Avtalsrörelsen år i Finland. November 2010

Transkript

1 Avtalsrörelsen år i Finland November 2010

2 Bakgrunden till förhandlingarna

3 Bakgrunden till förhandlingarna på sommaren 2009 År 2007 en övergång till den nya arbetsmarknadsmodellen, enligt vilken avtalsförhandlingarna förs på förbundsnivå i stället för centrala förhandlingar EK:s medlemsförbund försöker flytta tyngdpunkten i avtal till företag och arbetsställen Huvuddelen av avtal som ingåtts år var gällande ända till våren 2010 I en del av avtalen hade höstens 2009 löneförhöjning lämnats öppen bl.a. teknologiindustrin, finans- och försäkringsbranschen och pappersindustrin dessa avtal gällde arbetare, dvs. en tredjedel av personalen i EK:s medlemsföretag De höga löneförhöjningarna år 2007 och 2008 hade lett till en snabb löneutveckling, 5,4 % år 2008 och 4,0 % år 2009 för löntagare i den privata sektorn Som följd av den ekonomiska krisen började man förhandla om helt nya avtal i många branscher 3

4 EK:s nya riktlinjer för förhandlingarna Den långa perioden av centralstyrda avtal och inkomstpolitiska helhetslösningar som hade pågått i nästan 40 år i Finland, slutade år 2007 EK:s ställningstagande i maj 2007: EK förhandlar inte om ett nytt centralt avtal, i stället skulle kollektiva avtal förhandlas på förbundsnivå; det inkomstpolitiska avtalet i kraft EK:s ställningstagande i maj 2008: EK fortsätter inte med inkomstpolitiska helhetslösningar EK:s ställningstagande i augusti 2009: EK ställer en kostnadsökning om 0,5 procent som ram för kommande avtal EK:s ställningstagande i augusti 2010 : EK uppmanar förbunden att öka lönesättning på företagsnivå, en generell lönehöjning om 1 procent skall vara övre gräns i alla branscher Efter våren 2007 har alla kollektivavtal förhandlats och överenskommits på förbundsnivå 4

5 Huvudsakliga resultat av förhandlingarna och avtalen år

6 Huvudsakliga linjer för kollektivavtal överenskomna år Avtal överenskomna i april 2007 april Långa avtalsperioder, 2 ½ år i genomsnitt + Ökning av företagsvisa löneförhöjningar + Reformer av lönesystem och flexibla arbetstider Höga löneförhöjningar, 4,3 procent per år i genomsnitt Försvagning av lönekonkurrens Högre löneförhöjningar på den offentliga sektorn Inblandning av politiska partier i avtalsrörelsen Avtal överenskomna i augusti 2009 juli Långa avtalsperioder, 2 ¼ år i genomsnitt + Moderata löneförhöjningar pga den ekonomiska recessionen, 0,9 procent per år i genomsnitt + Ökning av företagsvisa löneförhöjningar + Möjlighet att utnyttja öppningsklausul för löneförhöjningar Högsta löneförhöjningar på den kommunala sektorn Många arbetskonflikter, delvis pga strider om avtalsgränser inom facket 6

7 Sammanfattning av avtalsresultaten augusti 2009 juli 2010

8 Sammanfattning av avtalsresultaten Under perioden augusti 2009 juli 2010 har cirka 260 av 280 kollektiv slutits på den privata sektorn, täckande cirka 1.1 miljoner arbetare (98%) i EK:s medlemsföretag De nya avtalen är i kraft i medeltal 2 år 3 månader; de kortaste från 6 månader till ett år, de längsta från 3 till 4 år Beroende på recessionen och osäkerheten i företagen har de egentliga lönelösningarna gjorts för en kort period, i medeltal ett år och en månad T.ex. i teknologiindustrin är avtalsperioden (för arbetare och för högre tjänstemän) och innehåller lönehöjningar för det första året; lönehöjningarna i oktober 2010 och 2011 skall förhandlas under våren respektive år I huvuddelen av avtalen skall de nya lönehöjningarna förhandlas under perioden hösten våren 2011 I teknologiindustrin överenskom man om ett löneavtal i oktober 2010 (för arbetare och högre tjänstemän) Från och med augusti 2010 förhandlas det huvudsakligen om nya löneavtal (löneförhöjningar) men i många branscher också om ett nytt kollektivavtal 8

9 Löneförhöjningar i kollektivavtal augusti juli 2010 Huvuddelen av avtalen innebär moderata löneförhöjningar Den genomsnittliga avtalsmässiga löneförhöjningen är 0,9 % per år på EK:s branscher Inom industrin är löneförhöjningen huvudsakligen 0,5 % per år Variation i struktur och tidpunkt för löneförhöjningar i olika sektorer I några branscher en nedfrysning av lönerna (sjöfart, flygtrafik) Viktiga steg till lokala avtal för hälften av arbetarna i EK:s medlemsföretag gäller lokala löneförhöjningar En tredjedel av de totala avtalsmässiga löneförhöjningarna möjligt att avtala på företagsnivå (0,3 % av 0,9 %) Öppningsklausuler första gången i kollektivavtal Möjlighet att komma överens om att avstå från löneförhöjning eller att uppskjuta förhöjningen antingen helt och hållet eller delvis, om företagets ekonomiska situation, orderstock eller sysselsättning är särdeles svag Till exempel i teknologiindustrin och träindustrin 9

10 Den genomsnittliga årliga löneförhöjningen (avtal ingått i augusti 2009 juli 2010) Staten Kyrkan Kommuner Livsmedel, arb. Handel Fastighetstjänster Finansiering Trafik Undervisning Resebyråer Sociala tjänster Stuveri, arb. Biltrafik, arb. Byggnadsind. arb. Telefontjänster Universitet Tryckeri, arb. Kemiska industrin, arb. Kemiska ind., tjänstemän IT-tjänster Hotell och restaurang Sjöfart Skicentrer Teknologiind. tjänstemän Järnväg Snickeriind., tjänstemän Träindustrin Post- och logistiska tj. Bilhandel Teknologiind. arb., övre tjänstemän Konsulttj. Papper, arb Källa: EK, bild 7 10 Löneförhöjningarna räknats sedan avslutning av det föregående avtalet inklusive förhöjningarnas procentuella och eurobaserade inflytande utan engångssummor 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 %

11 Den genomsnittliga årliga löneförhöjningen (avtal ingått i augusti 2009 juli 2010) 2,2 2,0 % = medlingsförade branscher arb=arbetare tm=tjänstemän htm=högre tjänstemän 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Sjöfarten Teknologiind. arb, htm Bilbr. arb Kemiind. tm Kemiind, arb Skidcentrerna Informationslogistik br. arb Finansbra nschen Informationstj. KYRKAN Datatekniska tjänster STATEN Mekaniska skogsind. arb, tm KOMMUNERNA Transport- och specialbr. Teknologiind. tm Biltrafik, Stuveribr. Handeln Undervisning s br. Universitetsbr. Pappersind. arb Hälsovårdstj. Socialtj. Byggnadsbr. Turism och restauranttj. Livsmedelsind. arb Fastighets br. Järnvägsbr. Resebyråer Grafiska ind. arb 0, Källa: Finlands näringsliv EK, kuvan 7 tiedot 11

12 Löneförhöjningarnas genomsnittliga kostnadseffekt per år (avtal ingått i augusti 2009 juli 2010) 2,2 2,0 1,8 = medlingsförfarade branscher TuRe=Turism- och restaurangtjänster Fa=Fastighetstjänster Hel=Hälsovårdstjänster So=Socialbranschen LTY=Transport- och specialbranscher 1,6 1,4 arb=arbetare tm=tjänstemän htm=högre tjänstemän 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Sjöfarten Teknologiind. arb, htm Bilbr. arb Kemiind. tm, Kemiind. arb Informationslogistik br. arb Skidcentrerna Finans branschen KOMMUNERNA Datatekniska tjänster. LTY Biltrafik, arb, Stuveri, arb STATEN KYRKAN Teknologiind., tm Mekaniska skogsind. arb, tm Universitetsbr. Byggnads br. Hel So Handeln Undervisningsbr. Pappersind. arb HoRa Livsmedelsind. arb Fa Järnvägsbr. Resebyråer Grafiska ind. arb 0, Källa: Finlands näringsliv EK, kuvan 6 tiedot 12

13 Löneförhöjningar och deras kostnadseffekt (avtal ingått i augusti 2009 juli 2010) KOMMUNERNA KYRKAN STATEN Löneförhöjningar Löneförhöjningar i genomsnitt per år Löneförhöjningarnas kostnadseffekt i genomsnitt per år EK EK, servicebranscherna EK, transporten EK, byggnadsbranschen EK, industrin 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Källor: EK, Statens arbetsmarknadsverk, Kommunala arbetsmarknadsverket, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Kuvioiden 1, 6 ja 7 tiedot 13

14 Teknologiindustrins avtal Gäller för arbetare och högre tjänstemän i teknologiindustrin Löneförhöjningens kostnadseffekt 0,5 % genom förhandlingar på företagsoch arbetsplatsnivå. Förhöjningen kan även verkställas som en generell förhöjning om 0,5 %. Förhöjningen träder i kraft senast Om man inte når överenskommelse om löneförhöjningen på arbetsplatsnivå, verkställs en generell förhöjning om 0,5 % Om företagets ekonomiska situation, orderstock eller sysselsättning är särdeles svag, är det möjligt att komma överens om, att avstå från löneförhöjning eller att uppskjuta förhöjningen antingen helt och hållet eller delvis Löneförhöjningarna för oktober 2010 och 2011 avtalas i april-maj respektive år. Förhandlingarna baserar sig på hur avtalets målsättning uppfyllts samt utsikterna för ekonomin och sysselsättningen Avtalet innehåller utöver löneförhöjningar även andra lösningar som främjar flexibiliteten på arbetsplatserna, t.ex. beträffande arbetstider och förtroendemännens roll 14

15 Störningar i arbetsfreden

16 Arbetsstörningar uppstod lätt Facket gjorde lagstadgade strejkvarsel på 25 branscher och av dem ledde 11 till strejk På många branscher proklamerade facket förbud för övertidsarbete och genomfördes stödstrejker De lagliga strejkerna var i allmänhet korta och varade 1-3 dygn Under strejkerna förlorades cirka arbetsdagar och i dem deltog arbetare Orsakerna till strejkerna varierade mycket (bl.a. löneförhöjning, arbetstid, fackförbundens strider om avtalsgränserna) Strejkerna påverkade mycket litet förhandlingarna och resultaten därav med undantag för stuveristrejken i mars 16

17 Dagens situation i arbetsmarknadsförhandlingarna: november 2010

18 Löne- och kollektivavtalsförhandlingar september 2010 mars 2011 November 2010 December 2010 Januari 2011 Februari 2011 Mars 2011 April 2011 Situationen Löneförhandlingar Seminörer Snickeriindustrin, arbetare Byggnadsindustrin, arbetare Skogcentrer Transportbranschen LTY Hälsovårdtjänster Universitet Kommuner (utan Tehy-hälsovårdare) Staten Kemiindustrin, arbetare och tjänstemän Gummi- och skoindustrin Textil- och konfektionsindustrin Hotell och restauranger Kyrkan Pappersindustrin, arbetare och tjänstemän Byggnadsindustrin, tjänstemän Handel Apoteken Resebyråer Personaltjänsteföretag Finnairs tekniska Avtalsförhandlingar Avtalsperiod upphört: Farmaceuter Optiker Flygvärdinnor Post- och logistiktjänster Telefontjänster och kontaktcenter Bevakningstjänster Privat undervisning Flygledare Finnairs flygtjänstemän Kommunikationsbranschen Avtal uppgjorda i svart, Avtal uppgjorda i blått 18

19 Hur gå vidare?

20 Den ekonomiska krisens effekter är särskilt tunga i Finland BNP minskade med 8 % år 2009; mera än någonsin tidigare Exporten minskade med 32 %; mera än i något annat EU-land Industriproduktionen minskade med 18 %; till samma nivå som år 2000 Försäljningen inom parti- och detaljhandeln minskade med 15 % Antalet sysselsatta personer minskade år 2009 med och antalet arbetslösa ökade med Tack vare permitteringssystemet blev försämringen av sysselsättningen mindre än förväntad Kostnaderna för arbetslösheten fördubblas från 2008 till 2010 Statens skuld kommer att stiga från 60 miljarder till över 100 miljarder euro inom 5 år Men: löntagarnas förtjänster har år 2009 stigit med 4,0 % 20

21 Hur gå vidare? Företagens kostnadskonkurrenskraft har dramatiskt försämrats åren 2008 och 2009 Stärkandet av konkurrenskraften är nödvändigt för att öka export och tillväxt Staternas skuldsättning hotar fortfarande stabiliteten på penningmarknaden i Europa Utsikterna för tillväxten i Europa är fortfarande osäkra Statens skuldsättning i Finland måste hejdas Utgifterna måste skäras ned Beskattningen av förvärvsinkomsterna får inte höjas På arbetsmarknaden är en behärskad löne- och arbetskraftskostnadsutveckling en nyckelfråga 21