Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) samt Normativ stilistik (1,5 hp) Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider

Transkript

1 Muntlig och skriftlig framställning (6 hp) samt Normativ stilistik (1,5 hp) Anvisningar, litteratur, schema och inlämningstider LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Svenska språket 1, 714G01 VT 2011

2 Momentschema och anvisningar för Muntlig och skriftlig framställning Syfte Syftet med kursen är att: - skriva en språkligt korrekt sakprosetext, - hålla kortare muntliga anföranden i enlighet med grundläggande krav på adekvat struktur och kroppsspråk samt kunna bedöma andra talares muntliga presentationer. Examination Muntlig och skriftlig framställning Muntlig redovisning (2 hp): genomförda och godkända muntliga uppgifter: högläsning, referera en språkfråga samt att argumentera. Skriftlig redovisning (4 hp): godkänd rapport samt muntlig opponering av en annan students rapport. Föreläsningar Kursen inleds med en föreläsning om presentationsteknik samt genomgång av de muntliga uppgifterna. Därefter följer en föreläsning om skriven kommunikation och genomgång av de skriftliga uppgifterna i kursen. Muntlig framställning 1 (M1): Högläsning Det första seminariet sker i lärarlösa grupper. Din uppgift är att läsa upp en text eller en saga inför gruppen. Tänk på att betona nyckelord, att pausera på rätt ställe etc. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan förbättras. Även om det är en uppläsning är det viktigt med att då och då ha ögonkontakt med lyssnarna. Träna många gånger hemma, gärna med publik. Kopiera gärna texten så att du slipper göra anteckningar i originalet. Gör en närvarolista som undertecknas. Denna lämnas till läraren vid nästa seminarium. Tid för högläsning: 3 4 minuter. Muntlig framställning 2 (M2): Att referera en språkfråga Syftet med denna uppgift är att muntligt referera och ta ställning till innehållet i en artikel som på ett eller annat sätt handlar om språk, kommunikation eller samtal. Utgångspunkten för uppgiften kan också vara en artikel i någon språkriktighetsfråga. Innehållet i artikeln ska refereras och göras levande och intressant för åhörarna samt få dem att tända till. Framställningen ska vara tankeväckande och som talare ska du ta ställning i den språkfråga som introduceras, diskuteras eller avses i den artikel som du har till hands. Det kan även vara värdefullt att ge en fylligare bakgrundsteckning till det aktuella språkliga, kommunikativa eller samtalsrelaterade problemet. Ett tänkbart underlag för framställningen är kortare artiklar från olika språkspalter i tidningar såsom Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Även tidskriften Språkvård kan vara nyttig. På följande länk kan du också hitta material: På länken kan du hitta artiklar under rubriken Språkspalten. Tid för det muntliga referatet: 4 minuter. 2

3 Muntlig framställning 3 (M3): Att argumentera Syftet med denna uppgift är att öva att argumentera muntligt på ett övertygande sätt. Ämnesvalet är fritt. Ämnet bör ha aktualitet och vara av allmänt intresse. Framställningen ska vara väl förankrad i fakta samt genomarbetad och övertygande. Se Strömquist (2001) angående den retoriska arbetsprocessen eller Haraldsson (2002) samt Hägg (2002). Tid för framförandet: 3 4 minuter. Skriftlig framställning 1 (S1): Grupphandledning av rapport Till seminariet bör du ha förberedda frågor angående rapportskrivande och din egen rapport. Skriftlig framställning 2 (S2): Granskning av professionellt skrivna texter Till detta tillfälle får du ett antal texter skrivna av professionella skribenter. Du ska med pennan i hand läsa dessa texter innan seminariet och avge synpunkter på språkbehandling, disposition, layout osv. Lämna gärna förslag på förbättringar, såsom förtydliganden, strykningar eller omdisposition. Skriftlig framställning 3 (S3): Rapport och opponering Syftet med denna uppgift är att skriftligt referera och ta ställning till innehållet i artiklar som på ett eller annat sätt handlar om språk, kommunikation eller samtal. Utgångspunkten för uppgiften kan också vara artiklar i någon språkriktighetsfråga. Innehållet i artiklarna ska refereras och göras levande och intressant. Rapporten ska vara tankeväckande och du ska ta ställning i den språkfråga som introduceras, diskuteras eller avses i artiklarna som du behandlar. Det kan även vara värdefullt att ge en fylligare bakgrundsteckning till det aktuella språkliga, kommunikativa eller samtalsrelaterade problemet. Ett tänkbart underlag för rapporten är artiklar från olika språkspalter i tidningar såsom Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Även tidskriften Språkvård kan vara nyttig. På följande länk kan ni också hitta material: På länken kan du hitta artiklar under rubriken Språkspalten. Ansats i rapport: Sakligt redogörande och utvärderande karaktär. Kritisk men konstruktiv hållning. Anknyt till litteraturen. Använd dig också av Svenska skrivregler (2008). Endast två citat får förekomma i den teoretiska bakgrunden och i övrigt ska antal citat begränsas i rapporten. Rapportens omfattning: 6 7 sidor maskinskriven text (12 punkter, radavstånd 1,5) exklusive försättssida, innehållsförteckning, litteraturförteckning och eventuella bilagor. Välj icke marginaljusterad text samt ha blankrad mellan styckena. Rapporten laddas upp som ett enda dokument i filarkivet. Rapportmall kan hämtas på följande adress: 3

4 I lathunden får du utförligare information om uppsatsskrivande. Den finns att hämta på följande adress: Vid rapportseminariet utgår du från granskningsprotokollet. Ha med ett pappersexemplar av rapporten med dina kommentarer, som du sedan överlämnar till opponenten. Varje rapport behandlas i 10 minuter. Opponenter utses i god tid. Vid sjukdom, meddela seminarieledaren. 4

5 Allmänna anvisningar för skriftlig framställning Momentet i skriftlig framställning består av följande individuella uppgifter: granskning av professionellt skrivna texter rapport opponering av annan students rapport För rapporten gäller följande: Skrivgrupper om 4 medlemmar arbetar tillsammans och medlemmarna bedömer och kritiserar varandras texter. Gruppen bör ha ett bra och konstruktivt samarbetsklimat men arbetet bör inte vara okritiskt! Alla deltagarna i skrivgrupperna ska till skrivgruppens möte ha ett långt kommet textförslag som lösning av den aktuella uppgiften i erforderligt antal kopior. Förslaget bör ha utarbetats med ordbehandlare. Skrivgruppens uppgifter är att diskutera textens utformning, komma med saklig och konstruktiv kritik samt lämna konkreta ändringsförslag. Därefter går var och en hem och skriver en förbättrad version av texten. Rapporterna skickas till Urkund (ISK-gunga.liu@analys.urkund.se för grupp A och lishu93.liu@analys.urkund.se för grupp C) samt laddas upp i filarkivet och läses av samtliga i gruppen (A1, A2, A3, C1) inför S3. Vid S2 (granskning av professionellt skrivna texter) ska texter, vilka delas ut vid föreläsning 2, diskuteras. 5

6 Opponering informerande presentation Du ska ge synpunkter på presentationen. Var positiv, konkret och konstruktiv. Motivera dina synpunkter. Utgå vid bedömningen från följande punkter: Innehåll Presentation av dig själv Inledning Disposition; röd tråd Avslutning Framförande Röstbehandling Röststyrka Taltempo Betoning Artikulation (tydligt uttal) Språkbehandling Stilnivå Ordval Teknik Allmänt uppträdande (ledigt eller spänt) Lyssnarkontakt Engagemang Kroppsspråk Hjälpmedel 6

7 Retoriska grepp Attitydmarkering ståndpunkten markeras med hjälp av ord som tyvärr eller som tur är. Auktoritetstrick att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. professor Eld, läkare... Bemötande av motargument mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. Citat citat kan förstärka tesen. Emotiva ord värdeladdade ord t.ex. miljövänligt och miljöfarligt. Fakta exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. Faktaurval förtigande av ofördelaktig fakta. Generaliseringar att ett fåtal personer får representera många t.ex. Facket rasar mot Regeringen (facket = 2 ombudsmän). Ironi att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Jämförelser jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas. Majoritetstrick sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. 78 % har samma uppfattning. Nytta och moral hänvisa till plånbok och hjärta. Paralipsis att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. Det går t.o.m. rykten om... Personangrepp att uttala sig ofördelaktigt om någon. Retoriska frågor frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Självklarheter att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. Det vet ju alla... Statustrick att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, Björn Borg... Upprepningar tretalsupprepning är vanligt, t.ex. I have a dream Vaghet vaga ord som "bra" kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. Resultatet blev bra... Vi-tricket att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. Vi här i Linköping... Överdrifter att överdriva. Att uttala sig negativt eller positivt om någon. 7

8 Momentschema i Normativ stilistik Syftet med kursen är att bedöma och värdera texter ur ett normativt perspektiv. Examination Normativ stilistik Genomförd muntlig uppgift (0,5 hp) Godkänd hemskrivning (1 hp) Kursmomentet Normativ stilistik ingår i kursen Textanalys (9 hp) Kompendium Normativ stilistik tas med till samtliga lektionstillfällen. N1 Språkvårdens uppgifter och utgångspunkter. Kort historik. Litteratur: Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva. Svenska skrivregler (2008). N2 Olika perspektiv på språknormer; textgranskning, övningar. Modernt språkvårdsarbete. Modeller för textgranskning och textvärdering. Arbete med texter i kompendiet. Litteratur: Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva. Svenska skrivregler (2008). Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrifter utgivna av Svenska språknämnden. N3 Obligatoriskt seminarium. Gruppvis/parvis redovisning av texter i Textvård. Diskussion. Litteratur: Svenska skrivregler (2008). Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrifter utgivna av Svenska språknämnden. N4 Korrekt svenska? Att skriva klart, enkelt, kort och att skriva svenska. Det funktionella perspektivet på språkliga yttringar. Något om layout. Arbete med texter i kompendiet. Litteratur: Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Svenska skrivregler (2008). 8

9 Litteraturförteckning Muntlig och skriftlig framställning A. Litteratur om språkfrågor Bästa språket: ett urval artiklar ur Språklådan i Upsala nya tidning (2004). Eva Aniansson (red.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (2004). Småskrifter utgiven av Svenska språknämnden. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31. Uppsala : Hallgren & Fallgren. Molde, Bertil (1992). Svenska i dag: svar på språkfrågor. Stockholm: Prisma. Molde, Bertil (1997). Mera svenska i dag. Stockholm: Rabén Prisma. Språkriktighetsboken (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva. Gleerups, Malmö. (kapitel 11 27) Wellander, Erik (1973). Riktig svenska. Esselte studium. B. Referenslitteratur Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: att lyckas som talare. Stockholm: Ekerlid. Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik: konsten att övertyga. Malmö: Liber. Hägg, Göran (2002). Retorik idag: aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Lindstedt, Inger (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Studentlitteratur. Merkel, Magnus, Andersson, Ulrika, Önnegren, Britta (2010) Lathund för rapportskrivning pdf Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. 9

10 Stuart, Cristina (2002). Översatt av Kjell Waltman. Tala för dig själv: en komplett handbok i hur du kommunicerar effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö: Richter. Svenska skrivregler (2008) Språknämnden. Stockholm: Liber. Thelander, Stefan (1998). Hitta vinklar: verktyg för skribenter. Lund: Studentlitteratur. Åkerblom, Jenny (2002) Tala för publik: förberedelse och genomförande. Stockholm: Liber. Litteraturförteckning Normativ stilistik A. Kurslitteratur Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Strömquist, Siv (2001 eller senare upplaga). Konsten att tala och skriva. Gleerups, Malmö. (kapitel 11 27). (Denna handbok ingår även i kursen Skriftlig och muntlig framställning.) Svenska skrivregler (2008). Språkrådet. Liber, Stockholm.(Denna handbok ingår även i kursen Skriftlig och muntlig framställning och är lämplig att använda i alla övriga kurser där skrivande på svenska ingår). Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden B. Kurslitteratur i kompendieform Nedanstående kompendium finns att köpa hos LiU-Tryck i hus A. Det är viktigt att kompendiet finns med under lektionerna (åtminstone N2 N4), eftersom vi kommer att arbeta med texterna både under lektionstid och på egen tid. Normativ stilistik. Del A. Texter språk normer. Del B. Feltyper, texter för granskning, möjliga språkriktighetsproblem, övningsuppgifter. (Ett kompendium). C. Referenslitteratur Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv (2004). Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Hansson, Roger; Lindgren, Carl Göran; Ljung, Heléne; Lundén, Thomas (2004). Språk och skrift i Europa. Liten bok om Europas stater och språk. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 90. SNS Förlag. Herzberg, Frøydis (2006). Genreskrivning under senare skolår: att berätta räcker inte. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. 10

11 Iversen Kullbrandstad, Lise (2006). Läs- och skrivpraxis framför dataskärmen. I: Louise Bjar (red.). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Språkriktighetsboken. (2005). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Teleman, Ulf (2002). Ära, rikedom & reda. Svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare tid. Skrifter utgivna Svenska språknämnden 85. Norstedts. Tekniken bakom språket (2008). Red. Richard Domeij. Småskrift utarbetad av Språkrådet Norstedts. Strömquists Konsten att tala och skriva är en utmärkt handbok som är användbar även i andra kurser; särskilt i kursen Muntlig och skriftlig framställning. Datorn granskar språket och Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter är utmärkta småskrifter från Svenska språknämnden (numera Språkrådet). Ett förslag här kan vara att slå sig ihop med en kurskamrat varvid man köper en titel var. 11

12 Mer information om examination Normativ stilistik Kortare hemskrivning med essäsvar. Individuell uppgift. Inlämnas skriftligt i pappersform eller via bilaga i e-post. Skrivningen utlämnas manuellt och utsändes via e-post. Använd er gärna av tillämplig referenslitteratur. Aktivt deltagande i seminarium N3 och där redovisning av valda texter ur Textvård. Muntlig gruppuppgift med 3 4 förberedda diskussionsfrågor (tavla/stordia/stencil) som ansluter till innehållet i redovisad text. Alla läser givetvis alla texter i Textvård men de texter som gruppen redovisar läses mer ingående. Redovisas muntligt i grupp: Josephson, En bok om textvård af Geijerstam och Wiksten Folkeryd, Elevtexter i grundskolan Nyström Höög, Gymnasisttexter Reichenberg, Röst och kausalitet i läroböcker Ransgart, Läsvärda läroböcker kräver helhetsgrepp Blåsjö och Strand, Studenternas examensarbeten Nyström Höög, Den mottagaranpassade myndigheten Björkvall, Bilder och texter i annonser Sundberg, Att bedöma andraspråkstexter Karlsson, Så läser man på nätet Carlquist, Sammanhang i hypertext Englund och Sundin, Att skriva tillgängliga webbtexter 12

13 Betygskriterier Kriterier för Godkänd för muntliga presentationer Budskapet ska framgå tydligt Tidsramarna ska hållas Presentationen ska vara väl förberedd Lämpliga hjälpmedel ska användas Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt Retoriska grepp ska användas Ögonkontakt ska hållas med publiken Visar närvaro och engagemang för ämnet och publiken Kriterier för Väl godkänd för muntliga presentationer Utöver kriterierna för godkänd ska studenten dessutom Visa stor närvaro och engagemang Använda retoriska grepp i sin framställning på ett övertygande sätt Skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna. Kriterier för Godkänd för skriftlig redovisning, rapport Studenten visar god kunskap avseende språk, struktur, layout och innehåll i sitt skrivande. Kriterier för Väl godkänd för skriftlig redovisning, rapport Förutom att ovanstående kriterier uppfylls gäller också att studenten Visar prov på stor självständighet och en utvecklad språklig och formmässig gestaltning och visar en god behärskning i framställning av olika texttyper. Exempel på handlingar som kan leda till underkänt avseende rapporten Att texten innehåller avskrift av andra texter utan att källa anges Att texten saknar struktur och disposition och är allmänt ihopplockad utan synligt röd tråd Att mängden egentext är påfallande liten i förhållande till hela texten i rapporten Bristande förmåga avseende språk, källhantering och annan formalia. 13

14 Momentschema samt inlämningstider vt 2011 Vecka Dag Datum Tid Grupp Lärare Lokal Innehåll 9 Ti 1/ A + B + C BÖ IKK 4260 Föreläsning 1: Muntlig framställning, argumentation Ti 1/ A + B + C GG IKK 4220 Föreläsning 2: Skriftlig framställning To 3/ A + B + C GG IKK 4220 N1 Språkvårdens uppgifter och utgångspunkter To 3/ A Lärarlös lektion Språklådan M1 Högläsning To 3/ C Lärarlös lektion KG31 M1 Högläsning 10 On 9/ A + B + C GG D24 N2 Olika perspektiv på språknormer; textgranskning, övningar On 9/ A GG D24 To 10/ C LH DG32 M2 Att referera en språkfråga M2 Att referera en språkfråga 11 Ti 15/ A + C GG IKK 4260 M3 Att argumentera Ti 15/ A + C GG Språkverkstaden S1 Grupphandledning, rapporterna On 16/ A + B + C GG IKK 4220 N3 Gruppvis/parvis redovisning av texter i Textvård On 16/ A + B + C GG IKK 4220 N4 Korrekt svenska? On 16/3 Utdelning av hemtentamen i samband med lektion 12 On 23/ A + C GG KY22 S2 Granskning av professionellt skrivna texter Fr 25/ Rapporten ska vara uppladdad i filarkivet som ett enda dokument 13 Ti 29/ Hemtentamen lämnas i pappersform (alt. med vanlig post, poststämpelns datum gäller) S3 Opponering av On 30/ C1 LH IKK 4260 rapporterna On 30/ A1 GG IKK:s bibliotek 14 S3 Opponering av rapporterna

15 On 30/ A2 GG IKK 4220 On 30/ A3 GG IKK 4220 S3 Opponering av rapporterna S3 Opponering av rapporterna A = Svenska språket 1 (12 pers se länken Gruppindelning) B = Breddning svenska (12 pers se länken Gruppindelning) C = Breddning svenska (10 pers + 2 pers från Svenska språket 1 se länken Gruppindelning) GG Gunnar Gårdemar gunnar.gardemar@liu.se LH Lisbeth Hurtig lisbeth.hurtig@liu.se BÖ Britta Önnegren britta.onnegren@liu.se Kursansvarig Britta Önnegren britta.onnegren@liu.se Studievägledare Elisabet Kloow elisabet.kloow@liu.se Administratör Monica Påhlsson monica.pahlsson@liu.se