INHÄMTANDE AV UPPGIFTER OM LÖNESTATISTIK FRÅN FINLANDS NÄRINGSLIV EK

Transkript

1 ERSÄTTNINGSNÄMNDEN FÖR OLYCKSFALLSÄRENDEN CIRKULÄR 6/2014 Bulevarden Helsingfors 1(5) Tfn Fax Teemu Kastula INHÄMTANDE AV UPPGIFTER OM LÖNESTATISTIK FRÅN FINLANDS NÄRINGSLIV EK 1 Inledning Det är i regel alltid nödvändigt att fastställa inkomstnivån för ett yrke eller en utbildning både när man gör inkomstjämförelser efter yrkesinriktad rehabilitering och för fastställande av årsarbetsförtjänsten för en studerande eller ung person. Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden (EFO) har gett anvisningar för inkomstjämförelser i cirkulär 5/2014 och om delpensioner som grundar sig på inkomstminskning i cirkulär 8/2005. Närmare anvisningar om fastställandet av årsarbetsförtjänsten för studerande och unga personer finns å sin sida i cirkulär 7/2003 och 6/2004. Enligt cirkulär 5/2014 kan man vid fastställandet av inkomstnivån för ett yrke eller en utbildning använda antingen lönebestämningarna i arbets- eller kollektivavtalet inom vederbörandes bransch eller statistikuppgifter som grundar sig på faktiska löner. I situationer där inkomstnivån för ett yrke eller en utbildning av någon orsak inte kan fastställas med hjälp av lönebestämningarna i branschens kollektivavtal, uppmanar cirkuläret till att använda aktuell lönestatistik alltid då det finns tillräckligt omfattande och exakta statistikuppgifter att tillgå. Genom detta cirkulär ger EFO anvisningar till försäkringsanstalterna om förfarandet då lönestatistik begärs från Finlands Näringsliv EK och vilka uppgifter som EK behöver för att kunna verkställa försäkringsanstalternas statistikbegäran. I cirkuläret redogörs därtill kort om vilka statistikuppgifter som ingår i EK:s lönestatistik och vilken statistik som försäkringsanstalten behöver för att kunna fastställa inkomstnivån för ett yrke eller en utbildning. Som bilaga till cirkuläret finns en brevmall för begäran om statistik från EK. EK skickar statistiken både till försäkringsanstalten och till EFO. De viktigaste lönestatistikuppgifterna som använts för fastställande av inkomstnivån publiceras i EFO:s webbtjänst Vakuutuslaitos Extra. Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden är ett lagstadgat organ med uppgift att främja en enhetlig skadereglering enligt lagen om olycksfallsförsäkring genom att utfärda cirkulär och utlåtanden. Verksamheten vid ersättningsnämnden för olycksfallsärenden regleras i 30 b 1 mom., 30 c och 30 d i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948), statsrådets förordning om ersättningsnämnden för olycksfallsärenden (965/2002) samt av social- och hälsovårdsministeriets förordning om de ärenden i vilka försäkringsanstalterna ska be ersättningsnämnden för olycksfallsärenden om utlåtande (873/2002).

2 2(5) 2 Statistikuppgifter som används vid fastställandet av inkomstnivån Inkomstnivån ska i regel fastställas enligt lönen för ordinarie arbetstid (STA). Lönen från regelbunden arbetstid används vanligen i all lönestatistik, även om innehållet kan variera något. I allmänhet inräknas åtminstone följande poster: grundlön tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d. tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och arbetsförhållandena arbetstidstillägg löneandel som utbetalas på basis av prestationer till tjänstemän och löner som betalas på basis av prestationer till arbetstagare naturaförmånernas beskattningsvärde (inte i fråga om timavlönade, inte i kvartalsstatistiken). I lönen för ordinarie arbetstid ingår inte löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Om över hälften av dem som arbetar inom branschen emellertid får resultatpremier, kan löner för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremier användas när inkomsten fastställs. Branscher där detta förekommer är t.ex. industri och byggverksamhet i fråga om tjänstemännen samt finans- och IT-branschen. Som poster av engångsnatur på samma sätt som resultatpremier betraktas i statistiken även semesterpenning och semesterpremie, och dessa ingår inte heller i lönen för ordinarie arbetstid i lönestatistiken. Beräknade semesterpenningar/semesterpremier (1/24-del eller 18,5 %) beaktas emellertid vid inkomstjämförelse eller när årsarbetsförtjänsten fastställs i det skede när lönerna enligt statistiken uppräknas på årsnivå. Fastställandet av inkomstnivån med hjälp av statistik bygger alltid på hur lönestatistiken för samtliga löntagare som omfattas av den aktuella branschen allmänt beter sig. Således beaktas inte t.ex. skillnader i inkomsterna mellan könen när inkomstnivån fastställs. Eventuella skillnader i inkomsterna som beror på boendeorten mellan löntagarna inom branschen beaktas inte heller då inkomstnivån fastställs utifrån statistikuppgifter. Då man utreder begynnelselönen för ett yrke eller en utbildning, används inkomsterna i den första decilen (decil 10 %) i lönestatistiken då inkomstnivån fastställs. I praktiken innebär den första decilen att 10 procent av de personer som statistikförts har mindre inkomster än så, medan 90 procent har större inkomster. Denna siffra anses med tillräcklig noggrannhet beskriva begynnelselönen för yrket/utbildningen. Då man utreder inkomstnivån med tre års arbetserfarenhet i ett yrke eller en utbildning, används kvartilen 25 % i lönestatistiken då inkomstnivån fastställs. Kvartilen 25 % innebär att 25 procent av de personer som statistikförts har mindre inkomster än så, medan 75 procent har större inkomster. Statistikuppgiften enligt kvartilen 25 procent tillämpas då man fastställer inkomstnivån med tre års arbetserfarenhet samt då man fastställer årsarbetsförtjänsten och bestämmer jämförelseinkomsten.

3 3(5) När inkomsten fastställs används alltid den statistikuppgift om lönenivån och lönenivån för det år som ger bästa möjliga bild av inkomsterna för yrket eller utbildningen vid tidpunkten för när inkomsterna fastställs. Då det gäller årsarbetsförtjänsten ska inkomsten fastställas utifrån den dag när olycksfallet har inträffat eller yrkessjukdomen har framträtt. Då det gäller jämförelseinkomsten ska inkomsten fastställas utifrån den tidpunkt från vilken man avser att utbetala olycksfallspension. Vilket års statistik som används när inkomsterna fastställs i respektive fall är i praktiken beroende av tidpunkten för fastställandet. Lönestatistiken grundar sig vanligen på löneuppgifterna i september eller vid årets sista kvartal och de publiceras i allmänhet i början av följande år. Som tidpunkt för fastställandet av inkomsten används således de bäst tillgängliga statistikuppgifterna som beskriver inkomstnivån i september eller vid det sista kvartalet under det kalenderår som föregår tidpunkten för fastställandet av inkomsterna. Exempel Då man fastställer begynnelselönen och inkomstnivån med tre års arbetserfarenhet för en disponent ska man enligt EFO:s meddelande 7/2012 använda Finlands Näringsliv EK:s lönestatistik över lönerna i oktober under statistikåret. Enligt meddelandets tillämpningsanvisningar används siffrorna som grundar sig på lönestatistiken år 2011 då man fastställer årsarbetsförtjänsten vid olycksfall som har inträffat och yrkessjukdomar som har framträtt efter samt som begynnelselön vid inkomstjämförelse och med tre års erfarenhet i fall där utbildningen har avslutats efter och EFO inte har utfärdat någon nyare anvisning. 3 EK:s lönestatistik och inhämtande av den 3.1 Uppgifter ur EK:s lönestatistik EK:s lönestatistik täcker omfattande lönerna inom hela den privata sektorn, med undantag för löner till bl.a. kabinpersonal i flygplan, sjömän, frisörer och personer inom advokatbranschen. EK:s lönestatistik innehåller lönestatistik för servicebranschen samt för industri och byggverksamhet. Med servicebranschen avses bl.a. handel, hotell- och restaurangbranschen samt finans- och försäkringsbranschen. Som exempel på industri och byggverksamhet kan nämnas livsmedelsindustrin, pappersindustrin, teknologiindustrin och den kemiska industrin samt husbyggnadsindustrin, mark- och vattenbyggande samt husteknikbranschen. Ur lönestatistiken för servicebranschen fås lönen för ordinarie arbetstid på månadsnivå (STA e/mån.). Lönestatistiken för servicebranschen har indelats enligt yrkesbeteckning, utbildning och bransch.

4 4(5) Då det gäller tjänstemännen inom industrin och byggverksamheten används i statistiken en något grövre indelning än i lönestatistiken för servicebranschen och i denna statistik används t.ex. inte yrkesbeteckningar, utan indelningen baserar sig på arbetsuppgift (t.ex. forskning/utveckling och experter). Statistiklönerna till tjänstemän inom industri och byggverksamhet fås ur EK:s statistik i form av lön för ordinarie arbetstid på månadsnivå (STA e/mån.). Då det gäller arbetstagare inom industri och byggverksamhet varierar de statistiska beteckningarna i lönestatistiken något mellan olika branscher, t.ex. beroende på om statistiken är indelad enligt arbetstagarens utbildning eller yrkesbeteckning. Ur lönestatistiken för arbetstagare inom industri och byggverksamhet fås inkomstuppgifterna i form av lön för ordinarie arbetstid på timnivå (STA e/h). Löneuppgifterna i EK:s lönestatistik insamlas i huvudsak i september eller under kalenderårets sista kvartal. Till lönestatistiken insamlas i regel löneuppgifter antingen i september eller under årets sista kvartal samt uppgifter om olika löneposter, arbetsinsats och personernas bakgrund. EK:s lönestatistik färdigställs och publiceras vanligen under det första halvåret följande år. 3.2 Inhämtande av lönestatistik från EK Då statistik begärs från EK ska följande anges i begäran: examen som den försäkrade avlagt/avlägger och eventuellt inriktningsalternativ och läroinrättning den försäkrades yrkesbeteckning och bransch, om den försäkrade har placerat sig i arbete som motsvarar utbildningen statistikuppgifter som behövs för att fastställa inkomstnivån tidpunkten för fastställandet av inkomstnivån EK ska alltid ges noggranna och exakta uppgifter om den examen som den försäkrade avlagt eller avlägger, eventuellt inriktningsalternativ och läroinrättning. Om den försäkrade har placerat sig i ett arbete som motsvarar utbildningen, ska dessutom den försäkrades yrkesbeteckning och branschen inom vilken han eller hon arbetar uppges i begäran om statistik till EK. Lönen för ordinarie arbetstid (STA e/mån. eller e/h) och uppgifter om antalet löntagare ska alltid begäras för det aktuella året från EK. Därtill ska uppgifter om lönen för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremie (STA tillsammans med resultatpremie e/mån eller e/h) och om antalet arbetstagare som får resultatpremie begäras från EK. Då det gäller lönen för ordinarie arbetstid ska man begära uppgifter både enligt decilen 10 procent och kvartilen 25 procent. I statistikbegäran till EK ska man också uppge tidpunkten för fastställandet av inkomsten (dvs. då det gäller årsarbetsförtjänst tidpunkten för när olycksfallet inträffat eller yrkessjukdomen framträtt och då det gäller inkomstjämförelse tidpunkten för när rätten till olycksfallspension har uppstått). EK:s lönestatistik färdigställs vanligen i början av följande år, vilket innebär att EK i allmänhet skickar försäkringsanstalten statistikuppgifter som beskriver inkomstnivån i september eller det sista kvartalet i kalenderåret innan inkomsten fastställs.

5 5(5) Försäkringsanstalterna påminns om, att EK:s statistikavdelning inte svarar på andra förfrågningar än de som gäller lönestatistik, och att förfrågningar som gäller t.ex. längden på eller innehållet i den utbildning som den skadade avlägger alltid ska riktas till den aktuella läroinrättningen eller motsvarande instans. EK ger inte heller någon uppskattning av den kommande karriärs- eller löneutvecklingen för dem som utbildat sig till ett bestämt yrke eller avlagt en bestämd examen. EK:s statistikavdelning svarar inte heller på förfrågningar som gäller kollektivavtal. Sådana förfrågningar ska alltid riktas direkt till arbetsgivar- eller löntagarorganisationerna inom vederbörandes bransch. Frågor som gäller fastställandet av den semesterpenning eller semesterpremie som betalas inom branschen (dvs. huruvida den semesterpenning/semesterpremie som betalas inom branschen är t.ex. hälften av semesterlönen eller 18,5 procent av den lön som utbetalats under året), ska således riktas direkt till vederbörandes branschorganisation. ERSÄTTNINGSNÄMNDEN FÖR OLYCKSFALLSÄRENDEN Mika Mänttäri ordförande Bilaga: Modellbrev för begäran om statistik från Finlands Näringsliv EK