Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk"

Transkript

1 Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk BLOMDAHL MATS HESSLING KRISTINA Examensrapport Handledare: Fisli Jiyan, Haninge Kommun Lindström Jonas, Haninge Kommun Thunqvist Eva-Lotta, KTH STH Examinator: Ackerberg Björn, KTH STH

2

3 Sammanfattning Dammträsk är en sjö i Haninge kommun som är recipient för dagvattnet från centrumområdet i Handen, samt fritidshusområdena Kolartorp och Hermanstorp. Fritidshusområdena består av fastigheter med enskilda avlopp. Dammträsk innefattas inte av EU:s ramdirektiv för vatten, medan sjön Drevviken som Dammträsk mynnar ut i omfattas av direktivet. Därmed är det även av vikt att Dammträsk uppnår en god ekologisk och kemisk status. Med dagvatten transporteras olika föroreningar. Eftersom dagvatten bör renas innan det släpps ut i recipienter gjordes en faktainsamling om dagvattenbrunnsfilter för att undersöka om detta är en tänkbar reningsmetod. Då dagvattenbrunnsfilter renar dagvattnet nära föroreningskällan var det av intresse att se hur effektivt dessa filter faktiskt renar dagvattnet. Dagvattenbrunnsfiltrenas reningsförmåga för Dammträsk har dock inte visat sig vara av större betydelse, då den största föroreningskällan till Dammträsk inte är dagvatten. Enligt beräkningar, gjorda i StormTac, har det visat sig att Dammträsk får ta emot höga halter av fosfor. Detta stöds av att sjön sommartid mer eller mindre är igenväxt. För att komma till rätta med detta problem bör Kolartorp och Hermanstorp anslutas till det kommunala avloppsnätet.

4

5 Summary Dammträsk is a lake in Haninge municipality that is a recipient of surface waters from the center area of Handen and the cottages areas of Kolartorp and Hermanstorp. The cottages areas consist mainly of individually owned sewers. Dammträsk is not included in the EU s Water Framework Directive, but the lake Drevviken which Dammträsk leads to is covered by the directive. Due to that it is important that Dammträsk achieves good ecological and chemical status. Pollution is transported in stormwater. Since stormwater should be purified before lead out to the recipient there has been a study of stormdrainfilters to examine whether this is a possible purification method. Since stormdrainfilters purifies surface waters near the contamination it has been of interest to see how effective these filters actually purify surface waters. The purification of stormdrainfilters to Dammträsk has not proven to be of significant importance, due to that the main pollutant source to Dammträsk is not stormwater. According to calculations, made with StormTac, has shown that Dammträsk receives a high level of phosphorus. This is supported due to that the lake during the summer is more or less overgrown. To deal with this problem Kolartorp and Hermanstorp should be connected to the municipal sewerage system.

6

7 Förord Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare på Haninge kommun, Jiyan Fisli och Jonas Lindström, och på KTH Haninge Eva-Lotta Thunqvist samt examinator Björn Ackerberg för all hjälp under arbetets gång. Tack ska också framföras till all hjälpsam och trevlig personal på Haninge kommun som samarbetat och svarat på våra frågor. Vi vill även ödmjukast tacka våra vänner och familjer för deras stöd och uppmuntran under studietiden, utan Er är vi blott inget. TACK!

8 Innehåll Sammanfattning Summary Förord 1 Inledning Bakgrund Målformulering Avgränsningar Metodik Beräkning av avrinningsområde Uppskattning av mängden föroreningar Fakta om dagvattenbrunnsfilter Struktur Dammträsk 5 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk 7 4 Uppskattning av mängden föroreningar Dagvatten Föroreningar i Dagvatten Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) Fosfor (P) Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Uppskattning av föroreningar i Stormtac

9 4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Fakta om dagvattenbrunnsfilter Produkter Sammanställning av egenskaper och kostnader Utvärdering av dagvattenbrunnsfilter Slutsatser 29 Litteraturförteckning Källor Bilagor 34 A Dagvattenbrunnsfilter 35 A.1 Absorbo A.2 Ecoline2tusen A.3 TMU A.4 Reniva A.5 Flexiclean

10

11 Kapitel 1 Inledning Städer och samhällen byggs ständigt ut. Det innebär att markytor hårdgörs, trafikintensiteten ökar och att alltmer kemikalier och föroreningar kommer i omlopp. Dagvattenmängden ökar på grund av de hårdgjorda ytorna och blir mer och mer förorenad. Samtidigt ställer EU:s nya vattendirektiv högre krav på vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. I dagsläget rinner det mesta av dagvattnet orenat ut i olika recipienter, men reningsarbetet har satt igång på många håll. Hittills har man tittat mycket på reningstekniska åtgärder som öppna diken, dammar och våtmarker. Dagvattenbrunnsfilter är en åtgärd som är intressant att fokusera kring, då de renar dagvattnet nära källan. 1.1 Bakgrund I Haninge kommun planeras ett nytt bostadsområde, Vegastaden. Delar av dagvattnet från detta område kommer att rinna till Dammträsk. Uppgiften är att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, då bebyggd mark är en av de största anledningarna till problemen med föroreningar i dagvattnet i Haninge kommun. År 2000 trädde EU:s ramdirektiv för vatten i kraft. Ramdirektivet ämnar upprätta ett skydd för Europas vatten. Det gäller inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten. Bakgrunden till direktivet är att det är nödvändigt för allas trevnad, välbefinnande och framtid att vattnet inte förorenas och blir otjänligt. En av EU:s viktigaste funktioner är att kunna koordinera samarbeten i landsöverstigande frågor. Miljö- och vattenfrågor är ofta av den karaktären. EU borde alltså vara ett utmärkt verktyg för att komma till rätta med frågor som dessa. Det har vid upprepade tillfällen varit så att vatten legat till grund för konflikter runt om i världen. Vidare ökar trycket 1

12 KAPITEL 1. INLEDNING på jordens och även Europas vattenresurser. Detta medför att vi måste hushålla bättre med vattnet inom unionen med omnejd. EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att uppnå god kemisk och ekologisk status i alla sjöar och vattendrag fram till år Detta mål anses inte vara möjligt att uppnå. Därför kommer Sveriges riksdag att ansöka om uppskov till år 2021.[1] Dammträsk innefattas inte omedelbart av EU:s ramdirektiv för vatten. Detta för att direktivet definierar en sjö som en vattensamling större än 1ha. Eftersom Dammträsk ingår i Tyresåns sjösystem och har sitt direkta utlopp i Drevviken, vilket i sin tur innefattas av EU:s ramdirektiv för vatten, är det ändå av högsta vikt att Dammträsks kemiska status förbättras. Drevviken har förutom Dammträsk tillrinning från Magelungen, Forsån, Flaten, Lycksjön, Lissmasjön och Kvarnsjön. Om inte vattnet som rinner ut i Drevviken är rent, kommer uppgiften att rena Drevviken bli minst sagt komplicerad. 1.2 Målformulering Målet med examensarbetet har varit att se hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras. Samt att se om dagvattenbrunnsfilter kan användas som dagvattenreningsmetod för att rena dagvattnet till Dammträsk. 1.3 Avgränsningar Dagvattenbrunnsfiltren har ej utvärderats utifrån praktiska provtagningar och mätningar. Resultat från tidigare gjorda prover har granskats men inte jämförts med varandra. Detta på grund av att precisionen skulle vara mycket dålig i en sådan jämförelse. De resultat som tillhandahållits är dessutom från partiska källor. 1.4 Metodik För att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, för att urskilja hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras och se om dagvattenbrunnsfilter är en tänkbar dagvattenreningsmetod, har studien använt tre metoder. Dessa är: Bestämning av avrinningsområdet till Dammträsk, mängden föroreningar från avrinningsområdet har uppskattats och fakta om dagvattenbrunnsfilter har sammanställts och värderats Beräkning av avrinningsområdet Avrinningsområdet till Dammträsk har bestämts med hjälp av Haninge GIS (Geografiskt Informations System). Avrinningsområdet behövdes för att kunna mäta 2

13 1.4. METODIK tillflödet av dagvatten från de närliggande områdena. Hänsyn togs då till den närliggande bebyggelsens typ och storlek, exempelvis parkområde. Avrinningsområdet uppskattades genom att studera vatten- och avloppskartor i Haninge GIS och en terrängkarta över Haninge. Haninge GIS är ett GIS-program med kartor över till exempel Haninge kommuns vatten- och avloppsnät samt fastighetsbeteckningar. I Haninge GIS konstaterades vattnets väg genom att rörnätets lutning studerades. De delar av avrinningsområdet som inte är anslutna till det kommunala rörnätet bestämdes genom studier av höjdkurvor från terrängkartan. Resultatet från bestämningen av avrinningsområdet har använts i programmet StormTac för att uppskatta mängden föroreningar från avrinningsområdet Uppskattning av mängden föroreningar StormTac är ett beräkningsprogram som kan föreslå olika utformningar på exempel dagvattendammar och kanaler, programmet baserar sig den rationella metoden. Det vill säga en metod som används för att dra slutsatser om föroreningar i dagvatten. StormTac ger en överblick på hur mycket föroreningar det kommer från ett specifikt avrinningsområde. I programmet är olika schablonvärden angivna. Dessa redovisar hur stor del av nederbörden som rinner av de olika ytorna. Studeras schablonvärdena, syns det att avrinningen från till exempel väg ligger i intervallet 0,7-1,0, det vill säga att % av nederbörden rinner av vägen vilket beror på hur tät asfalten är. I ett avrinningsområde finns det olika typer av markanvändning och areorna på dessa områden anges i StormTac. Olika typer av markanvändning ger olika mängder föroreningar Fakta om dagvattenbrunnsfilter En faktainsamling har genomförts om dagvattenbrunnsfilter för att kunna utröna om dessa filter kan vara ett tänkbart alternativ för dagvattenrening. 3

14 KAPITEL 1. INLEDNING 1.5 Struktur I Kapitel 2 beskrivs Dammträsk i korthet. I Kapitel 3 beskrivs kortfattat vad ett avrinningsområde är. Vidare redovisas resultatet från en beräkning till dammträsks uppskattade avrinningsområde och en bedömning av ytornas beskaffenhet beskrivs. I Kapitel 4 Beskrivs vad dagvatten är, samt vilka vanliga föroreningar som transporteras med det och mängden föroreningar från avrinningsområdet beräknas. I Kapitel 5 redovisas olika typer av dagvattenbrunnsfilter som renar dagvatten från föroreningar. 4

15 Kapitel 2 Dammträsk Dammträsk är en liten sjö, mindre än 0,01km 2 belägen strax norr om Handens centrum och är med i Tyresåns sjösystem. Närmast uppströms ligger Rudansjöarna och direkt nedströms Drevviken. Väster om Dammträsk finns områdena Kolartorp och Hermanstorp, mestadels bestående av fritidshusbebyggelse. Sedan en tid tillbaka har permanentboendet[2] varit på frammarsch, dock utan några förändringar av avlopp och dagvattenhantering. Det är med andra ord fortfarande enskilda avlopp som brukas i området. Under årets varmaste period blir sjön igenväxt. Detta pekar på att sjön är övergödd, något som stämmer med de gjorda beräkningarna, se kapitel 4. Sedan bebyggelsen i Handens centrum tog fart, i samband med miljonprogrammet på 1960-talet, har mängden hårdgjorda ytor ökat markant. Dessutom har mängden petroleumdriven trafik ökat väsentligt. Handens spillvatten ombesörjs av ett duplikatsystem vilket medför att avloppsvattnet leds bort till reningsverk, medan dagvattnet rinner direkt ut till olika recipienter. 5

16 KAPITEL 2. DAMMTRÄSK Figur 2.1. Haninge och Dammträsk 6

17 Kapitel 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk "Ett avrinningsområde begränsas av höjder (vattendelare) i landskapet. Allt vatten som regnar ner över avrinningsområdet samlas upp i en given punkt, i t ex ett vattendrag, och förs på sikt ut i havet."[3] Handens centrum är belägget på ryggen av en ås och vattendelaren går från norr till söder strax öster om själva centrumbebyggelsen, se figur Vid studier av vatten- och avloppskartnätet ser man tydligt att vattnet följer åsens rygg, rinner rakt norrut och släpps rakt ut i Dammträsk. Väster om Dammträsk och Handens centrum är terrängen relativt flack men ändock kuperad så att dagvattnet från Hermanstorp och Kolartorp rinner till Dammträsk. Här finns inget rörnät, vilket gör att vattnet söker sig helt naturligt nedströms via diken. Den sista delen i avrinningsområdet är Rudansjöarna, vilka är Dammträsks dominerande livsnerv, det är härifrån som Dammträsk får sitt vatten. Sammanlagda avrinningsområdet beräknades med hjälp av areamätning i GIS. 7

18 KAPITEL 3. BERÄKNING AV AVRINNINGSOMRÅDET TILL DAMMTRÄSK Avrinningsområdet består av parker på 3,06 ha, 3,11 ha centrumbebyggelse med mindre gräsytor och lokalgator, 19,65 ha flerfamiljshus, lägenheter inkluksive mindre gräsytor och lokalgator. Inom avrinningsområdet finns det även 6,94 ha parkeringar, 17,76 ha skog samt 101,75 ha fritidshusområden med gräsytor och lokalgator. Figur 3.1. Vattnets väg till Dammträsk 8

19 Kapitel 4 Uppskattning av mängden föroreningar I kapitel 3 uppskattades avrinningsområdet till Dammträsk. Detta för att kunna uppskatta och beräkna mängden föroreningar i avrinningsområdet till Dammträsk. I detta arbete har programmet StormTac använts till att beräkna mängden föroreningar som kommer från avrinningsområdet till Dammträsk. Ytorna från uppskattningen av avrinningsområdet, se kapitel 3, användes. Dessa ytor angavs i StormTac och tillsammans med schablonvärdena beräknades föroreningsmängden från avrinningsområdet fram. 4.1 Dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter",[4] till exempel sjöar och vattendrag. Länge har man sett dagvatten som ett rent vatten och inte låtit rena det innan det fått rinna ut i sjöar och vattendrag,[5] men i och med det nya EU-direktivet måste det bli ändring på detta. All nederbörd blir inte till dagvatten utan en viss del avdunstar och infiltreras.[6] Eftersom det byggs och anläggs fler och större hårdgjorda ytor, leder det till att dagvattenmängden ökar. Dagvattnet från hårdgjorda ytor tar med sig och löser upp föroreningar från marken och föroreningarna leds sedan ner i våra dagvattenbrunnar. 4.2 Föroreningar i Dagvatten Det finns många ämnen som förorenar dagvattnet. Några ämnen är tungmetallerna bly, kadmium, koppar och zink, vilka tillförs dagvattnet tillsammans med mindre partiklar. Det är diffusa källor som är den huvudsakliga orsaken till att tungmetaller sprids. Infrastrukturen är den diffusa källan som lokalt förorenar. Trafikens inverkan 9

20 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR på föroreningar i dagvattnet kommer från exempelvis asfalt, sand och partiklar från fordon.[7] Bly (Pb) Bly är mycket farligt för människor och djur på grund av att bly och dess föreningar kan lagras i kroppen och ge skador på det centrala nervsystemet. Blodbildningen kan även vid för höga halter i kroppen hämmas. Den huvudsakliga föroreningskällan av bly är trafiken på grund av att man förr i tiden använde bly som tillsatts i bensin. Spridningen av bly har dock minskat då man avvecklat användningen som tillsatts i bensin. Idag är det största användningsområdet av bly bilbatterier och andra ackumulatorer. I nya varor försöker man avveckla användningen av bly, detta i samband med det svenska miljöarbetet.[8] Kadmium (Cd) Kadmium är ett metalliskt grundämne som är giftigt på grund av att det binder svavelföreningar, vilket leder till en hämmad funktion på vissa enzymer. I naturen förekommer kadmium tillsammans med zink. Förekomsten av kadmium i naturen kommer genom konstgödsel, skrothantering, sopförbränning, metalltillverkning, felaktig hantering av nickel-kadmiumackumulatorer samt förbränning av fossila bränslen var det främsta användningsområdet av kadmium i Sverige nickel-kadmiumackumulatorer. I kroppen lagras kadmium framför allt i njurarna och denna halt ökar under en stor del av livet, vilket beror på att halveringstiden för kadmium är cirka 30 år. Vid långvarig exponering av kadmium kan man få njurskador.[9] Koppar (Cu) Koppar är livsnödvändigt för djur, växter och människor, eftersom koppar medverkar i omsättningen av järn. Vid brist på koppar kan blodbrist och hindrad benbildning uppstå hos barn, och hos vuxna kan det resultera i störd hjärtfunktion. Överkonsumtion av koppar har en akut irriterande effekt på mag-tarmkanalen. Tidigare har man använt överkonsumtionen för att framkalla kräkningar vid förgiftning. Har man för högt kopparintag under en längre tid kan även levern bli skadad, detta på grund av att det är levern som reglerar hur mycket koppar kroppen ska ta upp.[10] Användningsområdet av koppar är bland annat hustak, hängrännor och statyer. Man har även använt koppar som ett tillsatsämne i Falu rödfärg, för att skydda mot röta i trä.[11] Kopparn når dagvattnet genom korrosion, vilket sker främst vintertid. 10

21 4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN Krom (Cr) Krom hjälper kroppen vid omsättning av glukos, det samverkar även med insulin. Det är fortfarande oklart vad krom har för roll som essentiellt näringsämne för oss människor. Krom kan även vara cancerogent. Ute i samhället används krom vanligtvis som pigment i färger, vid tryckimpregnering, textilfärgning och lädergarvning. [12] Kvicksilver (Hg) Rent kvicksilver är mycket giftigt på grund av att kvicksilverjonen binds starkt till SH-grupper som finns i vissa proteiner och enzymer, vilken stör deras funktion. Det är farligare att andas in kvicksilverångor än att svälja metalliskt kvicksilver, detta beror på att det tas upp en ytterst liten del av kvicksilvret i mag-tarmkanalen, så lite som cirka 0,01 %. Man kan få svåra lungskador vid inandning av höga halter kvicksilverångor. Utsätts man för lägre halter kvicksilverångor under en längre tid får man skador på det centrala nervsystemet. Vid inandningen absorberas cirka 80 % i lungorna. Metalliskt kvicksilver har använts i instrument såsom barometrar och termometrar, det används även i lågenergi glödlampor. Tidigare använde man organiska kvicksilverföreningar i bekämpningsmedel, bakteriedödande medel samt som mediciner som var urindrivande. Idag finns en viss begränsad användning av organiska kvicksilverföreningar kvar.[13] Nickel (Ni) Nickel är en essentiell metall för vissa djurarter, växter och bakterier men det kan också vara cancerogent.[14] Nickel används vid framställning av rostfritt stål, den kan även påträffas i de flesta metallföremål i vår omgivning. Nickel och dess föreningar kan ge allergiska kontakteksem. Det är svårt att undvika kontakt med nickel eftersom att det finns i många föremål som vi använder dagligen. Nickel finns exempelvis i mynt, dörrhandtag, knappar, blixtlås och verktyg.[15] Zink (Zn) Människor behöver zink för att det ingår i ett flertal enzymsystem. Hos barn kan zinkbrist ge tillväxthämning och störd utveckling, medan zinkbrist hos vuxna kan ge hudförändringar, försämrad sårläkning samt försämrad aptit. Zink är vid högre halter giftigt för vattenlevande organismer.[16] För att skydda järnföremål från korrosion används zink. I mässning kan stora mängder zink förekomma liksom det kan finnas zinkstoft i rostskyddsfärg. I samhället kommer även zink från tak, räcken och stolpar eftersom dessa ofta är förzinkade.[17] 11

22 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR Fosfor (P) Fosfor är ett grundämne, vilket växter ofta har brist på. I jordbruket tillförs fosfor genom konstgödsel, då fosfor är ett näringsämne.[18] För stora mängder fosfor i till exempel sjöar kan leda till att sjöarna blir övergödda och växer igen. Fosfor är med och styr över näringsomsättning i kroppen och påverkar därmed omsättningen av fett och kolhydrater. Vit fosfor användes förr i tiden vid tändstickstillverkning, på grund av dess giftighet har den vita fosforn bytts ut mot röd fosfor.[19] Alifatiska kolväten Alifatiska kolväten består av öppna kedjor och dessa ämnen är doftfria. Det finns ett par olika grupper som gemensamt kallas alifatiska kolväten, några av dessa grupper är alkaner, alkener och alkyner.[20] Alkaner Alkaner är den enklaste gruppen föreningar som är uppbyggt av kol- och väteatomer. Det är ett mättat kolväte och med det menas att det endast finns kol-kol-enkelbindningar och inga dubbelbindningar eller trippelbindningar. Exempel på alkaner är: Metan Etan Propan Butan med flera Alkaner är flytande då det finns 5-16 kolatomer i en ogrenad kedja medan alkaner som har längre ogrenade kedjor är fasta ämnen. I bensin finns det kolväten med 5-10 stycken kolatomer. I diesel finns det ogrenade alkaner med stycken kolatomer.[21] 12

23 4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN Alkener Alkener är omättade kolväten som innehåller en eller flera dubbelbindningar. En dubbelbindning är en kovalentbindning, och i denna bindning delas två par elektroner. Några exempel på alkener är: Eten Propen Buten med flera Alkener är mer reaktiva än alkaner, det vill säga att hos alkaner kan väte bytas ut mot andra atomer, detta byte kallas substitutionsreaktion, men alkener kan addera molekyler, till exempel vätgas och denna reaktion kallas additions reaktion. Alkener används bland annat till framställning av alkoholer och polymerer av plaster.[22] Alkyner I alkynerna finns det trippelbindningar mellan två intilliggande kolatomer. Med trippelbindning menas det att kolatomerna hålls samman av tre gemensamma elektronpar istället för två gemensamma elektronpar vid dubbelbindning. Exempel på alkyner är: Etyn Propyn Butun med flera Alkyner har liknande fysikaliska egenskaper som alkaner och alkener, det som skiljs åt är att alkyner har något högre smältpunkt, kokpunkt och densitet. Alkynerna kan på samma sätt som alkener addera molekyler till sin trippelbindning.[23] 13

24 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR Aromatiska kolväten Aromatiska kolväten kallas även arener. De aromatiska kolvätena har slutna kedjor samt en stark lukt.[24] Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen, som är en plan ring med sex stycken kolatomer och med ett väte bundet till varje kolatom. Den består av tre stycken dubbelbindningar i ringen men elektronerna delas inte på vanligt sätt utan är delokaliserade över hela ringen.[25] Med delokaliserade elektroner menas att ett eller flera elektronpar inte deltar i en specifik atom utan delas mellan två eller flera atomer.[26] Detta gör att bensen är stabil i strukturen samt att bensen får speciella egenskaper. Andra exempel på aromatiska kolväten är: Toluen Xylen Naftalen med flera Alkener är mer reaktiva än vad aromatiska kolväten är. Den reaktion som kan ske är substitutionsreaktionen, samma reaktion som alkaner gör.[27] 4.3 Uppskattning av föroreningar i Stormtac Här redovisas vilka föroreningar samt vilken mängd föroreningar som enligt modellen kommer från detta avrinningsområde. Två olika beräkningar har utförts i StormTac. Beräkning 1 Beräkning 2 Föroreningar Enhet Konc. Konc. Konc % Fosfor (P) µg/l 275,0 161,9-41 Kväve (N) mg/l 2,0 1,3-33 Bly (Pb) µg/l 8,2 9,8 20 Koppar (Cu) µg/l 18,5 18,5 0 Zink (Zn) µg/l 66,0 66,7 1 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0 Krom (Cr) µg/l 4,5 5,0 12 Nickel (Ni) µg/l 4,7 5,2 10 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 75 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,3 45,7-5 Oljeindex (Olja) mg/l 0,3 0,4 38 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) µg/l 0,40 0,51 28 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 75 Tabell 4.1. Föroreningsmängd från avrinningsområdet 14

25 4.3. UPPSKATTNING AV FÖRORENINGAR I STORMTAC I beräkning 1 beräknades Kolartorp och Hermanstorp som fritidshus med enskilda avlopp. I beräkning 2 räknades detta område som villor och därmed att området har ett duplikat avloppssystem. I tabell 4.1 framgår att koncentrationen av fosfor skulle minska med 41 procent, kvicksilver öka med 75 procent och kväve minska med 33 procent vid ombyggnation till kommunalt avlopp. Mängden kvicksilver skulle inte få så stor påverkan då koncentrationen redan är relativt liten. Den var i första beräkningen endast 0,08 µg/l för att sedan öka till 0,14 µg/l. När resultatet från fosforberäkningen analyseras är det tydligt att den är av större vikt. Detta måste anses vara en väsentlig förbättring av den kemiska statusen för sjön. Suspenderad substans (SS) är partiklar i vattnet, vilka inte nödvändigtvis måste vara dåliga utan kan bestå av mineraler. I recipienten kan turbiditeten öka och ljusförhållandena ändras av den suspenderade substansen, vilket sin tur kan leda till att många djurarter får en ökad dödlighet.[28] Oljeindex (Olja) Organiska föreningar av olika slag utgör oljor. Dessa föreningars molekyler har ingen eller en liten elektrisk polarisering. Oljor löses lätt i varandra beroende på denna polarisering, men kan inte blandas i polära vätskor som till exempel vatten. Måttet på opolära alifatiska kolväten är oljeindex och denna analysmetod kan endast upptäcka alifatiska ämnen som har fler än tio kolatomer. [29] Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polycykliska aromatiska kolväten är en stor grupp av föreningar och många av dessa kan ge hälso- och miljöskadliga effekter. I olja ingår PAH:er som är långlivade, cancerframkallande och bioackumulerande. De största källorna till att PAH:er förekommer i luften i samhället är bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial. Dessa föroreningar sprids i luften och hamnar till slut i vattenmiljön där de uppsamlas i sedimenten.[30] Benso(a)pyren (BaP) Benso(a)pyren är en är ett av många ämnen som ingår i de polycykliska aromatiska kolvätena.[31] 15

26 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR 4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Dagvatten är inte att betrakta som ett ytvatten, skillnaden ligger i tillfälligheten. Det går alltså inte att direkt applicera de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket har tagit fram. Men under 2008 bildades en arbetsgrupp som tog fram ett förslag till riktvärden för dagvatten. Förslaget blev klart i februari Riktvärdena är inte avsedda att bli använda utan att hänsyn tas till varje enskild recipient. Dagvattnets variation beror på område, trafikintensitet och andra förorenings påverkande faktorer. På grund av den stora variationen av föroreningar som ett och samma dagvattenutsläpp kan ha, bör inte en provmätning vara kortare än ett år. Först då kan en rättvis bedömning av dagvattnets föroreningsgrad utföras. Beroende på var i avrinningsområdet utsläppet förekommer differentierar det föreslagna riktvärdet. Ett område som rinner direkt ut i recipienten tilldelas nivå 1M. Där M står för utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. Nivå 2 tilldelas delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient. Oftast där två eller fler delområden tillsammans bör ha en gemensamlösning.[32] Figur 4.1. Nivådefiniering 16

27 4.4. FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP Avrinningsområdet till Dammträsk innefattas i kategori 1M då den rinner direkt ut i recipienten, samt att Dammträsk är en mindre sjö. Jämför man förslagen till riktvärden med de koncentrationer som beräknats med StormTac kan det dras en slutsats om att det är fosfor som avviker och detta ganska mycket gällande fritidshus. Detta beror på att fritidshusen har enskilda avlopp och på grund av dessa stiger fosforhalten. Slutsatsen som kan dras av detta är att ett duplikat avloppssystem i Kolartorp och Hermanstorp skulle hjälpa till att minska fosforhalten i Dammträsk. I övrigt är det ganska små avvikelser från riktvärdena. Förslag till riktvärden Fritidshus Villor Ämne Enhet Konc. Konc. 1M Fosfor (P) µg/l 274,98 161, Kväve (N) µg/l 1,96 1,31 2 Bly (Pb) µg/l 8,18 9,78 8 Koppar (Cu) µg/l 18,48 18,45 18 Zink (Zn) µg/l 65,97 66,72 75 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0,4 Krom (Cr) µg/l 4,47 5,01 10 Nickel (Ni) µg/l 4,74 5,21 15 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 0,03 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,33 45,68 40 Oljeindex (olja) mg/l 0,29 0,4 0,4 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 0,03 Tabell 4.2. Förslag till riktvärden 17

28 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR I tabellen framgår att koncentrationen av fosfor och kväve skulle minska med 41 respektive 33 procent. Detta skulle ske med anledning av ombyggnation av de enskilda avloppen i området till kommunalt avlopp. Ökningen av bly, krom, nickel, kvicksilver, olja, PAH samt BaP beror på en kombination av högre avrinningskoefficient och högre schablonhalt, vilket ett villaområde har. Trafiken är den främsta anledningen till att dessa ämnen får en ökad koncentration, dock kommer ökningen av PAH från förbränning och vedeldning vilket ökar då boendet ökar. Då fritidshusområden inte har lika mycket hårdgjord yta som villaområden infiltrerar mer vatten och därmed fastläggs mer föroreningar i markens översta skikt, till skillnad från villaområden, där större delen av vattnet går direkt ut i ledningar och diken, därmed ökar koncentrationen av de flesta metallerna. Vidare så går det att utläsa att ämnena bly, koppar, kvicksilver och bensopyrens värden skulle öka eller endast maginellt minska. Dessa värden skulle då troligtvis kunna reduceras om dagvattenbrunnsfilter började användas i området. Speciellt de som har bark som absorbtionsmassa i filtret då barken lämpar sig väl för aborbering av metaller. 18

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö

RAPPORT. Dagvattenutredning Björnbro. Kilenkrysset Bygg AB. Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Kilenkrysset Bygg AB Dagvattenutredning Björnbro Uppdragsnummer 1186342000 Sweco Environment AB Västerås Vatten och miljö Martin Lindström Frida Nolkrantz Agata Banach 1 (32) S w e co Ingenjör Bååths Gata

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun

Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun FVIT-möte i Tylösand, 25-26 april 2012 Metod och verktyg för upprättande av dagvattenplan för Tyresö kommun Befintliga och föreslagna åtgärder (Dagvattenhanteringsplan för Tyresö kommun, 2011) Thomas Larm,

Läs mer

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Datum / Version: 2014-01-17 / LEVERANS Prjoektnr: 2011704 Sidan 1 av 12 Teknisk Rapport Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN NORRVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN NORRVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN NORRVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Norrviken. Bild: von Scherling M., 2003 Thomas Larm, Mathias Linder och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-28 Uppdragsnummer

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN www.karlskoga.se Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN Dubbelklicka på framsidan för att kunna ändra. Ändringarna utförs i Visio. Foto: Ronny Persson Andreas Eriksson Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet Vattenrening VVS Med rätt vattenfilter kan du ta bort sand, sediment, grövre partiklar, utfällt järn samt dålig lukt och smak. Filter finns också om du behöver avkalka vattnet. EL & VVS - för din säkerhet

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Dagvatten från Parkeringsytor

Dagvatten från Parkeringsytor Dagvatten från Parkeringsytor Alexander Westlin R nr 27-2004 II FÖRORD Föreliggande rapport är ett examensarbete, omfattande 20 poäng. Det är det avslutande momentet inom utbildningen Väg- och vattenbyggnadsteknik

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Dagvattnets schablonhalter. Ny litteratur.

Dagvattnets schablonhalter. Ny litteratur. Dagvattnets schablonhalter. Ny litteratur. - Rapport Alm, Banach och Larm (2010) - Konferens 2010-11-30, Stockholm - Prioriterade och övriga ämnen - Lösta fraktioner - Schablonhalter (data, beskrivning)

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Presentation av projektet. Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner. Dagvattennätverkets möte 6 november 2007

Presentation av projektet. Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner. Dagvattennätverkets möte 6 november 2007 Presentation av projektet Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner Dagvattennätverkets möte 6 november 2007 Jonas Andersson, WRS Uppsala AB Projektet Uppföljning av dagvattenanläggningar

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Edsviken (efter uppskattad rening). (Bild: von Scherling M., 2003) Thomas Larm och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-25 Uppdragsnummer

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten UPPDRAG Sweco teknikutveckling UPPDRAGSNUMMER - UPPDRAGSLEDARE Thomas Larm UPPRÄTTAD AV Thomas Larm DATUM GRANSKAD AV Kristina Hedlund Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt

Läs mer

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris.

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Höjd: 50,8 cm Höjd: 24,77 cm 4evergreen vattenfilter Vårt revolutionerande vattenfilter för dricksvattenrening använder nanofilterteknik

Läs mer

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun

Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun Sickla industrifastigheter KB Sicklaön 83:22, Sickla Köpkvarter, f.d. Atlas Copcos område, Nacka kommun RAPPORT - KONTROLL AV DAGVATTEN November 2009 samt utvärdering av hela årskontrollen 2010-03-23 Upprättad

Läs mer

Stadsdel Vega detaljplan 4

Stadsdel Vega detaljplan 4 Haninge kommun Stadsdel Vega detaljplan 4 Stockholm 2013-04-22 Vega DP 4 Datum 2013-04-22 Uppdragsnummer 61261356430000 Utgåva/Status Första version Sofia Åkerman Tom Thongying Marta Ahlqvist-Juhlén Uppdragsledare

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4. Stockholm 2014-02-10

Haninge kommun. Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4. Stockholm 2014-02-10 Haninge kommun Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4 Stockholm 2014-02-10 Dagvattenutredning Stadsdel Vega detaljplan 4 Datum 2014-02-10 Uppdragsnummer 61261356430000 Utgåva/Status Tredje versionen,

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer