STRATEGI OCH BUDGET Fastställd av xxx 2011-xx-xx. Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 STRATEGI OCH BUDGET Fastställd av xxx 2011-xx-xx Kultur- och fritidsnämnden

2

3 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden Innehållsförteckning för kultur- och fritidsnämndens STRATEGI OCH BUDGET INLEDNING FÖRORD KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE PROGRAM OCH POLICIES VIKTIGA FRÅGOR FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSANALYS INVÄRLDSANALYS NÄMNDENS EKONOMI OCH VERKSAMHET NÄMNDENS ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRVALTNINGENS ORGANISATION FULLMÄKTIGES MÅL: STRATEGIER, INDIKATORER OCH UPPFÖLJNING MÅLOMRÅDE EKOLOGISK HÅLLBARHET MÅLOMRÅDE SOCIAL HÅLLBARHET MÅLOMRÅDE EKONOMISK HÅLLBARHET EKONOMISKA RAMAR DRIFTBUDGET KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN INVESTERINGSBUDGET BILAGA. FÖRTECKNING ÖVER NÄMNDENS INDIKATORER (41)

4 1. Inledning 1.1 Förord Med utgångspunkt i Haninge kommuns Mål och budget har kultur- och fritidsnämndens Strategi och budget formulerats. Kommunens inriktning på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ska genomsyra och integreras i planering och beslut. Haninge kommun expanderar och mycket tyder på att kommunen kan växa stort. Det är av stor vikt att stärka och utveckla kommunens konkurrenskraft och kultur- och fritidssektorn har en betydande roll i detta. En av de viktigaste anledningarna till människors val av bosättningsort är kultur- och fritidsverksamheter med hög attraktivitet. Det är även viktigt att kommunen skapar bra förutsättningar för föreningar och arrangörer att genomföra stora arrangemang, inte minst på idrottens arena. Idrotten har en betydande roll genom att bidra till stärkt folkhälsa och en meningsfull fritid för framförallt våra barn och unga. Det är också viktigt att lyfta fram Haninges unika kulturmiljöer som kan bidra till ökad besöksnäring. Haninge ska vara en intressant kommun att besöka, etablera sig i, verka och bo i. Stora investeringar och behov av verksamhetsutveckling medför ekonomiska utmaningar och behov av effektiviseringar i verksamheterna. Kultur- och fritidsförvaltningen införde under 2014 en ny organisation för att bättre kunna möta dagens och framtidens krav. Den nya organisationen är geografiskt indelad med områdeskontor i tre kommundelar, för att komma närmare kommunens invånare. Medborgarperspektivet ska genomsyra kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter för att ge bästa tänkbara kommunala service. Under de närmaste åren kommer det bli allt viktigare att mäta resultat och jämföra sig med andra även inom kultur- och fritidssektorn. Verksamheterna inom förvaltningen håller hög kvalitet, men det krävs ändå ett ständigt utvecklings- och förändringsarbete. Omvärldsspaning är viktigt för att lära av andra och att utvecklas till föredömen, ett bra sätt att nå framgång. Det är med stor stolthet kommunfullmäktige har antagit ett idrottspolitiskt program och ett kulturpolitiskt program för Haninge kommun. Båda har arbetats fram under ledning av politiska styrgrupper från kultur- och fritidsnämnden. Programmen pekar ut en långsiktig politisk inriktning för kultur- och fritidssektorn i Haninge och vågar sticka ut hakan. Visionen i det idrottspolitiska programmet är att Haninge ska bli Sveriges bästa idrottskommun år För kulturen är mottot ett stolt, mångsidigt och utmanande kulturliv som inkluderar med bredd och avancerar med spets. "Vi gör varandra bättre och bättre i våra roller för att skapa bättre och bättre resultat för våra brukare och medborgare ". Michael Fridebäck (M) Ordförande Kultur- och fritidsnämnden 3 (41)

5 1.2 Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag och speciallagstiftning (t.ex. bibliotekslagen) ska följande gälla för kultur- och fritidsnämnden, enligt nämndens reglemente 1 : Kultur- och fritidsnämnden ska främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Nämnden ansvarar för bibliotek, musikskolan, utställningar, kulturprogram, Lakeside (Ungdomens hus), fritidsgårdar, idrotts- och friluftsanläggningar, Miljöverkstan, bidrag till föreningar, lokalbokning och lotteritillstånd. Kultur- och fritidsnämnden ska se till att ovannämnda verksamheter bedrivs, följs upp och utvärderas i enlighet med de mål och riktlinjer som finns i författningar och föreskrifter samt i måldokument mm som kommunfullmäktige fastställer hålla sig underrättad om utvecklingen inom nämndens verksamheter samt ta de initiativ och framlägga de förslag som nämnden ser som nödvändiga svara för planerings- och utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde Barn och ungdomar prioriteras. Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom särskilt beakta underrepresenterade grupper och möjligheterna för alla medborgare att på lika villkor delta i kultur- och fritidsverksamheten genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer, institutioner och enskilda stimulera det arbete som dessa bedriver inom ramen för fastställda normer besluta om bidrag till föreningar, studieförbund och organisationer och därigenom medverka till en attraktiv, innehållsrik, geografiskt spridd verksamhet inom kultur- och fritidsområdet bevara och utveckla värdefulla traditioner, dokumentera och bevara material som belyser kommunens historia samt stödja kulturhistorisk forskning, samt stödja och stimulera enskilda, föreningar och organisationer som arbetar med dessa frågor ansvara för verksamheten inom kulturmiljöområdet med undantag av de kulturmiljöfrågor som handläggs inom plan- och bygglovsprocessen verka för att kulturmiljöer och fornminnen bevaras verka för att kulturhistoriska miljöer och områden för rörligt friluftsliv säkerställs främja utvecklingen inom konstområdet, anskaffa konstverk till kommunens konstsamling, besluta om dessas utplacering i offentliga lokaler samt verka för konstnärlig utformning och utsmyckning av offentliga platser och byggnader upprätta och teckna avtal samt övriga överenskommelser 1 Kultur- och fritidsnämndens reglemente, senast reviderat av kommunfullmäktige (41)

6 avge yttranden över och besvara remisser inom nämndens verksamhetsområde samt i plan- och bygglovsärenden mm i övrigt fullfölja de uppdrag som kommunfullmäktige lämnat till nämnden Kultur- och fritidsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden: omfördelning av medel som anslagits till nämnden inom den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen bokföringsmässig avskrivning av belopp för enskild fordran inom nämndens verksamhetsområde. Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom besluta i följande taxor och avgifter: lokalupplåtelse (idrottshallar, fritidsgårdar, simhall, bibliotek mm) campingavgifter; (upplåtelse av tält- och husvagnsplatser, duschavgifter, tvättavgifter, lägercamping mm) vandrarhem och rumsuthyrning; ( vandrarhemsavgifter, bokningsavgifter mm) lägeranläggningar; (lägerskoleavgift, upplåtelse av lägerlokaler mm) porto- och förseningsavgifter; (administrationsavgifter vid beställning av böcker i samband med boklån, bötesavgift för sent återlämnade böcker, nycklar och låskort) IP Skogen; (uthyrning av vagnar, tält toaletter mm) Utöver vad som anges i reglementet ovan har nämnden även det kommunala ansvaret för Sport Campus Sweden, vilket framgår av kommunfullmäktiges Mål och budget Program och policies Under 2014 slutförde kultur- och fritidsförvaltningen, under ledning av politiska styrgrupper, arbetet med två politiska program för idrott respektive kultur i Haninge kommun. Kulturpolitiskt program för Haninge kommun och Idrottspolitiskt program för Haninge kommun antogs av kommunfullmäktige i september Syftet med programmen är att stärka kulturens och idrottens framtida roll i kommunen. Programmen ska vara styrande och vägledande för alla kommunala verksamheter i kommunen och kommunala bolag. Ansvaret för att kulturen och idrotten är en kraft och tillgång i kommunen ska delas av flera parter och därför vilar såväl programmens framtagande som det framtida arbetet på en bred samverkan mellan kommunen, föreningslivet och näringslivet. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer i nästa steg att ta fram tidsplaner för arbetet och övergripande handlingsplaner för olika insatser. För båda programmen kommer arbetsgrupper att bildas för att fördjupa och förankra arbetet kring handlingsplanerna. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer att bjuda in alla parter som berörs av arbetet kring att förverkliga målen i programmet. 5 (41)

7 Under 2014 påbörjades även arbetet med en ny biblioteksplan för Haninge kommun, ett arbete som kommer att slutföras under Viktiga frågor Nedan finns de viktigaste frågorna beskrivna som kommer att arbetas med under 2015 för att utveckla kommunens verksamheter, möta krav från omvärlden och för att nå de mål som kommunfullmäktige satt upp i Mål och budget Beskrivningen utgår från de prioriteringar fullmäktige har uttalat om kultur- och fritidsnämndens verksamhet. 2 Nolltaxa för hyra av kommunens planer och hallar för barn- och ungdomsverksamhet ska införas i den takt ekonomin medger. Motsvarande lokalstöd till annan barn- och ungdomsverksamhet ska utredas kronor avsätts för att successivt påbörja införandet av nolltaxan under Enligt beslut i kultur- och fritidsnämnden i juni 2014 ska införandet påbörjas den 1 juli Det fortsatta införandet fullföljs inom given ram. Ett skapande och fritt kulturliv i Haninge berikar människors vardag och får människor att växa och mötas över gränserna. Det utvecklar även civilsamhället och det offentliga samtalet. Verksamheterna som idag bedrivs inom fritidsgårdarna ska vara meningsfulla och attraktiva så att fler ungdomar engageras. Aktivitetshus för möten mellan och över generationer bör utvecklas istället för dagens fritidsgårdar och träffpunkter. Därtill är samarbetet med föreningslivet angeläget. Nämnden tillsammans med äldrenämnden ges i uppdrag att påbörja sådant arbete. Idrotten är viktig ur flera aspekter: fysisk aktivitet, folkhälsa, gemenskap, socialt kapital, demokratisk fostran och integration. I utvecklingen av idrottskommunen Haninge är det viktigt med samarbete med grund- och förskolenämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och organisationer som verkar inom idrottsområdet. Det är även viktigt att nämnden arbetar med friluftsfrågorna. Arbetet ska ske i samverkan med andra aktörer. Första steget tas under 2014 med att utveckla musikskolan till en kulturskola. Under 2015 fortsätter utvecklingen av kulturskolan inom angiven ram. Föreningsliv, studieförbund och enskilda aktörer ska vara en del i denna. Vidare är bibliotek och folkbildning viktigt för kommunens kulturliv. Nämnden har i samarbete med socialnämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, där den sistnämnda har huvudansvaret, ett särskilt prioriterat ansvar att uppmärksamma och följa upp samtliga medborgare inom åldern år, det så kallade informationsansvaret som syftar till att fler elever går till studier eller arbete. Vidare är det brottsförebyggande och 2 Haninge kommun, Mål och budget , s (41)

8 trygghetsskapande arbetet bland annat inom UNGSAM en central del i arbetet med att stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling i enlighet med antagen strategi. Med anledning av översynen av kommunens organisation som genomförs under 2014 behöver också en kvalitets- och effektutvärdering på enhetsnivå genomföras och åtgärder ska redovisas till kommunstyrelsen under (41)

9 2. Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Kultur- och fritidssektorn fyller tillsammans med övriga samhället en viktig funktion i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer. Det innebär också att sektorn tillsammans med övriga samhällsaktörer delar de framtida utmaningar som offentligt finansierade verksamheter står inför. En av de större utmaningarna utgörs av att Sverige har en åldrande befolkning vilket innebär en ökad försörjningsbörda för den befolkning som arbetar. Färre kommer i framtiden att behöva försörja fler vilket även bidrar till framtida utmaningar för kultur- och fritidssektorn vad gäller möjligheten till att erbjuda ett kultur- och fritidsutbud av god kvalitet. Ett resurseffektivt utvecklingsarbete med ständiga förbättringar och ett medborgar- och brukarperspektiv är framgångsfaktorer för att möta framtida utmaningar. Här fyller arbetet med kvalitet och uppföljning en viktig funktion, vilket bland annat bekräftas av att det på nationell nivå har etablerats en myndighet för kulturanalys samt att centrum för idrottsforskning arbetar med att följa upp statens stöd till idrotten. Även inom den kommunala sektorn arbetar många olika verksamheter sedan flera år systematiskt med uppföljning och utvärdering. Ett exempel på det är de öppna jämförelser som genomförs inom skolan och vården, Södertörns nyckeltal samt Våga visa inom musikskolan. Jämställdhet och jämlikhetsfrågor får allt större uppmärksamhet i omvärlden. Sveriges Kommuner och Landsting har bland annat utarbetat vägledningen "Upphandling för jämställdhet" med syfte att klargöra de juridiska möjligheterna att ställa jämställdhetskrav vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihet (LOV). Verktyg för att främja jämställdhet och mångfald och på så vis nå underrepresenterade grupper med fritidsutbudet dyker upp i allt större utsträckning. Som exempel kan nämnas Ungdomsstyrelsens hbtq-utbildningar för fritidsledare och chefer, RFSL:s hbt-certifiering, och webbverktyget Jämställdhetseffekten från Crossing Boarders. Den statliga myndigheten Handisam utvecklar ett frivilligt uppföljningssystem med syfte att följa upp genomförandet av funktionshinderspolitiken i kommuner och landsting samt att flera statliga myndigheter har uppdraget att aktivt arbeta med funktionshindersfrågor. Sverige har en lång tradition av ett livskraftigt och aktivt civilsamhälle. För kultur och fritid spelar de aktörer som traditionellt brukar räknas in i denna gruppering en viktig roll när det gäller att bidra till utvecklingen av samhället och det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som finns i kommunen. Det kan handla om studieförbund, idrottsföreningar, kulturföreningar eller andra ideella aktörer. Dels kan det offentliga och civilsamhället genom samverkan tillsammans skapa mer nytta för medborgare och brukare. Dels bidrar civilsamhället själv till att komplettera det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kommunen kan erbjuda. I en framtid med en åldrande befolkning och ett mindre skatteunderlag kan det civila samhället komma att spela en allt större roll. 8 (41)

10 Tecken tyder på att unga idag har en förändrad syn på demokrati. I den senaste World Values Suvey-undersökningen som genomfördes i Sverige visar det sig att en av fem unga i åldern år kan tänkas sig att sälja sin röst för pengar samtidigt som cirka 29 procent av samma grupp tycker att det vore bra med en stark ledare istället för demokrati. Detta, i kombination med generationer som har vana av att saker sker snabbt och deltagande via nätet, erbjuder kommunen som organisation stora framtida utmaningar. Här finns tydliga kopplingar mellan demokratiuppdraget och till kultur och fritids arbete med bland annat information och kunskap via bibliotekens försorg. Personer med funktionsnedsättning har större svårigheter att få sina behov tillgodosedda än andra. Flera studier, bland annat livsstilsundersökningen i särskolan i Haninge, visar att gruppen har sämre hälsa, sämre socioekonomiska förutsättningar och upplever en hög grad av brist på tillgänglighet och inflytande i samhället. Två rapporter som utkom år 2010 med fokus på ungdomar i särskolan och deras idrottsvanor samt hälsa och livskvalitet visar skillnader mellan elever i särskolan och elever i den vanliga skolan när det gäller bland annat föreningsdeltagande, motionsvanor och sociala relationer. Många kommuner satsar på olika typer av spontanidrott med syfte att exempelvis erbjuda fler möjlighet till spontant utövande av idrott till en låg kostnad eller gratis. Undersökningar av vilka som nyttjar de spontanidrottsanläggningar som skapas visar att flickor nyttjar dem i mindre grad än pojkar. Detta är något som är viktigt att belysa i samband med planering av nya anläggningar och aktiviteter. I arbetet med ett effektivt resursutnyttjande är samverkan med andra en viktig faktor. Runt om i Sverige pågår i allt större utsträckning olika typer av regional samverkan. Ett exempel på det är den samverkansmodell på kulturområdet som alla län/regioner förutom Stockholm från och med år 2013 har anslutit sig till. Samverkansmodellen innebär att dessa regioner har tagit över ansvaret från kulturrådet gällande fördelningen av resurser till det regionala kulturlivet. Idrottsområdet ligger än så länge inte lika långt fram när det gäller regional samverkan men initiativ har tagits, bland annat i Stockholmregionen, för att utreda möjligheterna till ökad samverkan kring idrottsanläggningar. Regional samverkan mellan kommunerna i Stockholms län inom området kultur och fritid för personer med funktionsnedsättning har visat sig vara en framgångsfaktor. Litteraturutredningen som presenterades hösten 2012 konstaterar att läsförmågan hos unga minskar. Enligt utredningen läser flickor mer än pojkar, kvinnor betydligt mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Regeringen har bland annat föreslagit att statens kulturråd får i uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser samt att delar av stödet till folkbildning ska riktas mot läsfrämjande aktiviteter. Kulturrådet har sedan tidigare fått ett uppdrag att samverka med Riksidrottsförbundet kring läsfrämjande där kommuner och föreningar med flera kan ansöka om bidrag för att genomföra läsfrämjande aktiviteter tillsammans. 9 (41)

11 I dagens informations- och kunskapssamhälle finns stora utmaningar vad gäller uppgiften att vägleda bland stora informationsmängder i kombination med snabba förändringar och krav på förnyad utbildning och utvecklad kompetens i samhället. Här spelar biblioteken en viktig roll och den teknikutveckling som pågår där. Detta gäller inte minst den ökade tillgängligheten i form av e-böcker och andra mediaformat som erbjuds utan även mer avancerade databaser och programvaror. I sammanhanget är det dock viktigt att förhålla sig till att alla människor inte alltid har tillgång till den senaste tekniken eller har kunskap att använda den. Utöver den digitalisering som pågår på biblioteksområdet innebär den nya tekniken stora möjligheter även för andra former av kultur. Ett område där det under ett antal år pågått en utveckling och en infrastruktur är etablerad är på biografområdet. Här kan den digitala tekniken bland annat erbjuda en lokal publik sändningar i realtid av kulturevenemang som utspelar sig på andra platser på jorden. Sociala medier har under de senaste åren fått en allt större betydelse. Människors vanemönster förändras vilket också kräver att den service och de funktioner de använder sig av måste anpassas. Sociala medier har även fått en ökad funktion vad gäller offentliga myndigheters möjlighet att nå ut med information direkt till den enskilde, samtidigt som medborgares och brukares kontaktvägar med myndigheter genom detta har utökats. Ur ett demokratiperspektiv kan detta ses som positivt då det är lättare för fler att göra sin röst hörd. Den tekniska utvecklingen ställer inte bara krav på tillgång till teknik, utan även på vilken typ av kunskap personalen i verksamheterna har. Detta gäller generellt för kommunal verksamhet, men är särskilt viktigt för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter som har mycket kontakt med barn och unga. På nationell nivå pågår ett utvecklingsprojekt med namnet Kulturskola Genom detta projekt vill Sveriges Musik- och kulturskoleråd (SMoK) tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) formulera vilken roll musik- och kulturskolan kommer att ha år Syftet med projektet är att synliggöra på vilket sätt en offentligt finansierad pedagogisk kulturverksamhet bör vara utformad, innehållsmässigt och organisatoriskt, för att möta barns och ungdomars kulturutövande. Myndigheten för kulturanalys beskriver i sin rapport Kulturanalys 2013 en pågående ekonomisering av kulturområdet. Det gäller blanda annat synen på kultur som en viktig tillväxtfaktor, men även när det gäller finansiering av kultur och möjliga modeller för detta. När det gäller finansiering av kultur så finns där en trend som pekar mot en breddad finansiering som bland annat kan kopplas till olika modeller för mikrofinansiering, men även förslag till nya former av finansiering som presenterats på europeisk nivå. 10 (41)

12 2.2 Invärldsanalys Volymförändringar Nolltaxa lokaler Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att införa nolltaxa för lokaler som nyttjas av föreningar för barn- och ungdomsverksamhet. Nolltaxan syftar till att skapa förutsättningar för föreningar att sänka sin deltagaravgift för att fler barn och unga ska kunna ta del av idrottens positiva värden i form av exempelvis rörelseglädje, förbättrad folkhälsa och i förlängningen även förbättrade skolresultat. Införandet av nolltaxa ska göras successivt. Inledningsvis prioriteras träningsverksamhet inom idrott för barn och unga 0-20 år samt den del av verksamheten som idrottsföreningar bedriver som riktar sig till personer med funktionsnedsättning och då oavsett ålder. I nästa steg utökas nolltaxan till att även omfatta lokaler som används för kulturföreningars och studieförbunds barn- och ungdomsverksamhet. I tredje steget utökas nolltaxan till att även omfatta tävlings- och uppvisningsverksamhet, inom både idrott och kultur, samt övriga föreningars barn- och ungdomsverksamhet. Kulturskola etapp två Inrättandet av en kulturskola bidrar till att öka utbudet av verksamhet som riktar sig till barn och unga 6-18 år i kommunen. En budget för att starta upp verksamheten är satt men en ökning av barn i grundskoleålder förväntas leda till ökad efterfrågan på olika typer av kulturverksamhet. En långsiktig uppbyggnad i samverkan med civilsamhället kommer att generera större volymer och på sikt ökade kostnader. Fritidsgårdsverksamhet Efterfrågan på fritidsverksamhet riktad till åringar som bedrivs av fritidsgårdarna kommer att öka i flera delar av kommunen. Detta beror bland annat på att åldersgruppen år förväntas öka något de närmaste åren. Samtidigt finns det enskilda områden där efterfrågan minskar något till följd av att elevantalet på närliggande skolor sjunker, exempelvis i Brandbergen. Studier av barn och ungas fritid visar på behovet av både mer skolliknande fritidsaktiviter och verksamheter av mer öppen karaktär som fritidsgårdarna utgör. Detta för att olika målgrupper nyttjar olika delar av utbudet. I arbetet med att rusta barn och unga för ett framtida vuxenliv fyller fritidsgårdarna en viktig funktion. Utökade öppettider för att kunna möta barn och unga även på helger är även därför viktigt. Dagens fritidsgårdar får vid uppföljning genom enkäter väldigt goda betyg av sina besökare, inte mins vad gäller trygghet och delaktighet i utformande av gårdarnas utbud. 11 (41)

13 En översyn av årsverksamheten genomfördes våren 2014 och resulterade i ett antal förbättringsförslag som på olika sätt kan komma att påverka kostnader och kostnadsfördelning för verksamheten. I skrivande stund pågår en utredning av en eventuell ansvarsflytt av årsverksamheten från kultur- och fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden. Kvarstår ansvaret hos kultur- och fritidsnämnden kommer ett kvalitetsarbete med utgångspunkt i de identifierade förbättringsförslagen att sättas igång under Ökad efterfrågan på kultur- och fritidsaktiviteter Då Haninge växer ökar efterfrågan löpande på kultur och fritidsaktiviteter. Genom sitt bidrag till livskvalitet och folkhälsa, information och kunskap och genom att rusta barn och unga för ett framtida vuxenliv bidrar verksamheterna till att skapa en attraktiv livsmiljö för nya och befintliga medborgare. Ett av de områden där efterfrågan förväntas öka de närmaste åren är i den nya stadsdelen Vega som växer fram. Dels kommer det finnas ett behov hos allmänheten men även från skolor i området. Det planerade kultur- och fritidscentret i Vega kommer att innebära ökade driftskostnader för kultur- och fritidsnämnden. Området är även i behov av en bollplan. Utlåningen av E-böcker i Haninge har ökat kraftigt under de senaste åren. Det är en positiv trend som kan bidra till att öka läsandet, inte minst bland barn och unga. Under 2014 års första månad har utlåningen ökat med 18 procent jämfört med samma period Eftersom varje lån är förknippat med en snittkostnad på ca 24 kronor för kommunen så har utlåningen varit begränsad till cirka lån per år för att budget inte ska överskridas. Modellen har haft inbyggda kvartalsvisa bromsar vilket sammantaget på årsbasis inneburit att biblioteken inte kunnat erbjuda tjänsten under cirka 36 dagar under gångna året. Utvecklandet av den regionala stadskärnan fyller en viktig funktion i Haninge kommuns framtida arbete. Dels handlar det om att utveckla ett bra utbud av service och handel, men även utveckla nya och befintliga mötesplatser för medborgare. Utvecklingen kommer leda till ökade volymer och ökad efterfrågan från de målgrupper som förväntas flytta till kommunen. En digitalisering av kulturhuset i Handen är planerad och kommer att genomföras. Detta kommer att innebära ökade driftskostnader vad gäller exempelvis licenser för att få visa olika typer av digitala sändningar, filmer samt marknadsföring med mera. Utöver detta har kulturoch fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen inlett ett samarbete med biografen Cosmopolite i Brandbergen centrum för att visa skolbio i deras lokaler. För att kunna möta nuvarande befolkning och inflyttande befolknings förväntningar vad gäller ett attraktivt utbud motsvarande en regional stadskärna så behöver det även ske en generell ökning av programverksamheten i kommunen med koppling till kultur. Det nyligen antagna idrottspolitiska programmet respektive kulturpolitiska programmet pekar ut riktningen för kommunens framtida arbete inom idrott och kultur. I det initiala arbetet med genomförandet av programmens handlingsplaner behöver ekonomiska medel avsättas för att skapa så bra förutsättningar som möjligt i arbetet med att uppnå målen. 12 (41)

14 Jordbro- kultur och föreningshus fyller en viktig funktion för det långsiktiga arbetet med att erbjuda medborgarna ett bra utbud av kultur- och fritidsaktiviteter i området. Huset är på god väg att bli en etablerad institution och utveckling pågår kontinuerligt. Miljöverkstan bidrar till att höja kunskapsnivån kring miljöfrågor i kommunen, inte minst bland barn och unga. I strävan att fortsätta utveckla sin verksamhet mot de primära målgrupperna skola och allmänhet är behoven stora. Det handlar bland annat om resurser för att kunna utveckla arbete med stadsodling, men även om att möta en ökad efterfrågan från skolan som vill arbeta med vatten och biologisk mångfald utifrån fokusområdet skärgård. Olika typer av stöd är viktigt för civilsamhället och där fyller kultur- och fritidsförvaltningen en roll i sitt arbete med att fördela ekonomiskt stöd men även i rollen som utvecklare. Utöver det traditionella stöd som idag ges finns behov av att avsätta särskilda projektmedel som kan sökas av externa aktörer men också av kommunala verksamheter som vill delta i ett projekt. Tanken är att projektbidraget skulle användas till att frigöra komptens för den aktör som vill bidra i projektet och exempelvis kunna fungera som en språngbräda för att sätta samman ansökningar till större EU-projekt eller liknande arbetet som är mer resurskrävande. Kulturmiljön i Haninge fyller en viktig funktion för turismen och även för den lokala identiteten. För att kunna fortsätta utveckla det lokala kulturarvet och locka fler människor till attraktiva kulturmiljöer är det nödvändigt att utarbeta en lokal bevarandeplan. Bevarandeplanen fyller en viktig funktion i arbetet med att bibehålla och lyfta fram Haninge kommuns kollektiva identitet, integrerar kulturmiljön i samhällsplaneringen och skapar möjligheter till framtida turism i kommunen. Lokaler Ett av kultur- och fritidsförvaltningens största uppdrag under kommande år är att skapa ett nytt kultur- och föreningshus i Jordbro. I detta hus ska man samla offentlig, föreningsdriven samt av annan huvudman arrangerad kultur- och fritidsverksamhet. Planen är att byggnaden ska påbörjas och tas i drift under mandatperioden I väntan på det nya kultur- och föreningshuset så driver förvaltningen verksamheter i nuvarande Jordbro kultur- och föreningshus som kommer att rivas. 3 En framtida kulturskola kommer även ha behov av tillgång till lokaler. I utredningen som ligger till grund för en miljöverkstad i Haninge kommun slås det fast att Miljöverkstan bör ha ett eget hus och att detta hus bör vara ett passivhus. Då Miljöverkstan idag inryms i Jordbro kultur- och föreningshus och i framtiden planeras ingå i det nya kulturoch föreningshuset kan detta hus med fördel byggas utifrån den senaste miljötekniken. Huset kan på så vis få en koppling till miljöverkstan och samtidigt fungera som ett inspirerande gott exempel som kan användas internt i kommunen, men även externt. 3 Kommunfullmäktige fattade beslut om att den föreslagna nyetableringen av ett kultur- och föreningshus i Jordbro, som innebär att gamla Jordbromalmskolan ska rivas, upphör. Verksamheten ska istället utvecklas i befintliga lokaler. 13 (41)

15 I samband med att nuvarande kultur- och föreningshus rivs kommer omkringliggande lokaler att rivas(förutom idrottshallen). Det innefattar även de lokaler som Jordbrogården använder för sin verksamhet. På grund av verksamhetens känsliga natur är det därför viktigt att i god tid innan rivning identifiera alternativa lokaler i dialog med verksamheten. Kultur- och fritidsförvaltningen tog år 2012 över huvudmannaskapet för idrottshallar från utbildningsförvaltningen. Det innebär i praktiken att kultur och fritid ansvarar för kostnader som uppstår då skolan ställer av en idrottshall. Under denna period har utbildningsförvaltningen ställt av allt fler idrottshallar vilket kommit att bli en belastning för kultur- och fritidsförvaltningens budget. När skolan betalar sin hyra ingår en riskpeng som är tänkt att täcka kostnader som uppstår när en lokal ställs av. I dagsläget får kultur- och fritidsförvaltningen inte del av dessa riskpengar utan de går till kommunstyrelseförvaltningen. I samband med uppförandet av den nya stadsdelen Vega planeras ett kultur- och fritidscenter som även omfattar vissa typer av facksalar för skolan såsom slöjd- och bildsalar och andra skollokaler som skulle kunna vara av värde för föreningslivet. I förlängningen är det önskvärt att modellen för samutnyttjande av lokaler även används vid nybyggnation i andra stadsdelar eftersom det innebär ett bättre nyttjande av kommunens lokalresurser. För att tillgängligöra kommunens lokaler för medborgarna i så stor utsträckning som möjligt, samt att detta sker på ett säkert och organiserat sätt bör en satsning på passersystem genomföras. Det handlar bland annat om fritidsgårdarnas lokaler, men även nuvarande och framtida Jordbro kultur och föreningshus. Flera fritidsgårdar är i behov av att bygga om sina caféer och kök. Detta är en nödvändighet för att de ska kunna bedriva sin verksamhet på ett bra sätt och kunna erbjuda barn och unga det utbud som förväntas av fritidsgårdarna. Kök och caféer fyller en viktigt pedagogisk funktion i fritidsgårdarnas verksamhet. Inflyttningen till de södra kommundelarna ökar också vilket bland annat påverkar fritidsgården i Tungelsta som är i behov av ombyggnad för att kunna möta efterfrågan. På sikt behövs även en idrotts-/aktivitetshall i den södra kommundelen. Den pågående ombyggnation av Lyckebyskolan, som beräknas vara klar sommaren 2015, påverkar fritidsgården och musikskolan. Dessa verksamheter har fått hitta alternativa lokaler under byggperioden. Musikskolan ser över sitt behov av lokaler för god spridning. Kulturskolans behov av lokaler i nästa etapp är ännu inte fastställt. Hanvedens ishall står inför en situation som innebär att den antingen måste renoveras för att kunna hållas öppen nästkommande säsong alternativt läggas ner. Vad det gäller renovering krävs investeringssatsningar motsvarande 1,5 miljon. Detta för att få till stånd en hall som är godkänd för spel för alla åldersgrupper inom juniorverksamheten. Behovet är ny sarg, förbätt- 14 (41)

16 rat plexiglas samt flytt av avbytarbåsen till motsatt sida. Dessutom bör bottenplattan slipas och linjering ske. Kvalitetshöjande förändringar Förvaltningen avser att öka samverkan på regional nivå med relevanta aktörer. Detta innebär bland annat möjlighet till kunskapsöverföringar och lärande. Det görs bland annat genom arbetet inom Våga Visa som syftar till att öka kvaliteten i musik- och kulturskolor. Det regionala samarbetet avser även att utvecklas inom idrottsområdet, inte minst vad gäller anläggningsområdet. Förvaltningen deltar även aktivt i flera regionala nätverk med koppling till verksamheterna. Det finns idag ett behov av ökat öppethållande på biblioteken inte minst med hänvisning till demokratiuppdraget. Detta kan möjliggöras genom samverkan med föreningslivet som bidrar till att hålla meröppet. Meröppet innebär att en förening håller öppet och ger begränsad service, såsom utlån och återlämning av biblioteksmaterial, kopiering och användande av datorer. Kulturskolan är planerad att drivas i samverkan med aktörer från civilsamhället. En kulturskola kommer erbjuda fler barn och unga möjlighet att ta del av ett kulturutbud. Den kommer även erbjuda möjlighet att ta del av fler kulturella uttryck än vad som idag är möjligt. Under 2015 fortsätter arbetet med att utveckla den strategiska marknadsföringen av förvaltningens verksamheter. Det innefattar nyttjande av nya informationskanaler, utbildning av personal samt stöd från kommunstyrelseförvaltningens enhet för kommunikation och marknadsföring. IT som stöd för verksamheten Kostnaderna kommer öka över tid då ny teknik införs i verksamheterna. Då kultur och fritids arbete bland annat består av att arbeta med information och kunskap fyller ny teknik en viktigt funktion. Det handlar bland annat om att skapa attraktiva verksamheter, men även om att tillgängliggöra information och kunskap utifrån ett demokratiperspektiv. En viktig del i arbetet handlar även om att utveckla olika typer av e-tjänster och interaktiva tjänster som förenklar medborgarnas kontakt med verksamheterna. Det handlar även om utvecklande av hemsidor och olika typer av applikationer ( appar ) som kan kopplas till verksamhetssystem. Då kommunens befolkning ökar och medborgarna får allt större vana att använda sig av olika digitala verktyg ställer det även krav på de kommunala verksamheterna att kunna möta medborgarnas förväntningar. Ett ökat användande av digitala lösningar kan även bidra till att effektiviser de interna processerna och arbetet. Effektiviseringar i verksamheten Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med energieffektiviseringar vid Torvalla idrottsområde. Det innebär i praktiken att solvärme kommer fångas upp och lagras i marken för att 15 (41)

17 sedan värma upp ett antal kringliggande byggnader. Projektet har övertagits av Tornberget som kommer att inkludera ett antal andra verksamheter i projektet. Kultur och fritidsförvaltningen kommer arbeta för att öka den externa finansieringen av utbudet. Genom att öka sin kompetens på området ökar möjligheten till att dels få sponsring från privata aktörer, men möjligheterna till att ta del av externa medel från nationell och europeisk nivå ökar även. Att arbeta för ökad extern finansiering ingår i uppdraget för förvaltningens sex strateger. Arbetet med att skapa effektiva processer och arbetsflöden i förvaltningens nya områdesindelade organisation har pågått löpande sedan sjösättningen den 1 april 2014 och fortsätter under Målet är att kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter styrs, leds och fungerar på ett effektivt sätt med hög nöjdhet hos såväl medborgare som medarbetare. 2.3 Nämndens ekonomi och verksamhet Kultur och fritidsnämndens ursprungliga driftbudgetram för 2014 var 174,8 mnkr. Efter beslut om resultatöverföring samt extra anslag för engångssatsningen Tryggt och snyggt i Haninge uppgår totala budgetramen till 178,9 mnkr. I och med att avställningen av idrottshallarna Lida och Mårtensberg togs tillbaka har förvaltningen under året haft obudgeterade kostnader motsvarande 1,1 mnkr för dessa. Samtidigt har verksamheten Unga inspiratörer, som finansieras med resultatöverföringsmedel, inte bedrivits fullt ut under året vilket genererar ett överskott som möter kostnaden för idrottshallarna. Utifrån september månads utfall är förvaltningens prognos för helåret 2014 ett överskott på 1,0 mnkr som utgör nämndens reserv. 2.4 Nämndens övriga förutsättningar Socialförvaltningen har tecknat avtal med kultur- och fritidsförvaltningen om fritidstillsyn för barn med LSS-diagnoser (Lag 1993:387 om stöd och service för vissa funktionshindrade). Arbetet med att ta fram ett nytt avtal pågår under hösten 2014 och effekterna är svåra att överblicka i skrivande stund. Under hösten 2014 utreds frågan om en eventuell ansvarsflytt för den öppna fritidsverksamheten för barn år från kultur- och fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden. Beslut är beräknat att fattas av de båda berörda nämnderna i december 2014 och därefter ska frågan hanteras av kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Ett eventuellt beslut om ansvarsflytt kommer att påverka förvaltningens budget, eventuellt redan under (41)

18 2.5 Förvaltningens organisation Figur 1. Kultur- och fritidsförvaltningens organisation Geografisk områdesindelning För att arbeta så nära medborgarna som möjligt har kultur- och fritidsförvaltningen en geografisk områdesindelning med områdeskontor på tre platser i kommunen. Område norr Här ingår Brandbergen, Gudö, Vendelsö, Vega, Norrby och Dalarö samt den norra delen av skärgården med öarna Ornö, Fjärdlång och Huvudskär. Områdeskontoret ligger i Brandbergen i samma lokaler som Haninge musikskola. I området finns fyra fritidsgårdar: Brandbergsgården, Dalarögården, Lyckebygården och Vendelsögården. Här finns även två bibliotek, Brandbergens bibliotek och Ornö bibliotek. Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i norr är: bokningen, samordning av föreningsbidrag, idrottshallar, Sport Campus och Haninge musikskola. Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Brandbergsbadet och IP, Dalarö IP, Fjärdlång, Haningevallen och Skutans Gård. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för. Område central Består av Handen med de stora kultur- och fritidsanläggningar som ligger där. Områdeskontoret ligger i Haninge kulturhus i centrala Handen. I område central finns ungdomens hus Lakeside, fritidsgården Ekens gård, Lilleken med verksamhet för ungdomar med Aspergers syndrom, samt ungdomens hus Lakeside. Här finns även Torvalla Sportcentrum med simhallen och Haninge kulturhus med Handens bibliotek, konsthall och konstverkstad. 17 (41)

19 Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i område central är offentlig konst och gemensam biblioteksservice. Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Rudans gård och Torvalla IP. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för. Område syd Här ingår Jordbro, Västerhaninge, Tungelsta samt den södra delen av skärgården med öarna Muskö, Utö och Nåttarö. Områdeskontoret ligger i Jordbro kultur- och föreningshus. I området finns Jordbro parklek, Jordbrogården med fritidsverksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning, samt tre fritidsgårdar: Tungelsta fritidsgård, Åbygården och Ung 137. Här finns även två bibliotek, Västerhaninge bibliotek och Jordbro bibliotek. Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i syd är Miljöverkstan och kulturmiljöfrågor. Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Hanveden IP, Höglundabadet (pizzeria), Tingshuset, Tungelsta IP, Tungelsta ridklubb och Östnora servicehus. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för. Utveckling och stöd Centralt på förvaltningen finns avdelningen Utveckling och stöd som har till uppdrag att bistå förvaltningens chefer och verksamheter med aktiviteter och stöd. Här finns strateger, verksamhetscontroller, utredare, nämndsekreterare och assistenter. Avdelningen har sina lokaler i kommunhuset. Avdelningens uppdrag består i att driva förvaltningens utvecklingsarbete, administration, ämneskompetensutveckling, verksamhetsutveckling och uppföljning. Utveckling och stöd representerar förvaltningen i kommunövergripande arbetsgrupper och erbjuder stöd till förvaltningens chefer. Strategerna är sex till antalet och stödjer förvaltningsledningen och verksamheterna utifrån sin specifika sakkompetens inom områdena: anläggningar, kultur, tillgänglighet, bibliotek, idrott, och ungdom. Strategiområden Förvaltningens verksamheter är indelade i tre strategiområden som beskriver vad nämnden vill med verksamheten inom sitt ansvarsområde. Varje geografiskt område innehåller de tre strategiområdena. Vilka verksamheter som ingår i respektive strategiområde och geografiskt område framgår av figuren nedan. 18 (41)

20 Figur 2. Kultur- och fritidsförvaltningens matrisorganisation med tre geografiska områden och tre strategiområden 19 (41)