005 Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Gabriella Andersson Agneta Gustafsson Sammanfattning Tandvård innebär ofta utsläpp av miljöfarliga ämnen. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall så är

Läs mer

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet TANDVÅRD 2011 VÄLFUNGERANDE RUTINER i verksamheten ger bra förutsättningar för ett fungerande miljöskydd så att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

Miljökrav för tandvården i Kungsbacka

Miljökrav för tandvården i Kungsbacka Miljökrav för tandvården i Kungsbacka Miljö & Hälsoskydd Teknik 2008 KUNGSBACKA KOMMUN Inledning Miljökrav för tandvården i Kungsbacka riktar sig till alla som är verksamma inom tandvården i Kungsbacka

Läs mer

MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN

MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN Miljökontoret informerar om MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN Miljöråd och krav för verksamma inom tandvården i Borlänge kommun Inledning I den här skriften har vi samlat det viktigaste om hur tandvården kan påverka

Läs mer

Bild: www.colourbox.com mars 2014. Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013. Av Ylva Hanell och Thomas Ferdinandsson

Bild: www.colourbox.com mars 2014. Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013. Av Ylva Hanell och Thomas Ferdinandsson Bild: www.colourbox.com mars 2014 Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013 Av Ylva Hanell och Thomas Ferdinandsson Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013 Ylva Hanell Thomas Ferdinandsson Sammanfattning

Läs mer

Tandvårdsmottagningars rutiner och kommunernas tillsyn sammanställning av enkätundersökning om kvicksilverkontroll

Tandvårdsmottagningars rutiner och kommunernas tillsyn sammanställning av enkätundersökning om kvicksilverkontroll 25/05/2017 1 (32) Tandvårdsmottagningars rutiner och kommunernas tillsyn sammanställning av enkätundersökning om kvicksilverkontroll Praktikertjänst AB 25/05/2017 25/05/2017 2 (32) Innehåll Introduktion

Läs mer

TILLSYN AV TANDVÅRD I SOLLENTUNA 2013-2014. Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten. 2014-10-23 Elin Stenberg, Ann-Christine Granfors

TILLSYN AV TANDVÅRD I SOLLENTUNA 2013-2014. Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten. 2014-10-23 Elin Stenberg, Ann-Christine Granfors TILLSYN AV TANDVÅRD I SOLLENTUNA 2013-2014 Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten 2014-10-23 Elin Stenberg, Ann-Christine Granfors Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Metod... 4 4 Lagstiftning

Läs mer

Miljöstatus inom tandvården

Miljöstatus inom tandvården MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöstatus inom tandvården Tillsynskampanj 2007 En rapport från Miljöförvaltningen Evin Saleh December 2007 SAMMANFATTNING I Stockholm stad finns ca 600 tandvårdkliniker varav 200 osanerade.

Läs mer

Fyl i punkter att följa upp från senaste insp eler Käppalas besök?

Fyl i punkter att följa upp från senaste insp eler Käppalas besök? Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 1 (6) Checklista Tandläkartillsyn Datum: Diarienummer: Administrativa uppgifter Närvarande vid tilsynsbesöket Verksamhetsutövare Besöksadress Ansvarig person Kontaktperson

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2009-0141 Januari 2010 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2009 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999

Kontroll av amalgamavskiljare. Huddinge 1999 R nr 19, maj 2000 Kontroll av amalgamavskiljare i Stockholm och Huddinge 1999 Peter Johansson, Stockholm Vatten AB Sammanfattning: Tmls en avsevärd minskning av kvicksilver tillförseln till reningsverken

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Tandläkarmottagning Tillsynsprojekt 2004

Tandläkarmottagning Tillsynsprojekt 2004 projekt RAPPORT mars 2004 MILJÖKONTORET Tandläkarmottagning Tillsynsprojekt 2004 Maria Enkvist Adress: Miljökontoret, Residensgatan 23, 971 85 LULEÅ Besök oss: Residensgatan 23 Telefon: 0920-29 30 00 E-post:

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter

Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 1/2008 Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN JANUARI 2008 Rapport 1/2008 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Farligt avfall från verksamheter

Farligt avfall från verksamheter Bygg & Miljö Farligt avfall från verksamheter Information och praktiska tips Foto: Mikael Ulvholt Den här informationsbroschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här finns

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten

Läs mer

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun

Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Diarienummer: 2015/0096 Verksamhetsplan Krav på oljeavskiljare i Ljungby kommun Gäller från: 2015-02-04 Gäller för: Miljö- och byggförvaltningen Fastställd av: Miljö- och byggnämnden Utarbetad av: Miljöavdelningen

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler

Miljöavdelningens information om hygienlokaler Miljöavdelningens information om hygienlokaler Information om hygienlokaler Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt som gäller för hygienverksamheter

Läs mer

Projektet utfört av Nahid Heydari

Projektet utfört av Nahid Heydari Trelleborg kommun Miljöförvaltningen Michaël Borremans The Pupils, 2001 Miljötillsyn på tandläkarmottagningar i Trelleborg, Anderslöv och Smygehamn Projektet utfört av Nahid Heydari Miljöförvaltningens

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Egenkontroll vid piercing och tatuering Nationellt tillsynsprojekt om piercing och tatuering 2011 12 Vägledning till miljöförvaltningar Egenkontroll vid piercing och tatuering Som ett stöd till miljöförvaltningarna att bedöma egenkontrollen

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Antagna av Nämnden för Myndighetsutövning 2009-01-19, 3 Oljeavskiljare Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor Bakgrund Verksamhetsutövare med processer

Läs mer

Tandvårdens miljöguide

Tandvårdens miljöguide MILJÖFÖRVALTNINGEN Tandvårdens miljöguide Miljöråd och krav samt egenkontroll för alla som är verksamma inom tandvården i Stockholms stad Uppdaterad januari 2008 Inledning Tandvårdens miljöguide riktar

Läs mer

Checklista för egenkontroll

Checklista för egenkontroll Checklista för egenkontroll Allmänna uppgifter Verksamhetens namn: SNI-kod: Telefon: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson i miljöfrågor: Kontrollen genomförd av: Datum: Närvarande vid kontrollen: Beslut

Läs mer

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga Information om hygienlokaler som inte är anmälningspliktiga Nedan finns en sammanställning av regler och rekommendationer ur miljö-

Läs mer

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11 Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 11 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Jessica Nilsson 019-21 14 16 Box 33200, 701 35 Örebro

Läs mer

Överklagande av föreläggande om sanering gällande fastigheten Slode 1, Stockholms kommun

Överklagande av föreläggande om sanering gällande fastigheten Slode 1, Stockholms kommun Beslut 1 (4) Enheten för överklaganden och juridiskt stöd Camilla Lindholm TBN Tandhälsa AB Spånga Torgväg 6 163 51 Spånga Överklagande av föreläggande om sanering gällande fastigheten Slode 1, Stockholms

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER Lag/krav Vad innebär lagstiftningen för oss? Miljöbalken SFS 1998:808 De allmänna hänsynsreglerna (bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251) Ifylld blankett skickas till Miljöenheten Box 52 387 21 Borgholm Telefon 0485-880 00 Telefon / Besökstid vardagar 8.00-16.00 Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen

Läs mer

Rensa bort farliga kemikalier. 14 mars 2013

Rensa bort farliga kemikalier. 14 mars 2013 Rensa bort farliga kemikalier 14 mars 2013 Informationsmöte för projektet Rensa bort farliga kemikalier 09.00 Välkommen och förmiddagens program 09.10 Information om projektet - Varför lämna in kemikalieförteckning?

Läs mer

Anmälan om sanering av kvicksilverförorenade avloppsrör

Anmälan om sanering av kvicksilverförorenade avloppsrör MBF_52. Anmälansaneringkvicksilver 2018-04-10 Sida 1 / 4 Anmälan om sanering av kvicksilverförorenade avloppsrör Enligt paragraf 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899).

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/2011 1 Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten i Trelleborgs

Läs mer

Miljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar

Miljöförvaltningen. Egenkontroll. information och råd till hygieniska verksamheter. Checklista. Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Egenkontroll information och råd till hygieniska verksamheter Checklista... Miljöförvaltningen informerar Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet

Läs mer

Kemikalieanvändning. Susann Henriksson

Kemikalieanvändning. Susann Henriksson Kemikalieanvändning Miljömål Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Kommunens mål handlar

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Egenkontroll. Egenkontroll. Miljöförvaltningen Lunds kommun

Egenkontroll. Egenkontroll. Miljöförvaltningen Lunds kommun Egenkontroll Egenkontroll Miljöförvaltningen Lunds kommun Vem omfattas av lagen om egenkontroll? Du som driver en hygienisk verksamhet som ger till exempel ansiktsbehandling, fotvård, akupunktur, utför

Läs mer

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Miljöskyddsenheten Handläggare, 0340-882 70 Namn Adress Postnr Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde den en

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG?

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG? MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG? 2009-02-27 INNEHÅLL Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt miljöarbete 2 Miljöbalken och de allmänna hänsynsreglerna 2 Alla är skyldiga att

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljökontoret Miljökontoret är miljönämndens tjänstemannaorgan. Syftet med verksamheten är ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Luleå kommuns

Läs mer

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (helst med

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Materialet är till största delen hämtat från Miljösamverkan Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Stockholm Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner

Läs mer

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012

Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar. Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Miljöskyddstillsyn av små fordonstvättar Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport december 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande aspekter

Läs mer

Rutiner för avfallshantering institutionen för odontologi 20111110 Avdelningens namn: Farligt avfall

Rutiner för avfallshantering institutionen för odontologi 20111110 Avdelningens namn: Farligt avfall 20111110 Försiktighetsprincipen gäller - anger inte förpackning eller SDB (säkerhetsdatablad) hur avfallet ska hanteras, eller man inte förstår - ställs avfallet på plan 7. Avvikelserapportering ska därefter

Läs mer

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Skickas till: Samhällsenheten Box 100 796 22 Älvdalen Tel: 0251-313 00 e-post: kommun@alvdalen.se Administrativa

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken i förskolor och skolor i Trelleborgs kommun

Egenkontroll enligt miljöbalken i förskolor och skolor i Trelleborgs kommun Egenkontroll enligt miljöbalken i förskolor och skolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 12/2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND LÄNSPROJEKTETS FÖRSLAG PÅ EGENKONTROLLPROGRAM

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter pröjektrappört

Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter pröjektrappört Tillsyn av avfallshantering pa miljö farliga verksamheter 2017 - pröjektrappört Beslutad av styrgruppen för Miljösamverkan f 2018-01-25 Foto: Lars-Ingvar Björk Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund och

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län

Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län 1 (6) Djur- och miljöenheten Britta Munksten 010-2253218 Grillhaket i Bräcke AB Riksvägen 47 84331 Bräcke Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om hantering av brandsläckningsanordningar med halon m.m; beslutad den 7 september 1993. SNFS 1993:7 MS:62

Läs mer

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken 2009-01-30 1 (6) om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Miljösäker hantering av oljeavfall

Miljösäker hantering av oljeavfall Miljösäker hantering av oljeavfall Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare Varför ska man ha en oljeavskiljare? Kommunala reningsverk är till för att ta emot och rena spillvatten

Läs mer

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och

Läs mer

Miljölagstiftning. Gudrun Bremle

Miljölagstiftning. Gudrun Bremle Miljölagstiftning 2012 Gudrun Bremle Miljöproblemens ändrade karaktär Komplexitet Globalt Regionalt Lokalt 1950 1970 1990 Planetens gränser Prof. Johan Rockström Stockholms universitet Hållbar utveckling

Läs mer

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde

Att bo eller verka inom RENSJÖNS. vattenskyddsområde Att bo eller verka inom RENSJÖNS vattenskyddsområde RENSJÖN VATTENTÄKT Primär skyddszon Sekundär skyddszon Ávreluoppal Rensjön Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra

Läs mer

Förstudie Kvicksilver

Förstudie Kvicksilver Förstudie Kvicksilver Behov av sanering av avloppsledningar från tandläkarkliniker Gryaabrapport 2016:3 Carina Blid 2016-06-13 1(11) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport december 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Tillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun

Tillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun Tillsyn över fjärrvärmeanläggningar Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 3/2011 1 Bakgrund Samhällsbyggnadsnämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalken följs vid miljöfarliga verksamheter

Läs mer

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall

Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Fördjupningslista 3 Farligt avfall och avfall Det som bör kontrolleras är att klassificeringen är riktig och i enlighet med Förordningen om farligt avfall, SFS 1996:971. Eftersom avfallsprodukter till

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljö- och byggnadskontoret Anmälan Miljö- och hälsoskyddsenheten Sidan 1 av 10 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Läs mer

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR

FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Riktlinjer för FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR RIKTLINJER FÖR FORDONSTVÄTTAR OCH SPOLPLATTOR Inledning Vatten från tvätt av fordon innehåller föroreningar i form av metaller, organiska ämnen (t.ex. olja)

Läs mer

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken INFORMATION om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Samhällsbyggnadskontoret 2014-12-17 2 (8) En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer