17 Droger. Faktabokens idé. Inledning. De olika drogerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "17 Droger. Faktabokens idé. Inledning. De olika drogerna"

Transkript

1 17 Droger Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidan i grundboken och sidan183 i lightboken kan användas för att starta en allmän diskussion om hur eleverna ser på droger. Vilka använder droger och varför används de? I vilka situationer används droger? Överst på sidan finns en kort målbeskrivning som visar vad eleverna får lära sig i kapitlet. Med hjälp av inledingsfrågorna kan elevernas förkunskaper inventeras. SVR PÅ FRÅGOR 1. Droger är ämnen som ändrar våra upplevelser, känslor, beteenden och prestationer. Droger verkar bland annat i de synapser som beskrevs i föregående kapitel om nervsystemet. 2. Droger skapar ofta olika problem. 3. tt vara beroende av en drog innebär att man inte kan vara utan drogen någon längre tid. eroendet kan vara rent kroppsligt, fysiskt, men det kan också ha sin grund i vanor och beteenden man inte kan bryta Droger vad är det? Hjärnans utveckling och drogers allmänna påverkan på hjärnan är temat i avsnittet. Här förklaras hur du själv styrs av känslor och kroppens egna kemikalier. Insikten väcks om varför droger så lätt ställer till det i det vandrande kemilaboratorium som människan faktiskt är. Diskussionen om vårt sökande efter välmående, antingen via de naturliga kroppsegna belöningsämnena eller genom droger, kopplas till hjärnans funktion och hur droger kan ställa till det. Det handlar också om människans ursprung och natur, en bakgrund till förståelsen för att en del använder droger och hur reptilhjärnan då lätt kan ta över. Drogernas allmänna inverkan på kroppen tas upp. Här klargörs allmänna drogbegrepp. Tanken är att lägga en god grund inför de följande avsnitten som handlar om de olika drogerna. De olika drogerna De kommande avsnitten i kapitlet, , kan betraktas som en uppslagsdel där eleverna kan hitta fakta om olika droger och hur de påverkar oss. I grundboken finns även ett fokusuppslag som beskriver olika typer av kickar som ger människor olika upplevelser. vsnitten är uppbyggda enligt följande: 17.2 Tobak dödar lkohol vän eller fiende? 17.4 Narkotika falskt, farligt och olagligt Sniffning livsfarlig väg till berusning. 162

2 Översikt Kopieringsunderlag vsnitt OH Praktisk uppgift Teoretisk uppgift Rubrik Förberedelse Människan en reptil? 30 rbeta två och två, diskussionsuppgift 2 Droger vad är det? 50 rbeta två och två, diskussionsuppgift 3 Ord som gäller alla droger 30 Ordfläta 4 Varför använder man droger? 50 Värderingsövning rangordning Tobaksdocka 40 Tidsåtgång i min Kommentar OH1 Tobakens effekter på kroppen G grundboken sidan 350, lightboken sidan Tobaksreklam igaretter, snus, 50 Samarbeta med bildläraren tobaksreklam 7 Vad kostar det att röka eller snusa? Miniräknare 25 Delvis hemuppgift, samarbeta med matteläraren 8 Vilka använder tobak och 30, + 30 Enkätundersökning, samarbeta med varför? + 30, samhällskunskapen Lär dig känna igen deglar med lock 20 Samarbeta med kemiläraren alkoholer 10 Varför är dricksglas olika stora? Olika glas, mätglas 45 rbeta två och två, delvis diskussionsuppgift, samarbeta med hemkunskapen 11 Vad händer när man 30 rbeta två och två, delvis diskussionsuppgift, dricker alkohol? samarbeta med bildläraren OH2 lkoholens effekter på kroppen G grundboken sidan 354, lightboken sidan Diskutera alkohol 60 rbeta två och två eller i grupp Narkotika 20, + 10 Minneskarta, redovisning myter och verklighet 14 Hjälp din kompis 60 Värderingsövning lista, delvis diskussionsuppgift 163

3 Praktiska och teoretiska uppgifter Människan en reptil? MÅL Eleven ska lära sig vad reptilbeteendet hos människor innebär. KOMMENTR nvänd gärna grupprum eller dylikt för att inte eleverna ska störa varandra under diskussionen på punkt. rbeta två och två. Läs sidorna i grundboken, eller sidan 184 i lightboken. Hur kommer det sig att reptilbeteendet kan ta över i samband med droger? Har du upplevt människor som uppträtt som reptiler? Jämför med resten av klassens erfarenheter. 2. Droger vad är det? MÅL Eleven ska genom att associera kring ordet drog förstå dess många betydelser. KOMMENTR Gå vid behov igenom hur man gör en minneskarta. Man kan även göra en gemensam minneskarta på tavlan som introduktion till avsnittet. Punkt E: Den som slutar använda en drog som kroppen blivit beroende av får ofta olika problem. Det kallas abstinens. Punkt F och G: åde tobak och alkohol är legala, tilllåtna, droger. Illegala droger är förbjudna, exempelvis narkotika. Punkt H: elöningar som eleverna brukar uppskatta efter att exempelvis ha läst läxorna är att få koppla av framför TV:n, datorn eller att få läsa en bra bok. De flesta uppskattar också beröm av kompisar eller vuxna. Droger betyder olika saker för olika människor. Vad tänker du på när du hör ordet drog? rbeta två och två. Vad tänker du på när du hör ordet droger? Skriv ner dina tankar, gärna i form av en minneskarta. Diskutera med en kamrat och jämför era minneskartor. Jämför med vad resten av klassen diskuterat. Sammanfatta gärna på tavlan. D Läs om droger på sidorna i grundboken, eller sidorna 185 och 190 i lightboken. E Vad menas med abstinens. F Nämn två droger som är legala. G Vad menas med att en drog är illegal? H Vilken sorts belöning uppskattar du själv när du gjort något bra? 3. Ord som gäller alla droger MÅL Eleven ska med hjälp av ordflätan lära sig mer om droger. KOMMENTR Svaren hittar eleverna i grundboken på sidorna och sidan 358. Eller i lightboken på sidorna 185 och 190. Svaren är: 1. Tolerans 2. bstinens 3. eroende 4. Överdos 5. Illegal 6. Dos. Ordet i de lodräta grå rutorna blir då DROGER. Svaret i punkt är att man vid abstinens kan få symptom alltifrån oro, illamående, magont, kramper, smärtor och ångest till livshotande tillstånd. Lös ordflätan. Försök först själv, men behöver du hjälp kan du läsa på sidorna och 358 i grundboken, eller sidorna 185 och 190 i lightboken. 1. När kroppen kräver större och större drogdos för samma effekt. 2. Kallas kroppens reaktion när man slutar använda en drog. 3. etyder att känna sig tvungen att exempelvis använda en drog. 4. Är för mycket av någonting. 5. nnat ord för förbjuden drog. 6. etyder mängd. Vilket blev ordet i de lodräta grå rutorna? Ge exempel på olika symtom man kan få om man slutar med en drog som man är beroende av. Varför reagerar inte alla likadant? 164

4 Förr användes droger bland annat vid religiösa riter. Idag vet vi att många droger är så farliga att vi till och med kan dö av dem, ändå fortsätter folk att använda droger varför? Det här är en värderingsövning av rangordningstyp. e din lärare berätta om övningen. Skriv av följande påståenden. Rangordna dem sedan med siffror i den ordning du tycker stämmer bäst. Siffran 1 betyder bäst. De som använder droger gör det för att vara tuffa. De som använder droger gör det för att få vara med i gänget. De som använder droger gör det för att slippa sin tråkiga vardag. De som använder droger gör det för att få uppleva något spännande. ilda en grupp med 3 4 elever och läs upp i vilken ordning ni har satt påståendena. Lyssna på alla innan ni börjar diskutera era val. Finns det fler skäl till att använda droger? Är skälen olika för olika sorters droger? D Välj ut ett språkrör i gruppen som sammanfattar era synpunkter inför klassen. 4. Varför använder man droger MÅL Eleven ska försöka förstå varför människor använder droger. KOMMENTR Låt eleverna arbeta efter den utförliga instruktionen i uppgiften. erätta i förväg muntligt för eleverna hur övningen går till. Påminn om att deltagandet är frivilligt som i alla värderingsövningar. Mer instruktioner om värderingsövningar finns i handledningens inledning. Ge om möjligt eleverna möjlighet att diskutera utan att störa varandra och se till att de lyssnar på varandra utan att avbryta. Påpeka gärna att det inte finns några rätta svar på uppgiften. Målet är inte att få en avslutad diskussion utan att eleverna ska få lyssna på varandra och ta ställning till vad de själva tycker. Tobak i cigaretter och snus innehåller flera tusen skadliga ämnen. Men vad kan hända i kroppen om man får i sig tobak? Du behöver: Färgkritor Rita av dig själv så stort du kan i helfigur på ett papper. Läs sidorna i grundboken, eller sidorna i lightboken. Märk ut och färglägg hur olika delar och organ i kroppen påverkas av tobak. Sammanfatta i en tabell hur tobakens nikotin, koloxid respektive tjära påverkar kroppen. 5. Tobaksdocka MÅL Eleven ska få kunskap om hur tobaken skadar kroppen. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att skaffa färgkritor. Uppgiften kan även utföras som grupparbete där eleverna gör en bild av en tobaksdocka med olika skador i naturlig storlek som sätts upp på klassrumsdörrens insida. Låt gärna en elev vara modell genom att rita av elevens konturer på ihoptejpade planschpapper. nvänd gärna OH1 (Tobakens effekter på kroppen), från grundboken sidan 350 och lightboken sidan 187, vid en eventuell sammanfattning eller genomgång Tobaksbolagen lägger varje år ner stora pengar på tobaksreklam för att göra fler beroende av en livsfarlig drog. Hur bär de sig åt för att lura folk? Du behöver: Färgkritor, tobakspaket, snusdosa och tidningar med tobaksreklam (utländska eller taxfree-tidningar). Försök ta reda på hur mycket pengar tobaksbolagen satsar på reklam varje år. Undersök ett tobakspaket. Vad står på paketet och hur? Hur tydligt framgår det att tobak kan skada din kropp? Undersök på samma sätt en snusdosa. På vilka sätt har förpackningarna gjorts tilltalande så att vi ska lockas köpa dem? Lukta på en cigarrett och lite snus. Hur tycker du att det luktar? Kan man känna på lukten om något innehåller skadliga ämnen? D Undersök tobaksreklam på stan och i utländskaeller taxfreetidningar. På vilka sätt försöker reklamen få oss att köpa tobak? E Ibland är tobaksreklamen indirekt och väl dold. Kan du komma på några sådana exempel? Varför gör tobaksbolagen reklam på det sättet? Tror du att det är effektiv reklam? F Rita och färglägg en antireklambild mot tobak. G Gör en plansch av din antireklambild mot tobak och sätt upp den i skolan. 6. Tobaksreklam MÅL Eleven ska få insikt i hur tobaksreklam påverkar människor. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att förse dig med färgkritor, ett cigarrettpaket, en snusdosa och tidningar med tobaksreklam. Eftersom tobaksreklam är förbjuden i Sverige hittar man den lättast i utländska tidningar eller taxfree-tidningar. Men det finns en hel del smygreklam i svenska tidningar också. Det kan vara svårt att på lukten avgöra om ämnen är skadliga. Reklamen försöker, till exempel genom att visa rökande vackra eller tuffa människor som vi vill likna, få oss att också börja röka. Mycket av reklamen är dold så att vi inte ska märka att vi påverkas. igarettbolagen kan exempelvis ordna en stor utställning med designade askkoppar eller döpa kläder, båtar med mera efter kända cigarettmärken. Samarbeta gärna med bildläraren inför antireklambilden i punkt G. 165

5 7. Vad kostar det att röka eller snusa? MÅL Eleven ska få insikt i att rökning och snusning är dyra vanor. KOMMENTR Förbered gärna uppgiften genom att ge punkt, om vad ett paket cigarretter respektive en snusdosa kostar, som hemläxa. Samarbeta gärna med matematikläraren inför uppgiften och låt gärna eleverna använda miniräknare. tt bli fast i ett tobaksberoende innebär inte bara hälsorisker utan också en sämre ekonomi. Du behöver: Miniräknare Ta reda på vad ett cigarrettpaket respektive en snusdosa kostar. Vad kostar det per vecka om man gör av med tre paket cigarretter eller tre snusdosor varje vecka? Räkna sedan ut hur mycket det blir på ett år och på fem år. Hur mycket sparar du alltså om du inte röker eller snusar under fem år? Vad skulle du kunna tänka dig att använda dina insparade pengar till? Vilka använder tobak och varför? MÅL Eleven ska genom en enkätundersökning kartlägga rökvanorna och orsakerna till dessa. KOMMENTR Hjälp eleverna med att se till att de fått med viktiga frågor om exempelvis ålder och kön. Hjälp dem också att sammanställa enkätsvaren. Ett sätt är att presentera resultatet på planscher med stapeldiagram för pojkar respektive flickor, ordnade åldersvis för olika frågor. Fler flickor i tonåren än pojkar använder tobak. Undersökning om skolungdomars drogvanor finns på nätet under eller på folkhälsoinstitutet 9. Lär dig känna igen alkoholer MÅL Eleven ska lära sig några vanliga alkoholers egenskaper. KOMMENTR Förbered uppgiften genom att plocka fram det som behövs. Uppgiften kan även utföras på en kemilektion. Samarbeta gärna med kemiläraren. Se till att eleverna använder förkläden och skyddsglasögon! Tänk på brandfaran och på att alkoholer är giftiga. Etanolen och metanolen är mest brännbara, medan glykol och glycerol är trögflytande och ganska svårantändliga. Metanol har i flera fall orsakat blindhet. Här intill ser du resultaten från en undersökning gjord Hur ser det ut i din skola? Välj var du vill göra en undersökning över tobaksvanorna i din släkt, din klass, din skola eller i din fritidsgrupp. Hjälps åt i klassen att göra frågor som ni sammanställer till en enkät. Glöm inte att fråga om kön, ålder och om varför och hur länge man använt tobak. Genomför undersökningen. D Sammanställ enkäterna på en stor plansch som sätts upp i skolan. Skicka gärna in resultatet till Folkhälsoinstitutet i Stockholm. E F Diskutera resultatet med en kamrat och med klassen. Var det fler flickor som använde tobak även i ert resultat? Varför tror du att det ofta är så? Gör på samma sätt som i E enkäter om sniffning, alkoholvanor, narkotikavanor och doping. Det finns många olika sorters alkoholer alla med olika egenskaper. Men gemensamt för alla är att de är giftiga. Glykol används bland annat i bilar för att kylarvattnet inte ska frysa på vintern, och glycerol finns exempelvis i salvor. Du behöver: Metanol, etanol, glykol, glycerol, tändstickor och fyra deglar med lock. Häll upp de olika alkoholerna på upp och nervända de gellock som lagts ovanpå deglar. Lukta på dem och lär dig känna igen dem. eskriv lukten. Försök tända på dem en i taget med en tändsticka. Låt var och en brinna färdigt innan du testar nästa. Vilken alkohol var mest brännbar? Vad heter den giftiga alkohol som bland annat kan ge blindhet? Svaret hittar du i grundboken på sidan 352, eller i lightboken sidan 188. Enligt en undersökning 2005 av elever ur årskurs 9 från hela Sverige rökte 13 % av flickorna och 5 % av pojkarna dagligen, medan 14 % av pojkarna och 3 % av flickorna snusade. Enligt samma undersökning från 2005 hade 20 % av flickorna och 30 % av pojkarna slagits eller bråkat p.g.a. alkohol under året. 25 % av pojkarna och 23 % av flickorna drack sig berusade minst en gång per månad, medan 30 % aldrig dricker alkohol. 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna hade sniffat. Totalt 7 % hade provat narkotika och 4 % använde det regelbundet. 10. Varför är dricksglas olika stora? MÅL Eleven ska få klart för sig skillnaden i alkoholhalt mellan olika drycker. KOMMENTR Samarbeta gärna med hemkunskapsläraren inför uppgiften och passa på och lär eleverna fler etikettsregler som ger eleverna säkerhet i det sociala livet, exempelvis att inte prata med mat i munnen och att lägga kniven och gaffeln prydligt bredvid varandra när man avslutat måltiden. akom många regler finns visdom och livserfarenhet som grund. Pratar man med mat i munnen sätter man lätt i halsen, och skålar för många gäster med värdinnan blir hon snabbt berusad. Ju mindre glasen är desto starkare sprit är de avsedda för. Genom att glasens storlek är anpassade till alkoholstyrkan blir inte gästerna så lätt berusade. Det är också vackert med glas av olika storlek och form. 166 På fina middagar kan man få en hel rad med olika glas framför sin tallrik. Varför är inte alla lika stora? rbeta två och två Du behöver: Ett ölglas, ett vinglas, ett snapsglas och ett mätglas. Undersök hur mycket vatten ett ölglas, ett vinglas och ett snapsglas rymmer var för sig. nteckna vad du kommer fram till. Hur mycket alkohol finns det i de olika dryckerna? Vilket samband hittar du med glasens storlek? Varför tror du alltså att de olika glasen på en fin middag har så olika storlek? Kan det ha några andra orsaker? D Diskutera med en kamrat varför man enligt etikettsreglerna inte får skåla tillbaka med värdinnan om man är fler än sex personer vid bordet. Vilka andra etikettsregler känner ni till?

6 Kanske har du sett folk som varit berusade alla reagerar olika och samma person kan reagera olika vid olika tillfällen. rbeta två och två Du behöver: Färgkritor Rita en egen bildserie som visar vad som händer steg för steg när man dricker alkohol. Ta hjälp av texten på sidan 354 i grundboken. Läs sidorna i grundboken, eller sidan 189 i lightboken, om hur alkoholen påverkar kroppen och varför olika personer reagerar på olika sätt vid olika tillfällen. Diskutera vad du läst med en kamrat. 11. Vad händer när man dricker alkohol? MÅL Eleven ska få tillfälle att bearbeta sina intryck av alkohol. KOMMENTR Samarbeta gärna med bildläraren inför bildserieuppgiften. Punkt kan inte göras om man har lightboken. rbeta två och två eller i grupp. Läs avsnittet om alkohol i grundboken på sidorna , eller i lightboken sidorna Samtala i en liten grupp om alkohol. Utgå från frågorna nedan och fyll på med egna frågor. Lyssna på varandra och låt alla prata. 01. Varför dricker människor alkohol? 02. Hur får tonåringar tag på alkohol? 03. Vilka alkoholdrycker är vanligast bland tonåringar? 04. Varför blir flickor fullare än pojkar, även om de druckit samma mängd alkohol? 05. Varför ökar berusningen en lång stund efter det att man slutat dricka? 06. Vilka farliga följder kan det få om någon dricker mycket och snabbt? 07. Hur påverkas berusningen av om man ätit innan eller inte? 08. Är en fest utan alkohol lika rolig som en fest med alkohol? 09. Förlåter du lättare en person som betett sig illa om du vet att det skett under alkoholpåverkan? 10. Hur skulle du agera om du ville hjälpa en grovt alkoholpåverkad person på stan? 11. På vilka sätt medför alkoholen stora kostnader för vårt samhälle? 12. Skulle du kunna tänka dig att åka bil med en förare som druckit alkohol? 13. Ska föräldrar låta barn dricka alkohol innan de fyllt 18 år? 12. Diskutera alkohol MÅL Eleven ska få tillfälle att genom att diskutera ta ställning till olika frågor som gäller alkohol. KOMMENTR nvänd om möjligt grupprum för att ge eleverna tillfälle att diskutera mera ostört. Enas om reglerna för diskussionen från början. Exempelvis att prata en i taget, att det som sägs stannar i gruppen och att man bara säger det man själv vill. Det viktiga är inte att hinna med alla frågor, utan att det blir en bra diskussion. Låt gärna ett språkrör ur varje grupp sammanfatta diskussionen. Gå igenom eventuella oklarheter. Vad som klassas som narkotika bestäms av lagen. Gemensamt för de många olika preparaten är deras starka effekter på användaren. Vad är myt och vad är verklighet? Gör en lista över de olika narkotiska preparat som beskrivs på sidorna i grundboken, eller sidorna i lightbok. Ta exempelvis reda på hur de påverkar kroppen, hur de används och hur starkt beroendeframkallande de är. Förbered i grupp med hjälp av minneskartorna en redovisning inför klassen om något narkotiskt preparat. Lyssna sedan även på de andra gruppernas redovisningar. 13. Narkotika myter och verklighet MÅL Eleven ska lära sig att narkotika har en kraftig effekt på människor och att lagen bestämmer vad som är narkotika. KOMMENTR Lämplig gruppstorlek i punkt är cirka tre personer. Redovisningen kan till exempel ske med hjälp av en minneskarta som växer fram på en overhead utifrån elevernas förberedda minneskarta. I minneskartans mitt finns kanske det narkotiska preparatets namn och utifrån det finns associationer om hur det verkar, vad det kostar, hur det ser ut, hur det framställs med mera. Eleverna kan även redovisa med hjälp av Power Point. Eleverna i gruppen kan turas om att rita dit och prata om de olika associationerna. Redovisningen kan ta cirka 15 minuter

7 14. Hjälp din kompis MÅL Eleven ska ta ställning till hur man kan hjälpa en kompis ur ett drogberoende. KOMMENTR Värderingsövningen, som syftar till att alla elever ska bli engagerade och bidra till diskussionen, är av typen lista. Mer information om värderingsövningar finns i lärarhandledningens inledning. Läraren presenterar frågan för eleverna. Hur skulle ni göra för att hjälpa en kompis ur ett drogberoende, exempelvis rökning? Eleverna får sedan var för sig enligt punkt i uppgiften skriva en lista på sina åtgärder under cirka 15 minuter. Därefter får de rangordna sina åtgärder från 1 3. Enligt punkt får de sedan bilda smågrupper med 3 4 deltagare som i tur och ordning lyssnar igenom listorna utan att avbryta. Kom ihåg att det inte finns några rätta svar. På punkt D sammanfattas slutligen uppgiften av ett språkrör i varje grupp. tt sluta med droger är inte lätt det vet alla som försökt. Hur skulle du hjälpa din bästa kompis? Det här är en värderingsövning av typen Lista. e din lärare berätta hur man gör. Skriv en lista på cirka 20 saker som kan vara till hjälp för den som vill sluta med en drog. Du får 15 minuter på dig. Rangordna sedan de tre viktigaste råden med 1, 2 och 3 i marginalen. ilda smågrupper med 3 4 deltagare och läs i tur och ordning upp era listor. vbryt inte varandra. Diskutera sedan era listor och er rangordning. D Utse slutligen ett språkrör i varje smågrupp som sammanfattar gruppens diskussion inför resten av klassen. OH-underlag OH 1 OH 2 Hjärnan luras av nikotinet att tro att den är extra skärpt och att kroppen mår utmärkt. Nikotin drar ihop blodkärlen. Det blir trångt och svårt för blodet att komma fram. När det sker i hjärtat kan det ge livsfarliga skador. Luftrörens skyddande immerhår förstörs. Luftrören blir nakna och utan skydd. Koloxid tar syrets plats i de röda blodkropparna. För lite syre kommer då ut till kroppens celler. Konditionen försämras. Lungblåsor går sönder. Luftrören ammeras. Det blir svårt att andas. lodtrycket stiger och kan bli farligt högt. Hjärta, mage och tarmar påverkas negativt. Tjära klibbar fast på väggarna i luftrören och lungorna. ancerframkallande ämnen tränger in i och skadar cellerna. lodet för runt gifterna från röken till alla kroppsdelar. Gifterna kan därför nå fram till och skada bland annat njurar, livmoder och urinblåsa. Sämre blodcirkulation i huden ger bland annat kalla ngrar och tår. Hjärnan påverkas, förändras och uppfattar både omvärlden och kroppen på ett onormalt sätt. Levern kan inte skydda kroppen lika bra mot andra skadliga ämnen så länge den är upptagen med att ta hand om alkoholen i blodet. Leverceller förstörs och ersätt av fett. På lång sikt kan levern sluta fungera helt. lodkärlen vidgas och mer varmt blod sprids i huden. Den påverkade blir röd i skinnet och känner sig varm trots att kroppen kyls av. Hjärtat påverkas negativt. Njurar och andra organ får arbete hårdare. Urinmängden ökar och törsten tilltar när utkissad vätska måste ersättas. ukspottkörteln kan skadas. Ökad risk för in ammation och diabetes. 168

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Arbetsmaterial för drogpolicy

Arbetsmaterial för drogpolicy KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Arbetsmaterial för drogpolicy Varför ska föreningen engagera sig i alkohol- och tobaksfrågan? Om vi ska lyckas med att få ned alkoholkonsumtionen och höja debutåldern bland

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig!

Innehåll klassbesöket. Om dig och Tobaksfri Duo. Inled med alla fördelar. Fördel tobaksfri. Jag har bestämt mig! Jag har bestämt mig! Innehåll klassbesöket Om hur ni/vi kommer att följa upp Tobaksfri Duo - alla gånger eleverna kommer till FTV och träffar er - med en årlig försäkran Om dig och Tobaksfri Duo Berätta

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA

SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA ANVISNINGAR TILL LÄRAREN 1 Smokefree-uppgiftsbanan är i första hand planerad för årskurs 5 6, men uppgifterna lämpar sig även för högstadieelever. Uppgiftsbanan kan genomföras i

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Rapport 2009:2 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Skattegården, Hallum 541 94 Skövde Telefon:

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Innehåll. MÅ BRa 6. VaRdagShÄlSa 24. Ett liv Utan droger 48. KÄnn DIG TRYGG 78. DU ÄR UnIK 110

Innehåll. MÅ BRa 6. VaRdagShÄlSa 24. Ett liv Utan droger 48. KÄnn DIG TRYGG 78. DU ÄR UnIK 110 Innehåll MÅ BRa 6 1. Det mesta berör hälsan 8 2. Du skapar själv din hälsa 10 3.Hälsa på nätet 18 VaRdagShÄlSa 24 4. Vi tvättar oss rena 26 5. Friska tänder 32 6. Vädrets makter 36 7. Använd mediciner

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak

Alkohol- och drogpolicy. Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Alkohol- och drogpolicy Ett arbetsmaterial för föreningen kring alkohol, narkotika, doping och tobak Genom att arbeta fram ett policydokument kan vi förtydliga budskapet att alkohol/droger och idrott inte

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, 2014. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, 2014. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 3, 214 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 3, 214 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer