Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2005

Transkript

1 Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Gabriella Andersson Agneta Gustafsson

2 Sammanfattning Tandvård innebär ofta utsläpp av miljöfarliga ämnen. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall så är det användningen av amalgam som medför risker för människors hälsa och miljön. Tillsynen på de 24 tandvårdsklinikerna inriktades mot hygien, hantering av amalgam, sanering, rengöring, kemikaliehantering, avfallshantering och egenkontroll. Amalgam används idag endast i undantagsfall på klinikerna i Skellefteå kommun och sätts inte in på barn utan endast på vuxna som specifikt frågar efter det, samt i vissa fall vid svårare fyllningsarbeten. Som ersättningsmedel till amalgam vid lagningar används framförallt kompositer. Tolv kliniker använder inte alls amalgam vid nya fyllningar. Problemet för branschen är att amalgam tidigare inte betraktats som miljöfarligt. Det var först på 70-talet som amalgamavskiljare började utvecklas och på 80-talet kom första kraven på att amalgamavskiljare skulle sättas in vid nyetablerade tandläkarpraktiker. På tandvårdsklinikerna i Skellefteå kommun är alla utom en behandlingsstol, där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras, kopplade till en godkänd amalgamavskiljare. När det gäller amalgamavskiljare till diskbänk har endast en klinik installerat en sådan. Risken är stor att avloppsrör från en tandvårdsklinik kan innehålla kvicksilver, även om rören är relativt nya. Det är fastighetsägaren och verksamhetsutövaren dvs. tandvårdskliniken som har ansvar för avloppsrören och kvicksilverföroreningarna. Generellt kan sägas att ju längre en klinik har varit i drift desto mer amalgam kan finnas i ledningarna. Åldern på Skellefteås tandvårdskliniker varierar mycket, den äldsta tandvårdskliniken har varit i drift sedan 30-talet. Egenkontroll enligt miljöbalken gäller för tandvårdsverksamheter. Det som saknades i många fall var en bedömning av verksamhetens risker för miljön, dokumenterade rutiner och instruktioner för olika typer av utrustning som t ex amalgamavskiljarens funktion och skötsel.

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MATERIAL OCH METOD MILJÖBALKEN NYETABLERING, ÖVERTAGANDE OCH ÄNDRINGAR TANDVÅRDENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN KVICKSILVER AMALGAM RESULTAT FRÅN INSPEKTIONERNA I SKELLEFTEÅ KOMMUN HYGIEN RENGÖRING AV UTRUSTNING AMALGAMAVSKILJARE Amalgamavskiljarnas funktion Amalgamavskiljare till diskbänken/vasken VATTENLÅS SANERING Ansvar Riskbedömning vem behöver sanera och när? KEMIKALIER OCH FARLIGT AVFALL FARLIGT AVFALL Avfallshantering EGENKONTROLL SLUTLIGEN LITTERATUR

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Miljönämnden har den lokala tillsynen över bland annat tandvårdkliniker enligt miljöbalken. Tillsyn av tandvårdkliniker planerades in i Skellefteå kommuns bygg- och miljökontors verksamhetsplan för Tandvård innebär ofta utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom kvicksilver. Projektet valdes bla med hänsyn till miljömål nr 4, giftfri miljö, som har som mål att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Tillsynen inriktades mot hygien, hantering av amalgam, sanering, rengöring, kemikaliehantering, avfallshantering och egenkontroll. genomförda inspektioner och genomgången information ska verksamhetsutövarens kunskap om tandvårdens påverkan på miljön ha ökat. 1.3 Material och metod Med hjälp av Gula sidorna identifierades 24 tandvårdskliniker. Vissa verksamhetsutövare samsades i samma lokal, dessa har betraktats som en och samma klinik i denna sammanställning, sammantaget blev det 20 kliniker. Till dessa verksamheter skickades ett informationsblad om projektet ut och tid bokades för inspektionerna. En checklista användes vid inspektionen för att den skulle bli så likartad som möjligt för samtliga objekt. Tillsynen har i stora delar utgått från en miljöguide för tandvårdskliniker som Miljöförvaltningen i Stockholms stad har tagit fram. Tandläkarstol 1.2 Syfte Syftet med projektet är att undersöka hur väl tandvårdsklinikerna känner till den egna verksamheten utifrån miljösynpunkt och på vilket sätt de arbetar efter de lagar och regler som finns. Efter Vår sammanställning beskriver vad som framkommit vid inspektionerna och tar även upp viktig information för verksamheten. En inspektionsrapport till var och en av klinikerna har tagits fram där specifika frågor för just den kliniken samt eventuella uppmärksammade brister noterats. 1.4 Miljöbalken Tandvårdsverksamhet är enligt miljöbalken (1998:808) en miljöfarlig verksamhet. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall är det användningen av amalgam som medför risker för människors hälsa och miljön. Stora mängder kvicksilver kan dessutom ligga kvar i avloppsrören från tidigare år när amalgamanvändandet var vanligare och amalgamavskiljare inte fanns. Som tandläkare och verksamhetsutövare kan det vara bra att känna till miljöbalkens andra kapitel, hänsynsregler (för fullständig lagtext se miljöbalken SFS 1998:808). Några av hänsynsreglerna är bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsregeln och skadeansvaret. 1.5 Nyetablering, övertagande och ändringar Innan en lokal för tandvårdsverksamhet tas i bruk ska en anmälan göras enligt 38 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan ska lämnas till miljönämnden. 2

5 Det finns inga krav på anmälan vid överlåtelse, däremot kan det vara lämpligt att kontakta miljöavdelningen eftersom ägar- och ansvarsförhållanden är betydelsefulla för tillsynen. Om en tilleller ombyggnad görs i en befintlig lokal bör miljöavdelningen kontaktas. Vid nybyggnad eller ändring av lokal ska även byggavdelningen kontaktas eftersom bygganmälan eller bygglov kan krävas. 2 Tandvårdens påverkan på miljön Tandvården är och har varit en kemikalieintensiv verksamhet. Problemet för branschen är att amalgam tidigare inte betraktats som miljöfarligt. Förr diskades instrument och redskap vid diskbänk utan amalgamavskiljare. Det var först på 70-talet som amalgamavskiljare började utvecklas och på 80- talet kom första kraven på att amalgamavskiljare skulle sättas in vid nyetablerade tandläkarpraktiker. Ett normalt tandamalgam består till hälften av kvicksilver och att grundämnet kvicksilver ger miljöproblem är väl känt. Utsläppen av kvicksilver har minskat men de utsläpp som finns kvar är sammantaget inte obetydliga. Ytterst få kliniker har nollutsläpp av kvicksilver. som metalliskt, oorganiskt och organiskt kvicksilver. Mellan alla de olika formerna sker naturligt en ombildning med hjälp av mikroorganismer. När oorganiskt kvicksilver hamnar i naturen ombildar mikroorganismer det till organiska föreningar som kan hänföras till våra värsta miljögifter. Det är alltså detta organiskt bundna kvicksilver, framförallt metylkvicksilver, som är den farligaste formen för människors hälsa och miljön. En amalgamfyllning, vanligen minst 2 gram amalgam, innehåller lika mycket kvicksilver som 200 lysrör eller lågenergilampor. Under senare år har det konstaterat att stora mängder kvicksilver finns kvar i avloppsrören från tandvårdskliniker. Föroreningarna av kvicksilver i avloppsrören bidrar även i dag till en extra stor belastning av kvicksilver i reningsverken. För höga kvicksilverhalter i reningsverkens rötslam gör att slammet inte kan användas som gödningsmedel på våra åkrar. I dag ställs krav på att amalgamavskiljare, med en avskiljningsgrad på minst 99 %, ska vara ansluten till tandläkarstolen. 2.1 Kvicksilver Trots att kvicksilver är giftigt kan vi ändå ha flera gram kvicksilver i tändernas amalgamfyllningar utan att dö av kvicksilverförgiftning. Att detta är möjligt beror på att kvicksilvrets giftverkan är beroende av i vilken kemisk form det befinner sig. I tandamalgam är kvicksilvret mycket hårt bundet och som ett tandfyllnadsmaterial fungera det bra för de flesta. Kvicksilver förekommer i olika former: Kvicksilver och Alloy 2.2 Amalgam Våren 1994 fattade riksdagen ett principbeslut om att amalgam som tandfyllningsmaterial skulle avvecklas inom barn- och ungdomstandvården fr.o.m. den 1 juli 1995 och inom vuxentandvården senast fr.o.m. år Regeringen konstaterade att det inte var möjligt att omedelbart förbjuda användningen av amalgam i den svenska tandvården. I juni 2004 lämnade kemikalieinspektionen ett förslag till regeringen om ett svenskt generellt förbud för hantering, införsel och utförsel av kvicksilver. Förslaget omfattar bl.a. förbud mot amalgam. I januari 2005 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till EU-strategi för att komma till rätta med problemen med kvicksilver. 3

6 Antal kliniker i Skellefteå kommun som angav att amalgam inte längre användes i verksamheten var 12 stycken. Amalgam användes som fyllningsmaterial vid 7 folktandvårdsverksamheter och en privatklinik. Amalgam används endast vid undantagsfall och sätts inte in på barn utan endast på vuxna som specifikt frågar efter det, samt i vissa fall vid svårare fyllningsarbeten. Som ersättningsmedel till amalgam vid lagningar används framförallt kompositer (plast). endast partikelfälla är att den byts en gång per år och inte behöver rengöras, därmed minskar riskerna med hanteringen. Någon typ av kontroll ska göras för att kontrollera om autoklaven fungerar tillfredsställande t ex genom sporprov eller validering. Det är viktigt att använda rätt typ av desinfektionsmedel så att amalgamavskiljarens avskiljningsgrad inte försämras. Samtliga kliniker använde godkända desinfektionsmedel för rengöring av unitens avskiljningssystem, slangar, silar och partikelfällor. Detta gjordes minst en gång per dag och på vissa kliniker två gånger per dag. Frekvens för byte av sugslangar varierade, några bytte minst en gång per år och några endast vid behov (vissa slangar hade inte bytts på flera år). Bytet skedde av serviceföretaget ML Dental eller Sweden Recycling. Verksamhetsutövaren visste sällan vart de gamla slangarna förvarades efter bytet. Amalgam 3 Resultat från inspektionerna i Skellefteå kommun 3.1 Hygien Vid inspektionen kontrollerades lokalens utformning med hänsyn till hygien. Städutrymme med utslagsvask fanns till alla kliniker utom en, upphängningen av städredskap var till viss del bristfällig och städutrymmet var ofta litet. Någon typ av städschema fanns på 15 kliniker. 14 kliniker utförde städningen själva medan 6 stycken anlitade en städfirma. Materialets skick i klinikerna var godtagbar, en klinik renoverades vid inspektionstillfället. Närhet till tvättställ, flytande tvål och engångshandukar fanns till samtliga behandlingsplatser. Husdjur och rökning var inte tillåten. 3.2 Rengöring av utrustning Byte av slangar bör göras minst vartannat år eller vid behov. Gamla slangar och silar ska behandlas som farligt avfall. Det är inte nödvändigt med en sil om det finns en partikelfälla till stolen. Fördel med Rengöring av sugslangar För rengöring av instrument och redskap var det vanligast att diskdesinfektor och autoklav användes. 4

7 Kontroll av autoklav skedde oftast med hjälp av sporprov eller validering. 3.3 Amalgamavskiljare Från 1985 har alla tandvårdskliniker varit tvungna att ha en avskiljare installerad vid tandläkarstolen. Från början var kravet på dessa avskiljare att de skulle ha en avskiljningsgrad av minst 95 procent. I början av 90-talet hade en andra generation av avskiljare utvecklats med en avskiljningsgrad på minst 99 procent. Dessa avskiljare uppfyller de strängare kraven enligt den tyska normen eller den danska testmetoden. På tandvårdsklinikerna i Skellefteå kommun är alla behandlingsstolar utom en, där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras, kopplade till en godkänd amalgamavskiljare. Det är däremot osäkert vilken årsmodell det är på avskiljarna. För att de ska uppfylla senaste teknikkrav ska de vara från början av 1990-talet. De amalgamavskiljare som är representerade i kommunen, är av fabrikaten SRAB 99, Mercury Master II, Dürr, Metasys samt en äldre typ av Mercury Master. Central amalgamavskiljare av typen SRAB 99 Amalgamavskiljare av typen Mercury Master II De flesta kliniker, 17 stycken, har avskiljare av fabrikatet SRAB 99. För att förbättra amalgamavskiljarens funktion och ta bort större fasta partiklar behövs sugsil eller partikelfälla. Sugsilen ska rengöras vid tvättställ ansluten till amalgamavskiljare. Partikelfälla lämnas i utbytessystem och hanteras som farligt avfall Amalgamavskiljarnas funktion SRAB 99 är en sedimentationsavskiljare och är helt sluten. Tömningen sker så att hela avskiljaren byts ut och ersätts med en ny. Sweden Recycling i Hovmantorp tillhandahåller dessa avskiljare. SRAB 99 är underhållsfri under drift. Den ska bytas ut minst en gång per år för att säkerställa driften. SRAB 99 är testade enligt dansk, tysk och svensk testmetod med godkänt resultat. 20 avskiljare av denna typ fanns på 17 kliniker. Mercury Master är en sedimentationsavskiljare. Tömning sker genom att uppsamlingskopp för rejektet byts ut eller ersätts med en regenererad avskiljare. Stena Miljö i Göteborg tillhandahåller dessa avskiljare. Mercury Master är testad enligt tysk metod med godkänt resultat. 4 avskiljare av detta märke, varav en gammal typ, fanns på de besökta klinikerna. Metasys avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. En avskiljare av denna typ fanns på en av de besökta klinikerna. Metasys är testad enligt tysk 5

8 metod. Larm ingår i systemet. Dessa ingår i uniten men säljs även rekonditionerade av Stena Miljö. Dürr avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. Tömning sker genom att uppsamlingsbehållare för rejektet byts ut. Tömning av avskiljare sker minst en gång per år. I vissa fall töms avskiljaren oftare på grund av hård belastning. Tre avskiljare av denna typ fanns på de besökta klinikerna. Två av dessa hade larm vilket innebär att larmet går om avskiljaren är fylld till 75 % Amalgamavskiljare till diskbänken/vasken Det ska finnas minst en vask eller motsvarande på klinikerna som är ansluten till amalgamavskiljare. Det har koncessionsnämnden slagit fast i en dom (nr B77/98). I domen från 1998 har koncessionsnämnden ansett att det är skäligt att det ska finnas en godkänd avskiljare vid diskho eller motsvarande för rengöring av amalgamkontaminerade instrument och utrustning. I de fall diskmaskiner, autoklaver mm används ska instrumenten noggrant rengöras från kvicksilver innan disk/sterilisering annars finns risk för utsläpp av kvicksilver till avloppsnätet. Rengöring av instrument ska göras vid tvättställ som är ansluten till en amalgamavskiljare. Detta gäller även om endast gamla fyllningar borras ut. Det är inte lämpligt med rengöring av instrumenten vid behandlingsstolen. Amalgamavskiljare till diskbänk har installerats på 1 av 20 kliniker i Skellefteå kommun. Tömning sker vanligen en gång per år, avfallet ska hanteras som farligt avfall. För att avskiljaren ska fungera optimalt ska flödet regleras. Flödet genom avskiljaren får inte vara för kraftigt, eftersom kraftiga vattenflöden kan spola med amalgam som sedimenterat i avskiljaren. 3.4 Vattenlås Vattenlås tillhörande tandvårdsklinikers tvättställ, ska tömmas minst en gång per år och innehållet ska behandlas som farligt avfall. I vattenlås samlas amalgampartiklar men det är inte säkert att det går att se något metalliskt kvicksilver i slammet när låset töms. Det beror på att kvicksilvret kan vara legerat med andra metaller eller att mängden är så liten att den är svår att upptäcka med blotta ögat. På tandvårdsklinikerna i Skellefteå kommun är det ovanligt att vattenlåsen töms regelbundet. 13 kliniker tömmer inte alls vattenlåsen, annat än om det blir stopp. Av de 7 som tömmer regelbundet hanteras avfallet bristfälligt. 3.5 Sanering Amalgamavskiljare till diskbänk av typen SRAB 99 Märkning av kvicksilversanerade rör Ansvar Verksamhetsutövaren har ansvar för avloppsrörens framtida skötsel och hantering. Verksamhetsutövare är den som brukar eller äger en tandvårdsklinik men kan även vara en fastighetsägare då avloppsrören ska bytas eller rensas. Det är fastighetsägaren och 6

9 verksamhetsutövaren d.vs. tandvårdskliniken som har ansvar för avloppsrören och kvicksilverföroreningarna. Detta gäller även om den nuvarande verksamheten inte har bidragit med några föroreningar. Risken är stor att avloppsrör från en tandvårdsklinik kan innehålla kvicksilver, även om de är relativt nya. Det innebär att alla rör ska hanteras som förorenade om inte annat har konstaterats Riskbedömning vem behöver sanera och när? Genom erfarenhet har det visat sig att det är svårt att genom provtagning kontrollera om ett rörsystem innehåller kvicksilver. Ett bättre alternativ till provtagning är att göra en teknisk och historisk genomgång av kliniken. Genom att söka svar på ett antal viktiga frågor kan en mycket förenklad riskbedömning göras som i många fall säger mer än en provtagning. Man kan bl.a. titta på följande: Hur länge har kliniken funnits? När installerades amalgamavskiljare första gången? Har det funnits amalgamavskiljare vid diskbänken? Skötsel och tömningsintervall av amalgamavskiljare? Har amalgam använts i verksamheten? Vilket material är avloppsrören gjorda av? Har avloppsrören spolats eller bytts ut? Förekomst av lågpunkter och brunnar i avloppssystemet? Har avloppsrör och/eller stammar sanerats någon gång? Varningstexter uppsatta vid en central amalgamavskiljare av typen SRAB 99 I de fall en stamrenovering utförs eller avloppsstammarna högtrycksspolas, har fastighetsägaren ett ansvar för att se till att föroreningarna samlas upp och tas om hand som farligt avfall. Om det är osäkert om det finns föroreningar i stammarna inför en stamrenovering eller högtrycksspolning, ska fastighetsägaren se till att eventuella föroreningars omfattning klargörs. Generellt kan sägas att ju längre en klinik har varit i drift desto mer amalgam kan man finna i ledningarna, särskilt om man använt mycket amalgam och verksamheten pågått innan amalgamavskiljare installerats. Åldern på Skellefteås tandvårdskliniker varierar mycket. De flesta tandvårdskliniker startade sin verksamhet före 1980 d.v.s. före det att installation av amalgamavskiljare blev obligatorisk. Den äldsta tandvårdskliniken har varit i drift sedan 30-talet. Tre tandvårdskliniker har helt eller delvis sanerat avloppsledningarna från amalgam. Två av dessa gjorde det på grund av nedläggning den tredje på grund av en mer omfattande renovering. 7

10 Utgångspunkten är att alla avloppsrör i en tandvårdsklinik, dvs. rör från behandlingsstolar och diskbänk till amalgamavskiljare som har hanterat amalgam och där avloppsrören inte är sanerade eller nyligen bytta, hanteras som om de innehåller kvicksilver och amalgam. Rören ska märkas med varningsetikett där det framgår att de innehåller kvicksilver. Rören ska vara märkta med varningsetikett fram till dess att de är åtgärdade. Efter åtgärd märks rören med etikett att de sanerats. Även om stammarna inte innehåller stora mängder amalgam så är en sanering oftast berättigad eftersom avlagringar med kvicksilver kan lakas ut. Om man på goda grunder antar att det finns mer än obetydliga mängder amalgam i stammarna bör sanering göras. En sanering ska vara välplanerad. Innan avloppsrören ska saneras eller demonteras ska en anmälan skickas till miljönämnden. Den ska skickas in ca 6 veckor innan åtgärden är tänkt att äga rum. Om en tandvårdsklinik ska läggas ner måste avloppsrören åtgärdas och därför ska även detta anmälas till kommunens miljönämnd innan det utförs. utbytet från traditionell framkallning till digital framkallning förmodligen kan ta några år. Framkallningsbox Kemiska produkter ska förvaras och hanteras på så sätt att risk för utsläpp till avlopp, t. ex via golvbrunn eller diskho, förhindras. Kemiska produkter ska hanteras skilt från farligt avfall. 3.6 Kemikalier och farligt avfall På tandvårdsklinikerna hanteras olika kemikalier som kan innebära risker för miljön. Aktuellt säkerhetsblad ska finnas för alla kemiska produkter. Alla produkter som inte längre används vid verksamheten ska rensas bort. Vid byte av produkter gäller produktvalsprincipen enligt miljöbalken. Den innebär att om en kemikalie eller metod kan ersättas med en mindre farlig så ska det göras. Exempel på detta kan vara att använda digital teknik för hantering av röntgenbilder i stället för traditionell teknik med fix och framkallare. Sju tandvårdskliniker i Skellefteå kommun hade digital framkallning. Detta är mycket positivt eftersom kemikalieförbrukningen minskar på klinikerna och avfall som förbrukade fixerings- och framkallningsvätskor samt kasserad röntgenfilm och blyfolie försvinner. Tekniken är ganska dyr varför Förvaring av kemikalier utan sekundärskydd Flaskor med kvicksilver och alloy fanns kvar på några kliniker med hänvisning till att de står kvar tills de tar slut. Det är lämpligare att ha ett antal amalgamkapslar om kliniken anser att amalgam behövs till eventuella nya fyllningar. Åtta tandvårdskliniker förvarade flytande farligt avfall på sådant sätt att risk för utsläpp till avloppsnätet fanns. 8

11 3.7 Farligt avfall Tandvårdens farliga avfall består t ex av: Amalgam/kvicksilverhaltigt avfall: knåd- och silamalgam, extraherade tänder med amalgamfyllning, använda amalgamdukar och bomullsrullar, amalgamslam, tomma amalgamkapslar och kvicksilverflaskor, servetter och dukar som används för torkning av amalgaminstrument, kasserade slangar och rör som innehåller amalgam. Stickande/skärande avfall, alla kanyler, skalpellblad etc som varit i kontakt med kroppsvätskor. Annat farligt avfall som förekommer är fixeringsoch framkallningsvätskor. De flesta hade bra kunskap om vad som räknas som farligt avfall men på ett fåtal kliniker fanns brister. Bristerna omfattade främst hantering av låghaltigt amalgamavfall. Allt avfall som överhuvudtaget innehåller amalgam betraktas som farligt avfall och ska omhändertas som sådant, t ex servetter som används vid avtorkning av instrument som varit i kontakt med amalgam, kapslar för kvicksilver mm. 3.8 Egenkontroll Egenkontroll gäller för tandvårdsverksamhet enligt 26 kap 19 i miljöbalken samt enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Detta innebär att det för verksamheten ska finnas: En dokumenterad ansvarfördelning. Det ska finnas rutiner för fortlöpande kontroll av verksamhetens utrustning och drift. Verksamhetsutövaren ska systematiskt undersöka och bedöma verksamhetens risker för miljön. Verksamhetsutövaren ska ha en förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten, produkternas hälso- och miljöfarlighet samt klassificering avseende produkternas farlighet. Burkar för amalgamavfall Farligt avfall som hämtats från tandvårdsklinikerna i kommunen 2004: Höghaltigt amalgamavfall 58 kg Låghaltigt amalgamavfall 63 kg Fixeringsvätska 505 kg Framkallningsvätska 543 kg Avfallshantering Enligt avfallsförordningen ska den som driver verksamhet där farligt avfall uppkommer föra anteckningar om detta. Det var få kliniker i Skellefteå kommun som förde anteckningar om uppkommet farligt avfall. Anteckningarna bestod i de flesta fall av den rapport som mottagaren av farligt avfall skickat till tandvårdskliniken. De folktandvårdskliniker som besökts arbetade med miljödiplomering som Landstinget tagit fram underlaget till. Diplomeringen bestod av steg 1 och uppföljaren steg 2. En rapport skickades årligen in till miljösamordnaren på Landstinget. Av de privata klinikerna var alla utom 4 anslutna till praktikertjänst. Inom praktikertjänst finns ett kvalitetssystem där en årlig genomgång av olika delar av verksamheten görs. Bland annat tas miljöfrågor upp. Vår bedömning är att egenkontrollen var tillräcklig i 2 fall, 7 kliniker saknade egenkontroll och 11 hade delvis en egenkontroll. Det som saknades i många fall var en bedömning av verksamhetens risker för miljön vilket bland annat skulle innebära att behovet av sanering av stammar och rör skulle klarläggas. Dessutom var kunskapen om amalgamavskiljarens funktion och skötsel relativt liten. 9

12 4 Slutligen Av de 20 kliniker som inspekterats saknade 19 amalgamavskiljare till vask eller motsvarande. Rengöring av instrument kan antas vara en källa till utsläpp av bland annat kvicksilver. Med en amalgamavskiljare kopplad till diskho eller motsvarade kommer troligtvis mängden utsläpp av kvicksilver från tandvårdskliniker i Skellefteå kommun att minska. Det är viktigt att begränsa utsläpp av kvicksilver av många olika anledningar. I reningsverken fastnar mer än 95 % av kvicksilvret i rötslammet och det är därför viktigt att det inte belastas av kvicksilver. Kvicksilver i rötslam som sprids i naturen riskerar att omvandlas till den giftiga föreningen metylkvicksilver eller att avgå som kvicksilverånga. Eftersom kvicksilver är en av de giftigaste tungmetallerna i vår livsmiljö samt att det inte kan brytas ner gör att det är ett hot mot hälsan och miljön. På tandvårdsklinikerna hanteras olika kemikalier som kan innebära risker för miljön. På ett antal kliniker fanns risk för att farligt avfall skulle läcka ut till avloppet på grund av bristfällig förvaring. Det är enkelt att åtgärda med ett sekundärskydd. På 7 tandvårdskliniker användes digital framkallning. Detta är mycket positivt eftersom kemikalieförbrukningen minskar på klinikerna och avfall som förbrukade fixerings- och framkallningsvätskor samt kasserad röntgenfilm och blyfolie försvinner. Kontroll av den egna verksamheten var i många fall bristfällig. Egenkontrollen är viktig för att se till att verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav. Väl fungerande rutiner i verksamheten ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar. I egenkontrollen ingår bland annat att verksamhetsutövaren systematiskt ska undersöka och bedöma verksamhetens risker för miljön. Detta innebär t ex att tandvårdsklinikerna tillsammans med fastighetsägarna ska undersöka risken för kvicksilverförekomst i avloppsrör och stammar och göra en bedömning om sanering behövs. 5 Litteratur Miljöförvaltningen Stockholms stad: Tandvårdens Miljöguide 1999 Luleå miljöförvaltning: Tandläkarmottagning tillsynsprojekt 2004 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Projektet kvicksilveravfall från tandvården Internetadresser

13 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 7 E-post: Byggomiljo.kontoret@kommun.skelleftea.se Tel: vx Hemsida: