Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum"

Transkript

1 Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum

2 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Konstnären som entreprenör... 4 Föreläsare och moderator Deltagande organisationer Grafisk produktion Jesper Anhede, Mediahuset.nu

3 Förord Med den ena foten i konsten och den andra i Västra Götalandsregionen bär på en skatt. Den utgörs av bild- och scenkonstnärer, dansare, filmare, konstnärsdrivna organisationer, föreningar, kollektivverkstäder, kooperativ, verkstäder och andra bärare av det fria kulturlivet i vår region. Utan dessa fria krafter skulle kulturlivet här inte vara lika polyfont. I det fria kulturlivets mångfald av projekt, visioner och förmåga att iscensätta oväntade möten mellan konstarter föds mycket av den kultur som kommer att prägla oss under lång tid framöver. Men att överleva på sin konst utanför de stora institutionerna är svårt. Det är därför viktigt att lyfta fram och profilera den kreativa kompetens och de resurser som det fria kulturlivet besitter. I Västra Götaland pågår ett långsiktigt nätverksoch profileringsarbete som har det fria konst- och kulturlivets utveckling i fokus. ORIGO har under drygt ett år arbetat aktivt med att stärka det fria kulturlivet och kulturföretagandet i linje med den regionala kulturvisionens intention att skapa ett kreativt klimat som gynnar utvecklingen i privata och offentliga verksamheter. Ett av målen är att skapa en karta över de fantastiska resurser som det fria kulturlivet bär på. I inkubatorer, medieverkstäder och andra organisationer utvecklas ständigt projekt som slår bryggor till sektorer runt kulturen vård, teknik, media, offentlig miljö. Vilka redskap kan vi från regionen bidra med för att underlätta och stärka det arbetet? Dessa och andra frågor diskuterades den 7 november på Rydals museum i Marks kommun, där drygt 40 organisationer samlades för att lära sig mer om varandra och tillsammans teckna en karta, ett nätverk över hur man fungerar tillsammans. Det blev en brokig bild över organisationernas vardag, där projektutveckling, rådgivning, utbildning, produktionsmiljöer och främjararbete ofta ryms under samma tak. En förbluffande mångfald! Med den ena foten i konsten och den andra i tja, vadå? Efter erfarenheterna från ORIGO-seminariet är man beredd att säga: i både det ena och det andra! Välkomna att ta del av dokumentationen av ORIGO II som är sammanställd av kulturskribent David Björklund. Ylva Gustafsson, Kultursekretariatet Simon Roos, Konst- och kulturutveckling 3

4 Konstnären som entreprenör David Björklund, kulturskribent Bakgrund Origo är ett initiativ från Västra Götalandsregionens konstkonsulenter. Genom seminarier, debatter och dokumentationer vill Origo skapa samtal om konstens roll i gränssnittet mellan kultur och samhälle. Det första Origo-seminariet hölls i Göteborg i februari Då diskuterades konstnärens arbetssituation och möjlighet att komma in på nya arenor. Hur kan konstnärlig kompetens användas i samhället i stort? Och hur kan konstnären bli attraktiv på nya marknader? Det seminarium som finns dokumenterat här hölls på Rydals museum utanför Borås den 9 november Rubriken på seminariet var Med ena foten i konsten och den andra. Deltagare var det fria kulturlivet och regionala och kommunala representanter. Syftet med seminariet var att inventera vilka resurser som finns på konst och kulturområdet i Västra Götaland, undersöka vad de olika aktörernas huvudsakliga uppgift är och hjälpa deltagarna att hitta samarbetspartners. Eller med andra ord: skapa en konstkarta över Västra Götaland. 4

5 Introduktion De senaste decenniernas samhällsutveckling innebär också att kraven på en fungerande kulturpolitik förändras. Det blir allt tydligare att den är utvecklad för industrisamhällets logik och därför illa anpassad för det som idag kallas till exempel nätverkssamhälle, eller helt enkelt postindustriellt samhälle. Denna nya kulturpolitik finns ännu inte tydligt formulerad, men det pågår många verksamheter som tillsammans är på god väg att bilda en helhet. Origo är ett exempel på initiativ som nu antar utmaningen att finna nya vägar för kulturen och kulturpolitiken. En fördel med Origo är att initiativet bygger på insikter om både konst och samhälle. Den konstnärliga bakgrunden är en utveckling där den kreativa processen allt mer står i förgrunden, istället objektet. Att vara konstnär innebär inte enbart att vara en producent av fysiska verk, utan också att vara idégivare, projektledare, eventmakare eller entreprenör. Den samhälleliga sidan av saken är en utveckling där det dels inte kan förväntas att de offentliga stödformerna till kulturen växer, dels en vardag där sådant som kreativitet, kommunikation och gestaltningsförmåga blir allt viktigare egenskaper. I samspelet mellan dessa olika utvecklingstendenser öppnar sig också en möjlighet för konstnären. Huvuduppgifter för konstaktörer Vid ett tidigare seminarium arrangerat av Origo diskuterades konstnärens arbetssituation och eventuella möjligheter att bredda sin arbetsmarknad. Där ställdes en stödlinje mot en marknadslinje, där stödlinjen efterlyser ett större ansvar från det offentliga, medan marknadslinjen istället pekar på konstnärens möjligheter att arbeta i nya konstellationer och sammanhang. För att skapa förutsättningar för marknadslinjen krävs ökad samverkan inom konstsystemet, och för att kunna skapa en sådan samverkan behöver de olika aktörerna känna till varandra. Origos andra seminarium arrangerades med syftet att börja utforma en sådan konstkarta över Västra Götalandsregionen. Tanken var att inventera vilka resurser som finns på området, undersöka vad olika aktörer sysslar med och hjälpa deltagarna att hitta lämpliga samarbetspartners och samarbetsprojekt. Dagen bestod av både diskussioner i smågrupper och föreläsningar i helgrupp. I slutet av dagen fick deltagarna sedan i uppgift att placera in sina huvudsakliga verksamhetsområden på mind map med hjälp av post it-lappar. I den första diskussionsomgången skulle deltagarna gå igenom följande frågor: Vilka ser ni som era huvuduppgifter? Vilka metoder använder ni? Vilka riktar ni er till? I andra omgången var det dags att skapa den stora konstkartan. Kategorierna som arbetsgruppen tagit fram var: utbildningsfrågor coachning/rådgivning förmedling/främjande konstproduktion/produktionsmiljöer publikarbete ekonomi/medel marknadsföring/lobbying. 5

6 Lite ekonomi och marknadsföring En slutsats av materialet är att det är ett fåtal aktörer som arbetar med ekonomi och marknadsföring inom kulturområdet. Ser man på publikarbete blir det betydligt fler. Här kan man kanske också fråga sig vad skillnaden mellan publikarbete och marknadsföring är, och om det är så att den förra termen känns mer bekväm i kultursammanhang och att det är därför som fler aktörer placerar sig under den kategorin. Samma fråga kan ställas för främjande. Men oavsett det ger resultatet en indikation. Och om bilden av konstsystemet konstkartan över Västra Götalandsregionen är riktig stämmer den väl överens med de antaganden som ligger till grund för Origo: konstsektorn behöver stärkas när det gäller kulturföretagande. Entreprenören är personorienterad och har stor social kompetens, står för öppenhet, har litet revirtänkande, är processorienterad och tror på ständiga förändringar (förbättringar). Det är en person som agerar och som ständigt vågar prova och utveckla nya idéer. Entreprenören ser helheter utan att missa viktiga detaljer. Utmaningen är viktigare än lönen. Entreprenören scannar ständigt av omvärlden. Byt ut ordet entreprenör mot konstnär och det här är en bra beskrivning på vad konstnärligt arbete innebär. Att tala om entreprenörskap i samma andetag som konstnärskap känns med den utgångspunkten inte alls konstigt. En sådan förstärkning kan vara stöd att starta och driva ett företag, till exempel hjälp med formulerande av affärsidé, analys av målgrupp och marknad, marknadsföring och bokföring. Det är också här som ambitionen att hitta samverkansformer kan göra mest nytta. Ska man med några ord försöka ringa in några nyckelord i den nya kulturpolitiken är det sådant som infrastruktur, nätverksbyggande och empowerment, eller hjälp till självhjälp. Även om det offentliga inte bidrar med mer pengar, kan man alltså ge mer stöd med rätt saker. Det kan slutligen vara intressant att jämföra hur andra branscher där eget företagande varit ovanligt kan uttrycka sig om entreprenörskap. Följande är hämtat ur en skrift som heter Starta eget och riktar sig till sjukvårdspersonal:

7 Intervju Katty Axelsson Ståhl, Musikcentrum Väst Utgångspunkten för Origo är bildkonsten. Vilka skillnader och vilka likheter finns det mellan bildkonstens och musikens system eller karta i Västra Götaland? Jag tror kanske att musikområdet är mer heterogent än konstområdet. Inom musiken finns det inte bara många olika stilar och subkulturer utan också många olika nivåer av professionalism. Det gör området rörigt. Situationen för en symfoniorkester med offentligt stöd är en annan än för en frilansande jazzmusiker eller för en rockgrupp som vill göra sina första spelningar. Det är olika världar med stora skillnader. Jag tror också att det gör att konstvärlden, trots allt, är bättre på att samarbeta och driva sina frågor. Likheterna mellan musiken och konsten är att de nätverk och organisationer som ändå finns liknar varandra, förmodligen därför att de uppstått ur ett gemensamt behov, av till exempel förmedling och arbetsplatser eller replokaler. Hur skulle musikens och bildkonstens organisationer kunna samarbeta för att skapa mest nytta för respektive utövare? Tittar man på sådant som hjälp till kulturarbetare som startat egna företag, eller att ge alternativ till dem som inte vill vara egna företagare, så tror jag alla tjänar på samarbete. Ju fler man är som ställer krav eller belyser en viss fråga, desto större genomslag får man. Nu växer det också fram fler och fler gemensamma scener för kulturarbetare och då finns det också en viss praktisk poäng med att de olika organisationerna samarbetar. 7

8 Föreläsningar Konstplan i Skåne Jane Nilsson och Johnny Ewald Jane Nilsson och Johnny Ewald arbetar med att ta fram en regional handlingsplan för bildkonsten i Skåne. Den utredning som görs ska särskilt belysa alternativa sysselsättningsformer och stöd för konstnärer, så som möjligheter att samarbeta med lokalt och regionalt näringsliv. Den ska alltså inte fokusera på arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsstöd. Syftena är att: utveckla bildkonstnärens arbetsmarknad främja publikintresset stärka Skånes varumärke som bildkonstlän. Av detta framgår att planen i första hand ska handla om kulturellt entreprenörskap. Bakgrunden är vad man i ett pressmeddelande kallar ett scenskifte. Kort uttryckt handlar det scenskiftet om att konsten gått från att vara objektsbaserat till att i dag verka i ett socialt sammanhang där det konstnärliga arbetet är upplevelse- eller idébaserat och utgår från kreativa processer. Ett konkret exempel är att konsten allt mer använder sig av elektroniska medier. Det tar på så sätt en mer naturlig plats i det moderna samhället men blir samtidigt svårare att sälja på traditionellt sätt. Då blir det också viktigare för konstnären att hitta andra kanaler och sammanhang. Uppdaterad världsbild Jane Nilsson presenterade arbetet med handlingsplanen. Det är en snabb process som ska mynna ut i ett förslag redan i januari Hon betonade att den breda förankringen är viktig och därför finns konstnärer, politiker, kommunala och regionala tjänstemän och representanter med i arbetet. Målet är att ge kulturpolitiken en uppdaterad världsbild. Hon påpekade också vikten av att se hela kedjan i konstsystemet producerande, presenterande, förmedlande och konsumerande led. När man gör en sådan analys upptäcker man att det finns luckor i systemet. Generellt sett finns det mest ansvarsluckor för det producerande ledet, det vill säga konstnärerna. En uppgift blir att se över systemet och täcka igen de hål som finns. Inget helhetsansvar Johnny Ewald menade att en stor fördel med arbetet i Skåne är att man nu tar fram en gemensam agenda. Det finns många aktörer på området men ingen som tar ansvar för helheten. Han menar att både kulturpolitiken och arbetsmarknadspolitiken stelnat i sina former. Det drabbar konstnärer som sitter fast i ett system som är anpassat efter industrisamhället. Synen på arbete och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ofta kollektiva och statiska medan arbetsmarknaden är individuell och rörlig. Nu behöver man fokusera på att skapa en ny marknad för konstnärer. Det handlar bland annat om att skapa mer mångfald. Här kan regionen ta ansvar för till exempel att stötta nätverk, utveckla nya sätt att arbeta på och skapa en mer flexibel struktur för konstnärernas arbetsmarknad. Det borde också finnas ett generellt intresse i att utveckla system för att ta vara på konstnärernas kompetens. Kreativitet och nytänkande är allt viktigare förmågor och här kan konsten komma till nytta på många samhällsområden.

9 Det finns tydliga tecken på att konsten är på väg in i nya sammanhang. Därför är det en hel struktur som behöver ställas om. Johnny Ewald menade att det är nödvändigt att föra en dialog utifrån en gemensam världsbild. Det är inte bristande resurser som är problemet utan att de används för dåligt. Konstnärer och konstnärsorganisationer måste arbeta mer idéinriktat med de här frågorna, och de måste samverka. Orsaken till att projektet i Skåne kom till stånd var just att konstens aktörer samordnade sig och på det sättet blev en tydlig samtalspartner som också kunde börja ställa krav. Intervju Johnny Ewald, konstnär Du menar att den svenska kulturpolitiken är anpassad efter industrisamhällets logik, medan vi nu lever i en postindustriell tid. Kan du utveckla det? Samhället är uppdelat i olika sektorer som var för sig har som uppgift att optimera ett resultat utifrån sina förutsättningar. Ett exempel på detta är arbetsmarknadspolitiken som är utformad för att matcha en arbetstagare med en arbetsgivare. Denna modell fungerar när det handlar om heltidsanställda som producerar en vara eller tjänst enligt tidigare produktionsmönster. Men om det ska skapas arbeten inom konstnärernas arbetsfält behöver det visas på möjligheter, skapas sammanhang eller att konstens resurser synliggörs utifrån andra premisser än de som tidigare varit gängse i industrisamhället. Som konstnär behöver man också kunna kombinera många olika anställnings- och ersättningsformer. De mallar som finns för arbetsmarknadsområdet skapar här en mängd hinder inte enbart inom arbetsmarknadsområdet utan även i förhållande till trygghetssystemen. När det gäller svensk kulturpolitik har den många år på nacken. Det ritades upp en karta i mitten av sjuttiotalet och fördelades resurser till olika verksamhetsfält inom det som benämndes kultursektorn. Den fördelningsprincip som skapades då gäller i stort sätt även idag. Kulturpolitik är tyvärr huvudsakligen en ekonomisk fördelningspolitik med liten återspegling av kulturpolitiska visioner eller de behov och förutsättningar som finns. Vilka tre nyckelord vill du använda för att beskriva framtidens kulturpolitik? Då säger jag samverkan och samsyn som skapar utvecklingsprocesser där man kan utnyttja resurser och möjligheter hos olika aktörer. 9

10 Föreläsningar Kultur och tillväxt i Fyrbodal Annika Ottosson och Bo Öhrström I Västra Götalandsregionen finns ett generellt mål att öka antalet kultursysselsatta med tio procent. Annika Ottoson och Bo Öhrström presenterade en rapport som är tänkt att vara underlag för en handlingsplan omkring kultur för tillväxt i kommunförbundet Fyrbodal. Rapporten ska svara på frågan om vilka möjligheter och vilka hinder det finns för att kulturen ska vara en framgångsfaktor när det gäller tillväxt i området. Annika Ottosson inledde med att säga att tillväxt i det här sammanhanget handlar om mer än ekonomi. Det är ett samspel mellan utbildning, service, livskvalitet och utbildning. Under arbetet har man intervjuat representanter för turism, kultur och näringsliv för att ta reda på hur de ser på varandra och vilka förutsättningar det finns för samverkan. Rapporten visar bland annat att man inom turismen ser kultur som en stor tillgång, bland annat därför att besökare i dag har mångdimensionella krav som kulturen kan tillfredsställa. Den visar också att näringslivet inte känner till begreppet kulturföretag. Inte heller anser de att kulturföretagen skulle skilja sig från andra företag, eller att de kan behöva ett särskilt stöd. Vad gäller kultursektorn menade Annika Ottosson att den i mångt och mycket sitter fast i en offentlig struktur. Hos konstnärer och andra kulturarbetare finns sällan tanken på entreprenörskap. Offentliga dokument andas däremot en stor tilltro till kulturens förmåga att vara bra på snart sagt alla områden. Annika Ottosson konstaterade att det finns en etablerade kontakter mellan kultur och turism och mellan turism och näringsliv. Mellan kultur och näringsliv finns däremot i dag inga sådana samband. Paketera idéer Bo Öhrström påpekade att det i Fyrbodal handlar om att undersöka hur kopplingen mellan kultur och näringsliv kan se ut på kulturens villkor. Han lyfte fram autenticitet som ett centralt begrepp. Det är centralt att kulturaktörerna inte känner sig utnyttjade i samarbete med företagen. Bo Öhström har bland annat erfarenhet från arbete med så kallade teknikparker. Han menade att det finns stora likheter mellan de forskningsintensiva företag som växer upp i anslutning till universitet och högskolor och konstnärlig verksamhet. I båda fallen handlar det till exempel om idéer och kunskaper som på något sätt ska paketeras och säljas på en marknad. En annan likhet är att upphovsmannen forskaren eller konstnären sällan har företagandet som drivkraft utan det prioriterade är det egna arbetet. Teknikparker är ett försök att bygga en struktur och en miljö där forskaren kan få hjälp på vägen från innovation till säljbar produkt. Frågan är om det går att bygga sådana miljöer också för kulturföretag och hur de i så fall skulle se ut. Bo Öhrström menade att konstsystemet och kulturpolitiken i så fall måste ställas om. Det räcker inte att skruva på de gamla strukturerna. Han menade också att en sådan förändring och byggandet av kreativa miljöer med inbyggda innovationssystem måste växa fram organiskt och underifrån för att fungera riktigt bra. Det betyder att det är aktörerna i systemet som måste ta störst ansvar, i de här fallet alltså konstnärer och konstorganisationer. 10

11 Intervju Bo Öhrström, Framtidens kultur Teknikparker är en miljö där tekniska innovationer kan förädlas och paketeras så att de blir säljbara på en marknad. Hur skulle en sådan miljö för konstnärliga innovationer kunna se ut? Alla innovationer oavsett om de baserar sig på konstnärlig förmåga, snilleblixtar eller forskningsgenombrott har det gemensamt att de är ömtåliga plantor som riskerar att skadas vid för stark exponering av affärsmässighet. Konstnären, forskaren och innovatören måste erbjudas en funktion som, med stor lyhördhet och känsla för skapandets integritet, kan tillföra kompetenser med förmåga att transformera det som har skapats till olika säljbara format. Hur sådana miljöer ser ut är svårt att säga. Allt som blir bra har ju skapats utifrån sina egna unika förutsättningar. Ett generellt drag tycks emellertid vara behovet av mötesplatser eller arenor där människor med olika bakgrund och inriktning kan stråla samman under former som de känner sig bekväma med. Dessa mötesplatser behöver i regel också fungera med någon sorts överbryggande personal med intresse och förmåga att föra över referensramar mellan olika kulturkretsar. Exempel på sådana mötesplatser kan vara allt från konstgallerier eller kulturnätverk till mer organiserade så kallade inkubatorer. Du säger att nyckelordet för kulturen i mötet med näringslivet är autenticitet. Vad menar du med det? Med autenticitet menar jag att alla riktigt värdefulla nysatsningar måste vila på en genuin, lokalt och mänskligt förankrad förmåga. Man brukar säga att det är omöjligt att kopiera sig fram till framgångsrika lösningar. Om det ska bli bra måste de nya sammanhangen alltid uppfinnas på nytt i den miljön där de ska fungera och vila på det fundament av sociala och kulturella erfarenheter som är specifikt för bygden eller platsen. 11

12 Föreläsningar Kultur en del av den sociala ekonomin Füsun Uzuner Füsun Uzuner arbetar på Kooperativ konsult som sysslar med information, utbildning och rådgivning till företag i den sociala ekonomin. Det är ett relativt nytt begrepp som försöker fånga in det faktum att det i dag finns många ekonomiska verksamheter vars viktiga drivkrafter är sociala och inte att tjäna pengar. Rapporten Social Ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? (Kulturdepartementet, december 1999) definierar social ekonomi enligt följande: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som drivkraft. Områden som Kooperativ konsult kan hjälpa till med är till exempel: finansiering affärsplan marknadsanalys juridiska frågor projektutveckling kompetensutveckling. Füsun Uzuner menade att kultursektorn sällan använder sig av den här hjälpen, och att konstnärer också är dåliga på organisera sig, samarbeta och delta i gemensamma projekt. Överhuvudtaget behöver kultursektorn bli bättre på att tänka på sin marknad, formulera affärsidéer och sälja det den gör. Hon avslutade med att säga att det inte är Arbetsförmedlingens ansvar att ändra på arbetsmarknad ssituationen för konstvärlden. Ansvaret ligger hos konstnärerna själva. Füsun Uzuner menade att kulturverksamheter ofta platsar väl i denna ram. Drivkraften i kulturföretag är sällan att driva företag utan att skapa sig möjligheter att förverkliga det man brinner för. Ändå omsätter den sociala ekonomin pengar. Inom EU står den, enligt Füsun Uzuner, för tio procent av den ekonomiska verksamheten, i Sverige för drygt fem procent. Trots det, menade Füsun Uzuner, tas inte den sociala ekonomin riktigt på allvar. 12

13 13

14 Föreläsare Konstplan i Skåne Jane Nilsson, projektledare Johnny Ewald, konstnär Kultur och tillväxt i Fyrbodal Annika Ottosson, Västra Götalandsregionen Bo Öhrström, Framtidens Kultur Kultur en del av den sociala ekonomin Füsun Uzuner, Kooperativ Konsult Moderator David Karlsson, Nätverkstan i Göteborg 14

15 Deltagande organisationer Associated Media Professionals, AMP Kulturlaget, Kultur- och medborgarförvaltningen Örebro Arbetsförmedlingen Kultur Västra Regionen Kulturnämnden Marks kommun Ateljé 3t Kultursekretariatet Västra Götaland Bolaget Vardagsbilder Litografiska Akademin Borås Konstgrafiska verkstad Mediaverkstan i Skaraborg Culture Clinic Musikcentrum Väst, MCV Dalslands Museum & Konsthall Musik i Väst, MIV Danscentrum Väst, DCV Not Quite Dockteater Sesam Nätverkstan Kultur i Väst Fyrbodals kommunalförbund Region Skåne Författarcentrum Väst, FCV Rydals Museum Galleri Nordens Bilder Sjuhäradsbygdens KRO sektion Grafik i Väst Skaraborgs konstgrafiska verkstad Göteborgs Universitet, Institutionen för arkeologi Svensk Form Väst Göteborgs Kulturförvaltning Svenska Konstnärsförbundet Konstepidemin Tidskriften Zenit Konstgrafiska verkstaden i Dalsland Wågermanska konsthallen Konsthantverkcentrum, KHVC Konsthantverkshuset Konstnärernas Kollektivverkstad Bohuslän, KKV-B Konstnärernas Kollektivverkstad i Göteborg, KKV-G Konstnärscentrum Väst, KC Väst Konstvandring i Bohuslän Konst- och Kulturutveckling Västra Götaland Kooperativ Konsult KRO distrikt Skåne KRO distrikt Västra Götaland 15

16 Konst och Kulturutveckling Västra Götaland Regionens Hus Box Uddevalla Besöksadress: Gamlestadsvägen 2-4, Hus B Göteborg +46 (0) (0)

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

ORIGO III KULTURENS KARTRITARE. Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer

ORIGO III KULTURENS KARTRITARE. Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer ORIGO III KULTURENS KARTRITARE Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer Världskulturmuseet Göteborg 24 maj 2006 INNEHÅLL Kulturens kartritare... 3 Seminarium... 5 Summering...11 Utvärderingsenkät...12

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Röster kring konst som kreativ resurs och möjlighet. Dokumentation från ORIGO-seminariet den 4 februari 2005 Folkets Hus, Järntorget, Göteborg

Röster kring konst som kreativ resurs och möjlighet. Dokumentation från ORIGO-seminariet den 4 februari 2005 Folkets Hus, Järntorget, Göteborg Röster kring konst som kreativ resurs och möjlighet Dokumentation från ORIGO-seminariet den 4 februari 2005 Folkets Hus, Järntorget, Göteborg Innehåll ORIGO konst som resurs 2 Simon Roos och Ylva Gustafsson

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN

HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN BESLUTS-PM HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN 2008-11-17 Annika Ottosson Åke Lindén 1. SYFTE Det övergripande syftet med programmet är att näringslivsutveckla kultursektorn. Målet

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor

Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF. Sammanställning av kick-off. Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor KKF Sammanställning av kick-off Kreativa Kraftfält Fyrbodal Kulturen som tillväxtfaktor 14 april 2015 CHRISTER GUSTAFSSON, professor vid Konstvetenskapliga

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS bidrar till att öka tryggheten i arbetslivet för anställda i företag och organisationer som är anslutna

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

TANKESMEDJA OCH NÄTVERK

TANKESMEDJA OCH NÄTVERK Gamlestadens fabriker i Göteborg 31 maj 2007 ORIGO IV TANKESMEDJA OCH NÄTVERK INNEHÅLL Inledning... 3 Presentationer... 5 Pitchning... 9 Tankesmedjor...11 Utvärdering...17 Deltagande organisationer...19

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009

Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 2009-11-30 1 (5) Protokoll från årsmöte i KKV-riks 2009 Plats: KKV-Härnösand Datum: lördagen den 28 november 2009 Före mötet presenterade Carl Forsberg från Nätverkstaden en studie om KKV:erna i Sverige.

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Konstorganisationer i Skåne

Konstorganisationer i Skåne KulturSkåne Konstorganisationer i Skåne Innehåll Inledning 4 Institutet för konstnärer och konstförmedlare 5 Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare & Industriformgivare 6 Svenska

Läs mer

Marie Bergdahl. Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13

Marie Bergdahl. Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13 Bilaga 2. Göteborg 2010-03-13 CV Marie Bergdahl Marie Bergdahl Tel. hem: 031-18 42 85 Spaldingsgatan 9 Tel arb: 031-705 17 08 412 59 Göteborg Mob.: 0702-55 72 39 Personnr: 650824-2408 E-post: mia.bergdahl@gmail.com

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun)

Kjell Johansson Ktf Norrort (i stället för Lars Bryntesson Värmdö kommun) Seminariet Kooperativ -ett smart sätt att driva företag Catharina Andersson, ordförande i Konsumentföreningen Norrort, hälsade alla välkomna till seminariet och informerade om konsumentföreningen och varför

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan

vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan Hur funkar det? En lathund för arrangörer under Kulturveckan 2015 i Vänersborg vanersborg.se/kulturveckan facebook.se/kulturveckan OM KULTURVECKAN Uppdraget Kulturveckan i Vänersborg arrangerades första

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-)

VISION MARIESTAD 2020. ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VISION MARIESTAD 2020 ENKELT, TRYGGT OCH INSPIRERANDE SJÖSTADEN... TRÄDGÅRDSSTADEN... BO och LEVA-STADEN :-) VAD ÄR EN VISION? VISION - ÄR EN GEMENSAM BILD AV FRAMTIDEN - Visionen ska formuleras så att

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

FOKUS: OFFENTLIG KONST

FOKUS: OFFENTLIG KONST FOKUS: OFFENTLIG KONST TEMA: KONSTNÄREN Avtal - hur, för vem och varför? Fortbildningsdag den 11 oktober, 2007 Arrangörer Gunilla Lagnesjö, Studio Västsvensk Konservering, Västarvet Simon Roos, Konst-

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och

Entreprenörskap i fokus: För elever Socialt, kulturellt och Filmfakta Ämne: Arbetsliv, Företagsekonomi, Entreprenörskp Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: Fem filmer x ca. 15 = totalt ca. 80 minuter Svenskt tal Producent: Medieinstitutet i samarbete med Kunskapsmedia

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Framgång i värdskapsarbetet

Framgång i värdskapsarbetet Framgång i värdskapsarbetet Värdskap vad är det? - är det nödvändigt? - är det lönsamt? Ekonomiskt fristående stiftelse Ingen ägare Vinst = Utveckling, byggande, trygghet 590 anställda 900 Mkr omsättning

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn

Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Ks 2007:422 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspel mellan kommunen och den ideella sektorn Fastställt

Läs mer

Förverkliga din företagardröm!

Förverkliga din företagardröm! Förverkliga din företagardröm! Dags att gå vidare med din idé! Du får hjälp med att starta eller utveckla ditt företag. Välkommen med din ansökan senast 19 maj. www.kickstart2011.se Västerås Science Park

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer