Regional medicinsk riktlinje
|
|
- Gunnar Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regional medicinsk riktlinje Bröstcancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 10) giltigt till juni 2017 Utarbetad av vårdprocessgruppen för bröstcancer Syfte Den regionala medicinska riktlinjen för bröstcancer har utarbetats i samarbete med Regionalt cancercentrum Väst. Riktlinjen ska vara ett arbetsredskap för kirurger, onkologer, radiologer, patologer, sköterskor och andra involverade i vården av patienter med bröstcancer. Det är arbetsgruppens målsättning att riktlinjen ska revideras och uppdateras årligen. Riktlinjen är en anpassning till de lokala förhållandena i Västra sjukvårdsregionen (VGR och Halland) och baseras på det nationella vårdprogrammet som utgör bakgrundsoch referensmaterial. Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och inom Västra sjukvårdsregionen ses en incidensökning de senaste 10 åren, från 121 till 128 per invånare diagnostiserades 1624 nya fall. Bröstcancer hos män är mycket sällsynt och antalet män som insjuknar i regionen brukar ligga under 10 per år. Medianåldern för bröstcancer är cirka 60 år. Överlevnaden hos kvinnor med bröstcancer har förbättrats såväl i riket som i regionen, mortaliteten 2012 var 34.4 per invånare. Diagnostiska rekommendationer Alla nytillkomna knölar i bröst ska undersökas med trippeldiagnostik, vilket innebär klinisk undersökning, röntgenologisk bilddiagnostik samt cytologi eller vävnadsprov. Den fysikaliska undersökningen ska omfatta såväl palpation av bröst och regionala lymfkörtelstationer som inspektion av bröst och överliggande hud. Palpationsfynd ska beskrivas i termer av konsistens, läge och storlek i millimeter. Mammografi är förstahandsvalet vid utredning av kliniska fynd i bröstet. Det finns inga absoluta kontraindikationer för mammografiundersökning, men om kvinnan är gravid, ammar eller är under 30 år kan ultraljudsundersökning i stället vara ett förstahandsval. Vid serös eller blodig sekretion från bröstvårtan bör man göra en galaktografiundersökning. Prov för cytologisk diagnostik av sekretvätska kan tas, men sensitiviteten för tumördiagnostik är låg. MDT konferens Multidisciplinär konferens ingår för en korrekt bedömning av varje ny bröstcancerpatient både före och efter operation. Det multidisciplinära teamet bör bestå av: kirurg med speciell kunskap om och fokus på bröstcancer, onkolog med speciell kunskap om och fokus på bröstcancer, radiolog med speciell kunskap om och fokus på bröstcancerdiagnostik, morfolog-cytolog och/eller patolog med speciell erfarenhet och kunskap om morfologisk biopsidiagnostik och diagnostik på själva operationspreparaten samt kontaktsjuksköterska med ett speciellt ansvar för att de beslutade åtgärderna genomförs med den skyndsamhet som varje fall kräver. Uppföljning År 1 Besök med uppföljning hos läkare och kontaktsjuksköterska, inkluderande klinisk undersökning, klinisk mammografi av ev. kvarvarande bröst och kontralateralt bröst. Enligt individuell bedömning ultraljud av ev. bröst, thoraxvägg, och axill. År 2 Klinisk mammografi av ev. kvarvarande bröst och kontralateralt bröst. Enligt individuell bedömning ultraljud av ev. bröst, thoraxvägg, och axill. År 3 Klinisk mammografi av ev. kvarvarande bröst och kontralateralt bröst. Enligt individuell bedömning ultraljud av ev. bröst, thoraxvägg, och axill. Efter 3 års uppföljning återgår patienten till screening. För patienter yngre än 40 år så ska dessa följas med årlig klinisk mammografi samt ultraljud tills dess screening ålder uppnås. För patienter över 74 år så följs dessa med klinisk mammografi i 3 år, därefter enligt individuell bedömning. Kontakt med patienten via kontaktsjuksköterska per telefon eller frågeformulär år 2-5. Vid avslutande kontakt vid 5 år ska data rapporteras till INCA. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(11)
2 Metastatisk sjukdom Sjukdomen är inte botbar utan behandlingen syftar till att minska symptomen och förlänga livet. Den palliativa behandling ska vara väl tolerabel och leda till en så hög livskvalitet som möjligt. Tillgängliga systemiska behandlingar är endokrin behandling, cytostatikabehandling, anti HER2 behandling. Vad som är en rimlig behandling diskuteras med patienten och helst också dess anhöriga. Palliativ strålbehandling mot skelettmetastaser ges pga. smärta, frakturrisk och/eller neurologisk påverkan. CNS metastaser behandlas vanligen med strålbehandling av hjärnan. Om upp till 3 metastaser, gott AT och begränsad övrig metastasering kan stereotaktisk strålbehandling övervägas. Bifosfonater används vid manifest hypercalcemi samt profylaktiskt till patienter med skelettmetastaser, för att minska risk för frakturer och kotkompressioner. Kirurgisk behandling (För mer information, var god se bilaga 1) Bröstbevarande kirurgi Indikationen är i huvudsak unifokala tumörer <4cm där relationen mellan tumörens och bröstets storlek ger gott kosmetiskt resultat Ingen exakt rekommendation finns, men en regel är att tumören excideras med 1cm klinisk marginal. I samband med kirurgisk excision av stora tumörer med partiell mastektomi kan det vara aktuellt att omforma bröstvävnaden lokalt, alternativt att tillföra en lambå för att uppnå bättre estetiskt resultat Indikation för re-excision är tumörväxt i resektionsranden ( tumour on ink ) Mastektomi Mastektomi är ett fullgott alternativ till bröstbevarande behandling och intar fortfarande en viktig plats vid flera indikationsområden: Om patienten själv önskar mastektomi, även om bröstbevarande kirurgi är ett säkert alternativ. Vid kontraindikation till postoperativ strålbehandling Vid kliniskt och/eller mammografiskt multicentrisk tumör Vid utbredd växt av tumör i flera resektionsränder efter partiell mastektomi Om storleksrelationen mellan tumören och bröstet är sådan att ett bra estetisk resultat inte kan åstadkommas med partiell mastektomi och neoadjuvant behandling inte är aktuell Lokalt återfall efter tidigare partiell mastektomi följt av postoperativ strålbehandling. Ett nytt bröstbevarande ingrepp kan övervägas om patienten inte tidigare fått strålbehandling mot bröstet Inflammatorisk tumör eller annan T4-tumör efter neoadjuvant behandling Vid mastektomi ska patienten alltid informeras om möjligheten till omedelbar eller sen rekonstruktion Ductal carcinoma in situ (DCIS) Kirurgisk excision följer principerna för invasiv bröstcancer och partiell mastektomi kan erbjudas alla patienter, när radikal excision av förändringen är möjlig med bevarad kosmetik DCIS har en högre risk för lokalt återfall vid bröstbevarande kirurgi än invasiv cancer och därför rekommenderas en större marginal (>2 mm) vid partiell mastektomi än vid invasiv bröstcancer Mastektomi är förstahandsval vid utbredda förändringar av DCIS och omedelbar rekonstruktion ska övervägas för alla patienter som inte har någon kontraindikation för detta ingrepp Profylaktisk mastektomi vid ärftlig bröstcancer Mastektomi med eller utan omedelbar rekonstruktion är enda alternativet vid profylaktisk kirurgi Areola-mamill sparande kirurgi kan rekommenderas som ett onkologisk säkert alternativ MR av brösten ska ha genomförts inom 3 månader före operation Axillkirurgi Undersökning av axillstatus ger prognostisk information och vägledning beträffande val av adjuvant behandling. Sentinel node biopsi Sentinel node biopsi rekommenderas vid både unifokala, multifokala och multicentriska tumörer. Sentinel node ska identifieras med hjälp av radioaktiv isotop samt blå färg. SNB: Negativ Ingen ytterligare kirurgisk åtgärd Makrometastas (>2mm) Inklusion i studie (SenoMac) alt axillutrymning Mikrometastas (0.2-2mm) Inklusion i studie (SenoMic) alt Ingen axillutrymmning. Submikrometastas (<0.2mm) Ingen ytterligare kirurgisk åtgärd berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(11)
3 Axillutrymning Vid palpabla cytologiverifierade lymfkörtlar rekommenderas axillutrymning, eventuellt föregånget av neoadjuvant kemoterapi Axillkirurgi medför risk för lymfödem, smärta, rörelseinskränkning och cirka % av patienterna har subjektiva armbesvär postoperativt. Minst 10 lymfkörtlar ska extirperas Neoadjuvant behandling För patienter med kliniskt negativ axill har portvaktskörtelbiopsi före start av systembehandling samma detektionsfrekvens och falskt negativ andel som vid primär kirurgi För patienter med metastas i portvaktskörteln bör axillutrymning utföras i samband med bröstoperationen, medan de patienter som har en benign portvaktskörtel före start av neoadjuvant behandling kan behandlas som vid primär kirurgi Medicinsk behandling (För mer information, var god se bilaga 2) Neoadjuvant behandling Indikationerna är inoperabel tumör eller palpabel axillmetastas. Cytostatika behandling HER-2 neg: Preoperativ FE100C/E90C600/m2 x 3 med byte till Docetaxel 100 mg/m2 x 3 alt veckovis paclitaxel 80 mg/m2 x12 HER-2 pos: FE100C/E90C600/m2 x 3, följd av Docetaxel alt veckovis paclitaxel i kombination med herceptin och pertuzumab x 4 innan op. Om HER-2 status är känd innan start av behandling, startar man med cytostatika och HER-2 blockad. Herceptin ges iv var 3:e vecka under 1 år. Endokrin terapi Aromatashämmare i 3-6 mån preoperativt till postmenopausala patienter med tydligt receptorpositiv tumör. Efter operationen fortsätts den adjuvanta endokrina behandlingen till 5 år. Adjuvant behandling Endokrin behandling Premenopausala patienter N0 och N+: Tamoxifen 5 år. Om tumören är högdifferentierad > 10 mm. GNRH + examestan 5 år kan övervägas < 35 år Postmenopausala patienter N0 Tam alt AI-Tam 5 år. Om tumören är högdifferentierad > 10 mm. N+1-3 AI-Tam 5 år N+ > 4 AI 5 år HER-2+ AI 5 år Fortsatt endokrin behandling efter 5 år Förlängd adjuvant behandling med letrozole (Femar) efter 5 års behandling med tamoxifen för körtelpositiva patienter. Förlängd adjuvant behandling med tamoxifen kan övervägas upp till 10 år hos patienter som är premenopausala och haft lymfkörtelmetastas. Kombinerad kemo-endokrin behandling vid ER+ bröstcancer med hög återfallsrisk Kemoterapi FE100C/ E90C600/m2 x 3 + D x 3 alt veckovis paclitaxel 80 mg/m2 x12. Endokrin behandling startar efter genomgången adjuvant kemoterapi. HER2+ Bröstcancer Tumörer >5 mm T1b För behandling med trastuzumab (Herceptin) krävs säkerställd HER2-positivitet (starkt immunohistokemiskt överuttryck, IHC 3+, eller FISH/CISH/SISH-positivitet) Kemoterapi N0 och N+: FE100C/ E90C600/m2 x 3 + D /m2 x 3 alt veckovis paclitaxel 80 mg/m2 x12. Totalt adjuvant hercetinbehandling under ett år (17 behandlingar) Trastuzumab startar konkomittant med docetaxel eller paclitaxel. Om ER+ sjukdom ges också endokrin behandling enligt ovan. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(11)
4 Adjuvant bisfosfonatbehandling Ges som tillägg till postmenopausala kvinnor med primär N+ sjukdom eller N- sjukdom med ogynnsamma riskfaktorer. Behandlingen: Zoledronsyra 4 mg iv var 6:e månad under 3 år. Kvinnor som planeras få AI i 5 år och som har riskfaktorer för osteoporos såsom hög ålder, tidigare lågenergifraktur, höft- eller kotfraktur hos förälder eller kortison > 3 månader, ska remitteras för bentäthetsmätning (DEXA). Antiresorptiv behandling ska ges om tidigare fraktur och T score < 2 eller om minst 1 annan stark riskfaktor och T score < 2,5 (A). Vid tveksamhet angående riskfaktorer bör en generös attityd till DEXA gälla. Strålbehandling (För mer information, var god se bilaga 3) Adjuvant strålbehandling vid invasiv bröstcancer Adjuvant strålbehandling N-status T-status (mm) Operation Strålbehandlingsområde Bröstbev. Bröst*# 0 50 Mastektomi Ingen strålbehandling 0 > 50 Mastektomi Thoraxvägg# 1 mikro > 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional 1 makro 0 50 Bröstbev. Bröst*#, alt. bröst + regional** 0 50 Mastektomi Ingen strålbehandling alt. thoraxvägg + regional** > 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional 2 met Bröstbev. Bröst* + regional 0 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional > 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional * Boost mot operationsområdet efter bröstbevarande kirurgi om kvinnan 40 år ** Strålbehandling mot regionala lymfkörtelstationer är standard. Överväg att avstå från strålbehandling vid tumörer med histologisk grad 1. Om färre än tio lymfkörtlar utrymts ska strålbehandling rekommenderas för alla patienter med makrometastas, även grad 1. # Hypofraktionering vid ålder > 40. Ges inte när boost är indicerad. Se riktlinjer för teknik vid strålbehandling vid bröstcancer från Svenska bröstradioterapigruppen, SBRG. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(11)
5 BILAGA 1 Kortversion - Kirurgisk behandling av bröstcancer Denna kortversion är en regional anpassning av det nationella vårdprogrammet. För mer information och evidensunderlag var god se det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. Bröstbevarande kirurgi Indikationen är i huvudsak unifokala tumörer <4cm där relationen mellan tumörens och bröstets storlek ger gott kosmetiskt resultat Ingen exakt rekommendation finns, men en regel är att tumören excideras med 1cm klinisk marginal. I samband med kirurgisk excision av stora tumörer med partiell mastektomi kan det vara aktuellt att omforma bröstvävnaden lokalt, alternativt att tillföra en lambå för att uppnå bättre estetiskt resultat Indikation för re-excision är tumörväxt i resektionsranden ( tumour on ink ) Mastektomi Mastektomi är ett fullgott alternativ till bröstbevarande behandling och intar fortfarande en viktig plats vid flera indikationsområden: Om patienten själv önskar mastektomi, även om bröstbevarande kirurgi är ett säkert alternativ. Vid kontraindikation till postoperativ strålbehandling Vid kliniskt och/eller mammografiskt multicentrisk tumör Vid utbredd växt av tumör i flera resektionsränder efter partiell mastektomi Om storleksrelationen mellan tumören och bröstet är sådan att ett bra estetisk resultat inte kan åstadkommas med partiell mastektomi och neoadjuvant behandling inte är aktuell Lokalt återfall efter tidigare partiell mastektomi följt av postoperativ strålbehandling. Ett nytt bröstbevarande ingrepp kan övervägas om patienten inte tidigare fått strålbehandling mot bröstet Inflammatorisk tumör eller annan T4-tumör efter neoadjuvant behandling Vid mastektomi ska patienten alltid informeras om möjligheten till omedelbar eller sen rekonstruktion Ductal carcinoma in situ (DCIS) Kirurgisk excision följer principerna för invasiv bröstcancer och partiell mastektomi kan erbjudas alla patienter där radikal excision av förändringen är möjlig med bevarad kosmetik DCIS har en högre risk för lokalt återfall vid bröstbevarande kirurgi än invasiv cancer och därför rekommenderas en större marginal (>2 mm) vid partiell mastektomi än vid invasiv bröstcancer Mastektomi är förstahandsval vid utbredda förändringar av DCIS och omedelbar rekonstruktion ska övervägas för alla patienter som inte har någon kontraindikation för detta ingrepp Profylaktisk mastektomi vid ärftlig bröstcancer Mastektomi med eller utan omedelbar rekonstruktion är enda alternativet vid profylaktisk kirurgi Areola-mamill sparande kirurgi kan rekommenderas som ett onkologisk säkert alternativ MR av brösten ska ha genomförts inom 3 månader före operation Axillkirurgi Undersökning av axillstatus ger prognostisk information och vägledning beträffande val av adjuvant behandling. Sentinel node biopsi Sentinel node biopsi rekommenderas vid både unifokala, multifokala och multicentriska tumörer. Sentinel node ska identifieras med hjälp av radioaktiv isotop samt blå färg. Negativ SNB Makrometastas (>2mm) Mikrometastas (0.2-2mm) Submikrometastas (<0.2mm) Ingen ytterligare kirurgisk åtgärd Inklusion i studie (SenoMac) alt Axillutr. Inklusion i studie (SenoMic) alt Ingen axillutr. Ingen axillutr. Axillutrymning Vid palpabla cytologiverifierade lymfkörtlar rekommenderas axillutrymning, eventuellt föregånget av neoadjuvant kemoterapi Axillkirurgi medför armsjuklighet med risk för lymfödem, smärta, rörelseinskränkning och cirka % av patienterna har subjektiva armbesvär postoperativt. Minst 10 lymfkörtlar ska extirperas berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 5(11)
6 Neoadjuvant behandling För patienter med kliniskt negativ axill har portvaktskörtelbiopsi före start av systembehandling samma detektionsfrekvens och falskt negativ andel som vid primär kirurgi För patienter med metastas i portvaktskörteln bör axillutrymning utföras i samband med bröstoperationen, medan de patienter som har en benign portvaktskörtel före start av neoadjuvant behandling kan behandlas som vid primär kirurgi berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 6(11)
7 BILAGA 2 Kortversion (neo)adjuvant medicinsk behandling av bröstcancer Denna kortversion är en regional anpassning av det nationella vårdprogrammet. För mer information och evidensunderlag var god se det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. Neoadjuvant medicinsk behandling En nyligen publicerad meta-analys med patienter i 11 studier visar att pcr inte fungerar som surrogatmarkör för recidivfri överlevnad. Neoadjuvant behandling kan dock vara av värde för patienter med större tumörer med hög Ki67 där man har möjlighet att byta/lägga till annan behandling vid dålig terapieffekt s.k. response-guided treatment. Indikationer för neoadjuvant behandling 1. Inoperabel tumör. 2. Inflammatorisk bröstcancer. 3. Palpabel axillmetastas. Handläggning inför start av neoadjuvant behandling 1. Ultraljudsledd grov- eller mellan-nålsbiopsi för att bekräfta diagnos samt bedömning av ER/PgR/HER2 och Ki Om misstanke om lymfkörtelmetastas skall punktion för cytologi göras. 3. Indikering av tumör(-er) före start av systemisk behandling. 4. SN innan behandlingsstart (klinisk studie). 1. Neoadjuvant cytostatikabehandling Rekommenderas särskilt vid högt Ki67. Klinisk undersökning för bedömning av behandlingseffekt inför varje ny kur. All neoadjuvant behandling (6-7 kurer) planeras att ges innan operation. Vid utebliven/dålig effekt bör patienten opereras och ny bedömning om fortsatt behandling grundas på PAD. Luminal B (ER+, hög Ki67) Preop FE100C/E90C x 3 följt av Paclitaxel 80mg/m2 x 12 eller Docetaxel 100 mg/m2 x 3. Trippelnegativ BC Preop FE100C x 3 följt av Paclitaxel 80mg/m2 x 12 eller Docetaxel 100 mg/m2 x 3. Om dålig effekt preoperativt kan byte till Karboplatin AUC5 q21 + Paclitaxel 80mg/m2 göras. Om kvarvarande viabel tumör rekommenderas platinumbaserad behandling postoperativt Karboplatin AUC5 q21 + Gemcitabine (1 250 mg/m2) dag 1 och 8 HER-2 + Preop FE100C x 3/ E90C följt av Paclitaxel 80mg/m2 x 12 eller Docetaxel 100 mg/m2 x 3. Start av Herceptin + Perjeta när taxanbehandlingen börjar; Perjeta ges 4 kurer och Herceptin i totalt ett år. Om HER2 status är känt vid terapistart ges 4 kurer med taxan + antikroppar först följt av 3 FEC. 2. Neoadjuvant endokrin terapi Aromatashämmare i 3-6 mån preoperativt till postmenopausala patienter med tydligt receptorpositiv tumör. Efter operationen fortsätts den adjuvanta endokrina behandlingen till 5 år. Vid utebliven effekt tidigt (1-2 månader) skall patienten opereras och ställningstagande till cytostatikabehandling göras. Adjuvant medicinsk behandling 1. Adjuvant endokrin behandling (Luminal A, B och HER2+/ER+) Definition av endokrin känslighet: Hög känslighet ER > 50% PgR positiv Intermediär ER 10-50% Låg känslighet ER < 10% Ej indikation för endokrin behandling Premenopausala patienter N0 Tamoxifen 5 år förutsatt att tumören är > 10 mm. N+ Tamoxifen 5 år Exemestan + Zoladex 5 år kan övervägas till högriskpatienter < 35 år med kvarvarande menstruationer efter given cytostatikabehandling. Postmenopausala patienter N0 Tamoxifen alternativt AI-Tamoxifen i 5 år förutsatt att tumören > 10 mm. N+1-3 AI 5 år berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 7(11)
8 N+ > 4 AI 5 år Fortsatt endokrin behandling efter 5 års tamoxifen Ytterligare 5 års behandling med AI ges till körtelpositiva patienter. Adjuvant bifosfonatbehandling (Zoledronsyra 4mg 2 ggr/år i 3 år) ges till postmenopausala nodpositiva patienter samt nodnegativa högriskpatienter (tumör > 5 cm och grad 2-3/hög Ki67). Patienter med riskfaktorer för osteoporos skall göra bentäthetsmätning. Vid AI rekommenderas Replens från behandlingsstart. 2. Adjuvant cytostatikabehandling OBS för alla patienter som planeras för cytostatikabehandling: Angivna doser gäller patienter i gott AT. Vid tveksamhet startas behandlingen med dosreduktion (75-80% dos) och kan eventuellt ökas vid kur 2. Ge alltid G-CSF profylaktiskt vid docetaxel 100 mg/m2 Ge G-CSF vid leukopeni/neutropeni efter FEC/EC Docetaxel är kontraindicerat vid diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom, psoriasis, psykisk sjukdom i anamnesen. 2a. Luminal B, ev. högrisk Luminal A (stor tumör eller > 4 lgl) FE100C/ E90C x 3 följt av Paclitaxel 80mg/m2 x 12 alternativt Docetaxel 100 mg/m2 x 3 (följt av endokrin behandling) till följande grupper: N0 N+ < 35 år 1-3 lgl och hög Ki67 eller G2-3 >35 år, och något av följande: 4 lgl - tumör >10 mm och hög Ki67 och G3 T3-4 - tumörstorlek mm, eller hög Ki67, eller G2-3 - T3-4 2b. Trippelnegativ bröstcancer Kemoterapi FE100C x 3 följt av Paclitaxel 80mg/m2 x 12 (paclitaxel effektivare än docetaxel) N0 N+ Tumörer 5-10 mm + hög Ki67 och/eller låg Alla differentiering (G3) Alla tumörer > 10 mm (T1c) 2c. HER2+ bröstcancer Tumörer >5 mm T1b För behandling med trastuzumab (Herceptin) krävs HER2 amplifiering. Kemoterapi (både N0 och N+) FE100C x 3 följt av Paclitaxel 80mg/m2 x 12 eller Docetaxel100 x 3 Trastuzumab startar när taxan-behandlingen inleds. Totalt ges Herceptin under ett år (17 behandlingar). Om ER/PgR+ sjukdom ges också adjuvant endokrin behandling enligt ER+ bröstcancer. 3. Speciella patientgrupper Äldre patienter Äldre patienter har flest bröstcancerrecidiv och är den mest underbehandlade gruppen. HER2 neg CMFx3 följt av veckovis Paclitaxel x 9-12 HER2+ Veckovis Paclitaxel x Herceptin. Vid tveksamheter om patienten tolererar behandlingen, starta med dosreduktion och öka eventuellt ökad dos inför kur 2. Avstå från kemoterapi vid nedsatt AT, komorbiditet osäker organfunktion. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 8(11)
9 Bröstcancer under graviditet Cytostatikabehandling kan ges under 2a och 3e trimestern. Ge ej trastuzumab eller andra HER2 blockerande läkemedel. Manlig bröstcancer Manlig bröstcancer är oftare ER+ (96%) och mindre ofta HER2+ (7%) och följer fortfarande samma rekommendationer som kvinnor. AI är dock kontraindicerat. Behandling vid lokalrecidiv Efter operation av isolerat lokalrecidiv (negativ fjärrmetastasutredning) ges en ny adjuvant kurativt syftande behandling där behandlingsval påverkas av aktuellt PAD och tidigare behandling. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 9(11)
10 BILAGA 3 Kortversion vårdprogram strålbehandling bröstcancer Invasiv bröstcancer N0-sjukdom Efter partiell mastektomi: tangentiell strålbehandling - Till kvinnor > 40 år: Gy/16 fr, 2,66 Gy/fr, 5 fr/vecka, hypofraktionering - Till kvinnor 40 år: 50 Gy/25 fr, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka och boost med 8 extra 2 Gy-fraktioner mot operationsområdet i tillägg till den sedvanliga strålbehandlingen mot hela bröstkörteln - Om tumören i bröstet inte är radikalt avlägsnad är i första hand utvidgad kirurgi indicerad. Om det efter denna fortfarande är oklart om tumören är radikalt avlägsnad föreslås boost mot operationsområdet till en total dos av 66 Gy Efter mastektomi - Vid T1 T2-tumörer ( 5 cm) som är radikalt avlägsnade ges ingen strålbehandling - Vid T3 T4-tumörer (> 5 cm) eller utbredd multifokal växt ges strålbehandling mot thoraxvägg - Till kvinnor > 40 år: Gy/16 fr, 2,66 Gy/fr, 5 fr/vecka (hypofraktionering) - Till kvinnor 40 år: 50 Gy/25 fr, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka - Om tumören i bröstet inte är radikalt avlägsnad är i första hand utvidgad kirurgi indicerad. Om radikalitet fortfarande inte uppnåtts ges alltid strålbehandling mot thoraxväggen med boostdos mot det icke-radikalt opererade området till en total dos av 66 Gy (vid behandling med boost rekommenderas 2 Gy/fraktion) - Ingen strålbehandling mot lymfkörtelstationer N+-sjukdom efter partiell mastektomi T1-T2- tumörer - Standardbehandlingen är strålbehandling mot den kvarvarande delen av det opererade bröstet, 50 Gy/25 fr, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka. Gäller alla med N+-sjukdom - Till kvinnor 40 år ges boost med 8 extra 2 Gy-fraktioner mot operationsområdet i tillägg till den sedvanliga strålbehandlingen mot hela bröstkörteln, 50 Gy/25 fr, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka (++++). Vid behandling med boost rekommenderas 2 Gy/fraktion Lymfkörtelmetastaser - En mikrometastas: Ingen postoperativ regional strålbehandling - En makrometastas: Strålbehandling mot lymfkörtelstationer är standardbehandling. Överväg att avstå från strålbehandling hos patienter med tumör av histologisk grad 1 - Strålbehandling mot axill och fossa scl, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka till 50 Gy. Ingen rutinmässig parasternal bestrålning - Om färre än tio lymfkörtlar utrymts ska strålbehandling övervägas även vid en lymfkörtelmetastas och grad lymfkörtelmetastaser: strålbehandling mot axill och fossa scl, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka till 50 Gy. Ingen rutinmässig parasternal bestrålningmfkörtelmetastas N+-sjukdom efter mastektomi T1-T2- tumörer Vid radikalt opererad tumör i bröstet och adekvat axillutrymning med minst tio utrymda lymfkörtlar, gäller följande för bestrålning av thoraxvägg och lymfkörtelstationer 1 lymfkörtelmetastas - En mikrometastas: ingen postoperativ strålbehandling - En makrometastas: o Strålbehandling mot lymfkörtelstationer är standardbehandling. Överväg att avstå från strålbehandling hos patienter med tumör av histologisk grad 1 o Strålbehandling mot thoraxvägg samt axill och fossa supraclavicularis, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka till 50 Gy. Ingen rutinmässig parasternal bestrålning. o Om färre än tio lymfkörtlar utrymts ska strålbehandling övervägas även vid en lymfkörtelmetastas och grad 1. 2 lymfkörtelmetastaser - Strålbehandling mot thoraxvägg samt axill och fossa scl, 2 Gy/fr 5 fr/vecka till 50 Gy. Ingen rutinmässig parasternal bestrålning. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 10(11)
11 T3-T4- tumörer - Strålbehandling mot thoraxvägg och lymfkörtelstationer (även vid en mikrometastas) - Om tumören i bröstet inte är radikalt avlägsnad är i första hand utvidgad kirurgi indicerad. Om radikalitet fortfarande inte uppnåtts ges alltid strålbehandling mot thoraxväggen med boostdos mot det icke-radikalt opererade området till en total dos av 66 Gy. Endokrin behandling Endokrin behandling rekommenderas samtidigt med strålbehandling. Duktal cancer in situ Efter partiell mastektomi - Standardbehandlingen är strålbehandling mot den kvarvarande delen av det opererade bröstet 50 Gy/25 fr, 2 Gy/fr, 5 fr/vecka - Överväg att avstå från strålbehandling för patienter med låg risk för återfall om allt av följande föreligger o tumör mindre än 15 mm o nukleargrad 1 eller 2 utan nekroser o resektionsmarginal större än 10 mm. Efter mastektomi - Ingen postoperativ strålbehandling Tabell 1. Adjuvant strålbehandling vid invasiv bröstcancer Adjuvant strålbehandling N-status T-status (mm) Operation Strålbehandlingsområde Bröstbev. Bröst*# 0 50 Mastektomi Ingen strålbehandling 0 1 mikromet. 1 makromet. > 50 > 50 Mastektomi Mastektomi Thoraxvägg# Thoraxvägg + regional 0 50 Bröstbev. Bröst*#, alt. bröst + regional** 0 50 Mastektomi Ingen strålbehandling alt. thoraxvägg + regional** > 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional 2 met Bröstbev. Bröst* + regional 0 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional > 50 Mastektomi Thoraxvägg + regional * Boost mot operationsområdet efter bröstbevarande kirurgi om kvinnan 40 år ** Strålbehandling mot regionala lymfkörtelstationer är standard. Överväg att avstå från strålbehandling vid tumörer med histologisk grad 1. Om färre än tio lymfkörtlar utrymts ska strålbehandling rekommenderas för alla patienter med makrometastas, även grad 1. # Hypofraktionering vid ålder > 40. Ges inte när boost är indicerad. Se riktlinjer för teknik vid strålbehandling vid bröstcancer från Svenska bröstradioterapigruppen, SBRG. berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 11(11)
12 RMR Bröstcancer Regional konsekvensbeskrivning Några saker skiljer sig jämfört med förra versionen. De flesta punkter har behandlats vid uppdatering av nationella riktlinjer och sjukvården har fått resurser för åtgärderna. Sedan dess har tillkommit: Sammanfattning: 1. Adjuvant bisfosfonatbehandling Adjuvant bisfosfonatbehandling som tillägg till adjuvant behandling för den postmenopausala gruppen med lymfkörtelmetastas eller ogynnsamma riskfaktorer. Behandling som rekommenderas är zoledronsyra 4 mg iv var 6:e månad under 3 år. 2. Onkogenetisk utredning Indikationen för remiss till cancergenetisk mottagning är oförändrad i det nya vårdprogrammet. Samtidigt ökar efterfrågan på cancergenetiska utredningar kraftigt sen 3-4 år tillbaka. Vi ser också under 2015 en utökning av remissindikationerna då de genetiska analyserna är på väg att bli behandlingsstyrande vid viss bröst- och ovarialcancer när PARpinhibitorerna kommer i klinisk rutin, genetiska analyser kommer även att kunna vara avgörande för val av kirurgiskt ingrepp. 3. Rekonstruktion Alla kvinnor som ska genomgå mastektomi informeras om möjligheterna till omedelbar eller sen rekonstruktion. Antalet rekonstruktioner bedöms komma att öka hos de kvinnor som ska genomgå mastektomi, och det kommer troligen att ske ett skifte mot fler direktrekonstruktioner med hud och mamillsparandekirurgi. Denna bedömning är dock komplicerad och en fördjupad analys kommer att ske under hösten 2015 och presenteras separat. 4. Uppföljning Delvis förändrad uppföljning. Alla kvinnor rekommenderas uppföljande mammografi i 3 år, har patienten inte fyllt 40 så rekommenderas årliga mammografier tills 40 års ålder, sedan följs patienterna via screeningmammografi tills 74 år. Är patienten äldre än 74 år sker endast 3 års mammografisk uppföljning. Klinisk kontroll sker vid 1 -års kontroll, därefter sker uppföljning årligen via kontaktsjuksköterska via brev eller telefon. Författare: Roger Olofsson Bagge och Zakaria Einbeigi Konsekvenser: 1. Adjuvant bisfosfonatbehandling Patientnyttan med adjuvant bisfosfonatbehandling innebär i huvudsak en absolut reduktion i bröstcancerspecifik dödlighet med cirka 2.5%. Några negativa etiska aspekter bedöms inte föreligga. Denna förändring medför behov av organisatoriska konsekvenser med utbildningsinsatser samt resurser för att möjliggöra detta ökade uppdrag (i huvudsak sjuksköterskeresurs). Exakt vilka åtgärder som behöver genomföras måste varje bröstenhet själva bedöma. Förändringen gäller cirka 250 patienter per år i Västra Götaland. Kostnad för genomförande av detta beräknas bli år 1: 500 ksek, år 2: 1000 ksek och från och med år 3: 1500 ksek. Detta motsvarar då den ökade kostnaden för
13 läkemedel samt det ökade behovet av sjuksköterskor för administration av infusionen. Inga engångskostnader bedöms föreligga. 2. Onkogenetisk utredning Patientnyttan med onkogenetisk utredning är framförallt att patienter kan ingå i uppföljningssystem, de nya aspekterna är dock även att den onkogenetiska utredningen blir behandlingsstyrande för både kirurgi och medicinsk behandling. De etiska aspekterna rörande onkogenetisk utredning är väl kända. Den nya aspekten är att utredningen även kommer att bli behandlingsstyrande, behovet av snabb genetisk bedömning kommer då att vara av stort värde. Indikationen för remiss till cancergenetisk mottagning är oförändrad i det nya vårdprogrammet. Samtidigt ökar efterfrågan på cancergenetiska utredningar kraftigt sen 3-4 år tillbaka. För att möte efterfrågan har vi fördubblat mottagningsverksamheten under 2014 och vi behöver fördubbla igen under 2015 vilket man inte kommer att klara av. Kostnaden för genetiska analyser har ökat med 50 % bara under För att kunna möta detta behov behövs en utökning av resursen motsvarande 3000 ksek vilket inkluderar kostnad för teambesök och laboratoriekostnad. 3. Rekonstruktion Alla kvinnor som ska genomgå mastektomi informeras om möjligheterna till omedelbar eller sen rekonstruktion. Antalet rekonstruktioner bedöms komma att öka hos de kvinnor som ska genomgå mastektomi, och det kommer troligen att ske ett skifte mot fler direktrekonstruktioner med hud och mamillsparande kirurgi. Andel kvinnor i Västra Götaland som får direktrekonstruktion är lägst i landet och det finns ett behov av att öka denna andel. Det kommer även att ske ett ökat antal operationer med avancerade onkoplastiska tekniker, inklusive kontralaterala ingrepp för att skapa symmetri av brösten för kvinnan. Den huvudsakliga etiska aspekten är att situtationen i Sverige inte är jämlik avseende tillgång till avancerade rekonstruktiva ingrepp, och syftet med denna förändring är i huvudsak att jämna ut dessa skillnader. Detta kommer att innebära förändringar både avseende organisation och ekonomiska konsekvenser. Denna bedömning är dock komplicerad och en fördjupad analys av exakt vilka resurser som kommer att behövas kommer att ske under hösten 2015 och kommer att presenteras separat. 4. Uppföljning Enligt de nya riktlinjerna regionalt rekommenderas alla kvinnor opererade för bröstcancer uppföljande mammografi i 3 år, har patienten inte fyllt 40 så rekommenderas årliga mammografier tills 40 års ålder, sedan följs patienterna via screeningmammografi tills 74 år. Är patienten äldre än 74 år sker endast 3 års mammografisk uppföljning. Klinisk kontroll sker vid 1-års kontroll, därefter sker uppföljning årligen via kontaktsjuksköterska via brev eller telefon. Någon etisk aspekt bedöms inte föreligga avseende denna förändring. Något behov av organisatoriska förändringar, utöver de redan införda, bedöms ej föreligga.
14 Något behov av ekonomiska förändringar bedöms inte föreligga. Implementering: Ansvaret för att implementera dessa nya regionala riktlinjer ligger på respektive bröstenhet med tillhörande verksamhet. Riktlinjen avser att vara fullt tillämpad under Uppföljning: Uppföljning av förändring med adjuvant bisfosfonatbehandling kommer att ske via INCA-register. Några förändringar bedöms inte vara nödvändiga.
Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram.
Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. Taget vid styrelsemöte 150326 Giltighetstid längst till och
A) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)
, totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin
Bedömning/handläggning neo- och adjuvant behandling
Bedömning/handläggning neo- och adjuvant behandling All adjuvant behandling skall diskuteras på MDK och beslut om sådan tas av onkolog. En preliminär bedömning skall dock om möjligt göras redan vid första
Bedömning/handläggning neooch adjuvant behandling
Bedömning/handläggning neooch adjuvant behandling All adjuvant behandling skall diskuteras på MDK och beslut om sådan tas av onkolog. En preliminär bedömning skall dock om möjligt göras redan vid första
Del 5. Totalpoäng: 20p.
Totalpoäng: 20p. En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder. Beskriv hur du
Onkologiska aspekter på bröstcancer. Niklas Loman 131122
Onkologiska aspekter på bröstcancer Niklas Loman 131122 Bakgrund bröstcancer Vanligaste cancern hos kvinnor 30% Ca 8000 nya fall/år i Sverige Ca 1500 fall/år i södra sjukvårdsregionen Mortalitet c:a 1500
Appendix till Regionalt vårdprogram för bröstcancer
Appendix till Regionalt vårdprogram för bröstcancer Versionshantering Datum 2016-01-01 Appendix till regionalt vårdprogram i väntan på regionala tillämpningar. Gäller tillsammans med nationellt vårdprogram
som palliativ behandling till personer med skelettmetastaserad kastrationsresistent
Rättelseblad 2015-12-10 Dnr 25819/2014 1(5) Kunskapsstyrning Lena Hansson lena.hansson@socialstyrelsen.se Rättelseblad ändtarmscancervård - Stöd för styrning och ledning (artikelnr 2014-4-2) På sid 51,
Del 4. 11 sidor. 26 poäng
11 sidor. 26 poäng 62-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, kommer in till akuten med lågt sittande vänstersidiga buksmärtor. Hon har en anamnes på colon irritable men i övrigt mag-tarmfrisk. Hon har
Bilaga 2 C Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen 2016-2018
Bilaga 2 C Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen 2016-2018 Utvecklingsplan för bröstcancer i norra regionen 2016-2018 Malin Sund, professor i kirurgi & Maria Sandberg, kontaktsjuksköterska
Gäller 160215-170101
Gäller 160215-170101 VÅRDPROGRAM FÖR BRÖSTCANCER Umeå 2016 www.rccnorr.se Omslagsbilden visar de bröstsjukas skyddshelgon S:t Agatha som dog martyrdöden omkring år 250 e.kr. Källa: The Catholic Encyclopedia
Lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer Regional anpassning av nationellt vårdprogram, Region Väst och Syd.
Lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer Regional anpassning av nationellt vårdprogram, Region Väst och Syd. Antaget av sydsvenska bröstcancergruppens styrelse i samband med möte
1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Antal/år nivå Bröstcancer 170. Tamoxifen sänker antalet ERpositiva tumörer med 50 % men påverkar ej antalet ER-negativa tumörer. grupp.
(92) 2 3 4 5 6 7 8 9 Id Diagnos Sjukdomstillstånd och åtgärd Tillståndets svårighetsgrad (behov) Effekt av åtgärden Evidens för Kostnad/ Vård- Rangordning Bröstcancer 70 Högriskindivider Kemoprevention
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER ADJUVANT BEHANDLING Senaste uppdatering 2015-06-01 (Skapad den 2007-11-28) Ansvarigt Regionalt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel:
Region Skåne Riktlinjer för FGM 2
Riktlinjer för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i *Flash glukosmätningssystem En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska
Tillämpning av nationellt vårdprogram för Bröstcancer
Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av nationellt vårdprogram för Bröstcancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00218) giltigt till oktober 2020. Utarbetad avregional vårdprocessgrupp
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Tillämpning av nationellt vårdprogram för b röstcancer
Regional medicinsk riktlinje Tillämpning av nationellt vårdprogram för b röstcancer Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00218) giltigt till (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom. Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 160116 Tid: 09.30-13.30 Hjälpmedel: Inga tillåtna Totalt antal
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Regional anpassning av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer väst och syd,
Lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer Regional anpassning av nationellt vårdprogram, region Syd och Väst. Antagen för den Södra Sjukvårdsregionen vid Sydsvenska Bröstcancergruppens
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Åsa Andersson strategisk rådgivare
REMISSVAR Tack för att du tar dig tid att lämna synpunkter på vårdprogrammet. Denna mall underlättar för oss när vi ska sammanställa remissvaren och vi är tacksamma om du använder den. Om du känner dig
Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca 40 % Corpuscancer ca 1300. Ovarialcancer ca 800 Borderline 200. Cervixcancer ca 450
Corpuscancer ca 1300 Ovarialcancer ca 800 Borderline 200 Cervixcancer ca 450 Vulvacancer ca 125 Vaginalcancer ca 40 Äggledarcancer (tubar) ca 40 Corpuscancer ca 85% Cervixcancer ca 70% Ovarialcancer ca
Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS
Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013
Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6 Uppdaterad januari 2013 Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister
PROSTATACANCER Dalarnas län
Standardiserat vårdförlopp Kvalitetsregister 26 mars 2015 Kortare väntetider i cancervården i Uppsala-Örebroregionen - regionalt kvalitetsregisterunderlag för standardiserade vårdförlopp PROSTATACANCER
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Brevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Allmänhetens syn på sjukvård
Allmänhetens syn på sjukvård Undersökning: Allmänhetens syn på sjukvård Projektnummer: 3272460 Uppdragsgivare: Hjärt-Lungfonden Tid för fältarbete: 20-23 oktober 1997 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade:
Två rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektaloch prostatacancersjukvård
Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektaloch prostatacancersjukvård Tabellbilaga till beslutsstödsdokument rangordningslistor för de tre tumörformerna Bröstcancer Sättning: Per-Erik Engström Omslag:
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer
Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.
Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig. Våra äldres tänder är fantastiska! Svensk tandvård är fantastisk i sitt arbete med förebyggande åtgärder, vilket har lett till att andelen äldre
Förklaringstext till Koll på läget strålbehandling
Förklaringstext till Koll på läget strålbehandling Definition av indikatorn anges nedanför grafen i onlinerapporten och i förklaringstexten Källa till indikatorn hänvisar till variabeln/variablerna i NPCR:s
Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar
Skolinspektionen Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Anette.Ellis@fogdarod.se Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar efter tillsyn
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Barnomsorgspeng är ett kommunalt bidrag till enskilda utförare av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som följer med barnet
OBS! Under behandlingen skall ingen ytterligare diabetesmedicinering ges.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 11198 su/med 2015-11-02 3 Innehållsansvarig: Birgit Lorentsson, Instruktör, Thoraxintensivavdelning (birlo1) Godkänd av: Helena Rexius, Verksamhetschef,
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Rutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Centrala rekommendationer och konsekvenser
Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer
Du beslutar att operera bort förändringen i vänster bröst. Du planerar in henne för en sektorresektion med Sentinel Node-biopsi inom tre veckor.
Totalt 5 sidor. Totalpoäng: 10p Du vikarierar på kirurgen i Gävle. Till din mottagning kommer en 57-årig kvinna, Agneta Nordgren, remitterad från mammografiscreeningen. Man har hittat en 12 mm stor stjärnformad
Onkologisk behandling av kolorektal cancer. Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund
Onkologisk behandling av kolorektal cancer Anders Johnsson Onkologiska kliniken Lund Onkologiska behandlingar Strålbehandling Resektabel rektalcancer Lokalt avancerad rektalcancer Symtompalliation Medicinsk
Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram.
Sydsvenska bröstcancergruppens lathund för kirurgisk och onkologisk behandling av bröstcancer regional anpassning av nationellt vårdprogram. 1 Rekommendationer för kirurgisk behandling av patienter med
Regionens landsting i samverkan. Lungcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår 2009-2013. Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Lungcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 29-213 Uppsala-Örebroregionen Feb 215 Lungcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 29-213 Uppsala-Örebroregionen Regionalt cancercentrum,
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Två behandlingsindikationer. Stadieindelningen 2011-11-07. Fördelning av cancer i Sverige 2009. Behandling av bröstcancer
Fördelning av cancer i Sverige 2009 Behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Två behandlingsindikationer Stadieindelningen Adjuvant behandling (Stadium 1-3) Förebyggande tilläggsbehandling
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019)
VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-06-03 (SBSC dok 020681019) Vägledning för ansökan Certifiering av företag info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och
Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Regeringsbeslut I:4 2010-09-09 S2010/6418/HS (delvis) Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG Kartläggning Aktivitetsersättning Kartläggning aktivitetsersättning i Västra Skaraborg I Västra Skaraborg finns idag 500 individer som är beviljade aktivitetsersättning
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock
Klassifikation av sepsis, svår sepsis och septisk chock Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Upprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND
RAMAVTAL OM LÄKARINSATSER INOM KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I VÄSTRA GÖTALAND Detta dokument utgör ett ramavtal avseende läkarinsatser för den kommunala hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Med
Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar
Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar Uppföljning och jämförelser Samverkansnämnden 2014 12 04 Jan Olov Strandell bild nr 1 Gällande politiska viljeinriktningar Cancersjukvård 2007 Astmavård 2008
Fettknuta. Fettknuta. Information inför operation av fettknuta eller talgknuta
Fettknuta Fettknuta Information inför operation av fettknuta eller talgknuta Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Vårdgaranti. i Västra Götalandsregionen. En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården
Vårdgaranti 7 0 0 i Västra Götalandsregionen En guide för dig som arbetar i hälso- och sjukvården Som vårdgivare ska du se till att patienten erbjuds vård inom vårdgarantins tidsgränser. Det är ditt ansvar.
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek 100917
Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd Bakgrund När en person blir sjuk eller drabbas av ohälsa påverkas de närstående på många olika sätt. I akuta situationer
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa
1. Nya perspektiv Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Kom ihåg att ansöka om examen!
Institutionen för omvårdnad Programrådet för sjuksköterskeprogram, PRS Kom ihåg att ansöka om examen! Information om de olika examina som kan vara aktuella för våra studenter, om hur man ansöker om examen
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:41 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:05 av Maria Wallhager m fl (fp) om tandsköterskeutbildning Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionärerna föreslår
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal
Sida 1 (5) 2016-05-02 - Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal vid förändring av patients hälsotillstånd samt överföring till annan vårdinrättning MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen,
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening
1 Central Barnhälsovård 2016-02-08 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R. (1987).
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade