STRATEGI OCH BUDGET Fastställd av xxx 2011-xx-xx. Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 STRATEGI OCH BUDGET Fastställd av xxx 2011-xx-xx Kultur- och fritidsnämnden

2 Reviderad version. Beslutad av kultur- och fritidsnämnden Innehållsförteckning för kultur- och fritidsnämndens STRATEGI OCH BUDGET INLEDNING FÖRORD KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE PROGRAM OCH POLICIES VIKTIGA FRÅGOR FÖRUTSÄTTNINGAR OMVÄRLDSANALYS NÄMNDENS ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRVALTNINGENS ORGANISATION FULLMÄKTIGES MÅL, STRATEGIER OCH INDIKATORER MÅLOMRÅDE 1: VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE MÅLOMRÅDE 2: UTVECKLING MÅLOMRÅDE 3: EN ATTRAKTIV NÄRMILJÖ MÅLOMRÅDE 4: EFFEKTIVITET, KVALITET OCH SERVICE EKONOMISKA RAMAR DRIFTBUDGET Nämnd, förvaltningsledning, utveckling och stöd Område Norr Område Central Område Syd BILAGA. FÖRTECKNING ÖVER NÄMNDENS INDIKATORER

3 1. Inledning 1.1 Förord Ett rikt kultur- och fritidsliv skapar mening och sammanhang. Alla barn och unga i Haninge har rätt till en meningsfull fritid. Tillgång till bibliotek, kultur- och idrottsaktiviteter, parker och öppna mötesplatser är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Föreningslivet i Haninge är starkt och livskraftigt. Samverkan mellan det offentliga och civilsamhället lägger grunden för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kan komma alla till del. Idrott, motion och folkhälsa går hand i hand. När vi gör det lättare att motionera och idrotta i vardagen sänker vi trösklarna till ett aktivt liv för fler. I takt med att Haninge växer ökar behovet av fler simtider för skolor, föreningar och allmänhet. Planeringen av en ny simhall fortgår. Jämställdhet och tillgänglighet är ledord för nya idrottsinvesteringar. Haninge blir en allt starkare idrottskommun och vi fortsätter att satsa både på elit- och breddidrott. Konst och kultur ska finnas närvarande i vardagen, oavsett var i kommunen vi bor. Haninges kulturskola ger barn och unga möjlighet att utforska sin kreativitet och skaparglädje tillsammans med andra. Attraktiva fritidsgårdar och ett brett utbud av lovaktiviteter möjliggör för socialt umgänge och nya lärdomar även efter skoltid. Tillgängliga och välbevarade kulturmiljöer bidrar till att göra Haninge till en attraktiv kommun både för besökare och för oss som bor här idag. Mehmet Coksürer Ordförande Kultur och fritidsnämnden 2

4 1.2 Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområde Utöver vad som stadgas i kommunallag och speciallagstiftning (t.ex. bibliotekslagen) ska följande gälla för kultur- och fritidsnämnden, enligt nämndens reglemente 1 : Kultur- och fritidsnämnden ska främja kultur- och fritidsverksamheten i kommunen. Nämnden ansvarar för bibliotek, musikskolan, utställningar, kulturprogram, Lakeside (Ungdomens hus), fritidsgårdar, idrotts- och friluftsanläggningar, Miljöverkstan, bidrag till föreningar, lokalbokning och lotteritillstånd. Kultur- och fritidsnämnden ska se till att ovannämnda verksamheter bedrivs, följs upp och utvärderas i enlighet med de mål och riktlinjer som finns i författningar och föreskrifter samt i måldokument mm som kommunfullmäktige fastställer hålla sig underrättad om utvecklingen inom nämndens verksamheter samt ta de initiativ och framlägga de förslag som nämnden ser som nödvändiga svara för planerings- och utvecklingsfrågor inom nämndens verksamhetsområde Barn och ungdomar prioriteras. Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom särskilt beakta underrepresenterade grupper och möjligheterna för alla medborgare att på lika villkor delta i kultur- och fritidsverksamheten genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer, institutioner och enskilda stimulera det arbete som dessa bedriver inom ramen för fastställda normer besluta om bidrag till föreningar, studieförbund och organisationer och därigenom medverka till en attraktiv, innehållsrik, geografiskt spridd verksamhet inom kultur- och fritidsområdet bevara och utveckla värdefulla traditioner, dokumentera och bevara material som belyser kommunens historia samt stödja kulturhistorisk forskning, samt stödja och stimulera enskilda, föreningar och organisationer som arbetar med dessa frågor ansvara för verksamheten inom kulturmiljöområdet med undantag av de kulturmiljöfrågor som handläggs inom plan- och bygglovsprocessen verka för att kulturmiljöer och fornminnen bevaras verka för att kulturhistoriska miljöer och områden för rörligt friluftsliv säkerställs främja utvecklingen inom konstområdet, anskaffa konstverk till kommunens konstsamling, besluta om dessas utplacering i offentliga lokaler samt verka för konstnärlig utformning och utsmyckning av offentliga platser och byggnader upprätta och teckna avtal samt övriga överenskommelser avge yttranden över och besvara remisser inom nämndens verksamhetsområde samt i plan- och bygglovsärenden mm 1 Kultur- och fritidsnämndens reglemente, senast reviderat av kommunfullmäktige

5 i övrigt fullfölja de uppdrag som kommunfullmäktige lämnat till nämnden Kultur- och fritidsnämnden ska besluta i följande grupper av ärenden: omfördelning av medel som anslagits till nämnden inom den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen bokföringsmässig avskrivning av belopp för enskild fordran inom nämndens verksamhetsområde. Kultur- och fritidsnämnden ska dessutom besluta i följande taxor och avgifter: lokalupplåtelse (idrottshallar, fritidsgårdar, simhall, bibliotek mm) campingavgifter; (upplåtelse av tält- och husvagnsplatser, duschavgifter, tvättavgifter, lägercamping mm) vandrarhem och rumsuthyrning; ( vandrarhemsavgifter, bokningsavgifter mm) lägeranläggningar; (lägerskoleavgift, upplåtelse av lägerlokaler mm) porto- och förseningsavgifter; (administrationsavgifter vid beställning av böcker i samband med boklån, bötesavgift för sent återlämnade böcker, nycklar och låskort) IP Skogen; (uthyrning av vagnar, tält toaletter mm) Utöver vad som anges i reglementet ovan har nämnden även det kommunala ansvaret för Sport Campus Sweden, vilket framgår av kommunfullmäktiges Mål och budget Program och policies Haninge kommun har två politiska program som särskilt berör kultur- och fritidsnämndens politikområden. Dessa utgörs av Kulturpolitiskt program för Haninge kommun och Idrottspolitiskt program för Haninge kommun Syftet med programmen är att stärka kulturens och idrottens framtida roll i kommunen. Programmen är styrande och vägledande för alla kommunala verksamheter i kommunen och kommunala bolag. Ansvaret för att kulturen och idrotten är en kraft och tillgång i kommunen ska delas av flera parter och därför vilar såväl programmens framtagande som det framtida arbetet på en bred samverkan mellan kommunen, föreningslivet och näringslivet. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt med att realisera programmens innehåll och har implementerat dem i ordinarie styrprocesser. För båda programmen har arbetsgrupper bildats för att fördjupa och förankra arbetet kring handlingsplanerna. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar även aktivt med samverkan tillsammans med de parter som berörs av arbetet kring att förverkliga målen i programmen. Under början av 2017 beräknas en ny biblioteksplan antas. 4

6 1.4 Viktiga frågor Kultur- och fritidssektorn berikar samhället och tillåter individen att växa. Tillgången till kultur och meningsfulla fritidsaktiviteter är en viktig demokratisk fråga och ska särskilt prioriteras för barn och unga. Allmänna mötesplatser för diskussion, rörelse och konst är en förutsättning för ett starkt civilsamhälle och möjliggör skapande. Kommunens föreningsliv har en viktig roll att spela i etableringen av nyanlända. Den nyöppnade kulturskolan ska fortsätta att utvecklas och fler uttrycksformer ska rymmas inom verksamheten. Genom att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter, konst och kultur ska kulturskolans verksamhet nå ut till fler. Fritidsgårdarnas verksamhet ska vara meningsfull och attraktiv för Haninges ungdomar. Kultur- och fritidsnämnden ska verka för fler billiga och avgiftsfria aktiviteter för barn och unga under skolloven. Utbyggnad av konstgräsplaner i kommundelarna skall fortsätta. Planeringen av en ny simhall ska fortgå. Miljöverkstan har i uppdrag att öka medvetenheten om sambandet mellan livsstil och miljöpåverkan. Med hållbarhetspedagogik arbetar Miljöverkstan för att nå ut till barn och skolpersonal med kunskap om hållbar utveckling. Miljöverkstan ska ges förutsättningar att utveckla sin verksamhet för att bidra till ökad kunskap om klimat och miljö. Haninge har en lång tradition av ett livskraftigt civilsamhälle med studieförbund, idrottsföreningar, kulturföreningar samt andra ideella aktörer. Samverkan mellan det offentliga och civilsamhället är en förutsättning för ett varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Kultur- och fritidsnämnden ska verka för fler föreningsdrivna verksamheter i Haninge. Kommunen ska förbättra sin information till föreningar om vilket stöd som erbjuds och vilka ekonomiska bidrag som finns att söka. Genom att skapa förutsättningar för spontanidrott, öka barn och ungas deltagande i idrottsaktiviteter och förbättra tillgängligheten för kommunens motionsspår bidrar vi till att stärka folkhälsan i Haninge. Sänkta trösklar i form av låga eller inga avgifter och geografisk närhet till spontanidrottsytor är en viktig del i arbetet med att underlätta för motion i vardagen. Vid uppförande av nya spontanidrottsytor ska jämställdhet beaktas för att säkerställa att satsningar på spontanidrott kommer alla till del. Genom att öka tillgängligheten till Haninges naturområden och parker främjar vi folkhälsan och bidrar till ökad utomhusvistelse. Kultur är ett viktigt inslag i den framväxande staden och Kulturparken utgör en betydelsefull plats i stadskärnan. I avvaktan på kommunstyrelsens utredning om Kulturparkens vidareutveckling utökas kultur- och fritidsnämndens budget med 800 tkr för att föreningarnas verksamhet i parken kan fortgå. 5

7 Utredningar/uppdrag till kultur- och fritidsnämnden - Att utveckla planen för bevarande av kulturarv och kulturmiljöer genom att prioritera vilka satsningar som bör göras redan Att utreda möjligheten att utveckla en föreningsdriven fritidsgård i Brandbergen. - Att förbättra informationen från kommunen till föreningarna om vilka stöd som erbjuds. - Att vidareutveckla Kulturskolan med fler uttrycksformer. Utöver ovan nämnda uppdrag som specifikt riktas till kultur- och fritidsnämnden återfinns i kommunfullmäktiges mål och budget ett antal uppdrag riktade till andra nämnder där de förväntas samverka med kultur- och fritidsnämnden. För en fullständig översikt av dessa uppdrag se Haninge kommuns mål och budget Förutsättningar 2.1 Omvärldsanalys Kultur- och fritidssektorn fyller tillsammans med övriga samhället en viktig funktion i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer. När Haninge bygger stad är det därför viktigt att bygga en stad som ger utrymme åt liv och innehåll. Där människor bor och arbetar behöver det även vara möjligt att hämta kraft och energi samt ha ett socialt liv. När en stad planeras skapas strukturer åt hus, gator, torg och olika funktioner som ska få staden att fungera. Det är inte tillräckligt eftersom det är människor som ger staden liv och innehåll. Därför måste människor lockas att vilja vara där och ges utrymme att ta staden och dess fysiska rum i besittning. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter fyller här en viktig del i samhällsbygget. I arbetet med att fortsätta utveckla ett framtida Haninge som är attraktivt för kommunens medborgare men även för potentiella framtida medborgare delar kultur- och fritidsektorn ett antal utmaningar tillsammans med övriga samhällsaktörer och offentlig förvaltning i stort. Det handlar bland annat om frågor kopplade till globalisering, klimatfrågor, urbanisering och välfärdens framtida finansiering för att nämna några exempel. Nedan följer en sammanställning av kultur- och fritidsförvaltningens omvärldsanalys där ett antal trender eller skeenden identifierats som på olika sätt bedöms vara relevanta för förvaltningen att känna till och förhålla sig till. Ett förändrat klimat Det är fastställt att vi idag har en global uppvärmning på 1 grad jämför med förindustriell tid. Om koldioxidutsläppen tillåts ligga kvar på samma nivå räknar man med att uppvärmningen blir två grader redan år Uppvärmningen blir störst vid polerna där snö och is kommer att försvinna. Sveriges medeltemperatur kommer att öka med 3,5 grader. Störst blir 6

8 temperaturökningen på vintern, då förändringen kan bli 2-5 grader. Klimatmötet i Paris i december 2015 slog fast att man måste sträva efter att medeltemperaturen inte ska öka mer än 1,5 till 2 grader. Trots överenskommelser och åtaganden pekar prognosen med dagens utsläppsnivåer på en ökning upp till 3 grader. Konsekvenser vid ett sådant scenario kommer bli stora och få globala konsekvenser. Klimatfrågan är global och berör alla nivåer i samhället. Miljöverkstan som tillhör kultur- och fritidsförvaltningen jobbar aktivt med livsstilsfrågor och klimat för att ge Haninges unga verktyg att förändra sina vanor vilket har en positiv påverkan på klimatets utveckling. Utöver klimatfrågan är skapandet av giftfria miljöer en viktig fråga t.ex. vad gäller hormonstörande kemikalier. Flera kommuner runt om i landet arbetar aktivt med att skapa giftfria miljöer och i Haninge stöttar Miljöverkstan förskolor och fritidsgårdar i detta arbete. Kvalitet och uppföljning Ett resurseffektivt utvecklingsarbete med ständiga förbättringar och ett medborgar- och brukarperspektiv är framgångsfaktorer för att möta framtida utmaningar. Här fyller arbetet med kvalitet och uppföljning en viktig funktion. Det bekräftas bland annat av att det på nationell nivå har etablerats en myndighet för kulturanalys samt att centrum för idrottsforskning arbetar med att följa upp statens stöd till idrotten. I den kommunala sektorn arbetar många olika verksamheter systematiskt med uppföljning och utvärdering. Ett exempel på det är de öppna jämförelser som genomförs inom Södertörns nyckeltal, Våga visa inom kulturskolan, Ung livsstil, Kommuners kvalitet i korthet och den kommunuppföljning som genomförs av Myndigheten för delaktighet. På regional nivå finns en etablerad samverkan mellan kommuner kopplat till FSKF där det dels finns en specifik grupp som arbetar med kvalitetsfrågor men kvalitetsarbete pågår även i verksamhetsspecifika arbetsgrupper. Offentlig sektors koppling till den akademiska världen fortsätter att stärkas men kopplingen kan bli starkare, inte minst på kultur- och fritidsområdet. Den kunskapsproduktion som sker inom akademin och i gränssnittet mellan akademi och offentlig sektor fyller en viktig funktion vad gäller offentlig sektors möjligheter till att producera kvalitativa beslutsunderlag som vilar på evidens. Jämlik fritid Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Från 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en ny form av diskriminering. Det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och regler som redan finns om tillgänglighet. 7

9 Verktyg för att främja jämlikhet, jämställdhet och mångfald och på så vis nå underrepresenterade grupper med fritidsutbudet dyker upp i allt större utsträckning. Som exempel kan nämnas olika typer av hbtq-utbildningar för fritidsledare och chefer, RFSL:s hbtq-certifiering och webbverktyget Jämställdhetseffekten från Crossing Boarders. Enligt Bibliotekslagen ska biblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. Även barn och unga är en grupp som ska ägnas särskild uppmärksamhet med fokus på språkutveckling. Detta är ett led i att biblioteken ska ha ett ännu större fokus på vissa grupper och därmed öka jämlikheten och mångfalden. Den fjärde samlade uppföljningen av utvecklingen gällande den nationella funktionshinderspolitiken 2015 visar att utvecklingen går framåt mot ett mer inkluderande och hållbart samhälle, om än långsamt. Många insatser görs och många är aktiva för att öka tillgängligheten. Trots det ökade arbetet kan det ta tid innan effekterna syns i samhället. Den upplevda hälsan är mycket sämre bland personer med funktionsnedsättning och många fler med funktionsnedsättning har ekonomiska svårigheter jämfört med övriga befolkningen. En stor del av ohälsan hör samman med brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet, faktorer som påverkar livskvaliteten negativt. Fler insatser måste initieras och genomföras för att regeringens inriktnings- och delmål ska uppnås. För att påskynda utvecklingen bör exempelvis krav på tillgänglighet i upphandlingar ställas i högre grad. Det skulle leda till att fler produkter, lokaler, varor och tjänster blir tillgängliga från början. Det minskar behovet av att i efterhand åtgärda brister i tillgängligheten och leder till minskade kostnader. Resultatet av uppföljningen visar att funktionshinderspolitiken är ett arbete som kräver uthållighet och ett långsiktigt perspektiv. Ett första steg är ökad medvetenhet som sedan kan leda till ett strategiskt och kunskapsbaserat förbättringsarbete. I förlängningen leder arbetet till att enskilda individer märker positiv förändring i sin vardag och att fler kan delta på lika villkor oavsett funktonsförmåga. Ung livsstilsundersökningen i särskolan i Haninge visar på likartade resultat att personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa, sämre socioekonomiska förutsättningar och upplever en hög grad av brist på tillgänglighet och inflytande i samhället. Två rapporter som utkom år 2010 med fokus på ungdomar i särskolan och deras idrottsvanor samt hälsa och livskvalitet visar skillnader mellan elever i särskolan och elever i den vanliga skolan när det gäller bland annat föreningsdeltagande, motionsvanor och sociala relationer. En rapport som utkom år 2015, Ung livsstil bland ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan, visar på likartade resultat. Rapporten baseras på en studie av ungdomar i Haninge, Jönköping och Stockholm i jämförelse med ungdomar som inte går i särskolan. Störst skillnader finns inom områdena skattad livs- och fritidssituation, medlem i idrottsförening, kontakt med kompisar, hälsa, motion och drott. Myndigheten för kulturanalys har de senaste åren gett ut fler rapporter om kultur. I Samhällstrender och kulturvanor, Rapport 2015:3, som haft fokus på åldersgrupperna samt äldre identifieras att det svenska samhället utvecklas till att bli mer heterogent. Urbanisering, ökade inkomstklyftor, ökad skillnad i hälsa mellan olika grupper, ökande andel äldre och migrationsströmmar har gett upphov till ett mer blandat samhälle där människor har olika förutsättningar att ta del av och att själva utöva kultur. 8

10 I den senaste rapporten Kulturvanor också den från Myndigheten för kulturanalys, Rapport 2016:1 framkommer att kulturvanor hänger ihop med utbildningsnivån. Ju högre utbildning desto mer kulturutbud tar man del av. Rapporten beskriver att de vanligaste kulturaktiviteterna är att lyssna på musik, se på film och att läsa böcker. Att ta del av den mer traditionella kulturen som opera, teater, konstutställningar, kräver ofta pengar, planering och resor. Därför spelar bostadsort, utbildning och inkomst en stor roll för att man ska ta del av den typen av utbud. Överlag visar också tidigare undersökningar att avstånd som att bo i glesbygd påverkar människors möjlighet att ta del av såväl bibliotek som att gå på bio och teater. Män tar i lägre grad del av kultur än kvinnor. Kvinnor tar del av så gott som samtliga kulturformer. Överlag är även yngre mer kulturaktiva än äldre. Undersökningen visar också att samband mellan kulturvanor hänger ihop med ett aktivt uteliv som restaurangbesök, motion och socialt umgänge. Civilsamhälle och föreningsliv Sverige har en lång tradition av ett livskraftigt och aktivt civilsamhälle. För kultur och fritid spelar de aktörer som traditionellt brukar räknas in i denna gruppering en viktig roll när det gäller att bidra till utvecklingen av samhället och det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som finns i kommunen. Det kan handla om studieförbund, idrottsföreningar, kulturföreningar eller andra ideella aktörer. Dels kan det offentliga och civilsamhället genom samverkan tillsammans skapa mer nytta för medborgare och brukare. Dels kan civilsamhället själv bidra till att komplettera det utbud av kultur- och fritidsaktiviteter som kommunen erbjuder. I en framtid med en åldrande befolkning och ett mindre skatteunderlag kan det civila samhället komma att spela en allt större roll. Ett aktuellt exempel på det är arbetet med mottagandet av människor som befinner sig på flykt. Samtidigt visar utvecklingen att färre människor väljer vara medlem i en förening. Haninge kommun är inget undantag. Undersökningen Ung livsstil visar att andelen barn och ungdomar som är medlem i en förening har minskat över tid. Jämfört med de 11 kommuner som deltar i undersökningen så är Haninge den kommun som har minst andel barn- och ungdomar som är medlemmar i en förening. Ungas liv och fritid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade hösten 2014 en analys av ungas fritid och organisering i rapporten Fokus 14. De nationella enkäter som genomförts till unga visar dels på fritidens betydelse, dels på betydande skillnader mellan olika delar av ungdomsgruppen. Bland unga i åldern år uppger var sjätte att fritiden är det som ger livet mest mening. Det är vanligare bland tjejer än bland killar att uppge att de har för lite fritid. 17 procent av tjejerna och 12 procent av killarna uppger att de har avstått från att besöka en fritidsverksamhet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött. Andelarna är särskilt höga bland unga med funktionsnedsättning (29 procent) och bland unga som inte identifierar sig som heterosexuella (30 procent). För unga i åldern år intar idrott en särställning bland fritidsaktiviteterna. 80 procent av tjejer och killar i åldern år idrottar eller motionerar inom förening eller oorganiserat minst varje vecka. Nästan hälften i åldersgruppen är medlem i en idrottsförening. Däremot är det hela 40 procent som inte är medlem i någon förening alls. Det är särskilt vanligt att inte vara medlem i 9

11 någon förening bland utrikes födda, nyanlända och bland unga med funktionsnedsättning. Det är vanligare att unga med utländsk bakgrund och utrikes födda, än att unga med svensk bakgrund och inrikes födda, vill delta i en idrottsförening eller i kulturskolan, men inte gör det. Rapporten visar också att var åttonde ungdom avstår aktiviteter på grund av bristande ekonomi. Undersökningen Ung livsstil som genomförs i Haninge bekräftar den bild som ges i MUCF:s rapport Fokus 14. Föreningsdeltagandet sjunker på totalen och av befintliga föreningar så är det idrottsföreningar som dominerar när det gäller ungas medelemskap. Enligt Ung livsstil så är pojkar på mellanstadiet och gymnasiet i högre utsträckning än flickor medlemmar i en förening. På högstadiet är flickor i högre utsträckning medlemmar i en förening. Det som hindrar många unga att ta del av kultur i den grad de önskar är dels brist på pengar, dels brist på tid. Men det kan också handla om att det inte finns någon i den unges närhet som stödjer dem att ta del av kulturaktivitet och inte någon att dela upplevelsen med. Samhällstrender och kulturvanor av myndigheten för kulturanalys, Rapport 2015:3. Den yngre generationen driver på en utveckling mot en mer deltagarstyrd kultur som innebär att man själv skapar, producerar och distribuerar olika kulturuttryck. Ny teknik och digitalisering underlättar denna utveckling. Unga söker ofta kollektiva lösningar och där grupperingar bygger på en praktisk inriktning som matlag, bilpool, lånegarderob med mera. Ett allt viktigare kommunikationsmedel idag är den rörliga bilden. Marknadsföring, nyheter och information sprids oftare genom rörlig bild, kortar videofilmer och liknande. Den rörliga bildens popularitet utmärks bland ungas vanor. Mediebarometern visade i en undersökning att 50 procent av åringarna spelar daorspel i genomsnitt 58 minuter per dag (2014). Med datorspel avses spel på datorer, spelkonsol, mobiltelefon, Ipod och onlinespel på internet. Tidigare forskning har varnat för faror med allt för mycket spelande men nu visar nyare forskning att det finns positiva effekter som att spelande ungdomar utvecklar sina kognitiva förmågor, får bättre minne och blir bättre problemlösare. I en redovisning av Barns och ungas kulturvanor i Stockholms stad genomförd 2013 av Myndigheten för kulturanalys framkommer att det regelbundna egna skapandet eller kulturutövandet minskar med stigande ålder. Medan tre fjärdedelar av åringarna utövar någon form av kulturverksamhet varje vecka, är motsvarande andel två tredjedelar bland åringarna och nästan hälften bland åringarna. Bildområdet har störst andel egna utövare i samtliga åldersgrupper, följt av musikområdet. Därefter skiljer det sig lite mellan åldersgrupperna. Skrivande är en vanligare aktivitet i den äldsta åldersgruppen än i de två yngre. Barn och unga i undersökningen ägnar mer tid till eget kulturutövande än de spelar dataspel och tv-spel. Biobesök är den vanligaste återkommande aktiviteten för både åringarna och åringarna. 10

12 Folkhälsa Folkhälsan i Sverige sjunker drastiskt och stillasittandet ökar. I samband med detta får vi en ökad andel med övervikt och fetma. Men utöver vikten ökar även riskerna för hjärt- och kärlsjudomar, diabetes, vissa cancerformer och psykisk ohälsa. Preventivt arbete är av stort vikt för att komma till rätta med dessa problem, och att erbjuda så många som möjligt möjligheter till fysisk aktivitet. Många kommuner satsar på olika typer av spontanidrott med syfte att exempelvis erbjuda fler möjlighet till spontant utövande av idrott till en låg kostnad eller gratis. Dessa satsningar är oerhört viktiga i arbetet mot bättre folkhälsa. Undersökningar av vilka som nyttjar de spontanidrottsanläggningar som skapas visar att flickor nyttjar dem i mindre grad än pojkar. Detta är något som är viktig att belysa i samband med planering av nya anläggningar och aktiviteter. Störst fokus i Sverige har under senaste året legat på utomhusgym och att hitta alternativa aktivitetsytor som inte följer de traditionella bollplansuppläggen. När det kommer till friluftslivet så finns det idag en stor bredd och svenskar deltar i över 40 olika aktiviteter. Friluftslivets utveckling har gått från en förhållandevis homogen företeelse till en uppsjö av aktiviteter inte sällan strakt präglade större diversifiering (olika varianter av en viss aktivitet), teknifiering (utrustning, tillgänglighet mm), kommersialisering och en allt lägre platsbundenhet. En vanligt förekommande uppfattning är att människor ägnar sig allt mindre åt friluftsliv, bland annat orsakat av en ökad konsumtion av media, och att detta särskilt gäller yngre personer. Forskningen har svårt att ge någon entydig bild av läget eftersom befintlig statistik sällan förmår mäta friluftslivets stora bredd. Minskningar i en viss aktivitet eller specifikt naturområde kan sammanfalla med ökningar i andra aktiviteter och/eller områden. Det kan också vara så att färre individer rör sig ute i naturen, men man gör det allt oftare eller tvärt om (allt fler men mer sällan). Sammantaget tyder resultat på att dagens unga i lägre utsträckning ägnar sig åt att ströva i skog och mark jämfört med tidigare generationer. Men det behöver naturligtvis inte betyda att friluftslivet minskar hos yngre. Dagens unga har ett helt annat utbud av möjligheter till friluftsliv än gårdagens unga, och den statistik som finns fångar som sagt friluftslivets bredd i mycket begränsad utsträckning. Något som dock är viktigt att belysa är friluftslivets viktiga roll i folkhälsoarbetet. Samband mellan kultur och hälsa har framhållits under många år och går att belägga med evidensbaserad forskning. Initiativet Den kulturella hjärnan drivs vid Karolinska institutet med stöd från Stockholms läns landsting och Statens musikverk med syfte lyfta fram och presentera den internationella spetsforskningen om relationen mellan kultur, hjärna, lärande och hälsa till intresserade forskare, berörda beslutsfattare och professioner samt intresserad allmänhet i Sverige. Material som initiativet hänvisar till visar på den mångfald av påverkan som kultur har på människors psykiska och fysiska hälsa. Regional samverkan I arbetet med ett effektivt resursutnyttjande är samverkan med andra en viktig faktor(t.ex. fritidsmässan min fritid.nu för personer med funktionsnedsättning, byggnation och nyttjande av lokaler m.m.). Regional samverkan inom kultur, idrott och fritid mellan kommunerna i Stockholms län sker i olika nätverk med fokus på bland annat idrotts- och friluftsanläggningar, funktionshindersfrågor, kvalitet och styrning, bibliotek och kulturskola. 11

13 Informations- och kunskapssamhället En ny bibliotekslag trädde i kraft den 1 januari Den fastslår att biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Det fastslås också att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska är prioriterade grupper i lagen. Arbetet med en nationell biblioteksstrategi har påbörjats under 2015 och en slutrapport kommer Hur detta kommer att påverka Sveriges bibliotek är ännu för tidigt att sia om. Efterfrågan på e-böcker har ökat under många år men i slutet av 2015 kunde många kommuner se att efterfrågan har sjunkit. I Haninge har e-bokslånen ungefär halverats 2015 jämfört med Mycket tyder på att det är en trend som även finns i många andra kommuner. Det är svårt att avgöra om detta är en trend som kommer att hålla i sig eller förändras över tid. Orsakerna till det senaste årets nedgång är också något som är för tidigt att säga något om. Dock kan man vid en snabbanalys ana att den nya prismodellen hos leverantören E-lib och att låntagare har lärt sig att hantera e-bokslåning och därmed inte genererar så många fellån kan vara två tänkbara orsaker till denna nedgång. Läsförmågan hos unga liksom intresset för att läsa fortsätter att sjunka. Detta är något som både de senaste årens PISA-resultat, Litteraturutredningen 2012 och Ung livsstil visar på. Flickor läser mer än pojkar, kvinnor mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. Folkbibliotekens roll i detta är viktig men de bibliotek som har möjligheten att göra skillnad för barn och ungas läsning är skolbiblioteken. En övergripande satsning på läsandet behövs och Kulturrådet har i uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Sedan 2014 arbetar Kulturrådet med att genomföra det handlingsprogram för läsande som tagits fram. I dagens informations- och kunskapssamhälle finns stora utmaningar vad gäller uppgiften att vägleda bland stora informationsmängder i kombination med snabba förändringar och krav på förnyad utbildning och utvecklad kompetens i samhället. Här spelar biblioteken och dess personal en viktig roll då en stor mängd frågor kring digitala tjänster ställs till personalen. För att dessa frågor ska kunna bemötas på ett bra sätt behövs både teknik och utbildad personal på biblioteken. I det här sammanhanget märks den digitala klyftan tydligt, då många verksamheter erbjuder digitala tjänster som tyvärr en stor grupp av människor inte har tillgång till eller kunskap om. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2014 är den digitala klyftan djup med en miljon människor som anses stå utanför det digitala samhället av olika skäl. Det behövs ett användarstöd, både för de som är helt nya på internet och för de som vill ta del av och lära sig de e-tjänster som blir allt fler. Det finns inga siffror specifikt för Haninge men det kan antas att den digitala klyftan inte är mindre djup i Haninge än i andra kommuner i Sverige. Stockholms läns landsting har tagit fram en digital agenda för Stockholms län. Den ska bidra till att ta vara på digitaliseringens möjligheter att skapa en regional samsyn kring IT-politiska mål och 12

14 prioriteringar samt driva på den digitala utvecklingen i Stockholms län. Den digitala kompetensen är ett av fyra fokusområden i agendan. I rapporten Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället har bibliotekens betydelse för asylsökande undersökts. Asylsökande och personal på bibliotek i fyra geografiska områden i Stockholmsregionen har intervjuats. Det som har framkommit är att ungefär tre fjärdedelar av de intervjuade besöker bibliotek regelbundet och att kännedomen om bibliotek och dess verksamhet är hög. Några av de viktigaste skälen att besöka bibliotek är för att låna böcker, användning av IT, språkutveckling, möten med andra besökare och personal och få hjälp av personalen. Trots att de flesta har en positiv uppfattning av svenska bibliotek så finns det också förbättringsområden, t.ex. mer samhällsinformation på asylsökandes språk och utökade möjligheter till språkutveckling. Personalen uttryckte en underdimensionering av den kompetens och verksamhet som behövs sett till den upplevde efterfrågan, kort sagt en överbelastning. Social medier Sociala medier har under de senaste åren fått en allt större betydelse. Människors vanemönster förändras vilket också kräver att den service och de funktioner de använder sig av måste anpassas. Sociala medier har även fått en ökad funktion vad gäller offentliga myndigheters möjlighet att nå ut med information direkt till den enskilde, samtidigt som medborgares och brukares kontaktvägar med myndigheter genom detta har utökats. Ur ett demokratiperspektiv kan detta ses som positivt då det är lättare för fler att göra sin röst hörd. Den tekniska utvecklingen ställer inte bara krav på tillgång till teknik, utan även på vilken typ av kunskap personalen i verksamheterna har. Detta gäller generellt för kommunal verksamhet, men är särskilt viktigt för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter som har mycket kontakt med barn och unga. Skapandet och användandet av olika typer av digitala plattformar för dialog ställer även ökade krav på organisationer vad gäller kunskap att hantera situationer som kan uppstå i dessa miljöer. Kulturens finansiering Myndigheten för kulturanalys beskriver i sin rapport Kulturanalys 2013 en pågående ekonomisering av kulturområdet. Det gäller blanda annat synen på kultur som en viktig tillväxtfaktor, men även när det gäller finansiering av kultur och möjliga modeller för detta. När det gäller finansiering av kultur så finns där en trend som pekar mot en breddad finansiering som bland annat kan kopplas till olika modeller för mikrofinansiering, men även förslag till nya former av finansiering som presenterats på europeisk nivå. Deltagarstyrd kultur En samhällstrend som Myndigheten för kulturanalys har identifierat är att vi går mot en deltagarstyrd kultur. Samhällstrender och kulturvanor, Rapport 2015:3. Trenden drivs framförallt på av den yngre generationen. Ny teknik och digitalisering har underlättat för människor att själv skapa, producera, distribuera olika kulturuttryck. Människor vill vara med och påverka och skapa produkter och tjänster och man söker kollektiva lösningar, inte minst på grund av de ekonomiska investeringar detta är förknippat med. Crowdfunding är ett exempel på den deltagarstyrda kulturen där kulturen formas och styrs av dem som tar del av den. 13

15 Ett framtidsscenario är att den deltagarstyrda kultur kan få följder kring barns och ungas deltagande i mer traditionell kulturverksamhet som till exempel kulturskola. Föreningsengagemang har minskat över tid och är större bland ungdomar i högstadiet som i högre grad söker sig till aktiviteter som bedrivs mer informellt. Hobbyorganisationerna ökar dock sitt medlemsantal, där bland annat Sverok står för största ökningen. Sverok samlar, utvecklar och sprider spelhobbyn inom bland annat rollspel, lajv, brädspel, e-sport och LAN. Nationell strategi för kulturskolan Regeringen har tillsätt en utredning för att ta fram ett förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan och som beräknas vara klar hösten Bakgrunden är att skillnaderna mellan musik- och kulturskolor i landet är mycket stora och det finns hinder för att alla ska kunna delta på jämlika villkor. Det saknas också lärarutbildning för kulturskolelärare. Utredningen ska bland annat kartlägga verksamheten idag, identifiera vad som hindrar elever att ta del av den kommunala kulturskoleverksamheten samt göra en bedömning av för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten. Utredning av förutsättningar för kommunal samverkan inom kulturskola och barn- och ungdomsidrott i Stockholms län, rapport , visar att Haninge har minst antal deltagare i musikskolan (okt 2015) av länets 26 kommuner. Haninge har 50 deltagare per invånare i åldern 5-24 år tätt följt av Huddinge. Därefter följer några Södertörnskommuner med ca 70 deltagare per invånare. Tyresö och Nynäshamn ligger dock högre, ca 135 deltagare. Högst ligger Vaxholm och Solna med över 200 deltagare per invånare. Idrott Idrottsrörelsen har tagit och kommer att ta stor påverkan av de förändringar som syns i samhället när det bland annat gäller den ökade globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Dessa måste idrottsrörelsen för sin överlevnad förhålla sig till och anpassa verksamheten efter. Riksidrottsförbundet har (2015) utefter den förändrade samhällsbilden gett förslag på förnyad verksamhetsidé och ringat in 4 prioriterade strategiska områden för idrottsrörelsen att arbeta med framöver. Dessa handlar om livslångt idrottande, idrottens värdegrund är dess styrka, idrott i förening och idrotten gör Sverige starkare. På RF-stämman 2017 kommer vidare beslut att tas. Svensk idrott kommer få ökat stöd framöver. Det statliga idrottsanslaget har legat still på drygt 1,7 miljarder kronor sedan Förslaget som nu presenterats i regeringens budget för 2016 innebär en ökning med 133 miljoner kronor år 2016, 144 miljoner kronor från 2017 och 163 miljoner kronor från 2018 jämfört med dagens nivå. Ökningen är utöver de 64 miljoner kronor per år som beslutats om att avsätta för utökat och fortsatt integrationsarbete. Anläggningar Den stora trenden inom anläggningsbyggandet är samordnande lokaler. Flera kommuner ex Göteborg, Växjö och Östersund, har byggt multiarenor eller aktivitetshus där både idrott och kultur möts. Flexibla lösningar är även något som i stor utsträckning eftersträvas. Intresset för regional samverkan gällande anläggningar har ökat. Inte minst vad gäller större anläggningar som 14

16 ofta förknippas med större investeringar. Ett exempel är friidrottshallen som Sollentuna kommun bygger, men i samverkan med flera andra kommuner. En sådan lösning kan vara mycket intressant vid byggandet av en simhall, som är en stor investering. Olika typer av anläggningar står för en stor del av energiförbrukningen och därigenom också miljöpåverkan. Det pågår en stor utveckling på området och inte minst vad gäller utvecklandet och användandet av solceller. Flera projekt planeras eller pågår runt om i landet. Bland annat bygger Haninge kommunens fastighetsbolag Tornberget solceller på nya Fredrik yrkesskola. Kulturmiljö I de nationella kulturmiljömålen (2014) stipuleras att Sverige ska sträva efter ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Kulturmiljön är en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, och ska tas tillvara i samhällsutvecklingen. Kulturmiljöerna är en del av kulturarvet. I dag möts kulturarv från hela världen i Sverige, och en mångfald av kulturarv och kulturmiljöer är viktiga resurser för social hållbarhet. Riksantikvarieämbetet poängterar att mångfald i kulturmiljöarbetet inbegriper bland annat att inkludera barn och ungdomar, genusaspekter och etnicitet. Kulturmiljöarbete innebär i dag en helhetssyn på landskap, bebyggelse och historia som inte bottnar i en homogen statisk berättelse om det förflutna och den samtida kulturen. Istället är en mångfald av berättelser från forntid till nutid av vikt för att kulturmiljöerna ska vara relevanta resurser i dagens samhälle. Detta ger avtryck både i värdering och urval av bevarandevärda kulturmiljöer, och i användandet och utvecklandet av dessa. Det handlar om att bredda kulturmiljöarbetet och dialogen med medborgarna så att alla känner sig inbjudna att delta i och påverka arbetet med kulturarv. 15

17 2.2 Nämndens övriga förutsättningar Under år 2016 flyttades ansvaret för den öppna fritidsverksamheten för barn i åldern år från kultur- och fritidsnämnden till grund- och förskolenämnden. I och med flytten av ansvaret genomfördes en ramjustering där tkr överfördes från kultur- och fritidsnämnden till grundoch förskolenämnden. Grund- och förskolenämnden köper sedan öppen fritidsverksamhet för målgruppen år från kultur- och fritidsnämnden. Det står dock grund- och förskolenämnden fritt att välja om de vill fortsätta köpa tjänsten, lägga den på föreningsdrift eller själva bedriva verksamheten. I ett scenario där kultur- och fritidsnämnden inte längre skulle vara utförare av verksamheten riktad till åringar kommer det även få konsekvenser för den kvällsverksamhet som riktas till målgruppen år eftersom verksamheterna är så pass integrerade vad gäller både lokal- och personalresurser. 2.3 Förvaltningens organisation Figur 1. Kultur- och fritidsförvaltningens organisation Geografisk områdesindelning För att arbeta så nära medborgarna som möjligt har kultur- och fritidsförvaltningen en geografisk områdesindelning med områdeskontor på tre platser i kommunen. Område norr Här ingår Brandbergen, Gudö, Vendelsö, Vega, Norrby och Dalarö samt den norra delen av skärgården med öarna Ornö, Fjärdlång och Huvudskär. Områdeskontoret ligger i Brandbergen i samma lokaler som Haninge musikskola. 16

18 I området finns fyra fritidsgårdar: Brandbergsgården, Dalarögården, Lyckebygården och Vendelsögården. Här finns även två bibliotek, Brandbergens bibliotek och Ornö bibliotek. Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i norr är: bokningen, samordning av föreningsbidrag, idrottshallar, Sport Campus och Haninge kulturskola. Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Brandbergens IP, Dalarö IP, Fjärdlång, Haningevallen och Skutans Gård. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för. Område central Består av Handen med de stora kultur- och fritidsanläggningar som ligger där. Områdeskontoret ligger i Haninge kulturhus i centrala Handen. I område central finns fritidsgården Ekens gård samt Lilleken med verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning. Här finns även Torvalla Sportcentrum med simhallen och Haninge kulturhus med Handens bibliotek, konsthall och konstverkstad. Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i område central är offentlig konst och gemensam biblioteksservice. Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Rudans gård och Torvalla IP. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för. Område syd Här ingår Jordbro, Västerhaninge, Tungelsta samt den södra delen av skärgården med öarna Muskö, Utö och Nåttarö. Områdeskontoret ligger i Jordbro kultur- och föreningshus. I området finns Jordbro parklek, samt tre fritidsgårdar: Tungelsta fritidsgård, Åbygården och Ung 137. Här finns även två bibliotek, Västerhaninge bibliotek och Jordbro bibliotek. Funktioner som betjänar hela kommunen men har sin organisatoriska placering i syd är Miljöverkstan och kulturmiljöfrågor. Fastigheter i området som ägs av förvaltningen är Hanveden IP, Höglundabadet, Tingshuset, Tungelsta IP, Tungelsta ridklubb och Östnora servicehus. Utöver det tillkommer ett antal anläggningar och idrottshallar som förvaltningen har underhållsansvar för. 17

19 Utveckling och stöd Centralt på förvaltningen finns avdelningen Utveckling och stöd som har till uppdrag att bistå förvaltningens chefer och verksamheter med aktiviteter och stöd. Här finns strateger, verksamhetscontroller, utredare, nämndsekreterare och assistenter. Avdelningen har sina lokaler i kommunhuset. Avdelningens uppdrag består i att driva förvaltningens utvecklingsarbete, administration, ämneskompetensutveckling, verksamhetsutveckling och uppföljning. Utveckling och stöd representerar förvaltningen i kommunövergripande arbetsgrupper och erbjuder stöd till förvaltningens chefer. Strategerna är sex till antalet och stödjer förvaltningsledningen och verksamheterna utifrån sin specifika sakkompetens inom områdena: anläggningar, kultur, tillgänglighet, bibliotek, idrott, och ungdom. Strategiområden Förvaltningens verksamheter är indelade i tre strategiområden som beskriver vad nämnden vill med verksamheten inom sitt ansvarsområde. Varje geografiskt område innehåller de tre strategiområdena. Vilka verksamheter som ingår i respektive strategiområde och geografiskt område framgår av figuren nedan. Figur 2. Kultur- och fritidsförvaltningens matrisorganisation med tre geografiska områden och tre strategiområden. 18

20 3. Fullmäktiges mål, strategier och indikatorer 3.1 Målområde 1: Välmående kommuninvånare Mål 1. God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde 2018 Välbefinnande och psykisk hälsa ska stärkas genom möjliggörande av fysisk aktivitet, upplevelser och relationer i tillgängliga miljöer och lokaler samt i bred samverkan med andra aktörer. Andel fyraåringar med övervikt (%) 9,0 Möjlighet att komma utomhus i särskilt boende för äldre (%) Andel elever som inte använder alkohol, narkotika, tobak, dopingmedel (ANTD) År 9 35 År 2 gym Fullmäktiges informationsmått för mål 1 är: Sjukpenningtal Nöjd medborgarindex (NMI) för idrotts- och motionsanläggningar Nöjd medborgarindex (NMI) för kultur Folkhälsa - Självskattad hälsa God psykisk hälsa för årskurs 9 respektive gymnasiet årskurs 2 (mäts jämna år) 19

21 Mål 2. Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde 2018 Dialog i olika former ska föras vid utveckling av verksamheterna med invånare och föreningar. Särskilt angeläget är att utvecklingen sker tillsammans med barn och unga utifrån deras förutsättningar och livsvillkor. Kostnad för skadegörelse på kommunala byggnader (kronor per invånare) Trygghet i skolan, årskurs 8 (%) 90 Attitydundersökning stadskärnan (skala 1-5) Nämndens indikatorer <=10,00 4 Målvärde 2017 Tryggheten i och kring verksamheter och anläggningar ska öka. Delaktighet på fritidsgårdar, uppdelat efter kön Trygghet på fritidsgårdarna, uppdelat efter kön Bättre än 2016 Bättre än 2016 Fullmäktiges informationsmått för mål 2 är: Trygghetsindex (SCB) Nöjd inflytandeindex (SCB) Trygghetsindex för unga (Rädda Barnen) Trygghetsindex lokala BRÅ (skala 0-6, låga värden eftersträvas. Mäts vartannat år) 20

22 Mål 3. Stöd och omsorg ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde 2018 Samverka med andra aktörer för ökad tillgänglighet och delaktighet i kultur- och fritidsutbudet. Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad insats (%) Nöjdhet bemötande i hemtjänst 65- (Målvärde och basvärde tas fram under 2016) Delaktighet i genomförandeplaner, inklusive särskilt boende och daglig verksamhet. (Målvärde och basvärde tas fram under 2016) 80 Fullmäktiges informationsmått för mål 3 är: Nöjd medborgarindex (NMI), äldreomsorg SCB 3.2 Målområde 2: Utveckling Mål 4. Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. 21

23 Nämndens strategier Fullmäktiges resultatindikatorer Målvärde 2018 Arbeta för att ge förutsättningar för alla invånare att ta del av bibliotek, kulturutbud och kulturmiljö som en del av det livslånga lärandet. Verka för samverkan med föreningsliv, folkbildning och andra aktörer. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 87,0 (%) (KKIK mått 18) Genomsnittligt meritvärde Åk Andel med gymnasieexamen inom tre år (%) Andel åringar som varken arbetar eller studerar (definition, basvärde och målvärde tas fram under 2016) 61 Fullmäktiges informationsmått för mål 4 är: Andel elever godkända i nationella prov åk 3 (KKIK mått 17 B) Andel elever godkända i nationella prov åk 6 (KKIK mått 17 A) Andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen årskurs 9 (%) Andel med minst 325 i meritvärde (%) baserat på 17 ämnen Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan i årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 (%) Kostnad per betygspoäng, åk 9 (kr) Andel med examensbevis från gymnasiet (%) Grundläggande vuxenutbildning; andel (%) som slutfört kurs Svenska för invandrare (SFI); andel (%) godkända Övergångsfrekvens till eftergymnasiala studier (%) 22