Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum"

Transkript

1 Origo II Med ena foten i konsten och den andra i... Om konst och kulturföretagande. Dokumentation av Origo seminariet, 9 november på Rydals museum

2 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Konstnären som entreprenör... 4 Föreläsare och moderator Deltagande organisationer Grafisk produktion Jesper Anhede, Mediahuset.nu

3 Förord Med den ena foten i konsten och den andra i Västra Götalandsregionen bär på en skatt. Den utgörs av bild- och scenkonstnärer, dansare, filmare, konstnärsdrivna organisationer, föreningar, kollektivverkstäder, kooperativ, verkstäder och andra bärare av det fria kulturlivet i vår region. Utan dessa fria krafter skulle kulturlivet här inte vara lika polyfont. I det fria kulturlivets mångfald av projekt, visioner och förmåga att iscensätta oväntade möten mellan konstarter föds mycket av den kultur som kommer att prägla oss under lång tid framöver. Men att överleva på sin konst utanför de stora institutionerna är svårt. Det är därför viktigt att lyfta fram och profilera den kreativa kompetens och de resurser som det fria kulturlivet besitter. I Västra Götaland pågår ett långsiktigt nätverksoch profileringsarbete som har det fria konst- och kulturlivets utveckling i fokus. ORIGO har under drygt ett år arbetat aktivt med att stärka det fria kulturlivet och kulturföretagandet i linje med den regionala kulturvisionens intention att skapa ett kreativt klimat som gynnar utvecklingen i privata och offentliga verksamheter. Ett av målen är att skapa en karta över de fantastiska resurser som det fria kulturlivet bär på. I inkubatorer, medieverkstäder och andra organisationer utvecklas ständigt projekt som slår bryggor till sektorer runt kulturen vård, teknik, media, offentlig miljö. Vilka redskap kan vi från regionen bidra med för att underlätta och stärka det arbetet? Dessa och andra frågor diskuterades den 7 november på Rydals museum i Marks kommun, där drygt 40 organisationer samlades för att lära sig mer om varandra och tillsammans teckna en karta, ett nätverk över hur man fungerar tillsammans. Det blev en brokig bild över organisationernas vardag, där projektutveckling, rådgivning, utbildning, produktionsmiljöer och främjararbete ofta ryms under samma tak. En förbluffande mångfald! Med den ena foten i konsten och den andra i tja, vadå? Efter erfarenheterna från ORIGO-seminariet är man beredd att säga: i både det ena och det andra! Välkomna att ta del av dokumentationen av ORIGO II som är sammanställd av kulturskribent David Björklund. Ylva Gustafsson, Kultursekretariatet Simon Roos, Konst- och kulturutveckling 3

4 Konstnären som entreprenör David Björklund, kulturskribent Bakgrund Origo är ett initiativ från Västra Götalandsregionens konstkonsulenter. Genom seminarier, debatter och dokumentationer vill Origo skapa samtal om konstens roll i gränssnittet mellan kultur och samhälle. Det första Origo-seminariet hölls i Göteborg i februari Då diskuterades konstnärens arbetssituation och möjlighet att komma in på nya arenor. Hur kan konstnärlig kompetens användas i samhället i stort? Och hur kan konstnären bli attraktiv på nya marknader? Det seminarium som finns dokumenterat här hölls på Rydals museum utanför Borås den 9 november Rubriken på seminariet var Med ena foten i konsten och den andra. Deltagare var det fria kulturlivet och regionala och kommunala representanter. Syftet med seminariet var att inventera vilka resurser som finns på konst och kulturområdet i Västra Götaland, undersöka vad de olika aktörernas huvudsakliga uppgift är och hjälpa deltagarna att hitta samarbetspartners. Eller med andra ord: skapa en konstkarta över Västra Götaland. 4

5 Introduktion De senaste decenniernas samhällsutveckling innebär också att kraven på en fungerande kulturpolitik förändras. Det blir allt tydligare att den är utvecklad för industrisamhällets logik och därför illa anpassad för det som idag kallas till exempel nätverkssamhälle, eller helt enkelt postindustriellt samhälle. Denna nya kulturpolitik finns ännu inte tydligt formulerad, men det pågår många verksamheter som tillsammans är på god väg att bilda en helhet. Origo är ett exempel på initiativ som nu antar utmaningen att finna nya vägar för kulturen och kulturpolitiken. En fördel med Origo är att initiativet bygger på insikter om både konst och samhälle. Den konstnärliga bakgrunden är en utveckling där den kreativa processen allt mer står i förgrunden, istället objektet. Att vara konstnär innebär inte enbart att vara en producent av fysiska verk, utan också att vara idégivare, projektledare, eventmakare eller entreprenör. Den samhälleliga sidan av saken är en utveckling där det dels inte kan förväntas att de offentliga stödformerna till kulturen växer, dels en vardag där sådant som kreativitet, kommunikation och gestaltningsförmåga blir allt viktigare egenskaper. I samspelet mellan dessa olika utvecklingstendenser öppnar sig också en möjlighet för konstnären. Huvuduppgifter för konstaktörer Vid ett tidigare seminarium arrangerat av Origo diskuterades konstnärens arbetssituation och eventuella möjligheter att bredda sin arbetsmarknad. Där ställdes en stödlinje mot en marknadslinje, där stödlinjen efterlyser ett större ansvar från det offentliga, medan marknadslinjen istället pekar på konstnärens möjligheter att arbeta i nya konstellationer och sammanhang. För att skapa förutsättningar för marknadslinjen krävs ökad samverkan inom konstsystemet, och för att kunna skapa en sådan samverkan behöver de olika aktörerna känna till varandra. Origos andra seminarium arrangerades med syftet att börja utforma en sådan konstkarta över Västra Götalandsregionen. Tanken var att inventera vilka resurser som finns på området, undersöka vad olika aktörer sysslar med och hjälpa deltagarna att hitta lämpliga samarbetspartners och samarbetsprojekt. Dagen bestod av både diskussioner i smågrupper och föreläsningar i helgrupp. I slutet av dagen fick deltagarna sedan i uppgift att placera in sina huvudsakliga verksamhetsområden på mind map med hjälp av post it-lappar. I den första diskussionsomgången skulle deltagarna gå igenom följande frågor: Vilka ser ni som era huvuduppgifter? Vilka metoder använder ni? Vilka riktar ni er till? I andra omgången var det dags att skapa den stora konstkartan. Kategorierna som arbetsgruppen tagit fram var: utbildningsfrågor coachning/rådgivning förmedling/främjande konstproduktion/produktionsmiljöer publikarbete ekonomi/medel marknadsföring/lobbying. 5

6 Lite ekonomi och marknadsföring En slutsats av materialet är att det är ett fåtal aktörer som arbetar med ekonomi och marknadsföring inom kulturområdet. Ser man på publikarbete blir det betydligt fler. Här kan man kanske också fråga sig vad skillnaden mellan publikarbete och marknadsföring är, och om det är så att den förra termen känns mer bekväm i kultursammanhang och att det är därför som fler aktörer placerar sig under den kategorin. Samma fråga kan ställas för främjande. Men oavsett det ger resultatet en indikation. Och om bilden av konstsystemet konstkartan över Västra Götalandsregionen är riktig stämmer den väl överens med de antaganden som ligger till grund för Origo: konstsektorn behöver stärkas när det gäller kulturföretagande. Entreprenören är personorienterad och har stor social kompetens, står för öppenhet, har litet revirtänkande, är processorienterad och tror på ständiga förändringar (förbättringar). Det är en person som agerar och som ständigt vågar prova och utveckla nya idéer. Entreprenören ser helheter utan att missa viktiga detaljer. Utmaningen är viktigare än lönen. Entreprenören scannar ständigt av omvärlden. Byt ut ordet entreprenör mot konstnär och det här är en bra beskrivning på vad konstnärligt arbete innebär. Att tala om entreprenörskap i samma andetag som konstnärskap känns med den utgångspunkten inte alls konstigt. En sådan förstärkning kan vara stöd att starta och driva ett företag, till exempel hjälp med formulerande av affärsidé, analys av målgrupp och marknad, marknadsföring och bokföring. Det är också här som ambitionen att hitta samverkansformer kan göra mest nytta. Ska man med några ord försöka ringa in några nyckelord i den nya kulturpolitiken är det sådant som infrastruktur, nätverksbyggande och empowerment, eller hjälp till självhjälp. Även om det offentliga inte bidrar med mer pengar, kan man alltså ge mer stöd med rätt saker. Det kan slutligen vara intressant att jämföra hur andra branscher där eget företagande varit ovanligt kan uttrycka sig om entreprenörskap. Följande är hämtat ur en skrift som heter Starta eget och riktar sig till sjukvårdspersonal:

7 Intervju Katty Axelsson Ståhl, Musikcentrum Väst Utgångspunkten för Origo är bildkonsten. Vilka skillnader och vilka likheter finns det mellan bildkonstens och musikens system eller karta i Västra Götaland? Jag tror kanske att musikområdet är mer heterogent än konstområdet. Inom musiken finns det inte bara många olika stilar och subkulturer utan också många olika nivåer av professionalism. Det gör området rörigt. Situationen för en symfoniorkester med offentligt stöd är en annan än för en frilansande jazzmusiker eller för en rockgrupp som vill göra sina första spelningar. Det är olika världar med stora skillnader. Jag tror också att det gör att konstvärlden, trots allt, är bättre på att samarbeta och driva sina frågor. Likheterna mellan musiken och konsten är att de nätverk och organisationer som ändå finns liknar varandra, förmodligen därför att de uppstått ur ett gemensamt behov, av till exempel förmedling och arbetsplatser eller replokaler. Hur skulle musikens och bildkonstens organisationer kunna samarbeta för att skapa mest nytta för respektive utövare? Tittar man på sådant som hjälp till kulturarbetare som startat egna företag, eller att ge alternativ till dem som inte vill vara egna företagare, så tror jag alla tjänar på samarbete. Ju fler man är som ställer krav eller belyser en viss fråga, desto större genomslag får man. Nu växer det också fram fler och fler gemensamma scener för kulturarbetare och då finns det också en viss praktisk poäng med att de olika organisationerna samarbetar. 7

8 Föreläsningar Konstplan i Skåne Jane Nilsson och Johnny Ewald Jane Nilsson och Johnny Ewald arbetar med att ta fram en regional handlingsplan för bildkonsten i Skåne. Den utredning som görs ska särskilt belysa alternativa sysselsättningsformer och stöd för konstnärer, så som möjligheter att samarbeta med lokalt och regionalt näringsliv. Den ska alltså inte fokusera på arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsstöd. Syftena är att: utveckla bildkonstnärens arbetsmarknad främja publikintresset stärka Skånes varumärke som bildkonstlän. Av detta framgår att planen i första hand ska handla om kulturellt entreprenörskap. Bakgrunden är vad man i ett pressmeddelande kallar ett scenskifte. Kort uttryckt handlar det scenskiftet om att konsten gått från att vara objektsbaserat till att i dag verka i ett socialt sammanhang där det konstnärliga arbetet är upplevelse- eller idébaserat och utgår från kreativa processer. Ett konkret exempel är att konsten allt mer använder sig av elektroniska medier. Det tar på så sätt en mer naturlig plats i det moderna samhället men blir samtidigt svårare att sälja på traditionellt sätt. Då blir det också viktigare för konstnären att hitta andra kanaler och sammanhang. Uppdaterad världsbild Jane Nilsson presenterade arbetet med handlingsplanen. Det är en snabb process som ska mynna ut i ett förslag redan i januari Hon betonade att den breda förankringen är viktig och därför finns konstnärer, politiker, kommunala och regionala tjänstemän och representanter med i arbetet. Målet är att ge kulturpolitiken en uppdaterad världsbild. Hon påpekade också vikten av att se hela kedjan i konstsystemet producerande, presenterande, förmedlande och konsumerande led. När man gör en sådan analys upptäcker man att det finns luckor i systemet. Generellt sett finns det mest ansvarsluckor för det producerande ledet, det vill säga konstnärerna. En uppgift blir att se över systemet och täcka igen de hål som finns. Inget helhetsansvar Johnny Ewald menade att en stor fördel med arbetet i Skåne är att man nu tar fram en gemensam agenda. Det finns många aktörer på området men ingen som tar ansvar för helheten. Han menar att både kulturpolitiken och arbetsmarknadspolitiken stelnat i sina former. Det drabbar konstnärer som sitter fast i ett system som är anpassat efter industrisamhället. Synen på arbete och arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ofta kollektiva och statiska medan arbetsmarknaden är individuell och rörlig. Nu behöver man fokusera på att skapa en ny marknad för konstnärer. Det handlar bland annat om att skapa mer mångfald. Här kan regionen ta ansvar för till exempel att stötta nätverk, utveckla nya sätt att arbeta på och skapa en mer flexibel struktur för konstnärernas arbetsmarknad. Det borde också finnas ett generellt intresse i att utveckla system för att ta vara på konstnärernas kompetens. Kreativitet och nytänkande är allt viktigare förmågor och här kan konsten komma till nytta på många samhällsområden.

9 Det finns tydliga tecken på att konsten är på väg in i nya sammanhang. Därför är det en hel struktur som behöver ställas om. Johnny Ewald menade att det är nödvändigt att föra en dialog utifrån en gemensam världsbild. Det är inte bristande resurser som är problemet utan att de används för dåligt. Konstnärer och konstnärsorganisationer måste arbeta mer idéinriktat med de här frågorna, och de måste samverka. Orsaken till att projektet i Skåne kom till stånd var just att konstens aktörer samordnade sig och på det sättet blev en tydlig samtalspartner som också kunde börja ställa krav. Intervju Johnny Ewald, konstnär Du menar att den svenska kulturpolitiken är anpassad efter industrisamhällets logik, medan vi nu lever i en postindustriell tid. Kan du utveckla det? Samhället är uppdelat i olika sektorer som var för sig har som uppgift att optimera ett resultat utifrån sina förutsättningar. Ett exempel på detta är arbetsmarknadspolitiken som är utformad för att matcha en arbetstagare med en arbetsgivare. Denna modell fungerar när det handlar om heltidsanställda som producerar en vara eller tjänst enligt tidigare produktionsmönster. Men om det ska skapas arbeten inom konstnärernas arbetsfält behöver det visas på möjligheter, skapas sammanhang eller att konstens resurser synliggörs utifrån andra premisser än de som tidigare varit gängse i industrisamhället. Som konstnär behöver man också kunna kombinera många olika anställnings- och ersättningsformer. De mallar som finns för arbetsmarknadsområdet skapar här en mängd hinder inte enbart inom arbetsmarknadsområdet utan även i förhållande till trygghetssystemen. När det gäller svensk kulturpolitik har den många år på nacken. Det ritades upp en karta i mitten av sjuttiotalet och fördelades resurser till olika verksamhetsfält inom det som benämndes kultursektorn. Den fördelningsprincip som skapades då gäller i stort sätt även idag. Kulturpolitik är tyvärr huvudsakligen en ekonomisk fördelningspolitik med liten återspegling av kulturpolitiska visioner eller de behov och förutsättningar som finns. Vilka tre nyckelord vill du använda för att beskriva framtidens kulturpolitik? Då säger jag samverkan och samsyn som skapar utvecklingsprocesser där man kan utnyttja resurser och möjligheter hos olika aktörer. 9

10 Föreläsningar Kultur och tillväxt i Fyrbodal Annika Ottosson och Bo Öhrström I Västra Götalandsregionen finns ett generellt mål att öka antalet kultursysselsatta med tio procent. Annika Ottoson och Bo Öhrström presenterade en rapport som är tänkt att vara underlag för en handlingsplan omkring kultur för tillväxt i kommunförbundet Fyrbodal. Rapporten ska svara på frågan om vilka möjligheter och vilka hinder det finns för att kulturen ska vara en framgångsfaktor när det gäller tillväxt i området. Annika Ottosson inledde med att säga att tillväxt i det här sammanhanget handlar om mer än ekonomi. Det är ett samspel mellan utbildning, service, livskvalitet och utbildning. Under arbetet har man intervjuat representanter för turism, kultur och näringsliv för att ta reda på hur de ser på varandra och vilka förutsättningar det finns för samverkan. Rapporten visar bland annat att man inom turismen ser kultur som en stor tillgång, bland annat därför att besökare i dag har mångdimensionella krav som kulturen kan tillfredsställa. Den visar också att näringslivet inte känner till begreppet kulturföretag. Inte heller anser de att kulturföretagen skulle skilja sig från andra företag, eller att de kan behöva ett särskilt stöd. Vad gäller kultursektorn menade Annika Ottosson att den i mångt och mycket sitter fast i en offentlig struktur. Hos konstnärer och andra kulturarbetare finns sällan tanken på entreprenörskap. Offentliga dokument andas däremot en stor tilltro till kulturens förmåga att vara bra på snart sagt alla områden. Annika Ottosson konstaterade att det finns en etablerade kontakter mellan kultur och turism och mellan turism och näringsliv. Mellan kultur och näringsliv finns däremot i dag inga sådana samband. Paketera idéer Bo Öhrström påpekade att det i Fyrbodal handlar om att undersöka hur kopplingen mellan kultur och näringsliv kan se ut på kulturens villkor. Han lyfte fram autenticitet som ett centralt begrepp. Det är centralt att kulturaktörerna inte känner sig utnyttjade i samarbete med företagen. Bo Öhström har bland annat erfarenhet från arbete med så kallade teknikparker. Han menade att det finns stora likheter mellan de forskningsintensiva företag som växer upp i anslutning till universitet och högskolor och konstnärlig verksamhet. I båda fallen handlar det till exempel om idéer och kunskaper som på något sätt ska paketeras och säljas på en marknad. En annan likhet är att upphovsmannen forskaren eller konstnären sällan har företagandet som drivkraft utan det prioriterade är det egna arbetet. Teknikparker är ett försök att bygga en struktur och en miljö där forskaren kan få hjälp på vägen från innovation till säljbar produkt. Frågan är om det går att bygga sådana miljöer också för kulturföretag och hur de i så fall skulle se ut. Bo Öhrström menade att konstsystemet och kulturpolitiken i så fall måste ställas om. Det räcker inte att skruva på de gamla strukturerna. Han menade också att en sådan förändring och byggandet av kreativa miljöer med inbyggda innovationssystem måste växa fram organiskt och underifrån för att fungera riktigt bra. Det betyder att det är aktörerna i systemet som måste ta störst ansvar, i de här fallet alltså konstnärer och konstorganisationer. 10

11 Intervju Bo Öhrström, Framtidens kultur Teknikparker är en miljö där tekniska innovationer kan förädlas och paketeras så att de blir säljbara på en marknad. Hur skulle en sådan miljö för konstnärliga innovationer kunna se ut? Alla innovationer oavsett om de baserar sig på konstnärlig förmåga, snilleblixtar eller forskningsgenombrott har det gemensamt att de är ömtåliga plantor som riskerar att skadas vid för stark exponering av affärsmässighet. Konstnären, forskaren och innovatören måste erbjudas en funktion som, med stor lyhördhet och känsla för skapandets integritet, kan tillföra kompetenser med förmåga att transformera det som har skapats till olika säljbara format. Hur sådana miljöer ser ut är svårt att säga. Allt som blir bra har ju skapats utifrån sina egna unika förutsättningar. Ett generellt drag tycks emellertid vara behovet av mötesplatser eller arenor där människor med olika bakgrund och inriktning kan stråla samman under former som de känner sig bekväma med. Dessa mötesplatser behöver i regel också fungera med någon sorts överbryggande personal med intresse och förmåga att föra över referensramar mellan olika kulturkretsar. Exempel på sådana mötesplatser kan vara allt från konstgallerier eller kulturnätverk till mer organiserade så kallade inkubatorer. Du säger att nyckelordet för kulturen i mötet med näringslivet är autenticitet. Vad menar du med det? Med autenticitet menar jag att alla riktigt värdefulla nysatsningar måste vila på en genuin, lokalt och mänskligt förankrad förmåga. Man brukar säga att det är omöjligt att kopiera sig fram till framgångsrika lösningar. Om det ska bli bra måste de nya sammanhangen alltid uppfinnas på nytt i den miljön där de ska fungera och vila på det fundament av sociala och kulturella erfarenheter som är specifikt för bygden eller platsen. 11

12 Föreläsningar Kultur en del av den sociala ekonomin Füsun Uzuner Füsun Uzuner arbetar på Kooperativ konsult som sysslar med information, utbildning och rådgivning till företag i den sociala ekonomin. Det är ett relativt nytt begrepp som försöker fånga in det faktum att det i dag finns många ekonomiska verksamheter vars viktiga drivkrafter är sociala och inte att tjäna pengar. Rapporten Social Ekonomi en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt? (Kulturdepartementet, december 1999) definierar social ekonomi enligt följande: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som drivkraft. Områden som Kooperativ konsult kan hjälpa till med är till exempel: finansiering affärsplan marknadsanalys juridiska frågor projektutveckling kompetensutveckling. Füsun Uzuner menade att kultursektorn sällan använder sig av den här hjälpen, och att konstnärer också är dåliga på organisera sig, samarbeta och delta i gemensamma projekt. Överhuvudtaget behöver kultursektorn bli bättre på att tänka på sin marknad, formulera affärsidéer och sälja det den gör. Hon avslutade med att säga att det inte är Arbetsförmedlingens ansvar att ändra på arbetsmarknad ssituationen för konstvärlden. Ansvaret ligger hos konstnärerna själva. Füsun Uzuner menade att kulturverksamheter ofta platsar väl i denna ram. Drivkraften i kulturföretag är sällan att driva företag utan att skapa sig möjligheter att förverkliga det man brinner för. Ändå omsätter den sociala ekonomin pengar. Inom EU står den, enligt Füsun Uzuner, för tio procent av den ekonomiska verksamheten, i Sverige för drygt fem procent. Trots det, menade Füsun Uzuner, tas inte den sociala ekonomin riktigt på allvar. 12

13 13

14 Föreläsare Konstplan i Skåne Jane Nilsson, projektledare Johnny Ewald, konstnär Kultur och tillväxt i Fyrbodal Annika Ottosson, Västra Götalandsregionen Bo Öhrström, Framtidens Kultur Kultur en del av den sociala ekonomin Füsun Uzuner, Kooperativ Konsult Moderator David Karlsson, Nätverkstan i Göteborg 14

15 Deltagande organisationer Associated Media Professionals, AMP Kulturlaget, Kultur- och medborgarförvaltningen Örebro Arbetsförmedlingen Kultur Västra Regionen Kulturnämnden Marks kommun Ateljé 3t Kultursekretariatet Västra Götaland Bolaget Vardagsbilder Litografiska Akademin Borås Konstgrafiska verkstad Mediaverkstan i Skaraborg Culture Clinic Musikcentrum Väst, MCV Dalslands Museum & Konsthall Musik i Väst, MIV Danscentrum Väst, DCV Not Quite Dockteater Sesam Nätverkstan Kultur i Väst Fyrbodals kommunalförbund Region Skåne Författarcentrum Väst, FCV Rydals Museum Galleri Nordens Bilder Sjuhäradsbygdens KRO sektion Grafik i Väst Skaraborgs konstgrafiska verkstad Göteborgs Universitet, Institutionen för arkeologi Svensk Form Väst Göteborgs Kulturförvaltning Svenska Konstnärsförbundet Konstepidemin Tidskriften Zenit Konstgrafiska verkstaden i Dalsland Wågermanska konsthallen Konsthantverkcentrum, KHVC Konsthantverkshuset Konstnärernas Kollektivverkstad Bohuslän, KKV-B Konstnärernas Kollektivverkstad i Göteborg, KKV-G Konstnärscentrum Väst, KC Väst Konstvandring i Bohuslän Konst- och Kulturutveckling Västra Götaland Kooperativ Konsult KRO distrikt Skåne KRO distrikt Västra Götaland 15

16 Konst och Kulturutveckling Västra Götaland Regionens Hus Box Uddevalla Besöksadress: Gamlestadsvägen 2-4, Hus B Göteborg +46 (0) (0)

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling

Winn Winn West. Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Idrottens entreprenörskap för lokal och regional utveckling Winn Winn West Projektet som breddar idrottens betydelse från traditionell folkrörelseverksamhet till en aktiv aktör i Västra

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Konst och Politik Del II. Hösten 2007

Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Konst och Politik Del II. Hösten 2007 Vision för VGR Det goda livet Vision för kulturen Kulturens position ska vara stark Ska vara attraktiv för kulturutövare att bo och verka i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag till kulturplan 2016-2020 Alla förvaltningar är med i arbetet Arbetsgrupper: Barn- och utbildning Regionteater väst/bohusläns museum Socialtjänsten/Avd Kultur Samhällsbyggnad/Avd

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Civilsamhället i samhällsomvandling

Civilsamhället i samhällsomvandling Civilsamhället i samhällsomvandling Det offentligas karaktärsdrag: Lagar och regler Förordningar, föreskrifter Politisk påverkan Tydlig hierarki Byråkrati Rättssäkerhet Jämlikhet Rättvist för alla Förutsägbarhet

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Kultur och företagande Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015 Trender Kultur och media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stora organisationer mot projekt

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi

Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen Civila samhällets roll Innehåll Definition av civila samhället Principer för relationen kommun - civila samhället och roller som civila samhällets organisationer har Modeller för samspelet som var och

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

ORIGO III KULTURENS KARTRITARE. Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer

ORIGO III KULTURENS KARTRITARE. Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer ORIGO III KULTURENS KARTRITARE Om stöd och rådgivning till kulturentreprenörer Världskulturmuseet Göteborg 24 maj 2006 INNEHÅLL Kulturens kartritare... 3 Seminarium... 5 Summering...11 Utvärderingsenkät...12

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Vad är social ekonomi? Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014

Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Dokumentation från World Cafésamtalen World Café: Bordssamtal 1-4 Omgång 1: Tankar och reflektioner om grundidén om

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.

Föreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras. Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i

Läs mer

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman

Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Till Västra Götalandsregionens kulturnämnd Utveckling av teater och nyskriven dramatik för barn och ungdom Projektbeskrivning för Barnteaterakademin 2009 med Angereds Teater som ny huvudman Syfte Ansökan

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Från Kultursekretariatet 2007 05 31 16:20

Från Kultursekretariatet 2007 05 31 16:20 Pressmeddelande Från Kultursekretariatet 2007 05 31 16:20 Kulturnämndens sammanträde 31 maj 5,7 miljoner kr fördelades till projekt Vid torsdagens sammanträde fördelade Kulturnämnden i Västra Götaland

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN

HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN BESLUTS-PM HANDLINGSPROGRAM FÖR ATT NÄRINGSLIVSUTVECKLA KULTURSEKTORN 2008-11-17 Annika Ottosson Åke Lindén 1. SYFTE Det övergripande syftet med programmet är att näringslivsutveckla kultursektorn. Målet

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer