Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Tillsynsprojekt 2005"

Transkript

1 Tandvårdskliniker i Skellefteå kommun Gabriella Andersson Agneta Gustafsson

2 Sammanfattning Tandvård innebär ofta utsläpp av miljöfarliga ämnen. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall så är det användningen av amalgam som medför risker för människors hälsa och miljön. Tillsynen på de 24 tandvårdsklinikerna inriktades mot hygien, hantering av amalgam, sanering, rengöring, kemikaliehantering, avfallshantering och egenkontroll. Amalgam används idag endast i undantagsfall på klinikerna i Skellefteå kommun och sätts inte in på barn utan endast på vuxna som specifikt frågar efter det, samt i vissa fall vid svårare fyllningsarbeten. Som ersättningsmedel till amalgam vid lagningar används framförallt kompositer. Tolv kliniker använder inte alls amalgam vid nya fyllningar. Problemet för branschen är att amalgam tidigare inte betraktats som miljöfarligt. Det var först på 70-talet som amalgamavskiljare började utvecklas och på 80-talet kom första kraven på att amalgamavskiljare skulle sättas in vid nyetablerade tandläkarpraktiker. På tandvårdsklinikerna i Skellefteå kommun är alla utom en behandlingsstol, där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras, kopplade till en godkänd amalgamavskiljare. När det gäller amalgamavskiljare till diskbänk har endast en klinik installerat en sådan. Risken är stor att avloppsrör från en tandvårdsklinik kan innehålla kvicksilver, även om rören är relativt nya. Det är fastighetsägaren och verksamhetsutövaren dvs. tandvårdskliniken som har ansvar för avloppsrören och kvicksilverföroreningarna. Generellt kan sägas att ju längre en klinik har varit i drift desto mer amalgam kan finnas i ledningarna. Åldern på Skellefteås tandvårdskliniker varierar mycket, den äldsta tandvårdskliniken har varit i drift sedan 30-talet. Egenkontroll enligt miljöbalken gäller för tandvårdsverksamheter. Det som saknades i många fall var en bedömning av verksamhetens risker för miljön, dokumenterade rutiner och instruktioner för olika typer av utrustning som t ex amalgamavskiljarens funktion och skötsel.

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE MATERIAL OCH METOD MILJÖBALKEN NYETABLERING, ÖVERTAGANDE OCH ÄNDRINGAR TANDVÅRDENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN KVICKSILVER AMALGAM RESULTAT FRÅN INSPEKTIONERNA I SKELLEFTEÅ KOMMUN HYGIEN RENGÖRING AV UTRUSTNING AMALGAMAVSKILJARE Amalgamavskiljarnas funktion Amalgamavskiljare till diskbänken/vasken VATTENLÅS SANERING Ansvar Riskbedömning vem behöver sanera och när? KEMIKALIER OCH FARLIGT AVFALL FARLIGT AVFALL Avfallshantering EGENKONTROLL SLUTLIGEN LITTERATUR

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Miljönämnden har den lokala tillsynen över bland annat tandvårdkliniker enligt miljöbalken. Tillsyn av tandvårdkliniker planerades in i Skellefteå kommuns bygg- och miljökontors verksamhetsplan för Tandvård innebär ofta utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom kvicksilver. Projektet valdes bla med hänsyn till miljömål nr 4, giftfri miljö, som har som mål att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Tillsynen inriktades mot hygien, hantering av amalgam, sanering, rengöring, kemikaliehantering, avfallshantering och egenkontroll. genomförda inspektioner och genomgången information ska verksamhetsutövarens kunskap om tandvårdens påverkan på miljön ha ökat. 1.3 Material och metod Med hjälp av Gula sidorna identifierades 24 tandvårdskliniker. Vissa verksamhetsutövare samsades i samma lokal, dessa har betraktats som en och samma klinik i denna sammanställning, sammantaget blev det 20 kliniker. Till dessa verksamheter skickades ett informationsblad om projektet ut och tid bokades för inspektionerna. En checklista användes vid inspektionen för att den skulle bli så likartad som möjligt för samtliga objekt. Tillsynen har i stora delar utgått från en miljöguide för tandvårdskliniker som Miljöförvaltningen i Stockholms stad har tagit fram. Tandläkarstol 1.2 Syfte Syftet med projektet är att undersöka hur väl tandvårdsklinikerna känner till den egna verksamheten utifrån miljösynpunkt och på vilket sätt de arbetar efter de lagar och regler som finns. Efter Vår sammanställning beskriver vad som framkommit vid inspektionerna och tar även upp viktig information för verksamheten. En inspektionsrapport till var och en av klinikerna har tagits fram där specifika frågor för just den kliniken samt eventuella uppmärksammade brister noterats. 1.4 Miljöbalken Tandvårdsverksamhet är enligt miljöbalken (1998:808) en miljöfarlig verksamhet. Förutom hanteringen av kemikalier och farligt avfall är det användningen av amalgam som medför risker för människors hälsa och miljön. Stora mängder kvicksilver kan dessutom ligga kvar i avloppsrören från tidigare år när amalgamanvändandet var vanligare och amalgamavskiljare inte fanns. Som tandläkare och verksamhetsutövare kan det vara bra att känna till miljöbalkens andra kapitel, hänsynsregler (för fullständig lagtext se miljöbalken SFS 1998:808). Några av hänsynsreglerna är bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsregeln och skadeansvaret. 1.5 Nyetablering, övertagande och ändringar Innan en lokal för tandvårdsverksamhet tas i bruk ska en anmälan göras enligt 38 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan ska lämnas till miljönämnden. 2

5 Det finns inga krav på anmälan vid överlåtelse, däremot kan det vara lämpligt att kontakta miljöavdelningen eftersom ägar- och ansvarsförhållanden är betydelsefulla för tillsynen. Om en tilleller ombyggnad görs i en befintlig lokal bör miljöavdelningen kontaktas. Vid nybyggnad eller ändring av lokal ska även byggavdelningen kontaktas eftersom bygganmälan eller bygglov kan krävas. 2 Tandvårdens påverkan på miljön Tandvården är och har varit en kemikalieintensiv verksamhet. Problemet för branschen är att amalgam tidigare inte betraktats som miljöfarligt. Förr diskades instrument och redskap vid diskbänk utan amalgamavskiljare. Det var först på 70-talet som amalgamavskiljare började utvecklas och på 80- talet kom första kraven på att amalgamavskiljare skulle sättas in vid nyetablerade tandläkarpraktiker. Ett normalt tandamalgam består till hälften av kvicksilver och att grundämnet kvicksilver ger miljöproblem är väl känt. Utsläppen av kvicksilver har minskat men de utsläpp som finns kvar är sammantaget inte obetydliga. Ytterst få kliniker har nollutsläpp av kvicksilver. som metalliskt, oorganiskt och organiskt kvicksilver. Mellan alla de olika formerna sker naturligt en ombildning med hjälp av mikroorganismer. När oorganiskt kvicksilver hamnar i naturen ombildar mikroorganismer det till organiska föreningar som kan hänföras till våra värsta miljögifter. Det är alltså detta organiskt bundna kvicksilver, framförallt metylkvicksilver, som är den farligaste formen för människors hälsa och miljön. En amalgamfyllning, vanligen minst 2 gram amalgam, innehåller lika mycket kvicksilver som 200 lysrör eller lågenergilampor. Under senare år har det konstaterat att stora mängder kvicksilver finns kvar i avloppsrören från tandvårdskliniker. Föroreningarna av kvicksilver i avloppsrören bidrar även i dag till en extra stor belastning av kvicksilver i reningsverken. För höga kvicksilverhalter i reningsverkens rötslam gör att slammet inte kan användas som gödningsmedel på våra åkrar. I dag ställs krav på att amalgamavskiljare, med en avskiljningsgrad på minst 99 %, ska vara ansluten till tandläkarstolen. 2.1 Kvicksilver Trots att kvicksilver är giftigt kan vi ändå ha flera gram kvicksilver i tändernas amalgamfyllningar utan att dö av kvicksilverförgiftning. Att detta är möjligt beror på att kvicksilvrets giftverkan är beroende av i vilken kemisk form det befinner sig. I tandamalgam är kvicksilvret mycket hårt bundet och som ett tandfyllnadsmaterial fungera det bra för de flesta. Kvicksilver förekommer i olika former: Kvicksilver och Alloy 2.2 Amalgam Våren 1994 fattade riksdagen ett principbeslut om att amalgam som tandfyllningsmaterial skulle avvecklas inom barn- och ungdomstandvården fr.o.m. den 1 juli 1995 och inom vuxentandvården senast fr.o.m. år Regeringen konstaterade att det inte var möjligt att omedelbart förbjuda användningen av amalgam i den svenska tandvården. I juni 2004 lämnade kemikalieinspektionen ett förslag till regeringen om ett svenskt generellt förbud för hantering, införsel och utförsel av kvicksilver. Förslaget omfattar bl.a. förbud mot amalgam. I januari 2005 presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag till EU-strategi för att komma till rätta med problemen med kvicksilver. 3

6 Antal kliniker i Skellefteå kommun som angav att amalgam inte längre användes i verksamheten var 12 stycken. Amalgam användes som fyllningsmaterial vid 7 folktandvårdsverksamheter och en privatklinik. Amalgam används endast vid undantagsfall och sätts inte in på barn utan endast på vuxna som specifikt frågar efter det, samt i vissa fall vid svårare fyllningsarbeten. Som ersättningsmedel till amalgam vid lagningar används framförallt kompositer (plast). endast partikelfälla är att den byts en gång per år och inte behöver rengöras, därmed minskar riskerna med hanteringen. Någon typ av kontroll ska göras för att kontrollera om autoklaven fungerar tillfredsställande t ex genom sporprov eller validering. Det är viktigt att använda rätt typ av desinfektionsmedel så att amalgamavskiljarens avskiljningsgrad inte försämras. Samtliga kliniker använde godkända desinfektionsmedel för rengöring av unitens avskiljningssystem, slangar, silar och partikelfällor. Detta gjordes minst en gång per dag och på vissa kliniker två gånger per dag. Frekvens för byte av sugslangar varierade, några bytte minst en gång per år och några endast vid behov (vissa slangar hade inte bytts på flera år). Bytet skedde av serviceföretaget ML Dental eller Sweden Recycling. Verksamhetsutövaren visste sällan vart de gamla slangarna förvarades efter bytet. Amalgam 3 Resultat från inspektionerna i Skellefteå kommun 3.1 Hygien Vid inspektionen kontrollerades lokalens utformning med hänsyn till hygien. Städutrymme med utslagsvask fanns till alla kliniker utom en, upphängningen av städredskap var till viss del bristfällig och städutrymmet var ofta litet. Någon typ av städschema fanns på 15 kliniker. 14 kliniker utförde städningen själva medan 6 stycken anlitade en städfirma. Materialets skick i klinikerna var godtagbar, en klinik renoverades vid inspektionstillfället. Närhet till tvättställ, flytande tvål och engångshandukar fanns till samtliga behandlingsplatser. Husdjur och rökning var inte tillåten. 3.2 Rengöring av utrustning Byte av slangar bör göras minst vartannat år eller vid behov. Gamla slangar och silar ska behandlas som farligt avfall. Det är inte nödvändigt med en sil om det finns en partikelfälla till stolen. Fördel med Rengöring av sugslangar För rengöring av instrument och redskap var det vanligast att diskdesinfektor och autoklav användes. 4

7 Kontroll av autoklav skedde oftast med hjälp av sporprov eller validering. 3.3 Amalgamavskiljare Från 1985 har alla tandvårdskliniker varit tvungna att ha en avskiljare installerad vid tandläkarstolen. Från början var kravet på dessa avskiljare att de skulle ha en avskiljningsgrad av minst 95 procent. I början av 90-talet hade en andra generation av avskiljare utvecklats med en avskiljningsgrad på minst 99 procent. Dessa avskiljare uppfyller de strängare kraven enligt den tyska normen eller den danska testmetoden. På tandvårdsklinikerna i Skellefteå kommun är alla behandlingsstolar utom en, där amalgam borras ut eller på annat sätt hanteras, kopplade till en godkänd amalgamavskiljare. Det är däremot osäkert vilken årsmodell det är på avskiljarna. För att de ska uppfylla senaste teknikkrav ska de vara från början av 1990-talet. De amalgamavskiljare som är representerade i kommunen, är av fabrikaten SRAB 99, Mercury Master II, Dürr, Metasys samt en äldre typ av Mercury Master. Central amalgamavskiljare av typen SRAB 99 Amalgamavskiljare av typen Mercury Master II De flesta kliniker, 17 stycken, har avskiljare av fabrikatet SRAB 99. För att förbättra amalgamavskiljarens funktion och ta bort större fasta partiklar behövs sugsil eller partikelfälla. Sugsilen ska rengöras vid tvättställ ansluten till amalgamavskiljare. Partikelfälla lämnas i utbytessystem och hanteras som farligt avfall Amalgamavskiljarnas funktion SRAB 99 är en sedimentationsavskiljare och är helt sluten. Tömningen sker så att hela avskiljaren byts ut och ersätts med en ny. Sweden Recycling i Hovmantorp tillhandahåller dessa avskiljare. SRAB 99 är underhållsfri under drift. Den ska bytas ut minst en gång per år för att säkerställa driften. SRAB 99 är testade enligt dansk, tysk och svensk testmetod med godkänt resultat. 20 avskiljare av denna typ fanns på 17 kliniker. Mercury Master är en sedimentationsavskiljare. Tömning sker genom att uppsamlingskopp för rejektet byts ut eller ersätts med en regenererad avskiljare. Stena Miljö i Göteborg tillhandahåller dessa avskiljare. Mercury Master är testad enligt tysk metod med godkänt resultat. 4 avskiljare av detta märke, varav en gammal typ, fanns på de besökta klinikerna. Metasys avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. En avskiljare av denna typ fanns på en av de besökta klinikerna. Metasys är testad enligt tysk 5

8 metod. Larm ingår i systemet. Dessa ingår i uniten men säljs även rekonditionerade av Stena Miljö. Dürr avskiljer partiklar enligt centrifugprincipen. Tömning sker genom att uppsamlingsbehållare för rejektet byts ut. Tömning av avskiljare sker minst en gång per år. I vissa fall töms avskiljaren oftare på grund av hård belastning. Tre avskiljare av denna typ fanns på de besökta klinikerna. Två av dessa hade larm vilket innebär att larmet går om avskiljaren är fylld till 75 % Amalgamavskiljare till diskbänken/vasken Det ska finnas minst en vask eller motsvarande på klinikerna som är ansluten till amalgamavskiljare. Det har koncessionsnämnden slagit fast i en dom (nr B77/98). I domen från 1998 har koncessionsnämnden ansett att det är skäligt att det ska finnas en godkänd avskiljare vid diskho eller motsvarande för rengöring av amalgamkontaminerade instrument och utrustning. I de fall diskmaskiner, autoklaver mm används ska instrumenten noggrant rengöras från kvicksilver innan disk/sterilisering annars finns risk för utsläpp av kvicksilver till avloppsnätet. Rengöring av instrument ska göras vid tvättställ som är ansluten till en amalgamavskiljare. Detta gäller även om endast gamla fyllningar borras ut. Det är inte lämpligt med rengöring av instrumenten vid behandlingsstolen. Amalgamavskiljare till diskbänk har installerats på 1 av 20 kliniker i Skellefteå kommun. Tömning sker vanligen en gång per år, avfallet ska hanteras som farligt avfall. För att avskiljaren ska fungera optimalt ska flödet regleras. Flödet genom avskiljaren får inte vara för kraftigt, eftersom kraftiga vattenflöden kan spola med amalgam som sedimenterat i avskiljaren. 3.4 Vattenlås Vattenlås tillhörande tandvårdsklinikers tvättställ, ska tömmas minst en gång per år och innehållet ska behandlas som farligt avfall. I vattenlås samlas amalgampartiklar men det är inte säkert att det går att se något metalliskt kvicksilver i slammet när låset töms. Det beror på att kvicksilvret kan vara legerat med andra metaller eller att mängden är så liten att den är svår att upptäcka med blotta ögat. På tandvårdsklinikerna i Skellefteå kommun är det ovanligt att vattenlåsen töms regelbundet. 13 kliniker tömmer inte alls vattenlåsen, annat än om det blir stopp. Av de 7 som tömmer regelbundet hanteras avfallet bristfälligt. 3.5 Sanering Amalgamavskiljare till diskbänk av typen SRAB 99 Märkning av kvicksilversanerade rör Ansvar Verksamhetsutövaren har ansvar för avloppsrörens framtida skötsel och hantering. Verksamhetsutövare är den som brukar eller äger en tandvårdsklinik men kan även vara en fastighetsägare då avloppsrören ska bytas eller rensas. Det är fastighetsägaren och 6

9 verksamhetsutövaren d.vs. tandvårdskliniken som har ansvar för avloppsrören och kvicksilverföroreningarna. Detta gäller även om den nuvarande verksamheten inte har bidragit med några föroreningar. Risken är stor att avloppsrör från en tandvårdsklinik kan innehålla kvicksilver, även om de är relativt nya. Det innebär att alla rör ska hanteras som förorenade om inte annat har konstaterats Riskbedömning vem behöver sanera och när? Genom erfarenhet har det visat sig att det är svårt att genom provtagning kontrollera om ett rörsystem innehåller kvicksilver. Ett bättre alternativ till provtagning är att göra en teknisk och historisk genomgång av kliniken. Genom att söka svar på ett antal viktiga frågor kan en mycket förenklad riskbedömning göras som i många fall säger mer än en provtagning. Man kan bl.a. titta på följande: Hur länge har kliniken funnits? När installerades amalgamavskiljare första gången? Har det funnits amalgamavskiljare vid diskbänken? Skötsel och tömningsintervall av amalgamavskiljare? Har amalgam använts i verksamheten? Vilket material är avloppsrören gjorda av? Har avloppsrören spolats eller bytts ut? Förekomst av lågpunkter och brunnar i avloppssystemet? Har avloppsrör och/eller stammar sanerats någon gång? Varningstexter uppsatta vid en central amalgamavskiljare av typen SRAB 99 I de fall en stamrenovering utförs eller avloppsstammarna högtrycksspolas, har fastighetsägaren ett ansvar för att se till att föroreningarna samlas upp och tas om hand som farligt avfall. Om det är osäkert om det finns föroreningar i stammarna inför en stamrenovering eller högtrycksspolning, ska fastighetsägaren se till att eventuella föroreningars omfattning klargörs. Generellt kan sägas att ju längre en klinik har varit i drift desto mer amalgam kan man finna i ledningarna, särskilt om man använt mycket amalgam och verksamheten pågått innan amalgamavskiljare installerats. Åldern på Skellefteås tandvårdskliniker varierar mycket. De flesta tandvårdskliniker startade sin verksamhet före 1980 d.v.s. före det att installation av amalgamavskiljare blev obligatorisk. Den äldsta tandvårdskliniken har varit i drift sedan 30-talet. Tre tandvårdskliniker har helt eller delvis sanerat avloppsledningarna från amalgam. Två av dessa gjorde det på grund av nedläggning den tredje på grund av en mer omfattande renovering. 7

10 Utgångspunkten är att alla avloppsrör i en tandvårdsklinik, dvs. rör från behandlingsstolar och diskbänk till amalgamavskiljare som har hanterat amalgam och där avloppsrören inte är sanerade eller nyligen bytta, hanteras som om de innehåller kvicksilver och amalgam. Rören ska märkas med varningsetikett där det framgår att de innehåller kvicksilver. Rören ska vara märkta med varningsetikett fram till dess att de är åtgärdade. Efter åtgärd märks rören med etikett att de sanerats. Även om stammarna inte innehåller stora mängder amalgam så är en sanering oftast berättigad eftersom avlagringar med kvicksilver kan lakas ut. Om man på goda grunder antar att det finns mer än obetydliga mängder amalgam i stammarna bör sanering göras. En sanering ska vara välplanerad. Innan avloppsrören ska saneras eller demonteras ska en anmälan skickas till miljönämnden. Den ska skickas in ca 6 veckor innan åtgärden är tänkt att äga rum. Om en tandvårdsklinik ska läggas ner måste avloppsrören åtgärdas och därför ska även detta anmälas till kommunens miljönämnd innan det utförs. utbytet från traditionell framkallning till digital framkallning förmodligen kan ta några år. Framkallningsbox Kemiska produkter ska förvaras och hanteras på så sätt att risk för utsläpp till avlopp, t. ex via golvbrunn eller diskho, förhindras. Kemiska produkter ska hanteras skilt från farligt avfall. 3.6 Kemikalier och farligt avfall På tandvårdsklinikerna hanteras olika kemikalier som kan innebära risker för miljön. Aktuellt säkerhetsblad ska finnas för alla kemiska produkter. Alla produkter som inte längre används vid verksamheten ska rensas bort. Vid byte av produkter gäller produktvalsprincipen enligt miljöbalken. Den innebär att om en kemikalie eller metod kan ersättas med en mindre farlig så ska det göras. Exempel på detta kan vara att använda digital teknik för hantering av röntgenbilder i stället för traditionell teknik med fix och framkallare. Sju tandvårdskliniker i Skellefteå kommun hade digital framkallning. Detta är mycket positivt eftersom kemikalieförbrukningen minskar på klinikerna och avfall som förbrukade fixerings- och framkallningsvätskor samt kasserad röntgenfilm och blyfolie försvinner. Tekniken är ganska dyr varför Förvaring av kemikalier utan sekundärskydd Flaskor med kvicksilver och alloy fanns kvar på några kliniker med hänvisning till att de står kvar tills de tar slut. Det är lämpligare att ha ett antal amalgamkapslar om kliniken anser att amalgam behövs till eventuella nya fyllningar. Åtta tandvårdskliniker förvarade flytande farligt avfall på sådant sätt att risk för utsläpp till avloppsnätet fanns. 8

11 3.7 Farligt avfall Tandvårdens farliga avfall består t ex av: Amalgam/kvicksilverhaltigt avfall: knåd- och silamalgam, extraherade tänder med amalgamfyllning, använda amalgamdukar och bomullsrullar, amalgamslam, tomma amalgamkapslar och kvicksilverflaskor, servetter och dukar som används för torkning av amalgaminstrument, kasserade slangar och rör som innehåller amalgam. Stickande/skärande avfall, alla kanyler, skalpellblad etc som varit i kontakt med kroppsvätskor. Annat farligt avfall som förekommer är fixeringsoch framkallningsvätskor. De flesta hade bra kunskap om vad som räknas som farligt avfall men på ett fåtal kliniker fanns brister. Bristerna omfattade främst hantering av låghaltigt amalgamavfall. Allt avfall som överhuvudtaget innehåller amalgam betraktas som farligt avfall och ska omhändertas som sådant, t ex servetter som används vid avtorkning av instrument som varit i kontakt med amalgam, kapslar för kvicksilver mm. 3.8 Egenkontroll Egenkontroll gäller för tandvårdsverksamhet enligt 26 kap 19 i miljöbalken samt enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Detta innebär att det för verksamheten ska finnas: En dokumenterad ansvarfördelning. Det ska finnas rutiner för fortlöpande kontroll av verksamhetens utrustning och drift. Verksamhetsutövaren ska systematiskt undersöka och bedöma verksamhetens risker för miljön. Verksamhetsutövaren ska ha en förteckning över de kemiska produkter som används i verksamheten, produkternas hälso- och miljöfarlighet samt klassificering avseende produkternas farlighet. Burkar för amalgamavfall Farligt avfall som hämtats från tandvårdsklinikerna i kommunen 2004: Höghaltigt amalgamavfall 58 kg Låghaltigt amalgamavfall 63 kg Fixeringsvätska 505 kg Framkallningsvätska 543 kg Avfallshantering Enligt avfallsförordningen ska den som driver verksamhet där farligt avfall uppkommer föra anteckningar om detta. Det var få kliniker i Skellefteå kommun som förde anteckningar om uppkommet farligt avfall. Anteckningarna bestod i de flesta fall av den rapport som mottagaren av farligt avfall skickat till tandvårdskliniken. De folktandvårdskliniker som besökts arbetade med miljödiplomering som Landstinget tagit fram underlaget till. Diplomeringen bestod av steg 1 och uppföljaren steg 2. En rapport skickades årligen in till miljösamordnaren på Landstinget. Av de privata klinikerna var alla utom 4 anslutna till praktikertjänst. Inom praktikertjänst finns ett kvalitetssystem där en årlig genomgång av olika delar av verksamheten görs. Bland annat tas miljöfrågor upp. Vår bedömning är att egenkontrollen var tillräcklig i 2 fall, 7 kliniker saknade egenkontroll och 11 hade delvis en egenkontroll. Det som saknades i många fall var en bedömning av verksamhetens risker för miljön vilket bland annat skulle innebära att behovet av sanering av stammar och rör skulle klarläggas. Dessutom var kunskapen om amalgamavskiljarens funktion och skötsel relativt liten. 9

12 4 Slutligen Av de 20 kliniker som inspekterats saknade 19 amalgamavskiljare till vask eller motsvarande. Rengöring av instrument kan antas vara en källa till utsläpp av bland annat kvicksilver. Med en amalgamavskiljare kopplad till diskho eller motsvarade kommer troligtvis mängden utsläpp av kvicksilver från tandvårdskliniker i Skellefteå kommun att minska. Det är viktigt att begränsa utsläpp av kvicksilver av många olika anledningar. I reningsverken fastnar mer än 95 % av kvicksilvret i rötslammet och det är därför viktigt att det inte belastas av kvicksilver. Kvicksilver i rötslam som sprids i naturen riskerar att omvandlas till den giftiga föreningen metylkvicksilver eller att avgå som kvicksilverånga. Eftersom kvicksilver är en av de giftigaste tungmetallerna i vår livsmiljö samt att det inte kan brytas ner gör att det är ett hot mot hälsan och miljön. På tandvårdsklinikerna hanteras olika kemikalier som kan innebära risker för miljön. På ett antal kliniker fanns risk för att farligt avfall skulle läcka ut till avloppet på grund av bristfällig förvaring. Det är enkelt att åtgärda med ett sekundärskydd. På 7 tandvårdskliniker användes digital framkallning. Detta är mycket positivt eftersom kemikalieförbrukningen minskar på klinikerna och avfall som förbrukade fixerings- och framkallningsvätskor samt kasserad röntgenfilm och blyfolie försvinner. Kontroll av den egna verksamheten var i många fall bristfällig. Egenkontrollen är viktig för att se till att verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav. Väl fungerande rutiner i verksamheten ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar. I egenkontrollen ingår bland annat att verksamhetsutövaren systematiskt ska undersöka och bedöma verksamhetens risker för miljön. Detta innebär t ex att tandvårdsklinikerna tillsammans med fastighetsägarna ska undersöka risken för kvicksilverförekomst i avloppsrör och stammar och göra en bedömning om sanering behövs. 5 Litteratur Miljöförvaltningen Stockholms stad: Tandvårdens Miljöguide 1999 Luleå miljöförvaltning: Tandläkarmottagning tillsynsprojekt 2004 Länsstyrelsen i Kronobergs län: Projektet kvicksilveravfall från tandvården Internetadresser 10

13 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 7 E-post: Tel: vx Hemsida:

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik MILJÖFRÅGOR R I TANDVÅRDEN D N Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom tandvården. Texten handlar om egenkontroll enligt miljöbalken och sanering av kvicksilverkontaminerade

Läs mer

Tandläkarmottagning Tillsynsprojekt 2004

Tandläkarmottagning Tillsynsprojekt 2004 projekt RAPPORT mars 2004 MILJÖKONTORET Tandläkarmottagning Tillsynsprojekt 2004 Maria Enkvist Adress: Miljökontoret, Residensgatan 23, 971 85 LULEÅ Besök oss: Residensgatan 23 Telefon: 0920-29 30 00 E-post:

Läs mer

MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN

MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN Miljökontoret informerar om MILJÖKRAV FÖR TANDVÅRDEN Miljöråd och krav för verksamma inom tandvården i Borlänge kommun Inledning I den här skriften har vi samlat det viktigaste om hur tandvården kan påverka

Läs mer

Miljökrav för tandvården i Kungsbacka

Miljökrav för tandvården i Kungsbacka Miljökrav för tandvården i Kungsbacka Miljö & Hälsoskydd Teknik 2008 KUNGSBACKA KOMMUN Inledning Miljökrav för tandvården i Kungsbacka riktar sig till alla som är verksamma inom tandvården i Kungsbacka

Läs mer

Projektet kvicksilveravfall från tandvården

Projektet kvicksilveravfall från tandvården Projektet kvicksilveravfall från tandvården Projektet kvicksilveravfall från tandvården ISSN 1103-8209, meddelande 2004:19 Text: Ritva Björkhem Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt i 150 ex av Länsstyrelsen Utgiven

Läs mer

TILLSYN AV TANDVÅRD I SOLLENTUNA 2013-2014. Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten. 2014-10-23 Elin Stenberg, Ann-Christine Granfors

TILLSYN AV TANDVÅRD I SOLLENTUNA 2013-2014. Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten. 2014-10-23 Elin Stenberg, Ann-Christine Granfors TILLSYN AV TANDVÅRD I SOLLENTUNA 2013-2014 Rapport från miljö- och hälsoskyddsenheten 2014-10-23 Elin Stenberg, Ann-Christine Granfors Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Metod... 4 4 Lagstiftning

Läs mer

Bild: www.colourbox.com mars 2014. Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013. Av Ylva Hanell och Thomas Ferdinandsson

Bild: www.colourbox.com mars 2014. Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013. Av Ylva Hanell och Thomas Ferdinandsson Bild: www.colourbox.com mars 2014 Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013 Av Ylva Hanell och Thomas Ferdinandsson Tillsyn över tandvårdskliniker i Malmö 2013 Ylva Hanell Thomas Ferdinandsson Sammanfattning

Läs mer

Miljöstatus inom tandvården

Miljöstatus inom tandvården MILJÖFÖRVALTNINGEN Miljöstatus inom tandvården Tillsynskampanj 2007 En rapport från Miljöförvaltningen Evin Saleh December 2007 SAMMANFATTNING I Stockholm stad finns ca 600 tandvårdkliniker varav 200 osanerade.

Läs mer

Fyl i punkter att följa upp från senaste insp eler Käppalas besök?

Fyl i punkter att följa upp från senaste insp eler Käppalas besök? Miljö- och hälsoskyddsenheten 2014 Sidan 1 (6) Checklista Tandläkartillsyn Datum: Diarienummer: Administrativa uppgifter Närvarande vid tilsynsbesöket Verksamhetsutövare Besöksadress Ansvarig person Kontaktperson

Läs mer

Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter

Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter SOLNA STAD Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen RAPPORT 1/2008 Miljötillsyn på tandvårdsverksamheter MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFÖRVALTNINGEN JANUARI 2008 Rapport 1/2008 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört

Läs mer

Tandvårdens miljöguide

Tandvårdens miljöguide MILJÖFÖRVALTNINGEN Tandvårdens miljöguide Miljöråd och krav samt egenkontroll för alla som är verksamma inom tandvården i Stockholms stad Uppdaterad januari 2008 Inledning Tandvårdens miljöguide riktar

Läs mer

Projektet utfört av Nahid Heydari

Projektet utfört av Nahid Heydari Trelleborg kommun Miljöförvaltningen Michaël Borremans The Pupils, 2001 Miljötillsyn på tandläkarmottagningar i Trelleborg, Anderslöv och Smygehamn Projektet utfört av Nahid Heydari Miljöförvaltningens

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler

Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009

Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta Tillsyn 2009 Hälsoskydd Ulla Aronsson Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Målsättning...1 3. Genomförande...1 4. Omfattning...1 5. Resultat...2 5.1 Egenkontroll...

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning

Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för hygienisk verksamhet Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad innehåller ett Egenkontrollprogram? Vad vill kommunen se vid

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

Handbok för fettavskiljare. i Sundbyberg

Handbok för fettavskiljare. i Sundbyberg Handbok för fettavskiljare i Sundbyberg Därför behövs fettavskiljare Avloppsvatten från lokaler där livsmedel produceras innehåller oftast mer fett än det som kommer från hushållen. Stadens avloppsledningar

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Hygieniska verksamheter

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen Hygieniska verksamheter Stickande eller skärande Miljöförvaltningen informerar Yrkesmässig hygienisk verksamhet stickande eller skärande Du som ska öppna en lokal där allmänheten erbjuds

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden

Läs mer

Information om. fettavskiljare

Information om. fettavskiljare Information om fettavskiljare Fettavskiljare i livsmedelsverksamheter Här är viktig information till dig som är fastighetsägare och/eller bedriver verksamhet som tillverkar och hanterar livsmedel i Trelleborgs

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Information om fettavskiljare

Information om fettavskiljare Information om fettavskiljare Varför ska man installera fettavskiljare? När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp.

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Fettavskiljare och fettavfall

Fettavskiljare och fettavfall Fettavskiljare och fettavfall Den här broschyren vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver en livsmedelsverksamhet, är VVS-konsult eller tömningsentreprenör. I broschyren kan du läsa om varför

Läs mer

Rapport om tillsyn över kvicksilverbranschen 2013 1 (19) Rapport om tillsyn över kvicksilverbranschen 2013 april 2014. stockholm.

Rapport om tillsyn över kvicksilverbranschen 2013 1 (19) Rapport om tillsyn över kvicksilverbranschen 2013 april 2014. stockholm. 1 (19) Rapport om tillsyn över kvicksilverbranschen 2013 april 2014 stockholm.se Innehåll 1 BESKRIVNING AV BRANSCHEN 3 1.1 Området omfattar 3 1.2 Miljö- och hälsopåverkan 3 1.3 Det nationella förbudet

Läs mer

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

MILJÖ & HÄLSOSKYDD. fotvård. Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet

MILJÖ & HÄLSOSKYDD. fotvård. Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet MILJÖ & HÄLSOSKYDD kungsbacka fotvård Regler för dig som jobbar med hygienisk verksamhet REGLER FÖR FOTVÅRD Fotvård faller under begreppet yrkesmässig hygienisk verksamhet med risk för blodsmitta. Det

Läs mer

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning DALSLANDS MILJÖKONTOR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSGRUPPEN Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning Vad är egenkontroll? Vad inkluderas i egenkontrollen? Hur gör man? Hur vet man vad som

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-06-26 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:1 Tillsyn av piercing- och tatueringsverksamheter Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för

Läs mer

Solarium Miljöförvaltningen informerar

Solarium Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Solarium Miljöförvaltningen informerar Solarium Du som ska öppna en verksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium ska göra en anmälan till miljönämnden senast sex veckor innan

Läs mer

Fettavskiljare Information, installation och tömning

Fettavskiljare Information, installation och tömning Fettavskiljare Information, installation och tömning Producerad i samarbete med Bromölla kommun och Bromölla Vatten, mars 2008. Illustrationer: Mathias de Maré, VA-verket i Malmö. Omarbetad 2013 av Hässleholms

Läs mer

Hur mycket kostar det? Bestämmelser

Hur mycket kostar det? Bestämmelser Miljöförvaltningen Solarium Du som ska starta en solarieverksamhet där allmänheten erbjuds att sola solarium måste göra en anmälan till miljönämnden innan verksamheten startar. En väl inredd lokal, god

Läs mer

Aldrig fett i avloppet Råd och anvisningar för fettavskiljare i Eskilstuna kommun

Aldrig fett i avloppet Råd och anvisningar för fettavskiljare i Eskilstuna kommun Aldrig fett i avloppet Råd och anvisningar för fettavskiljare i Eskilstuna kommun Fettavskiljare för en bättre miljö Eskilstuna Energi och Miljö tar emot och renar avloppsvatten från hushåll, industrier

Läs mer

Information om miljöbalken och egenkontroll på förskolor, skolor och fritidshem

Information om miljöbalken och egenkontroll på förskolor, skolor och fritidshem Information om miljöbalken och egenkontroll på förskolor, skolor och fritidshem Miljökontoret Postadress Ängelholms kommun, 262 80 Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon 0431-871 35 Fax 0431-876

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare

Bilaga B. Riktlinjer för fettavskiljare Bilaga B Riktlinjer för fettavskiljare Innehåll Därför kräver vi fettavskiljare...3 Var kräver vi fettavskiljare...3 Exempel på verksamheter där Lekebergs kommun kräver fettavskiljare:...3 Anmälan till

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Anna Kristoffersson, miljöförvaltningen Innehåll Om den nya taxan Vad ingår i tillsynsavgiften? Hur är taxan uppbyggd? Grundavgift

Läs mer

Tillsyn på frisörsalonger

Tillsyn på frisörsalonger Tillsyn på frisörsalonger Kosmetiska och hygieniska produkter Tillsynsprojekt 2011-2012 2013-03-22 Sammanfattning Under 2011 och 2012 har bygg- och miljökontoret, miljöavdelningen, genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

Aldrig fett i avloppet

Aldrig fett i avloppet Aldrig fett i avloppet Denna broschyr vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver livsmedelsverksamhet eller är VVS-konsult. Här kan du läsa om varför det är viktigt att ha en fettavskiljare och

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor

LULEÅ KOMMUN Miljökontoret. Checklista för skolans Egenkontroll. Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor LULEÅ KOMMUN Miljökontoret Checklista för skolans Egenkontroll Tillsynsprojektet inomhusmiljön i skolor Anvisningar Punkt 1 i checklistan är basuppgifter för respektive skola. Punkt 8, som innehåller frågor

Läs mer

Checklista vid tillsynsbesök på frisersalonger

Checklista vid tillsynsbesök på frisersalonger Senast uppdaterad 030909 Checklista vid tillsynsbesök på frisersalonger (fyll om möjligt i kända uppgifter innan besöket) Närvarande Salongens namn: Företag: Inspektör: Insp.datum Org.nr: Adress: Telefon

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2

Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 Tillsynsprojekt Piercing och Tatuering 2012 Rapport nr: 2 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 2 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Jessica Nilsson 019-21 14 16 Box 33200,

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004

Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2005 Periodisk tillsyn av frisörer i Solna 2002-2004 MILJÖKONTORET MAJ 2005 Rapport 4/2005 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Christina Hellman Malin Lidow Camilla

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1989:7 Utkom från trycket den 4 oktober 1989 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM TANDVÅRDEN

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1989:7 Utkom från trycket den 4 oktober 1989 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM TANDVÅRDEN ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1989:7 Utkom från trycket den 4 oktober 1989 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM TANDVÅRDEN Utfärdad den 15 juni 1989 AFS 1989:7 2 KVICKSILVER OCH AMALGAM INOM

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete

Handbok för verksamheter. I Katrineholms, Flens och Vingåkers. kommuner. Innehåll. Uppströmsarbete Innehåll Revaq... 1 Generella krav för alla verksamheter... 1 Kemikalier... 2 Verksamheter med krav på oljeavskiljare... 2 Olika typer av verksamheter... 3 Betongindustri... 3 Bilvårdsanläggningar... 3

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE. Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer rörande fett och fettavskiljare i Järfälla kommun Fettavlagringar i en spillvattenledning i Järfälla år 2009. Tekniska nämnden 2010-xx-xx INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE

RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE OBS! Version anpassad för utskrift i A4-format. För originalversion hänvisas till tryckt exemplar som tillhandahålls via Järfälla kommuns kundtjänst. RIKTLINJER FÖR FETTAVSKILJARE Information och riktlinjer

Läs mer

Miljöförvaltningen Lunds kommun

Miljöförvaltningen Lunds kommun Här har jag lagt till 5 st gluggar och gjort dem svarta Miljöförvaltningen Lunds kommun Miljöförvaltningen vill med denna broschyr informera om vilken lagstiftning ni berörs av i enlighet med miljöbalken,

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde

Miljötillsyn Frösunda västra industriområde SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 4/2004 Miljötillsyn Frösunda västra industriområde MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 4/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Malin Lidow John Sjöström

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Nationellt Tillsynsprojekt 2009 Mål

Läs mer

abcd Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Amanda Engman

abcd Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Amanda Engman abcd Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Kvicksilverförorening i avloppsrör i Lunds kommun Amanda Engman Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2004 Institutionen

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som innehåller farliga ämnen. Gemensamt för dem alla är att de innehåller kemiska ämnen som kan vara giftiga, cancerframkallande, fosterskadande eller allmänt

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu

Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Riktlinjer för fettavskiljare i SuToHaMu Sunne kommun Torsby kommun Hagfors kommun Munkfors kommun Antagen av Torsby kommun kf den 2 december 2013 183 Inledning Kommunerna i Norra Värmland (Sunne, Torsby,

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet

Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet 30 mars 2012 Fettavskiljare motverkar stopp i ledningsnätet Ta hand om fettet på ett smart sätt Fett i avloppsvattnet har blivit ett allt större problem. Vårt ledningsnät är gjort för att ta emot spillvatten

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan

Nationellt tillsynsprojekt 2009. Hygien i förskolan Nationellt tillsynsprojekt 2009 Ett projekt om att förebygga och minska smittspridningen i förskolorna genom förbättrad egenkontroll enligt miljöbalken Ingrid Nilsson Bakgrund och Syfte Barn som går på

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

2014-11-18. Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd

2014-11-18. Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2014-11-18 Bygg- och miljökontoret Hälsoskydd 2014:1 Tillsyn av verksamheter med tillfälligt boende 2012-2014 Projektet är utfört av bygg- och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun.

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte och mål Syftet med projektet var att genomföra tillsyn på alla förskolor inom områdena hälsoskydd och miljöskydd. Bakgrund Förskolor är anmälningspliktiga

Läs mer

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25

Miljöavdelningen informerar om: Egenkontroll. på förskolor och skolor enligt Miljöbalken 2011-01-25 Miljöavdelningen infrmerar m: Egenkntrll på försklr ch sklr enligt Miljöbalken 2011-01-25 Varför ska en egenkntrll finnas? Eftersm lkaler för sklr, försklr ch fritidshem är anmälningspliktiga enligt miljöbalken

Läs mer