Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk"

Transkript

1 Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk BLOMDAHL MATS HESSLING KRISTINA Examensrapport Handledare: Fisli Jiyan, Haninge Kommun Lindström Jonas, Haninge Kommun Thunqvist Eva-Lotta, KTH STH Examinator: Ackerberg Björn, KTH STH

2

3 Sammanfattning Dammträsk är en sjö i Haninge kommun som är recipient för dagvattnet från centrumområdet i Handen, samt fritidshusområdena Kolartorp och Hermanstorp. Fritidshusområdena består av fastigheter med enskilda avlopp. Dammträsk innefattas inte av EU:s ramdirektiv för vatten, medan sjön Drevviken som Dammträsk mynnar ut i omfattas av direktivet. Därmed är det även av vikt att Dammträsk uppnår en god ekologisk och kemisk status. Med dagvatten transporteras olika föroreningar. Eftersom dagvatten bör renas innan det släpps ut i recipienter gjordes en faktainsamling om dagvattenbrunnsfilter för att undersöka om detta är en tänkbar reningsmetod. Då dagvattenbrunnsfilter renar dagvattnet nära föroreningskällan var det av intresse att se hur effektivt dessa filter faktiskt renar dagvattnet. Dagvattenbrunnsfiltrenas reningsförmåga för Dammträsk har dock inte visat sig vara av större betydelse, då den största föroreningskällan till Dammträsk inte är dagvatten. Enligt beräkningar, gjorda i StormTac, har det visat sig att Dammträsk får ta emot höga halter av fosfor. Detta stöds av att sjön sommartid mer eller mindre är igenväxt. För att komma till rätta med detta problem bör Kolartorp och Hermanstorp anslutas till det kommunala avloppsnätet.

4

5 Summary Dammträsk is a lake in Haninge municipality that is a recipient of surface waters from the center area of Handen and the cottages areas of Kolartorp and Hermanstorp. The cottages areas consist mainly of individually owned sewers. Dammträsk is not included in the EU s Water Framework Directive, but the lake Drevviken which Dammträsk leads to is covered by the directive. Due to that it is important that Dammträsk achieves good ecological and chemical status. Pollution is transported in stormwater. Since stormwater should be purified before lead out to the recipient there has been a study of stormdrainfilters to examine whether this is a possible purification method. Since stormdrainfilters purifies surface waters near the contamination it has been of interest to see how effective these filters actually purify surface waters. The purification of stormdrainfilters to Dammträsk has not proven to be of significant importance, due to that the main pollutant source to Dammträsk is not stormwater. According to calculations, made with StormTac, has shown that Dammträsk receives a high level of phosphorus. This is supported due to that the lake during the summer is more or less overgrown. To deal with this problem Kolartorp and Hermanstorp should be connected to the municipal sewerage system.

6

7 Förord Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare på Haninge kommun, Jiyan Fisli och Jonas Lindström, och på KTH Haninge Eva-Lotta Thunqvist samt examinator Björn Ackerberg för all hjälp under arbetets gång. Tack ska också framföras till all hjälpsam och trevlig personal på Haninge kommun som samarbetat och svarat på våra frågor. Vi vill även ödmjukast tacka våra vänner och familjer för deras stöd och uppmuntran under studietiden, utan Er är vi blott inget. TACK!

8 Innehåll Sammanfattning Summary Förord 1 Inledning Bakgrund Målformulering Avgränsningar Metodik Beräkning av avrinningsområde Uppskattning av mängden föroreningar Fakta om dagvattenbrunnsfilter Struktur Dammträsk 5 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk 7 4 Uppskattning av mängden föroreningar Dagvatten Föroreningar i Dagvatten Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) Fosfor (P) Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Uppskattning av föroreningar i Stormtac

9 4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Fakta om dagvattenbrunnsfilter Produkter Sammanställning av egenskaper och kostnader Utvärdering av dagvattenbrunnsfilter Slutsatser 29 Litteraturförteckning Källor Bilagor 34 A Dagvattenbrunnsfilter 35 A.1 Absorbo A.2 Ecoline2tusen A.3 TMU A.4 Reniva A.5 Flexiclean

10

11 Kapitel 1 Inledning Städer och samhällen byggs ständigt ut. Det innebär att markytor hårdgörs, trafikintensiteten ökar och att alltmer kemikalier och föroreningar kommer i omlopp. Dagvattenmängden ökar på grund av de hårdgjorda ytorna och blir mer och mer förorenad. Samtidigt ställer EU:s nya vattendirektiv högre krav på vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. I dagsläget rinner det mesta av dagvattnet orenat ut i olika recipienter, men reningsarbetet har satt igång på många håll. Hittills har man tittat mycket på reningstekniska åtgärder som öppna diken, dammar och våtmarker. Dagvattenbrunnsfilter är en åtgärd som är intressant att fokusera kring, då de renar dagvattnet nära källan. 1.1 Bakgrund I Haninge kommun planeras ett nytt bostadsområde, Vegastaden. Delar av dagvattnet från detta område kommer att rinna till Dammträsk. Uppgiften är att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, då bebyggd mark är en av de största anledningarna till problemen med föroreningar i dagvattnet i Haninge kommun. År 2000 trädde EU:s ramdirektiv för vatten i kraft. Ramdirektivet ämnar upprätta ett skydd för Europas vatten. Det gäller inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten. Bakgrunden till direktivet är att det är nödvändigt för allas trevnad, välbefinnande och framtid att vattnet inte förorenas och blir otjänligt. En av EU:s viktigaste funktioner är att kunna koordinera samarbeten i landsöverstigande frågor. Miljö- och vattenfrågor är ofta av den karaktären. EU borde alltså vara ett utmärkt verktyg för att komma till rätta med frågor som dessa. Det har vid upprepade tillfällen varit så att vatten legat till grund för konflikter runt om i världen. Vidare ökar trycket 1

12 KAPITEL 1. INLEDNING på jordens och även Europas vattenresurser. Detta medför att vi måste hushålla bättre med vattnet inom unionen med omnejd. EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att uppnå god kemisk och ekologisk status i alla sjöar och vattendrag fram till år Detta mål anses inte vara möjligt att uppnå. Därför kommer Sveriges riksdag att ansöka om uppskov till år 2021.[1] Dammträsk innefattas inte omedelbart av EU:s ramdirektiv för vatten. Detta för att direktivet definierar en sjö som en vattensamling större än 1ha. Eftersom Dammträsk ingår i Tyresåns sjösystem och har sitt direkta utlopp i Drevviken, vilket i sin tur innefattas av EU:s ramdirektiv för vatten, är det ändå av högsta vikt att Dammträsks kemiska status förbättras. Drevviken har förutom Dammträsk tillrinning från Magelungen, Forsån, Flaten, Lycksjön, Lissmasjön och Kvarnsjön. Om inte vattnet som rinner ut i Drevviken är rent, kommer uppgiften att rena Drevviken bli minst sagt komplicerad. 1.2 Målformulering Målet med examensarbetet har varit att se hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras. Samt att se om dagvattenbrunnsfilter kan användas som dagvattenreningsmetod för att rena dagvattnet till Dammträsk. 1.3 Avgränsningar Dagvattenbrunnsfiltren har ej utvärderats utifrån praktiska provtagningar och mätningar. Resultat från tidigare gjorda prover har granskats men inte jämförts med varandra. Detta på grund av att precisionen skulle vara mycket dålig i en sådan jämförelse. De resultat som tillhandahållits är dessutom från partiska källor. 1.4 Metodik För att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, för att urskilja hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras och se om dagvattenbrunnsfilter är en tänkbar dagvattenreningsmetod, har studien använt tre metoder. Dessa är: Bestämning av avrinningsområdet till Dammträsk, mängden föroreningar från avrinningsområdet har uppskattats och fakta om dagvattenbrunnsfilter har sammanställts och värderats Beräkning av avrinningsområdet Avrinningsområdet till Dammträsk har bestämts med hjälp av Haninge GIS (Geografiskt Informations System). Avrinningsområdet behövdes för att kunna mäta 2

13 1.4. METODIK tillflödet av dagvatten från de närliggande områdena. Hänsyn togs då till den närliggande bebyggelsens typ och storlek, exempelvis parkområde. Avrinningsområdet uppskattades genom att studera vatten- och avloppskartor i Haninge GIS och en terrängkarta över Haninge. Haninge GIS är ett GIS-program med kartor över till exempel Haninge kommuns vatten- och avloppsnät samt fastighetsbeteckningar. I Haninge GIS konstaterades vattnets väg genom att rörnätets lutning studerades. De delar av avrinningsområdet som inte är anslutna till det kommunala rörnätet bestämdes genom studier av höjdkurvor från terrängkartan. Resultatet från bestämningen av avrinningsområdet har använts i programmet StormTac för att uppskatta mängden föroreningar från avrinningsområdet Uppskattning av mängden föroreningar StormTac är ett beräkningsprogram som kan föreslå olika utformningar på exempel dagvattendammar och kanaler, programmet baserar sig den rationella metoden. Det vill säga en metod som används för att dra slutsatser om föroreningar i dagvatten. StormTac ger en överblick på hur mycket föroreningar det kommer från ett specifikt avrinningsområde. I programmet är olika schablonvärden angivna. Dessa redovisar hur stor del av nederbörden som rinner av de olika ytorna. Studeras schablonvärdena, syns det att avrinningen från till exempel väg ligger i intervallet 0,7-1,0, det vill säga att % av nederbörden rinner av vägen vilket beror på hur tät asfalten är. I ett avrinningsområde finns det olika typer av markanvändning och areorna på dessa områden anges i StormTac. Olika typer av markanvändning ger olika mängder föroreningar Fakta om dagvattenbrunnsfilter En faktainsamling har genomförts om dagvattenbrunnsfilter för att kunna utröna om dessa filter kan vara ett tänkbart alternativ för dagvattenrening. 3

14 KAPITEL 1. INLEDNING 1.5 Struktur I Kapitel 2 beskrivs Dammträsk i korthet. I Kapitel 3 beskrivs kortfattat vad ett avrinningsområde är. Vidare redovisas resultatet från en beräkning till dammträsks uppskattade avrinningsområde och en bedömning av ytornas beskaffenhet beskrivs. I Kapitel 4 Beskrivs vad dagvatten är, samt vilka vanliga föroreningar som transporteras med det och mängden föroreningar från avrinningsområdet beräknas. I Kapitel 5 redovisas olika typer av dagvattenbrunnsfilter som renar dagvatten från föroreningar. 4

15 Kapitel 2 Dammträsk Dammträsk är en liten sjö, mindre än 0,01km 2 belägen strax norr om Handens centrum och är med i Tyresåns sjösystem. Närmast uppströms ligger Rudansjöarna och direkt nedströms Drevviken. Väster om Dammträsk finns områdena Kolartorp och Hermanstorp, mestadels bestående av fritidshusbebyggelse. Sedan en tid tillbaka har permanentboendet[2] varit på frammarsch, dock utan några förändringar av avlopp och dagvattenhantering. Det är med andra ord fortfarande enskilda avlopp som brukas i området. Under årets varmaste period blir sjön igenväxt. Detta pekar på att sjön är övergödd, något som stämmer med de gjorda beräkningarna, se kapitel 4. Sedan bebyggelsen i Handens centrum tog fart, i samband med miljonprogrammet på 1960-talet, har mängden hårdgjorda ytor ökat markant. Dessutom har mängden petroleumdriven trafik ökat väsentligt. Handens spillvatten ombesörjs av ett duplikatsystem vilket medför att avloppsvattnet leds bort till reningsverk, medan dagvattnet rinner direkt ut till olika recipienter. 5

16 KAPITEL 2. DAMMTRÄSK Figur 2.1. Haninge och Dammträsk 6

17 Kapitel 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk "Ett avrinningsområde begränsas av höjder (vattendelare) i landskapet. Allt vatten som regnar ner över avrinningsområdet samlas upp i en given punkt, i t ex ett vattendrag, och förs på sikt ut i havet."[3] Handens centrum är belägget på ryggen av en ås och vattendelaren går från norr till söder strax öster om själva centrumbebyggelsen, se figur Vid studier av vatten- och avloppskartnätet ser man tydligt att vattnet följer åsens rygg, rinner rakt norrut och släpps rakt ut i Dammträsk. Väster om Dammträsk och Handens centrum är terrängen relativt flack men ändock kuperad så att dagvattnet från Hermanstorp och Kolartorp rinner till Dammträsk. Här finns inget rörnät, vilket gör att vattnet söker sig helt naturligt nedströms via diken. Den sista delen i avrinningsområdet är Rudansjöarna, vilka är Dammträsks dominerande livsnerv, det är härifrån som Dammträsk får sitt vatten. Sammanlagda avrinningsområdet beräknades med hjälp av areamätning i GIS. 7

18 KAPITEL 3. BERÄKNING AV AVRINNINGSOMRÅDET TILL DAMMTRÄSK Avrinningsområdet består av parker på 3,06 ha, 3,11 ha centrumbebyggelse med mindre gräsytor och lokalgator, 19,65 ha flerfamiljshus, lägenheter inkluksive mindre gräsytor och lokalgator. Inom avrinningsområdet finns det även 6,94 ha parkeringar, 17,76 ha skog samt 101,75 ha fritidshusområden med gräsytor och lokalgator. Figur 3.1. Vattnets väg till Dammträsk 8

19 Kapitel 4 Uppskattning av mängden föroreningar I kapitel 3 uppskattades avrinningsområdet till Dammträsk. Detta för att kunna uppskatta och beräkna mängden föroreningar i avrinningsområdet till Dammträsk. I detta arbete har programmet StormTac använts till att beräkna mängden föroreningar som kommer från avrinningsområdet till Dammträsk. Ytorna från uppskattningen av avrinningsområdet, se kapitel 3, användes. Dessa ytor angavs i StormTac och tillsammans med schablonvärdena beräknades föroreningsmängden från avrinningsområdet fram. 4.1 Dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter",[4] till exempel sjöar och vattendrag. Länge har man sett dagvatten som ett rent vatten och inte låtit rena det innan det fått rinna ut i sjöar och vattendrag,[5] men i och med det nya EU-direktivet måste det bli ändring på detta. All nederbörd blir inte till dagvatten utan en viss del avdunstar och infiltreras.[6] Eftersom det byggs och anläggs fler och större hårdgjorda ytor, leder det till att dagvattenmängden ökar. Dagvattnet från hårdgjorda ytor tar med sig och löser upp föroreningar från marken och föroreningarna leds sedan ner i våra dagvattenbrunnar. 4.2 Föroreningar i Dagvatten Det finns många ämnen som förorenar dagvattnet. Några ämnen är tungmetallerna bly, kadmium, koppar och zink, vilka tillförs dagvattnet tillsammans med mindre partiklar. Det är diffusa källor som är den huvudsakliga orsaken till att tungmetaller sprids. Infrastrukturen är den diffusa källan som lokalt förorenar. Trafikens inverkan 9

20 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR på föroreningar i dagvattnet kommer från exempelvis asfalt, sand och partiklar från fordon.[7] Bly (Pb) Bly är mycket farligt för människor och djur på grund av att bly och dess föreningar kan lagras i kroppen och ge skador på det centrala nervsystemet. Blodbildningen kan även vid för höga halter i kroppen hämmas. Den huvudsakliga föroreningskällan av bly är trafiken på grund av att man förr i tiden använde bly som tillsatts i bensin. Spridningen av bly har dock minskat då man avvecklat användningen som tillsatts i bensin. Idag är det största användningsområdet av bly bilbatterier och andra ackumulatorer. I nya varor försöker man avveckla användningen av bly, detta i samband med det svenska miljöarbetet.[8] Kadmium (Cd) Kadmium är ett metalliskt grundämne som är giftigt på grund av att det binder svavelföreningar, vilket leder till en hämmad funktion på vissa enzymer. I naturen förekommer kadmium tillsammans med zink. Förekomsten av kadmium i naturen kommer genom konstgödsel, skrothantering, sopförbränning, metalltillverkning, felaktig hantering av nickel-kadmiumackumulatorer samt förbränning av fossila bränslen var det främsta användningsområdet av kadmium i Sverige nickel-kadmiumackumulatorer. I kroppen lagras kadmium framför allt i njurarna och denna halt ökar under en stor del av livet, vilket beror på att halveringstiden för kadmium är cirka 30 år. Vid långvarig exponering av kadmium kan man få njurskador.[9] Koppar (Cu) Koppar är livsnödvändigt för djur, växter och människor, eftersom koppar medverkar i omsättningen av järn. Vid brist på koppar kan blodbrist och hindrad benbildning uppstå hos barn, och hos vuxna kan det resultera i störd hjärtfunktion. Överkonsumtion av koppar har en akut irriterande effekt på mag-tarmkanalen. Tidigare har man använt överkonsumtionen för att framkalla kräkningar vid förgiftning. Har man för högt kopparintag under en längre tid kan även levern bli skadad, detta på grund av att det är levern som reglerar hur mycket koppar kroppen ska ta upp.[10] Användningsområdet av koppar är bland annat hustak, hängrännor och statyer. Man har även använt koppar som ett tillsatsämne i Falu rödfärg, för att skydda mot röta i trä.[11] Kopparn når dagvattnet genom korrosion, vilket sker främst vintertid. 10

21 4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN Krom (Cr) Krom hjälper kroppen vid omsättning av glukos, det samverkar även med insulin. Det är fortfarande oklart vad krom har för roll som essentiellt näringsämne för oss människor. Krom kan även vara cancerogent. Ute i samhället används krom vanligtvis som pigment i färger, vid tryckimpregnering, textilfärgning och lädergarvning. [12] Kvicksilver (Hg) Rent kvicksilver är mycket giftigt på grund av att kvicksilverjonen binds starkt till SH-grupper som finns i vissa proteiner och enzymer, vilken stör deras funktion. Det är farligare att andas in kvicksilverångor än att svälja metalliskt kvicksilver, detta beror på att det tas upp en ytterst liten del av kvicksilvret i mag-tarmkanalen, så lite som cirka 0,01 %. Man kan få svåra lungskador vid inandning av höga halter kvicksilverångor. Utsätts man för lägre halter kvicksilverångor under en längre tid får man skador på det centrala nervsystemet. Vid inandningen absorberas cirka 80 % i lungorna. Metalliskt kvicksilver har använts i instrument såsom barometrar och termometrar, det används även i lågenergi glödlampor. Tidigare använde man organiska kvicksilverföreningar i bekämpningsmedel, bakteriedödande medel samt som mediciner som var urindrivande. Idag finns en viss begränsad användning av organiska kvicksilverföreningar kvar.[13] Nickel (Ni) Nickel är en essentiell metall för vissa djurarter, växter och bakterier men det kan också vara cancerogent.[14] Nickel används vid framställning av rostfritt stål, den kan även påträffas i de flesta metallföremål i vår omgivning. Nickel och dess föreningar kan ge allergiska kontakteksem. Det är svårt att undvika kontakt med nickel eftersom att det finns i många föremål som vi använder dagligen. Nickel finns exempelvis i mynt, dörrhandtag, knappar, blixtlås och verktyg.[15] Zink (Zn) Människor behöver zink för att det ingår i ett flertal enzymsystem. Hos barn kan zinkbrist ge tillväxthämning och störd utveckling, medan zinkbrist hos vuxna kan ge hudförändringar, försämrad sårläkning samt försämrad aptit. Zink är vid högre halter giftigt för vattenlevande organismer.[16] För att skydda järnföremål från korrosion används zink. I mässning kan stora mängder zink förekomma liksom det kan finnas zinkstoft i rostskyddsfärg. I samhället kommer även zink från tak, räcken och stolpar eftersom dessa ofta är förzinkade.[17] 11

22 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR Fosfor (P) Fosfor är ett grundämne, vilket växter ofta har brist på. I jordbruket tillförs fosfor genom konstgödsel, då fosfor är ett näringsämne.[18] För stora mängder fosfor i till exempel sjöar kan leda till att sjöarna blir övergödda och växer igen. Fosfor är med och styr över näringsomsättning i kroppen och påverkar därmed omsättningen av fett och kolhydrater. Vit fosfor användes förr i tiden vid tändstickstillverkning, på grund av dess giftighet har den vita fosforn bytts ut mot röd fosfor.[19] Alifatiska kolväten Alifatiska kolväten består av öppna kedjor och dessa ämnen är doftfria. Det finns ett par olika grupper som gemensamt kallas alifatiska kolväten, några av dessa grupper är alkaner, alkener och alkyner.[20] Alkaner Alkaner är den enklaste gruppen föreningar som är uppbyggt av kol- och väteatomer. Det är ett mättat kolväte och med det menas att det endast finns kol-kol-enkelbindningar och inga dubbelbindningar eller trippelbindningar. Exempel på alkaner är: Metan Etan Propan Butan med flera Alkaner är flytande då det finns 5-16 kolatomer i en ogrenad kedja medan alkaner som har längre ogrenade kedjor är fasta ämnen. I bensin finns det kolväten med 5-10 stycken kolatomer. I diesel finns det ogrenade alkaner med stycken kolatomer.[21] 12

23 4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN Alkener Alkener är omättade kolväten som innehåller en eller flera dubbelbindningar. En dubbelbindning är en kovalentbindning, och i denna bindning delas två par elektroner. Några exempel på alkener är: Eten Propen Buten med flera Alkener är mer reaktiva än alkaner, det vill säga att hos alkaner kan väte bytas ut mot andra atomer, detta byte kallas substitutionsreaktion, men alkener kan addera molekyler, till exempel vätgas och denna reaktion kallas additions reaktion. Alkener används bland annat till framställning av alkoholer och polymerer av plaster.[22] Alkyner I alkynerna finns det trippelbindningar mellan två intilliggande kolatomer. Med trippelbindning menas det att kolatomerna hålls samman av tre gemensamma elektronpar istället för två gemensamma elektronpar vid dubbelbindning. Exempel på alkyner är: Etyn Propyn Butun med flera Alkyner har liknande fysikaliska egenskaper som alkaner och alkener, det som skiljs åt är att alkyner har något högre smältpunkt, kokpunkt och densitet. Alkynerna kan på samma sätt som alkener addera molekyler till sin trippelbindning.[23] 13

24 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR Aromatiska kolväten Aromatiska kolväten kallas även arener. De aromatiska kolvätena har slutna kedjor samt en stark lukt.[24] Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen, som är en plan ring med sex stycken kolatomer och med ett väte bundet till varje kolatom. Den består av tre stycken dubbelbindningar i ringen men elektronerna delas inte på vanligt sätt utan är delokaliserade över hela ringen.[25] Med delokaliserade elektroner menas att ett eller flera elektronpar inte deltar i en specifik atom utan delas mellan två eller flera atomer.[26] Detta gör att bensen är stabil i strukturen samt att bensen får speciella egenskaper. Andra exempel på aromatiska kolväten är: Toluen Xylen Naftalen med flera Alkener är mer reaktiva än vad aromatiska kolväten är. Den reaktion som kan ske är substitutionsreaktionen, samma reaktion som alkaner gör.[27] 4.3 Uppskattning av föroreningar i Stormtac Här redovisas vilka föroreningar samt vilken mängd föroreningar som enligt modellen kommer från detta avrinningsområde. Två olika beräkningar har utförts i StormTac. Beräkning 1 Beräkning 2 Föroreningar Enhet Konc. Konc. Konc % Fosfor (P) µg/l 275,0 161,9-41 Kväve (N) mg/l 2,0 1,3-33 Bly (Pb) µg/l 8,2 9,8 20 Koppar (Cu) µg/l 18,5 18,5 0 Zink (Zn) µg/l 66,0 66,7 1 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0 Krom (Cr) µg/l 4,5 5,0 12 Nickel (Ni) µg/l 4,7 5,2 10 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 75 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,3 45,7-5 Oljeindex (Olja) mg/l 0,3 0,4 38 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) µg/l 0,40 0,51 28 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 75 Tabell 4.1. Föroreningsmängd från avrinningsområdet 14

25 4.3. UPPSKATTNING AV FÖRORENINGAR I STORMTAC I beräkning 1 beräknades Kolartorp och Hermanstorp som fritidshus med enskilda avlopp. I beräkning 2 räknades detta område som villor och därmed att området har ett duplikat avloppssystem. I tabell 4.1 framgår att koncentrationen av fosfor skulle minska med 41 procent, kvicksilver öka med 75 procent och kväve minska med 33 procent vid ombyggnation till kommunalt avlopp. Mängden kvicksilver skulle inte få så stor påverkan då koncentrationen redan är relativt liten. Den var i första beräkningen endast 0,08 µg/l för att sedan öka till 0,14 µg/l. När resultatet från fosforberäkningen analyseras är det tydligt att den är av större vikt. Detta måste anses vara en väsentlig förbättring av den kemiska statusen för sjön. Suspenderad substans (SS) är partiklar i vattnet, vilka inte nödvändigtvis måste vara dåliga utan kan bestå av mineraler. I recipienten kan turbiditeten öka och ljusförhållandena ändras av den suspenderade substansen, vilket sin tur kan leda till att många djurarter får en ökad dödlighet.[28] Oljeindex (Olja) Organiska föreningar av olika slag utgör oljor. Dessa föreningars molekyler har ingen eller en liten elektrisk polarisering. Oljor löses lätt i varandra beroende på denna polarisering, men kan inte blandas i polära vätskor som till exempel vatten. Måttet på opolära alifatiska kolväten är oljeindex och denna analysmetod kan endast upptäcka alifatiska ämnen som har fler än tio kolatomer. [29] Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polycykliska aromatiska kolväten är en stor grupp av föreningar och många av dessa kan ge hälso- och miljöskadliga effekter. I olja ingår PAH:er som är långlivade, cancerframkallande och bioackumulerande. De största källorna till att PAH:er förekommer i luften i samhället är bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial. Dessa föroreningar sprids i luften och hamnar till slut i vattenmiljön där de uppsamlas i sedimenten.[30] Benso(a)pyren (BaP) Benso(a)pyren är en är ett av många ämnen som ingår i de polycykliska aromatiska kolvätena.[31] 15

26 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR 4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Dagvatten är inte att betrakta som ett ytvatten, skillnaden ligger i tillfälligheten. Det går alltså inte att direkt applicera de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket har tagit fram. Men under 2008 bildades en arbetsgrupp som tog fram ett förslag till riktvärden för dagvatten. Förslaget blev klart i februari Riktvärdena är inte avsedda att bli använda utan att hänsyn tas till varje enskild recipient. Dagvattnets variation beror på område, trafikintensitet och andra förorenings påverkande faktorer. På grund av den stora variationen av föroreningar som ett och samma dagvattenutsläpp kan ha, bör inte en provmätning vara kortare än ett år. Först då kan en rättvis bedömning av dagvattnets föroreningsgrad utföras. Beroende på var i avrinningsområdet utsläppet förekommer differentierar det föreslagna riktvärdet. Ett område som rinner direkt ut i recipienten tilldelas nivå 1M. Där M står för utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. Nivå 2 tilldelas delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient. Oftast där två eller fler delområden tillsammans bör ha en gemensamlösning.[32] Figur 4.1. Nivådefiniering 16

27 4.4. FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP Avrinningsområdet till Dammträsk innefattas i kategori 1M då den rinner direkt ut i recipienten, samt att Dammträsk är en mindre sjö. Jämför man förslagen till riktvärden med de koncentrationer som beräknats med StormTac kan det dras en slutsats om att det är fosfor som avviker och detta ganska mycket gällande fritidshus. Detta beror på att fritidshusen har enskilda avlopp och på grund av dessa stiger fosforhalten. Slutsatsen som kan dras av detta är att ett duplikat avloppssystem i Kolartorp och Hermanstorp skulle hjälpa till att minska fosforhalten i Dammträsk. I övrigt är det ganska små avvikelser från riktvärdena. Förslag till riktvärden Fritidshus Villor Ämne Enhet Konc. Konc. 1M Fosfor (P) µg/l 274,98 161, Kväve (N) µg/l 1,96 1,31 2 Bly (Pb) µg/l 8,18 9,78 8 Koppar (Cu) µg/l 18,48 18,45 18 Zink (Zn) µg/l 65,97 66,72 75 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0,4 Krom (Cr) µg/l 4,47 5,01 10 Nickel (Ni) µg/l 4,74 5,21 15 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 0,03 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,33 45,68 40 Oljeindex (olja) mg/l 0,29 0,4 0,4 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 0,03 Tabell 4.2. Förslag till riktvärden 17

28 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR I tabellen framgår att koncentrationen av fosfor och kväve skulle minska med 41 respektive 33 procent. Detta skulle ske med anledning av ombyggnation av de enskilda avloppen i området till kommunalt avlopp. Ökningen av bly, krom, nickel, kvicksilver, olja, PAH samt BaP beror på en kombination av högre avrinningskoefficient och högre schablonhalt, vilket ett villaområde har. Trafiken är den främsta anledningen till att dessa ämnen får en ökad koncentration, dock kommer ökningen av PAH från förbränning och vedeldning vilket ökar då boendet ökar. Då fritidshusområden inte har lika mycket hårdgjord yta som villaområden infiltrerar mer vatten och därmed fastläggs mer föroreningar i markens översta skikt, till skillnad från villaområden, där större delen av vattnet går direkt ut i ledningar och diken, därmed ökar koncentrationen av de flesta metallerna. Vidare så går det att utläsa att ämnena bly, koppar, kvicksilver och bensopyrens värden skulle öka eller endast maginellt minska. Dessa värden skulle då troligtvis kunna reduceras om dagvattenbrunnsfilter började användas i området. Speciellt de som har bark som absorbtionsmassa i filtret då barken lämpar sig väl för aborbering av metaller. 18

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening

Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning. Centrumfastigheter Järnlodet 16 Uppdragsnummer 1832221 Dagvattenutredning Uppsala 2011-11-04 Sweco Environment AB Uppsala Irina Persson Linda Johansson Henrik Alm 1 (8) Sweco Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm 2013-04-19

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm 2013-04-19 KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB Stockholm 2013-04-19 Datum 2013-04-19 Uppdragsnummer 61190723501 Håkan Olofsson Linnéa Sörenby Magnus Biderheim Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009,

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen

Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen 216-3-4 Befintligbebyggelse och dagvattensystem Dagvattnet i området för Länsmansvägen tas omhand via två stycken allmänna dagvattenledningar. Den ena är

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator Introduktion Sita Sverige marksanerings är verksam vid SÖRABs avfallsanläggning

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan 151029.

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan 151029. Haninge kommun Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro Uppdragsledare och handläggare Jonas Lind Telefon +46 10 505 03 34 E-post jonas.lind@afconsult.com Datum 2015-10-29 Uppdragsnummer

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Februari 2009 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Regionala dagvattennätverket i Stockholms län Riktvärdesgruppen Förord Dagvatten kan bli ett problem för hälsa och miljö dels på grund av översvämningar

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004 LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Dagvattenstrategi. För. Solna Stad

Dagvattenstrategi. För. Solna Stad Dagvattenstrategi För Solna Stad Dagvattendamm i södra Frösunda Oktober 2002 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Mål 3 Hur ska vi arbeta för att nå våra mål 4 Via planläggning och avtal 4 Via utredningar

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun

Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Fastställda i Bygg- och miljönämnden 2008-09-01 Reviderade 2011-06-20 Reviderade 2015-02-23 Reviderade 2015-10-19 1. Inledning Dessa riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida -3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Föroreningar i trafikdagvatten

Föroreningar i trafikdagvatten Föroreningar i trafikdagvatten Karin Björklund Vatten miljö teknik, Chalmers tekniska högskola Sambandet mellan hårdgjorda ytor och ytavrinning Illustrationer från National Resources Conservation Services

Läs mer

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29

Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29 Bilaga 2:1 (5) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 2 Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2002-04-29 kl 22.15 2002-05-01 kl 13.32 Kommun Stockholm

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun FVIT-möte i Tylösand, 25-26 april 2012 Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun Befintliga och föreslagna åtgärder (Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun, 2011) Thomas Larm,

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Datum / Version: 2014-01-17 / LEVERANS Prjoektnr: 2011704 Sidan 1 av 12 Teknisk Rapport Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning för detaljplan Biltema. Stockholm, 2015-05-06

Haninge kommun. Dagvattenutredning för detaljplan Biltema. Stockholm, 2015-05-06 Haninge kommun Dagvattenutredning för detaljplan Biltema Stockholm, 2015-05-06 Dagvattenutredning Detaljplan Biltema Dagvattenutredning Datum 2015-05-06 Uppdragsnummer 1320013064 Utgåva/Status Version

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Dagvatten utvärdering filter

Dagvatten utvärdering filter Dagvatten utvärdering filter Provtagning Dagvatten Göteborg Kretslopp och vatten, Göteborg rapport december 2016 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer