Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk

Transkript

1 Föroreningar i dagvatten och dess påverkan på Dammträsk BLOMDAHL MATS HESSLING KRISTINA Examensrapport Handledare: Fisli Jiyan, Haninge Kommun Lindström Jonas, Haninge Kommun Thunqvist Eva-Lotta, KTH STH Examinator: Ackerberg Björn, KTH STH

2

3 Sammanfattning Dammträsk är en sjö i Haninge kommun som är recipient för dagvattnet från centrumområdet i Handen, samt fritidshusområdena Kolartorp och Hermanstorp. Fritidshusområdena består av fastigheter med enskilda avlopp. Dammträsk innefattas inte av EU:s ramdirektiv för vatten, medan sjön Drevviken som Dammträsk mynnar ut i omfattas av direktivet. Därmed är det även av vikt att Dammträsk uppnår en god ekologisk och kemisk status. Med dagvatten transporteras olika föroreningar. Eftersom dagvatten bör renas innan det släpps ut i recipienter gjordes en faktainsamling om dagvattenbrunnsfilter för att undersöka om detta är en tänkbar reningsmetod. Då dagvattenbrunnsfilter renar dagvattnet nära föroreningskällan var det av intresse att se hur effektivt dessa filter faktiskt renar dagvattnet. Dagvattenbrunnsfiltrenas reningsförmåga för Dammträsk har dock inte visat sig vara av större betydelse, då den största föroreningskällan till Dammträsk inte är dagvatten. Enligt beräkningar, gjorda i StormTac, har det visat sig att Dammträsk får ta emot höga halter av fosfor. Detta stöds av att sjön sommartid mer eller mindre är igenväxt. För att komma till rätta med detta problem bör Kolartorp och Hermanstorp anslutas till det kommunala avloppsnätet.

4

5 Summary Dammträsk is a lake in Haninge municipality that is a recipient of surface waters from the center area of Handen and the cottages areas of Kolartorp and Hermanstorp. The cottages areas consist mainly of individually owned sewers. Dammträsk is not included in the EU s Water Framework Directive, but the lake Drevviken which Dammträsk leads to is covered by the directive. Due to that it is important that Dammträsk achieves good ecological and chemical status. Pollution is transported in stormwater. Since stormwater should be purified before lead out to the recipient there has been a study of stormdrainfilters to examine whether this is a possible purification method. Since stormdrainfilters purifies surface waters near the contamination it has been of interest to see how effective these filters actually purify surface waters. The purification of stormdrainfilters to Dammträsk has not proven to be of significant importance, due to that the main pollutant source to Dammträsk is not stormwater. According to calculations, made with StormTac, has shown that Dammträsk receives a high level of phosphorus. This is supported due to that the lake during the summer is more or less overgrown. To deal with this problem Kolartorp and Hermanstorp should be connected to the municipal sewerage system.

6

7 Förord Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare på Haninge kommun, Jiyan Fisli och Jonas Lindström, och på KTH Haninge Eva-Lotta Thunqvist samt examinator Björn Ackerberg för all hjälp under arbetets gång. Tack ska också framföras till all hjälpsam och trevlig personal på Haninge kommun som samarbetat och svarat på våra frågor. Vi vill även ödmjukast tacka våra vänner och familjer för deras stöd och uppmuntran under studietiden, utan Er är vi blott inget. TACK!

8 Innehåll Sammanfattning Summary Förord 1 Inledning Bakgrund Målformulering Avgränsningar Metodik Beräkning av avrinningsområde Uppskattning av mängden föroreningar Fakta om dagvattenbrunnsfilter Struktur Dammträsk 5 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk 7 4 Uppskattning av mängden föroreningar Dagvatten Föroreningar i Dagvatten Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) Fosfor (P) Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Uppskattning av föroreningar i Stormtac

9 4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Fakta om dagvattenbrunnsfilter Produkter Sammanställning av egenskaper och kostnader Utvärdering av dagvattenbrunnsfilter Slutsatser 29 Litteraturförteckning Källor Bilagor 34 A Dagvattenbrunnsfilter 35 A.1 Absorbo A.2 Ecoline2tusen A.3 TMU A.4 Reniva A.5 Flexiclean

10

11 Kapitel 1 Inledning Städer och samhällen byggs ständigt ut. Det innebär att markytor hårdgörs, trafikintensiteten ökar och att alltmer kemikalier och föroreningar kommer i omlopp. Dagvattenmängden ökar på grund av de hårdgjorda ytorna och blir mer och mer förorenad. Samtidigt ställer EU:s nya vattendirektiv högre krav på vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag. I dagsläget rinner det mesta av dagvattnet orenat ut i olika recipienter, men reningsarbetet har satt igång på många håll. Hittills har man tittat mycket på reningstekniska åtgärder som öppna diken, dammar och våtmarker. Dagvattenbrunnsfilter är en åtgärd som är intressant att fokusera kring, då de renar dagvattnet nära källan. 1.1 Bakgrund I Haninge kommun planeras ett nytt bostadsområde, Vegastaden. Delar av dagvattnet från detta område kommer att rinna till Dammträsk. Uppgiften är att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, då bebyggd mark är en av de största anledningarna till problemen med föroreningar i dagvattnet i Haninge kommun. År 2000 trädde EU:s ramdirektiv för vatten i kraft. Ramdirektivet ämnar upprätta ett skydd för Europas vatten. Det gäller inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten. Bakgrunden till direktivet är att det är nödvändigt för allas trevnad, välbefinnande och framtid att vattnet inte förorenas och blir otjänligt. En av EU:s viktigaste funktioner är att kunna koordinera samarbeten i landsöverstigande frågor. Miljö- och vattenfrågor är ofta av den karaktären. EU borde alltså vara ett utmärkt verktyg för att komma till rätta med frågor som dessa. Det har vid upprepade tillfällen varit så att vatten legat till grund för konflikter runt om i världen. Vidare ökar trycket 1

12 KAPITEL 1. INLEDNING på jordens och även Europas vattenresurser. Detta medför att vi måste hushålla bättre med vattnet inom unionen med omnejd. EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att uppnå god kemisk och ekologisk status i alla sjöar och vattendrag fram till år Detta mål anses inte vara möjligt att uppnå. Därför kommer Sveriges riksdag att ansöka om uppskov till år 2021.[1] Dammträsk innefattas inte omedelbart av EU:s ramdirektiv för vatten. Detta för att direktivet definierar en sjö som en vattensamling större än 1ha. Eftersom Dammträsk ingår i Tyresåns sjösystem och har sitt direkta utlopp i Drevviken, vilket i sin tur innefattas av EU:s ramdirektiv för vatten, är det ändå av högsta vikt att Dammträsks kemiska status förbättras. Drevviken har förutom Dammträsk tillrinning från Magelungen, Forsån, Flaten, Lycksjön, Lissmasjön och Kvarnsjön. Om inte vattnet som rinner ut i Drevviken är rent, kommer uppgiften att rena Drevviken bli minst sagt komplicerad. 1.2 Målformulering Målet med examensarbetet har varit att se hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras. Samt att se om dagvattenbrunnsfilter kan användas som dagvattenreningsmetod för att rena dagvattnet till Dammträsk. 1.3 Avgränsningar Dagvattenbrunnsfiltren har ej utvärderats utifrån praktiska provtagningar och mätningar. Resultat från tidigare gjorda prover har granskats men inte jämförts med varandra. Detta på grund av att precisionen skulle vara mycket dålig i en sådan jämförelse. De resultat som tillhandahållits är dessutom från partiska källor. 1.4 Metodik För att ta reda på om dagvattenbrunnsfilter är ett alternativ till dagvattenrening, för att urskilja hur den kemiska statusen i Dammträsk kan förbättras och se om dagvattenbrunnsfilter är en tänkbar dagvattenreningsmetod, har studien använt tre metoder. Dessa är: Bestämning av avrinningsområdet till Dammträsk, mängden föroreningar från avrinningsområdet har uppskattats och fakta om dagvattenbrunnsfilter har sammanställts och värderats Beräkning av avrinningsområdet Avrinningsområdet till Dammträsk har bestämts med hjälp av Haninge GIS (Geografiskt Informations System). Avrinningsområdet behövdes för att kunna mäta 2

13 1.4. METODIK tillflödet av dagvatten från de närliggande områdena. Hänsyn togs då till den närliggande bebyggelsens typ och storlek, exempelvis parkområde. Avrinningsområdet uppskattades genom att studera vatten- och avloppskartor i Haninge GIS och en terrängkarta över Haninge. Haninge GIS är ett GIS-program med kartor över till exempel Haninge kommuns vatten- och avloppsnät samt fastighetsbeteckningar. I Haninge GIS konstaterades vattnets väg genom att rörnätets lutning studerades. De delar av avrinningsområdet som inte är anslutna till det kommunala rörnätet bestämdes genom studier av höjdkurvor från terrängkartan. Resultatet från bestämningen av avrinningsområdet har använts i programmet StormTac för att uppskatta mängden föroreningar från avrinningsområdet Uppskattning av mängden föroreningar StormTac är ett beräkningsprogram som kan föreslå olika utformningar på exempel dagvattendammar och kanaler, programmet baserar sig den rationella metoden. Det vill säga en metod som används för att dra slutsatser om föroreningar i dagvatten. StormTac ger en överblick på hur mycket föroreningar det kommer från ett specifikt avrinningsområde. I programmet är olika schablonvärden angivna. Dessa redovisar hur stor del av nederbörden som rinner av de olika ytorna. Studeras schablonvärdena, syns det att avrinningen från till exempel väg ligger i intervallet 0,7-1,0, det vill säga att % av nederbörden rinner av vägen vilket beror på hur tät asfalten är. I ett avrinningsområde finns det olika typer av markanvändning och areorna på dessa områden anges i StormTac. Olika typer av markanvändning ger olika mängder föroreningar Fakta om dagvattenbrunnsfilter En faktainsamling har genomförts om dagvattenbrunnsfilter för att kunna utröna om dessa filter kan vara ett tänkbart alternativ för dagvattenrening. 3

14 KAPITEL 1. INLEDNING 1.5 Struktur I Kapitel 2 beskrivs Dammträsk i korthet. I Kapitel 3 beskrivs kortfattat vad ett avrinningsområde är. Vidare redovisas resultatet från en beräkning till dammträsks uppskattade avrinningsområde och en bedömning av ytornas beskaffenhet beskrivs. I Kapitel 4 Beskrivs vad dagvatten är, samt vilka vanliga föroreningar som transporteras med det och mängden föroreningar från avrinningsområdet beräknas. I Kapitel 5 redovisas olika typer av dagvattenbrunnsfilter som renar dagvatten från föroreningar. 4

15 Kapitel 2 Dammträsk Dammträsk är en liten sjö, mindre än 0,01km 2 belägen strax norr om Handens centrum och är med i Tyresåns sjösystem. Närmast uppströms ligger Rudansjöarna och direkt nedströms Drevviken. Väster om Dammträsk finns områdena Kolartorp och Hermanstorp, mestadels bestående av fritidshusbebyggelse. Sedan en tid tillbaka har permanentboendet[2] varit på frammarsch, dock utan några förändringar av avlopp och dagvattenhantering. Det är med andra ord fortfarande enskilda avlopp som brukas i området. Under årets varmaste period blir sjön igenväxt. Detta pekar på att sjön är övergödd, något som stämmer med de gjorda beräkningarna, se kapitel 4. Sedan bebyggelsen i Handens centrum tog fart, i samband med miljonprogrammet på 1960-talet, har mängden hårdgjorda ytor ökat markant. Dessutom har mängden petroleumdriven trafik ökat väsentligt. Handens spillvatten ombesörjs av ett duplikatsystem vilket medför att avloppsvattnet leds bort till reningsverk, medan dagvattnet rinner direkt ut till olika recipienter. 5

16 KAPITEL 2. DAMMTRÄSK Figur 2.1. Haninge och Dammträsk 6

17 Kapitel 3 Beräkning av avrinningsområdet till Dammträsk "Ett avrinningsområde begränsas av höjder (vattendelare) i landskapet. Allt vatten som regnar ner över avrinningsområdet samlas upp i en given punkt, i t ex ett vattendrag, och förs på sikt ut i havet."[3] Handens centrum är belägget på ryggen av en ås och vattendelaren går från norr till söder strax öster om själva centrumbebyggelsen, se figur Vid studier av vatten- och avloppskartnätet ser man tydligt att vattnet följer åsens rygg, rinner rakt norrut och släpps rakt ut i Dammträsk. Väster om Dammträsk och Handens centrum är terrängen relativt flack men ändock kuperad så att dagvattnet från Hermanstorp och Kolartorp rinner till Dammträsk. Här finns inget rörnät, vilket gör att vattnet söker sig helt naturligt nedströms via diken. Den sista delen i avrinningsområdet är Rudansjöarna, vilka är Dammträsks dominerande livsnerv, det är härifrån som Dammträsk får sitt vatten. Sammanlagda avrinningsområdet beräknades med hjälp av areamätning i GIS. 7

18 KAPITEL 3. BERÄKNING AV AVRINNINGSOMRÅDET TILL DAMMTRÄSK Avrinningsområdet består av parker på 3,06 ha, 3,11 ha centrumbebyggelse med mindre gräsytor och lokalgator, 19,65 ha flerfamiljshus, lägenheter inkluksive mindre gräsytor och lokalgator. Inom avrinningsområdet finns det även 6,94 ha parkeringar, 17,76 ha skog samt 101,75 ha fritidshusområden med gräsytor och lokalgator. Figur 3.1. Vattnets väg till Dammträsk 8

19 Kapitel 4 Uppskattning av mängden föroreningar I kapitel 3 uppskattades avrinningsområdet till Dammträsk. Detta för att kunna uppskatta och beräkna mängden föroreningar i avrinningsområdet till Dammträsk. I detta arbete har programmet StormTac använts till att beräkna mängden föroreningar som kommer från avrinningsområdet till Dammträsk. Ytorna från uppskattningen av avrinningsområdet, se kapitel 3, användes. Dessa ytor angavs i StormTac och tillsammans med schablonvärdena beräknades föroreningsmängden från avrinningsområdet fram. 4.1 Dagvatten Dagvatten är ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter",[4] till exempel sjöar och vattendrag. Länge har man sett dagvatten som ett rent vatten och inte låtit rena det innan det fått rinna ut i sjöar och vattendrag,[5] men i och med det nya EU-direktivet måste det bli ändring på detta. All nederbörd blir inte till dagvatten utan en viss del avdunstar och infiltreras.[6] Eftersom det byggs och anläggs fler och större hårdgjorda ytor, leder det till att dagvattenmängden ökar. Dagvattnet från hårdgjorda ytor tar med sig och löser upp föroreningar från marken och föroreningarna leds sedan ner i våra dagvattenbrunnar. 4.2 Föroreningar i Dagvatten Det finns många ämnen som förorenar dagvattnet. Några ämnen är tungmetallerna bly, kadmium, koppar och zink, vilka tillförs dagvattnet tillsammans med mindre partiklar. Det är diffusa källor som är den huvudsakliga orsaken till att tungmetaller sprids. Infrastrukturen är den diffusa källan som lokalt förorenar. Trafikens inverkan 9

20 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR på föroreningar i dagvattnet kommer från exempelvis asfalt, sand och partiklar från fordon.[7] Bly (Pb) Bly är mycket farligt för människor och djur på grund av att bly och dess föreningar kan lagras i kroppen och ge skador på det centrala nervsystemet. Blodbildningen kan även vid för höga halter i kroppen hämmas. Den huvudsakliga föroreningskällan av bly är trafiken på grund av att man förr i tiden använde bly som tillsatts i bensin. Spridningen av bly har dock minskat då man avvecklat användningen som tillsatts i bensin. Idag är det största användningsområdet av bly bilbatterier och andra ackumulatorer. I nya varor försöker man avveckla användningen av bly, detta i samband med det svenska miljöarbetet.[8] Kadmium (Cd) Kadmium är ett metalliskt grundämne som är giftigt på grund av att det binder svavelföreningar, vilket leder till en hämmad funktion på vissa enzymer. I naturen förekommer kadmium tillsammans med zink. Förekomsten av kadmium i naturen kommer genom konstgödsel, skrothantering, sopförbränning, metalltillverkning, felaktig hantering av nickel-kadmiumackumulatorer samt förbränning av fossila bränslen var det främsta användningsområdet av kadmium i Sverige nickel-kadmiumackumulatorer. I kroppen lagras kadmium framför allt i njurarna och denna halt ökar under en stor del av livet, vilket beror på att halveringstiden för kadmium är cirka 30 år. Vid långvarig exponering av kadmium kan man få njurskador.[9] Koppar (Cu) Koppar är livsnödvändigt för djur, växter och människor, eftersom koppar medverkar i omsättningen av järn. Vid brist på koppar kan blodbrist och hindrad benbildning uppstå hos barn, och hos vuxna kan det resultera i störd hjärtfunktion. Överkonsumtion av koppar har en akut irriterande effekt på mag-tarmkanalen. Tidigare har man använt överkonsumtionen för att framkalla kräkningar vid förgiftning. Har man för högt kopparintag under en längre tid kan även levern bli skadad, detta på grund av att det är levern som reglerar hur mycket koppar kroppen ska ta upp.[10] Användningsområdet av koppar är bland annat hustak, hängrännor och statyer. Man har även använt koppar som ett tillsatsämne i Falu rödfärg, för att skydda mot röta i trä.[11] Kopparn når dagvattnet genom korrosion, vilket sker främst vintertid. 10

21 4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN Krom (Cr) Krom hjälper kroppen vid omsättning av glukos, det samverkar även med insulin. Det är fortfarande oklart vad krom har för roll som essentiellt näringsämne för oss människor. Krom kan även vara cancerogent. Ute i samhället används krom vanligtvis som pigment i färger, vid tryckimpregnering, textilfärgning och lädergarvning. [12] Kvicksilver (Hg) Rent kvicksilver är mycket giftigt på grund av att kvicksilverjonen binds starkt till SH-grupper som finns i vissa proteiner och enzymer, vilken stör deras funktion. Det är farligare att andas in kvicksilverångor än att svälja metalliskt kvicksilver, detta beror på att det tas upp en ytterst liten del av kvicksilvret i mag-tarmkanalen, så lite som cirka 0,01 %. Man kan få svåra lungskador vid inandning av höga halter kvicksilverångor. Utsätts man för lägre halter kvicksilverångor under en längre tid får man skador på det centrala nervsystemet. Vid inandningen absorberas cirka 80 % i lungorna. Metalliskt kvicksilver har använts i instrument såsom barometrar och termometrar, det används även i lågenergi glödlampor. Tidigare använde man organiska kvicksilverföreningar i bekämpningsmedel, bakteriedödande medel samt som mediciner som var urindrivande. Idag finns en viss begränsad användning av organiska kvicksilverföreningar kvar.[13] Nickel (Ni) Nickel är en essentiell metall för vissa djurarter, växter och bakterier men det kan också vara cancerogent.[14] Nickel används vid framställning av rostfritt stål, den kan även påträffas i de flesta metallföremål i vår omgivning. Nickel och dess föreningar kan ge allergiska kontakteksem. Det är svårt att undvika kontakt med nickel eftersom att det finns i många föremål som vi använder dagligen. Nickel finns exempelvis i mynt, dörrhandtag, knappar, blixtlås och verktyg.[15] Zink (Zn) Människor behöver zink för att det ingår i ett flertal enzymsystem. Hos barn kan zinkbrist ge tillväxthämning och störd utveckling, medan zinkbrist hos vuxna kan ge hudförändringar, försämrad sårläkning samt försämrad aptit. Zink är vid högre halter giftigt för vattenlevande organismer.[16] För att skydda järnföremål från korrosion används zink. I mässning kan stora mängder zink förekomma liksom det kan finnas zinkstoft i rostskyddsfärg. I samhället kommer även zink från tak, räcken och stolpar eftersom dessa ofta är förzinkade.[17] 11

22 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR Fosfor (P) Fosfor är ett grundämne, vilket växter ofta har brist på. I jordbruket tillförs fosfor genom konstgödsel, då fosfor är ett näringsämne.[18] För stora mängder fosfor i till exempel sjöar kan leda till att sjöarna blir övergödda och växer igen. Fosfor är med och styr över näringsomsättning i kroppen och påverkar därmed omsättningen av fett och kolhydrater. Vit fosfor användes förr i tiden vid tändstickstillverkning, på grund av dess giftighet har den vita fosforn bytts ut mot röd fosfor.[19] Alifatiska kolväten Alifatiska kolväten består av öppna kedjor och dessa ämnen är doftfria. Det finns ett par olika grupper som gemensamt kallas alifatiska kolväten, några av dessa grupper är alkaner, alkener och alkyner.[20] Alkaner Alkaner är den enklaste gruppen föreningar som är uppbyggt av kol- och väteatomer. Det är ett mättat kolväte och med det menas att det endast finns kol-kol-enkelbindningar och inga dubbelbindningar eller trippelbindningar. Exempel på alkaner är: Metan Etan Propan Butan med flera Alkaner är flytande då det finns 5-16 kolatomer i en ogrenad kedja medan alkaner som har längre ogrenade kedjor är fasta ämnen. I bensin finns det kolväten med 5-10 stycken kolatomer. I diesel finns det ogrenade alkaner med stycken kolatomer.[21] 12

23 4.2. FÖRORENINGAR I DAGVATTEN Alkener Alkener är omättade kolväten som innehåller en eller flera dubbelbindningar. En dubbelbindning är en kovalentbindning, och i denna bindning delas två par elektroner. Några exempel på alkener är: Eten Propen Buten med flera Alkener är mer reaktiva än alkaner, det vill säga att hos alkaner kan väte bytas ut mot andra atomer, detta byte kallas substitutionsreaktion, men alkener kan addera molekyler, till exempel vätgas och denna reaktion kallas additions reaktion. Alkener används bland annat till framställning av alkoholer och polymerer av plaster.[22] Alkyner I alkynerna finns det trippelbindningar mellan två intilliggande kolatomer. Med trippelbindning menas det att kolatomerna hålls samman av tre gemensamma elektronpar istället för två gemensamma elektronpar vid dubbelbindning. Exempel på alkyner är: Etyn Propyn Butun med flera Alkyner har liknande fysikaliska egenskaper som alkaner och alkener, det som skiljs åt är att alkyner har något högre smältpunkt, kokpunkt och densitet. Alkynerna kan på samma sätt som alkener addera molekyler till sin trippelbindning.[23] 13

24 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR Aromatiska kolväten Aromatiska kolväten kallas även arener. De aromatiska kolvätena har slutna kedjor samt en stark lukt.[24] Det enklaste aromatiska kolvätet är bensen, som är en plan ring med sex stycken kolatomer och med ett väte bundet till varje kolatom. Den består av tre stycken dubbelbindningar i ringen men elektronerna delas inte på vanligt sätt utan är delokaliserade över hela ringen.[25] Med delokaliserade elektroner menas att ett eller flera elektronpar inte deltar i en specifik atom utan delas mellan två eller flera atomer.[26] Detta gör att bensen är stabil i strukturen samt att bensen får speciella egenskaper. Andra exempel på aromatiska kolväten är: Toluen Xylen Naftalen med flera Alkener är mer reaktiva än vad aromatiska kolväten är. Den reaktion som kan ske är substitutionsreaktionen, samma reaktion som alkaner gör.[27] 4.3 Uppskattning av föroreningar i Stormtac Här redovisas vilka föroreningar samt vilken mängd föroreningar som enligt modellen kommer från detta avrinningsområde. Två olika beräkningar har utförts i StormTac. Beräkning 1 Beräkning 2 Föroreningar Enhet Konc. Konc. Konc % Fosfor (P) µg/l 275,0 161,9-41 Kväve (N) mg/l 2,0 1,3-33 Bly (Pb) µg/l 8,2 9,8 20 Koppar (Cu) µg/l 18,5 18,5 0 Zink (Zn) µg/l 66,0 66,7 1 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0 Krom (Cr) µg/l 4,5 5,0 12 Nickel (Ni) µg/l 4,7 5,2 10 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 75 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,3 45,7-5 Oljeindex (Olja) mg/l 0,3 0,4 38 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) µg/l 0,40 0,51 28 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 75 Tabell 4.1. Föroreningsmängd från avrinningsområdet 14

25 4.3. UPPSKATTNING AV FÖRORENINGAR I STORMTAC I beräkning 1 beräknades Kolartorp och Hermanstorp som fritidshus med enskilda avlopp. I beräkning 2 räknades detta område som villor och därmed att området har ett duplikat avloppssystem. I tabell 4.1 framgår att koncentrationen av fosfor skulle minska med 41 procent, kvicksilver öka med 75 procent och kväve minska med 33 procent vid ombyggnation till kommunalt avlopp. Mängden kvicksilver skulle inte få så stor påverkan då koncentrationen redan är relativt liten. Den var i första beräkningen endast 0,08 µg/l för att sedan öka till 0,14 µg/l. När resultatet från fosforberäkningen analyseras är det tydligt att den är av större vikt. Detta måste anses vara en väsentlig förbättring av den kemiska statusen för sjön. Suspenderad substans (SS) är partiklar i vattnet, vilka inte nödvändigtvis måste vara dåliga utan kan bestå av mineraler. I recipienten kan turbiditeten öka och ljusförhållandena ändras av den suspenderade substansen, vilket sin tur kan leda till att många djurarter får en ökad dödlighet.[28] Oljeindex (Olja) Organiska föreningar av olika slag utgör oljor. Dessa föreningars molekyler har ingen eller en liten elektrisk polarisering. Oljor löses lätt i varandra beroende på denna polarisering, men kan inte blandas i polära vätskor som till exempel vatten. Måttet på opolära alifatiska kolväten är oljeindex och denna analysmetod kan endast upptäcka alifatiska ämnen som har fler än tio kolatomer. [29] Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Polycykliska aromatiska kolväten är en stor grupp av föreningar och många av dessa kan ge hälso- och miljöskadliga effekter. I olja ingår PAH:er som är långlivade, cancerframkallande och bioackumulerande. De största källorna till att PAH:er förekommer i luften i samhället är bilavgaser, slitage av bildäck och slitage av vägmaterial. Dessa föroreningar sprids i luften och hamnar till slut i vattenmiljön där de uppsamlas i sedimenten.[30] Benso(a)pyren (BaP) Benso(a)pyren är en är ett av många ämnen som ingår i de polycykliska aromatiska kolvätena.[31] 15

26 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR 4.4 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Dagvatten är inte att betrakta som ett ytvatten, skillnaden ligger i tillfälligheten. Det går alltså inte att direkt applicera de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket har tagit fram. Men under 2008 bildades en arbetsgrupp som tog fram ett förslag till riktvärden för dagvatten. Förslaget blev klart i februari Riktvärdena är inte avsedda att bli använda utan att hänsyn tas till varje enskild recipient. Dagvattnets variation beror på område, trafikintensitet och andra förorenings påverkande faktorer. På grund av den stora variationen av föroreningar som ett och samma dagvattenutsläpp kan ha, bör inte en provmätning vara kortare än ett år. Först då kan en rättvis bedömning av dagvattnets föroreningsgrad utföras. Beroende på var i avrinningsområdet utsläppet förekommer differentierar det föreslagna riktvärdet. Ett område som rinner direkt ut i recipienten tilldelas nivå 1M. Där M står för utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar. Nivå 2 tilldelas delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt i recipient. Oftast där två eller fler delområden tillsammans bör ha en gemensamlösning.[32] Figur 4.1. Nivådefiniering 16

27 4.4. FÖRSLAG TILL RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP Avrinningsområdet till Dammträsk innefattas i kategori 1M då den rinner direkt ut i recipienten, samt att Dammträsk är en mindre sjö. Jämför man förslagen till riktvärden med de koncentrationer som beräknats med StormTac kan det dras en slutsats om att det är fosfor som avviker och detta ganska mycket gällande fritidshus. Detta beror på att fritidshusen har enskilda avlopp och på grund av dessa stiger fosforhalten. Slutsatsen som kan dras av detta är att ett duplikat avloppssystem i Kolartorp och Hermanstorp skulle hjälpa till att minska fosforhalten i Dammträsk. I övrigt är det ganska små avvikelser från riktvärdena. Förslag till riktvärden Fritidshus Villor Ämne Enhet Konc. Konc. 1M Fosfor (P) µg/l 274,98 161, Kväve (N) µg/l 1,96 1,31 2 Bly (Pb) µg/l 8,18 9,78 8 Koppar (Cu) µg/l 18,48 18,45 18 Zink (Zn) µg/l 65,97 66,72 75 Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,4 0,4 Krom (Cr) µg/l 4,47 5,01 10 Nickel (Ni) µg/l 4,74 5,21 15 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,08 0,14 0,03 Suspenderad substans (SS) mg/l 48,33 45,68 40 Oljeindex (olja) mg/l 0,29 0,4 0,4 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,04 0,07 0,03 Tabell 4.2. Förslag till riktvärden 17

28 KAPITEL 4. UPPSKATTNING AV MÄNGDEN FÖRORENINGAR I tabellen framgår att koncentrationen av fosfor och kväve skulle minska med 41 respektive 33 procent. Detta skulle ske med anledning av ombyggnation av de enskilda avloppen i området till kommunalt avlopp. Ökningen av bly, krom, nickel, kvicksilver, olja, PAH samt BaP beror på en kombination av högre avrinningskoefficient och högre schablonhalt, vilket ett villaområde har. Trafiken är den främsta anledningen till att dessa ämnen får en ökad koncentration, dock kommer ökningen av PAH från förbränning och vedeldning vilket ökar då boendet ökar. Då fritidshusområden inte har lika mycket hårdgjord yta som villaområden infiltrerar mer vatten och därmed fastläggs mer föroreningar i markens översta skikt, till skillnad från villaområden, där större delen av vattnet går direkt ut i ledningar och diken, därmed ökar koncentrationen av de flesta metallerna. Vidare så går det att utläsa att ämnena bly, koppar, kvicksilver och bensopyrens värden skulle öka eller endast maginellt minska. Dessa värden skulle då troligtvis kunna reduceras om dagvattenbrunnsfilter började användas i området. Speciellt de som har bark som absorbtionsmassa i filtret då barken lämpar sig väl för aborbering av metaller. 18